Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

More documents

Recommendations

Info

års ålder. Svarsfrekvensen från föräldrarna som i tidigare undersökningar legat mellan 77 och 81 procent var denna gång tyvärr betydligt lägre, 55 procent. Detta är dock jämfört med liknande studier i Sverige från senare år en relativt god svarsfrekvens. Bortfallsanalysen talar inte för några större skillnader i föräldrarnas bakgrund mellan svarande och icke svarande. B. En klassrumsenkät i årskurs nio, som besvarades av 3207 elever i 158 skolor över hela Sverige. I tidigare undersökningar har dessa enkäter varit ställda även till yngre elever, men av etiska skäl har 2011 års enkät begränsats till grundskolans äldsta elever i 15-16 års ålder. Inte någon elev, som var i skolan den dagen enkäten genomfördes avböjde att svara. Förutom dessa två studier har Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) hösten 2011 publicerat en djupstudie av polisanmälningarna om barnmisshandel, vilka har ökat kraftigt under det sista decenniet. Den sammanlagda bilden av 2011 års studier och jämförelser med tidigare nationella studier redovisas nedan i korthet. Ökad anmälningsbenägenhet beror på anmälan av vanvård och försummelse Misstanke om barnmisshandel har anmälts till polisen i successivt ökande grad ända sedan mitten av 1980-talet. Den kraftiga ökningen under 1990-talet ledde till att regeringens Kommitté mot Barnmisshandel gav Brå i uppdrag att studera bakgrunden till detta. Djupstudier kunde då visa att denna ökning berodde på en ökad anmälningsbenägenhet, medan det inte fanns några tecken på att allvarlig misshandel av barn i Sverige hade ökat. Anmälningarna har fortsatt att öka markant mellan 2001 – 2010, med 62 procent för barn i åldern 7 – 14 år och med 176 procent för barn under sju år. Den aktuella undersökningen visar att det inte heller nu skett någon ökning av fall där barnet skadats kroppsligt av misshandel, utan relativt sett har dessa fall minskat. Den mycket kraftiga ökningen av anmälningar beror på en ökad benägenhet att anmäla från socialtjänst till polis, där anmälan initierats av förskola eller skola och där det alltmer handlar om vanvård eller försummelse av barnen i hemmen. En del av ökningen kan också bero 11
12 på att alltmer kvalificerade undersökningar i samråd mellan olika myndigheter numera sker vid Barnahus. Nio föräldrar av tio tycker inte att det är rätt att slå sitt barn Majoriteten av alla föräldrar, oavsett kön, ålder utbildningsnivå, ursprungsland och barnets ålder, anger att det viktigaste är att uppfostra sitt barn till att inte slåss, retas eller hotas utan att vara omtänksam och ärlig. Det senare gäller främst för de äldre barnen. Nittiotvå procent av föräldrarna svarade att det inte var rätt att vare sig slå eller ge barnet en örfil även om barnet gjort föräldern arg. Män och kvinnor födda utomlands och föräldrar med lägre utbildning hade en mer positiv inställning till kroppslig bestraffning. Den positiva inställningen till kroppslig bestraffning sjönk markant från mitten av 1960-talet och fram till mitten av 1990-talet. Därefter har den pendlat mellan sju och åtta procent av föräldrarna. Frånsett de nordiska grannländerna är detta en internationellt sett mycket negativ inställning till aga. Det vanligaste sättet att hantera konflikter var istället att diskutera med barnen, särskilt från sex år och uppåt, eller att avleda uppmärksamheten för de yngre barnen. Tre föräldrar av fyra svarade också att det inte vid något tillfälle var rätt att ta tag i eller ruska om barnet. Föräldrar till barn under två år, universitetsutbildade föräldrar och kvinnor födda i Sverige var mer negativa till denna typ av bestraffning än övriga. Svenska föräldrar tycks ha slutat att ruska sina spädbarn Nästan hälften av föräldrarna angav att de varit trötta vid den senaste konflikten med barnet, en tredjedel hade känt sig stressade och en sjättedel ledsna. Det var framför allt stress i den allmänna livssituationen som ledde till lite hårdare tag som att knuffa, hugga tag i och ruska om barnet. Nästan var tredje förälder hade gjort detta och det var vanligare hos föräldrar födda i Sverige än utomlands och betydligt vanligare hos föräldrar som själva blivit slagna som barn.
