Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Pionjärtiden 1912-1926
6(258)
Inledning
1909 rapporterade den svenska militärattachén i Paris att den Franska armén visade intresse
att använda flygplan.
Ute i Europa hade under 1910 militära flygförband börjat att organiseras. Från de svenska
militärattachéerna i Europa kom ständigt nya rapporter om proven med militära flygplan.
1910 rekommenderade inspektören för den svenska marinen att Sverige borde skaffa flyg
för militär spaning.
Det tog inte lång tid från det att bröderna Wright 1903 gjort den första flygningen förrän
militären började att utveckla tillämpningar med flygplan. I USA organiserades militära
flygförband 1908, i frankrike 1910, Italien och Ryssland 1911 samt i Tyskland 1912. Under
Italiens krig mot turkarna 1911-1912 – det s.k. Tripolikriget – användes flygplan för
första gången i krig.
Behovet av att kunna meddela sig från flygplan till marken framstod snabbt som ett
mycket stort behov. Inom Arméflyget började man under 1914 att fundera över hur Aviatören
i flygplanet skulle kunna överföra spaningsinformation till marken.
Sommaren 1915 utfördes de första praktiska försöken vid artilleriets skjutskola på Skillingaryd
med diverse mer eller mindre sofistikerade apparater för att från aeroplanet avge
optiska signaler som kunde avläsas från marken. Bland annat hade man tagit fram en kimrökapparat.
Med den blåste man ut sotmoln med avsikt att skapa morsetecken som observatören
på marken skulle kunna avläsa. Försöken var inte bra.
I en publikation från Generalstaben , FM C 30:0 1912, ”Trådlös telegrafi och dess tilllämpning
i landtkriget”, redovisas hur trådlös telegrafi kan användas i krigets tjänst och
hur det har börjat att tillämpats i olika länder i Europa. Det nya förbindelsemediet hade
haft stor betydelse för det rysk japanska sjökriget såväl ur strategiskt som taktiskt avseende.
Det blev uppenbart att radio var det bästa hjälpmedlet för att skicka meddelanden mellan
flygplan och marken och att det var artilleriets krav som var dimensionerande. Trots all
information som inrapporterats från militärattachéer i Europa dröjde det tills 1916 innan
försök gjordes i Sverige.
Starten för det Svenska militära flyget
Från de svenska militärattachéerna ute i Europa kom ständigt nya rapporter om prov med
flygplan för militära uppgifter.
Detta var bakgrunden till att chefen för Fortifikationsförvaltningen i en skrivelse till
Kungl. Majt, den 5 oktober 1911, med begäran om pengar för anskaffande av flygplan för
det svenska försvaret. Begäran var på 64 000 kr, ett önskemål som resulterade i att lantförsvarsminister
Boström begärde 63 000 kr i propositionen för budgetåret 1912/1913.
Starten för Marinens flygväsende
En del personer i Sverige tyckte att den politiska processen var för långsam varför bryggeridirektören
Otto Neumüller i slutet av 1911 skänkte ett flygplan till marinen. Det var
förenat med ett villkor nämligen att den första flygningen skulle utföras av hans sons svåger,
löjtnant Olle Dahlbäck. Flygningen ägde rum den 3 februari 1912 då löjtnant Olle
Dahlbeck flög kungliga flottans aeroplan, Nyrop N:o 3, med start och landning på Stora
Värtans is. Det var starten för det svenska militära flyget.