Sexuell exploatering av barn och ungdomar - Stiftelsen Allmänna ...

tik. De intervjuade yrkesverksamma hänvisar också
till att ungdomar som de har träffat har uttryckt en
besvikelse över att ingen har vågat närma sig problemet,
trots att de många gånger haft tidiga kontakter
med socialtjänst och övrig hjälpapparat och trots att
de upplever att de har sänt ut tydliga signaler om
ett hjälpbehov. De yrkesverksamma benämner ett
antal faktorer som påverkar samtalet med den unge.
Dessa kan delas in i strukturella förutsättningar (till
exempel personalbrist, verksamhetens ramar, tidsbegränsning)
och relationsbundna förutsättningar (till
exempel förtroende från ungdomens sida, osäkerhet
eller okunskap hos den yrkesverksamma och språkbruk).
Avslutningsvis citerar författarna en psykolog
inom narkomanvården: ”När jag började träffa de
första ungdomarna så satt jag där och tänkte: hur
ska jag göra det här? jag fattade ju att något sådant
förekom, men jag höll på att slå knut på mig själv
för att ställa frågan utan att ställa den. När man väl
fått igång samtalet och kunnat börja prata med en
ung person då kan jag fråga: hur skulle jag ha sagt
då? Och alla säger konsekvent – Men fråga mig
bara!” (Abelsson & hulusjö, 2008).
11.6 Pågående forskning
Nordisk institutt for kunnskap om kjønn (NIKK)
driver för närvarande projektet ”Prostitution i
Norden”. Projektet fokuserar inte uttryckligen på
barn och ungdomar, men kan ändå vara av intresse i
sammanhanget. Bakgrunden till projektet är att det
på senare år har skett stora förändringar på prostitutionsmarknaden
både i de nordiska länderna och
internationellt. ökad globalisering, stora skillnader
mellan rika och fattiga länder och öppningen av
gränserna till den tidigare Sovjetunionen och östeuropa
bidrar till den ökande människohandeln för
prostitutionsändamål. Flera nordiska länder har nu
riktat uppmärksamheten mot efterfrågan av sexuella
tjänster, framför allt av män som köper sex. Det finns
en allmänpolitisk enighet i de nordiska länderna om
att handel med kvinnor och barn för sexuella ändamål
är ett allvarligt brott mot de mänskliga rättigheterna
och att åtgärder måste sättas in för att skydda
offren och bekämpa denna form av kriminalitet.
Samtidigt finns ingen politisk enighet i Norden –
varken inom de olika länderna eller mellan länderna
– i synen på prostitution som fenomen och speciellt
om kriminaliseringen av sexköp. Medan sexköp
förbjöds i Sverige 1999, har motsvarande lagförslag
i Danmark, Finland, Island och Norge inte blivit
antagna. I Finland har man år 2006 infört förbud av
sexköp från offer för människohandel. I ”Prostitution
i Norden” ingår flera delprojekt, bland annat
– ett projekt som syftar till att kartlägga och
sammanställa kunskap om prostitution och
människohandel för sexuella ändamål i Sverige
med utgångspunkt i textmaterial från polis,
socialtjänst och andra myndigheter (Charlotta
holmström)
– en kartläggning och analys av hur lagen mot
sexköp uppfattas och tar sig uttryck i det
praktiska arbetet hos sociala myndigheter och
polis i Stockholm (Annelie Siring). Genom
kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper ska
undersökas om och i så fall hur socialtjänst och
polis uppfattar att sexköpslagen har förändrat
myndigheternas arbete och hur detta i sin tur
har påverkat könshandeln i Sverige.
– en kartläggning och analys av de diskussioner
som har förts på www.sexhandel.no (Synnøve
jahnsen). Sidan har lanserats som en del av den
norska handlingsplanen mot människohandel
och innehåller bland annat ett interaktivt forum
där deltagarna kan diskutera olika aspekter och
erfarenheter av prostitution och människohandel.
Deltagarna i forumet är anonyma; samtidigt
är det tydligt att majoriteten av inläggen är
skrivna av män med erfarenheter av sexköp.
– en undersökning av hur prostitution hanteras
genom sociala åtgärder i Danmark med utgångspunkt
i den danska regeringens handlingsplan
från år 2005 (jeanett Bjønness).
– en undersökning av den danska invandringspolitiken,
särskilt politiken som rör familjesammanföring
och trafficking (Marlene Spanger)
– ett projekt om situationen i Finland vad gäller
uppdaterad kunskap om omfattning av prostitution
och trafficking, handlingsplanen mot
trafficking, en undersökning av vilken effekt
utbildning av berörda myndigheter i syfte att
bättre kunna identifiera traffickingoffer har haft
och eventuellt en undersökning om attityder till
sexköp (Anne-Maria Marttila).
Projektet ”Prostitution i Norden” avslutades i slutet
av juli 2008 och resultaten kommer att redovisas på
en gemensam avslutningskonferens i Stockholm i
oktober 2008.
51