Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

91(258)
tagaren M4 och vid kortvågssändaren kortvågsmottagaren M4k. Samtliga radioutrustningar
var tillverkade av SATT i Sverige troligen med underlag från
AEG/Telefunken. Enheterna finns vid Flygvapenmuseum i Linköping
Bilradio Br m/23 levererades 1923 i ett exemplar till en kostnad av 24 000 kr och
tilldelades flygkompaniet vid Malmen. Den första Br m/25 levererades 1926 till 3:e
Flygkåren Malmen. 1929 levererades 1st Br m/25 till 4:e Flygkåren i Östersund.
1931 tillverkades ytterliggare 2 st Br m/25 av vilka en levererades till 1:a Flygkåren i
Västerås och en till 2:a Flygkåren vid Hägernäs. Den 1926 levererade bilradiostationen
kostade 27 000 kr medan de senare levererade kostade 30 000 kr/st.
1934 rapporteras att bilradiomaterielen fungerat väl. Ytterliggare 4 st Br m/32 har
beställts. På F 3:s Br m/25 pågår ombyggnad till Br m/32. Övriga Br m/25 har typbecknats
med Br m/25/32.
1935 rapporteras att vissa förändringar har utförts i de transportabla markradiostationerna
med gott resultat. Break-in reläer och vågmätare har anskaffats till samtliga
mobila radioanläggningar. Kompletta radioutrustningar med maskinaggregat har anskaffats
för fyra transportabla markradiostationer av ny typ med släpvagnsstation,
dessa benämns typ VI.
Omfattande prov har utförts med 30 W Kärradiostation m/29 tillsammans med flygradiomottagare
m/32 Ll. Det har konstaterats att kärradions uteffekt på 30 W är för
litet för att ge ett säkert samband över 5 km.
I samband med att Kungl. Flygförvaltningen (KFF) bildades den 1/7 1936 skedde en
del förändringar, bland annat bytte Flygkårerna namn till Flygflottiljer och den Bilburna
radion (Br) namn till Transportabel markradio (Tmr).
1936 bytte flygvapnets bilburna radioutrustningar namn till Tmr (Transportabel Mark
Radio) med typbeteckningen I till VI. Det är 10 utrustningar där nummer VI än så länge
var en lastbil och nummer VII inte var levererad. Tmr VI skiljde sig från de övriga genom
att maskinbilen var en släpvagn och att långvågsutrustningen var borttagen.
Bilarna kunde utvändigt inte skiljas från bilderna från 1923/25 och radioutrustningen var
av samma typ men med tillägg av en kortvågssändare och mottagare. Bakom långvågssändarens
frontpanel har säkert några modifieringar gjorts men det går inte att från gamla dokument
se vad. Den gamla Br m/25, som nu heter Tmr, har fungerat bra och har överlevt
flygradioutrustningarnas utbyten.
Vid F3 var man missnöjd med släpvagnen till sin Tmr VI och man föreslog att bilmotorn
skulle kunna användas som kraftkälla för radioutrustningen. CFV tog till sig förslaget när
det gällde att utforma de nya mobila radiostationerna.
Hanteringen av radioutrustningen kunde bjuda på risker. Man var tvungen att vid frekvensväxling
byta ut spolar i en av högfrekvenskretsarna och måste då sticka in ena armen
i sändaren. Det var näst intill omöjligt att därvid undvika en kraftig högfrekvent stöt som
medförde att teknikern vanligtvis rykte undan handen med risk för skärsår från vassa plåtbitar.
Efterföljande tabell visar statusen 1937 för de olika versionerna av Tmr. Den är från 1937
och den bilburna utrustningen har 6-7 år kvar att operativt fungera innan den avvecklas.