Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

22.08.2013 Views

Flygvapnets bildande 1926 och tiden fram till 1945 42(258) Svenska Flygvapnets bildande 1926. Det hade nu gått 14 år sedan de första flygplanen gjort sitt intåg inom det svenska försvaret. Det nybildade flygvapnet tog emot 214 flygplan från armén och marinen av vilka drygt hälften var brukbara. Radioutvecklingen hade gått så långt att dubbelriktat radiosamband mellan flygplan och mark kunde upprätthållas. I Europa utvecklades det militära flyget i snabb takt och även utrustning för radiosamband. På den civila sidan hade AB Aerotransport (ABA) varit i gång sedan 1924. Inom landet fanns det bara en flygplats för trafikflyget och den låg i Malmö. Det skulle dröja ytterligare 10 år innan Stockholm Bromma kom till. Inom det svenska försvaret hade flera års utredande pågått om hur det svenska flygväsendet skulle organiseras och frågan avgjordes till slut av 1925 års riksdag som beslutade att ”Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till ett fullt fristående flygvapen underställt en under Konungen direkt lydande chef”. Den 1 juli 1926 inledde flygvapnet sin verksamhet som inledningsvis blev en direkt fortsättning på den verksamhet som bedrevs vid armé- och marinflyget. Bilden nedan visar när Flygkompaniet i Linköping lämnar över till F3 kårchef Gösta von Porat på Malmen den 1/7 1926. Han meddelade att man inte längre tillhörde armén utan det nya flygvapnet. Det är den bilden som brukar känneteckna starten av det svenska flygvapnet. En timma senare träffar han cheferna för regementena I 4 och I 5 för att överta deras lägerplatser. Det uppges att det skedde under en tryckt stämning då det bar emot för grenadjärerna att behöva överlämna det gamla hedervärda övningsområdet till den ”Gökunge” som släppts in 13 år tidigare. Flygkompaniet lämnar över till Gösta von Porat. Bild Flygvapenmuseet. Det nya flygvapnet skulle utgöras av en Flygstyrelse organiserad på tre byråer Intendenturbyrån, Militärbyrån och Tekniska byrån. Flygstyrelsen var lokaliserad i Generalstabsbyggnaden vid Östermalmsgatan i Stockholm. Chefen för Flygvapnet var också flygstyrelsens chef.

43(258) Till förste flygvapenchef utnämndes ballong- och flygpionjären Karl Albert Byron Amundson ”KABA” kallad. Karl Albert Byron Amundson ”KABA”, svenska flygvapnets första chef. Foto Flygvapenmuseum Flygvapnet skulle utgöras av fyra flygkårer (F1, F2, F3 och F4) samt en flygskolekår F5. Uppsättningen skulle vara utförd inom en 6-årsperiod och klar till 1932. ”För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den andra i Västerås”. Bristen på medel gjorde att varken utvecklingen av organisationen eller den materielanskaffning som krävdes kunde genomföras under den fastställda uppsättningsperioden på 6 år. Flygvapnets första 10 år kom därför att kallas för ”De 10 magra åren”. Personalstyrkan och statsanslaget från 1925 var blygsamt för det nya flygvapnet. Det bestod av 65 officerare, 65 underofficerare, 45 civilmilitärer och 260 manskap. Den årliga värnpliktsomgången skulle uppgå till 700 man. Årsanslaget var 6 miljoner kronor, 6 % av det totala försvarsanslaget, av vilka 2 miljoner var avsedda för inköp av flygmateriel. Resurserna för det nya flygvapnet var mindre än vad motsvarande varit för arméflyget.

<strong>Flygvapnets</strong> bildande 1926 och tiden fram <strong>till</strong> <strong>1945</strong><br />

42(258)<br />

Svenska <strong>Flygvapnets</strong> bildande 1926.<br />

Det hade nu gått 14 år sedan de första flygplanen gjort sitt intåg inom det svenska försvaret.<br />

Det nybildade flygvapnet tog emot 214 flygplan från armén och marinen av vilka<br />

drygt hälften var brukbara. Radioutvecklingen hade gått så långt att dubbelriktat radiosamband<br />

mellan flygplan och mark kunde upprätthållas. I Europa utvecklades det militära<br />

flyget i snabb takt och även utrustning för radiosamband.<br />

På den civila sidan hade AB Aerotransport (ABA) varit i gång sedan 1924. Inom landet<br />

fanns det bara en flygplats för trafikflyget och den låg i Malmö. Det skulle dröja ytterligare<br />

10 år innan Stockholm Bromma kom <strong>till</strong>.<br />

Inom det svenska försvaret hade flera års utredande pågått om hur det svenska flygväsendet<br />

skulle organiseras och frågan avgjordes <strong>till</strong> slut av 1925 års riksdag som beslutade<br />

att ”Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén och marinen<br />

samt sammanslås <strong>till</strong> ett i förhållande <strong>till</strong> ett fullt fristående flygvapen underställt en under<br />

Konungen direkt lydande chef”.<br />

Den 1 juli 1926 inledde flygvapnet sin verksamhet som inledningsvis blev en direkt fortsättning<br />

på den verksamhet som bedrevs vid armé- och marinflyget.<br />

Bilden nedan visar när Flygkompaniet i Linköping lämnar över <strong>till</strong> F3 kårchef Gösta von<br />

Porat på Malmen den 1/7 1926. Han meddelade att man inte längre <strong>till</strong>hörde armén utan<br />

det nya flygvapnet. Det är den bilden som brukar känneteckna starten av det svenska<br />

flygvapnet. En timma senare träffar han cheferna för regementena I 4 och I 5 för att överta<br />

deras lägerplatser. Det uppges att det skedde under en tryckt stämning då det bar emot<br />

för grenadjärerna att behöva överlämna det gamla hedervärda övningsområdet <strong>till</strong> den<br />

”Gökunge” som släppts in 13 år tidigare.<br />

Flygkompaniet lämnar över <strong>till</strong> Gösta von Porat. Bild Flygvapenmuseet.<br />

Det nya flygvapnet skulle utgöras av en Flygstyrelse organiserad på tre byråer Intendenturbyrån,<br />

Militärbyrån och Tekniska byrån. Flygstyrelsen var lokaliserad i Generalstabsbyggnaden<br />

vid Östermalmsgatan i Stockholm. Chefen för Flygvapnet var också flygstyrelsens chef.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!