Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets bildande 1926 och tiden fram till 1945 42(258) Svenska Flygvapnets bildande 1926. Det hade nu gått 14 år sedan de första flygplanen gjort sitt intåg inom det svenska försvaret. Det nybildade flygvapnet tog emot 214 flygplan från armén och marinen av vilka drygt hälften var brukbara. Radioutvecklingen hade gått så långt att dubbelriktat radiosamband mellan flygplan och mark kunde upprätthållas. I Europa utvecklades det militära flyget i snabb takt och även utrustning för radiosamband. På den civila sidan hade AB Aerotransport (ABA) varit i gång sedan 1924. Inom landet fanns det bara en flygplats för trafikflyget och den låg i Malmö. Det skulle dröja ytterligare 10 år innan Stockholm Bromma kom till. Inom det svenska försvaret hade flera års utredande pågått om hur det svenska flygväsendet skulle organiseras och frågan avgjordes till slut av 1925 års riksdag som beslutade att ”Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till ett fullt fristående flygvapen underställt en under Konungen direkt lydande chef”. Den 1 juli 1926 inledde flygvapnet sin verksamhet som inledningsvis blev en direkt fortsättning på den verksamhet som bedrevs vid armé- och marinflyget. Bilden nedan visar när Flygkompaniet i Linköping lämnar över till F3 kårchef Gösta von Porat på Malmen den 1/7 1926. Han meddelade att man inte längre tillhörde armén utan det nya flygvapnet. Det är den bilden som brukar känneteckna starten av det svenska flygvapnet. En timma senare träffar han cheferna för regementena I 4 och I 5 för att överta deras lägerplatser. Det uppges att det skedde under en tryckt stämning då det bar emot för grenadjärerna att behöva överlämna det gamla hedervärda övningsområdet till den ”Gökunge” som släppts in 13 år tidigare. Flygkompaniet lämnar över till Gösta von Porat. Bild Flygvapenmuseet. Det nya flygvapnet skulle utgöras av en Flygstyrelse organiserad på tre byråer Intendenturbyrån, Militärbyrån och Tekniska byrån. Flygstyrelsen var lokaliserad i Generalstabsbyggnaden vid Östermalmsgatan i Stockholm. Chefen för Flygvapnet var också flygstyrelsens chef.
43(258) Till förste flygvapenchef utnämndes ballong- och flygpionjären Karl Albert Byron Amundson ”KABA” kallad. Karl Albert Byron Amundson ”KABA”, svenska flygvapnets första chef. Foto Flygvapenmuseum Flygvapnet skulle utgöras av fyra flygkårer (F1, F2, F3 och F4) samt en flygskolekår F5. Uppsättningen skulle vara utförd inom en 6-årsperiod och klar till 1932. ”För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den andra i Västerås”. Bristen på medel gjorde att varken utvecklingen av organisationen eller den materielanskaffning som krävdes kunde genomföras under den fastställda uppsättningsperioden på 6 år. Flygvapnets första 10 år kom därför att kallas för ”De 10 magra åren”. Personalstyrkan och statsanslaget från 1925 var blygsamt för det nya flygvapnet. Det bestod av 65 officerare, 65 underofficerare, 45 civilmilitärer och 260 manskap. Den årliga värnpliktsomgången skulle uppgå till 700 man. Årsanslaget var 6 miljoner kronor, 6 % av det totala försvarsanslaget, av vilka 2 miljoner var avsedda för inköp av flygmateriel. Resurserna för det nya flygvapnet var mindre än vad motsvarande varit för arméflyget.
- Page 2 and 3: 2(258) Förord Min uppgift var att
- Page 4 and 5: 4(258) Anskaffning av bilburen radi
- Page 6 and 7: Pionjärtiden 1912-1926 6(258) Inle
- Page 8 and 9: 8(258) Detta var starten för det
- Page 10 and 11: 10(258) för att utbilda och öva p
- Page 12 and 13: 12(258) I augusti 1913 tillfördes
- Page 14 and 15: 14(258) fyra flygplanen beställdes
- Page 16 and 17: 16(258) Ett av armeflygéts tidiga
- Page 18 and 19: 18(258) Den 16/12 1914 får Kunglig
- Page 20 and 21: Radiolaboratoriet vid AGA 20(258) E
- Page 22 and 23: 22(258) större missödet, inträff
- Page 24 and 25: 24(258) på att man redan före pro
- Page 26 and 27: 26(258) Dagboksanteckningarna visar
- Page 28 and 29: 28(258) Radiostationen avser en sä
- Page 30 and 31: 30(258) markstationer men då beslu
- Page 32 and 33: 32(258) vilken förstnämnda appara
- Page 34 and 35: Ljudförstärkare för Fr m/17. Fot
- Page 36 and 37: 36(258) Av manskapet var en underbe
- Page 38 and 39: 38(258) Br m/23 följdes av Br m/25
- Page 40 and 41: Huva med mikrofon och hörtelefon.