Page 1 and 2: Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARL
Page 3 and 4: 2 Kroppslig bestraffning och annan
Page 5 and 6: 4 2. Metod ........................
Page 8 and 9: Förord Det är angeläget att för
Page 10 and 11: Sammanfattning 2011 års nationella
Page 14 and 15: Efter den kraftiga nedgången från
Page 16 and 17: under sitt liv i fjorton procent oc
Page 18 and 19: National Swedish parental studies u
Page 20 and 21: increase in reports during the 1990
Page 22 and 23: Family violence is the most dangero
Page 24 and 25: Inledning 1.1 Bakgrund till studien
Page 26 and 27: och denna utveckling sågs som myck
Page 28 and 29: melser om barnuppfostran, där aga
Page 30 and 31: som publicerades av Socialstyrelsen
Page 32 and 33: mer sällan. Mellan 6 och 14 års
Page 34 and 35: et aga av olika slag som förekom i
Page 36 and 37: tryckte också känslor av skam och
Page 38 and 39: - Allt våld mot barn går att för
Page 40 and 41: med början i slutet av 1950-talet.
Page 42 and 43: det mesta våldet skett utanför he
Page 44 and 45: länge känt att förbättrade ekon
Page 46 and 47: 1. Anmälningsskyldigheten, som i S
Page 48 and 49: Syftet med Barnahus är bl. a. att
Page 50 and 51: Agaförbud ”Barn får inte utsät
Page 52 and 53: Anmälan om och avhjälpande av mis
Page 54 and 55: Rekommendation till allmänheten Va
Page 56 and 57: En allsidig utredning om barnets be
Page 58 and 59: BRÅ en kartläggning av de ökande
Page 60 and 61: 1.8 Barnamord och Skyddsutredningar
Page 62 and 63:
Skyddsutredningar I flera västeuro
Page 64 and 65:
ing som arbetslöshet, kriminalitet
Page 66 and 67:
Internationella studier har visat a
Page 68 and 69:
dra övergrepp av eller mot närst
Page 70 and 71:
ningar har förtydligats. I 2011 å
Page 72 and 73:
ningen (RTB) och bestod av samtliga
Page 74 and 75:
inkluderades endast skolor som hade
Page 76 and 77:
kontaktingångar till rektorerna. N
Page 78 and 79:
3. Resultat föräldra- enkäten 20
Page 80 and 81:
Majoriteten av föräldrarna är i
Page 82 and 83:
Oavsett föräldrarnas kön, ålder
Page 84 and 85:
Drygt hälften av föräldrarna ang
Page 86 and 87:
Tabell 3.3. Föräldraenkäten. Hur
Page 88 and 89:
• De vanligaste sätten att hante
Page 90 and 91:
att örfilar var något mer accepta
Page 92 and 93:
3.2.4 Sammanfattning • Majoritete
Page 94 and 95:
med familjeekonomin och om föräld
Page 96 and 97:
Övrigt Kronisk sjukdom hos barnet
Page 98 and 99:
4.1 Uppfostran 4.1.1 Bestraffningar
Page 100 and 101:
Tabell 4.3. Elevenkäten 2011. Hur
Page 102 and 103:
4.2 Attityder till kroppslig bestra
Page 104 and 105:
4.2.3 Elevers attityder till örfil
Page 106 and 107:
Figur 4.2. Elevernas attityder till
Page 108 and 109:
Figur 4.4. Andelen elever som är p
Page 110 and 111:
Tabell 4.7. Elevenkäten 2011. För
Page 112 and 113:
Figur 4.5. Fördelningen av olika f
Page 114 and 115:
Tabell 4.10. Elevenkäten 2011. Ant
Page 116 and 117:
Figur 4.6. Andel elever som rapport
Page 118 and 119:
Tabell 4.12. Elevenkäten 2011. Ele
Page 120 and 121:
Det fanns ett samband mellan att ha
Page 122 and 123:
• Kroppsliga besvär och oro var
Page 124 and 125:
5. Diskussion När man resonerar om
Page 126 and 127:
Figur 5.1. Svenska föräldrars att
Page 128 and 129:
nedstämda. Svenska barn anger dess
Page 130 and 131:
6. Avslutande kommentarer 6.1 De na
Page 132 and 133:
gande. Dessutom har Sverige beskriv
Page 134 and 135:
Referenser Allmänna Barnhuset. (19
Page 136 and 137:
Mårtensson, T., Janson, S. (2010).
Page 138:
ISBN 978-91-86759-03-2
show all

Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?