Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

9(258)
Ovanstående visar att kunskapen om samband flyg till mark fanns och att trådlöst
samband var en möjlighet.
Under våren 1912 sändes officerare och tekniker till Frankrike på flygutbildning och de
återvände hem dels utbildade på de franska plan som inköpts och dels med färsk information
om franskt och europeiskt militärflyg.
De egna blygsamma försöken samt informationen från Europa visade entydigt på användbarheten
av flygplan inom försvaret.
Det visade sig att förhållandena på Axevalla hed inte var de bästa. Behovet av en permanent
övningsplats med verkstäder och hangarer framstod som nödvändigt. Detta resulterade
i att arméflyget 1913 flyttade till Malmen där det under lång tid fick sin fasta uppehållsplats.
Friherre Carl Cederström hade i maj 1912 startat en flygskola på Malmen och
dess koppling till arméflyget sågs som en ömsesidig tillgång.
1914 års härordning innehöll ett beslut om att Fälttelegrafkåren den 1/1 1916 skulle organisera
ett 5:e kompani med benämningen Flygkompaniet vid Malmen. Detta kompani
fick ansvaret för arméns flygväsende.
Flygkompaniets tre första chefer var pionjärer inom det svenska militärflyget och trots de
små anslagen byggde de upp plattformen för det som senare skulle bli det svenska flygvapnet.
Henrik Hamilton 1916-17 Ernst Fogman 1917-20 Gösta von Porat 1920-26
Greve Henrik Hamilton kom som 19-åring till armén 1897 och blev officer två år senare.
Han utbildade sig 1911 på egen bekostnad till aviatör (pilot) i Frankrike och fick
Svenskt aviatörsdiplom nr 2 (Franskt nr 540). Som Sveriges vid denna tid enda utbildade
arméofficer fick han förtroendet att 1912 leda en kommission, som bland annat innehöll
Gösta von Porat, för att välja ut de två flygplan som skulle anskaffas. Den 15 maj 1913
utsågs Hamilton att bli chef för och starta upp Arméns flygskola vid Malmen. Flygskolans
inledande uppgift var att utbilda aviatörer till militära flygspanare. När flygkompaniet
bildades 1916 blev Hamilton dess första chef fram till sin död 1917. I flygkompaniets
dragiga expeditionslokaler vid Malmen ådrog han sig en förkylning som vansköttes och
ändade den då 39-årige kaptenens liv.
Ernst Fogman kom även han som 19-åring till armén och blev officer två år senare. Han
var chef för flygkompaniet under åren 1917-1920. När flygvapnet bildades 1926 blev han
överstelöjtnant och byråchef för flygstyrelsens militärbyrå, 1929 överste och 1936 avdelningschef
för Kungliga Flygförvaltningens Byggnadsavdelning. Ernst Fogman omnämns
i Flyghistorisk revy nr 26 med följande: ”Fogman använde hela sin kraft, idérikedom och
otroliga förslagenhet för att skapa de resurser som utgjorde nödvändiga förutsättningar