- Page 44 and 45: 44(258) Flygvapnets första radio N
- Page 46 and 47: 46(258) Kärradiostationer lånades
- Page 48 and 49: 48(258) stavskombinationer som var
- Page 50 and 51: 50(258) Radio 1930 Chefen för kust
- Page 52 and 53: 52(258) Ett annat ämne som studera
- Page 54 and 55: 54(258) dion från Br m/25 har inte
- Page 56 and 57: Följande fast markradio och bilbur
- Page 58 and 59: ) Trådförbindelse till understäl
- Page 60 and 61: 60(258) Radio 1935 I februari 1935
- Page 62 and 63: 62(258) 1942 upprättades 1:a Flyge
- Page 64 and 65: 64(258) Krav har uppställts på ko
- Page 66 and 67: 66(258) Den 31/10 1937 fanns följa
- Page 68 and 69: 68(258) ser”. För att med säker
- Page 70 and 71: 70(258) Det följande är en histor
- Page 72 and 73: 72(258)
- Page 74 and 75: 74(258) ningar men inte pejlutrustn
- Page 76 and 77: 76(258) Även i detta fall synes de
- Page 78 and 79: Fast Markradio Fmr IV 78(258) Fmr I
- Page 80 and 81: 80(258) Leveranstiden enligt kontra
- Page 82 and 83: Antennförstärkaren med och utan l
- Page 84 and 85: 84(258) Den 4/1 1946 erbjuder sig S
- Page 86 and 87: Mottagare Mrm 6 86(258) 4 st Mrm 6
- Page 88 and 89: 88(258) • Markplacerade pejlmotta
- Page 90 and 91: 90(258) och sändaren skulle efter
<strong>Flygvapnets</strong> bildande 1926 och tiden fram <strong>till</strong> <strong>1945</strong><br />
42(258)<br />
Svenska <strong>Flygvapnets</strong> bildande 1926.<br />
Det hade nu gått 14 år sedan de första flygplanen gjort sitt intåg inom det svenska försvaret.<br />
Det nybildade flygvapnet tog emot 214 flygplan från armén och marinen av vilka<br />
drygt hälften var brukbara. Radioutvecklingen hade gått så långt att dubbelriktat radiosamband<br />
mellan flygplan och mark kunde upprätthållas. I Europa utvecklades det militära<br />
flyget i snabb takt och även utrustning för radiosamband.<br />
På den civila sidan hade AB Aerotransport (ABA) varit i gång sedan 1924. Inom landet<br />
fanns det bara en flygplats för trafikflyget och den låg i Malmö. Det skulle dröja ytterligare<br />
10 år innan Stockholm Bromma kom <strong>till</strong>.<br />
Inom det svenska försvaret hade flera års utredande pågått om hur det svenska flygväsendet<br />
skulle organiseras och frågan avgjordes <strong>till</strong> slut av 1925 års riksdag som beslutade<br />
att ”Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén och marinen<br />
samt sammanslås <strong>till</strong> ett i förhållande <strong>till</strong> ett fullt fristående flygvapen underställt en under<br />
Konungen direkt lydande chef”.<br />
Den 1 juli 1926 inledde flygvapnet sin verksamhet som inledningsvis blev en direkt fortsättning<br />
på den verksamhet som bedrevs vid armé- och marinflyget.<br />
Bilden nedan visar när Flygkompaniet i Linköping lämnar över <strong>till</strong> F3 kårchef Gösta von<br />
Porat på Malmen den 1/7 1926. Han meddelade att man inte längre <strong>till</strong>hörde armén utan<br />
det nya flygvapnet. Det är den bilden som brukar känneteckna starten av det svenska<br />
flygvapnet. En timma senare träffar han cheferna för regementena I 4 och I 5 för att överta<br />
deras lägerplatser. Det uppges att det skedde under en tryckt stämning då det bar emot<br />
för grenadjärerna att behöva överlämna det gamla hedervärda övningsområdet <strong>till</strong> den<br />
”Gökunge” som släppts in 13 år tidigare.<br />
Flygkompaniet lämnar över <strong>till</strong> Gösta von Porat. Bild Flygvapenmuseet.<br />
Det nya flygvapnet skulle utgöras av en Flygstyrelse organiserad på tre byråer Intendenturbyrån,<br />
Militärbyrån och Tekniska byrån. Flygstyrelsen var lokaliserad i Generalstabsbyggnaden<br />
vid Östermalmsgatan i Stockholm. Chefen för Flygvapnet var också flygstyrelsens chef.