Sexuell exploatering av barn och ungdomar - Stiftelsen Allmänna ...

7 InTERnET Och AndRA InTERAkTIVA
MEdIA SOM RISk Och MöJlIGhET
I SOU 2004:71 hänvisas till den radikala förändringen
av barns och ungdomars sociala och
kulturella miljö som Internet har inneburit. Enligt
SAFts studie från 2002-2003 använde 42% av
barn i åldern 9 till 16 år Internet en eller flera dagar
i veckan, oftast för att spela spel, sända e-post,
ladda ner musik, surfa, göra läxor, leta information
eller chatta. Med dessa möjligheter följer också
risken att av misstag komma in på pornografiska
sidor, att någon pratar sex med barnen utan att de
vill det och att pedofiler och andra sexualbrottslingar
använder Internet för att komma i kontakt
med barn och möjliggöra övergrepp vid träffar i
verkligheten. Riskerna med att ungdomar lägger ut
bilder på sig själva för bedömning på Internetsidor
för ungdomar togs upp. Olika initiativ för att förebygga
risker med Internet nämndes liksom datasäkerheten
och problemen att spåra och upptäcka
sexuell exploatering av barn.
I den här texten används förkortningen It för
att benämna interaktiva media som människor
använder för att interagera med varandra, till exempel
Internet eller mobiltelefon. historiskt har It
varit en förkortning för Information technology,
senare användes ICt som stod för Information and
Communications technology och idag används It
snarast som förkortning för Interaction technology
(Dunkels, 2007).
Sexuell exploatering av barn blir många gånger
möjlig eller underlättas betydligt genom användandet
av It. Det är viktigt att ha kunskap om hur
människor, särskilt unga, använder It i allmänhet,
vilka It-beteenden som är problematiska eller ökar
risken för att bli utsatt för sexuell exploatering,
och vilka strategier unga har för att skydda sig mot
sexuell exploatering via nätet. Inom detta område
har kunskapsutvecklingen varit stor under de
senaste åren.
7.1 Generationsklyftan – mellan moralpanik
och riskmedvetande
Dunkels (2007) beskriver tre steg att närma sig
de nya interaktiva teknologierna: när teknologin
introduceras till konsumenterna, när de finns i de
flesta hem och slutligen när den kan beskrivas som
vardagsteknologi. Dagens barn har fötts in i det
tredje steget och ser därför annorlunda på de nya
interaktiva teknologierna än vuxna som först måste
gå igenom de två första stegen. Med utgångspunkt
i tidigare litteratur i ämnet betecknar hon barnen
som är födda i en tid där It är en naturlig del av
livet som digitala infödingar (digital natives) medan
de vuxna som föddes innan It blev vardagsteknologi
är digitala invandrare (digital immigrants)
(Dunkels, 2007). vår förståelse av medier utgår
från vad vi ha vant oss vid och vuxna tenderar
därför att snarare se riskerna än möjligheterna med
nya media och hamna i olika former av moralpanik
(Lindgren, 2007). I en rapport om åsikter om
medievåldets och pornografins påverkan på unga
människor talas om en ”digital generationsklyfta”
(Carlsson/ Unesco International Clearinghouse on
Children, youth and Media, Medierådet, 2005).
Det innebär att den unga generationen behärskar
en medieteknik i alla sina delar till skillnad från
tidigare generationer. Stora delar av mediernas
innehåll blir då okänt för många vuxna och det
okända kan tolkas som en fara. Ett annat sätt att
beskriva denna generationsklyfta kommer från en
studie om barnen, BRIS och It (BRIS, 2008, s.2):
”… vi vuxna använder It på olika sätt, unga lever
i det.”
Sättet att kommunicera via It och tonen kan
också skilja en del mellan generationerna. En
norsk 15-årig flicka berättar: ”jag skulle aldrig låta
mamma sitta bredvid mig när jag chattar på nätet,
inte på MSN heller. hon skulle bara missförstå
vår humor och hur vi pratar om sex och sådant,
och reagera på bilderna som några av pojkarna har.
Det är ju lite på gränsen – men det är ju bara skoj.”
(Redd Barna, 2004).
För första gången vet barn mer än vuxna om
hur en teknologi som förändrar samhället på ett
fundamentalt sätt används (Dunkels, 2007). Samtidigt
kan vuxna vara medvetna om risker med och
konsekvenser av It-beteenden som kan vara svåra
att överblicka för unga. vuxna har erfarenhet och
kunskap som barn saknar och har ett ansvar att
27