Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
24(258)<br />
på att man redan före proven bestämt sig för att anskaffa AEG:s radio med anledning av<br />
de positiva erfarenheterna som erhållits under det pågående kriget samt att radiostationen<br />
var under serie<strong>till</strong>verkning.<br />
AGA sändaren och Flemings mottagare lånades under den följande vintern ut <strong>till</strong> arméflyget<br />
och nyttjades bland annat för prov i Boden. Stationen visade sig vara väl användbar<br />
och den uppgavs ha gjort god nytta för ar<strong>till</strong>eriledning och vid andra övningar. Stationens<br />
största nackdel var batteridriften som medförde att drifttiden i luften blev begränsad<br />
och det var besvärligt med batteribyten och uppladdning.<br />
När AGA delgavs beslutet om att man fortsättningsvis avsåg att satsa på AEG radio fick<br />
detta <strong>till</strong> följd att Franssons radiosändare ”försvann”. Det visade sig att så inte var fallet,<br />
sändaren togs <strong>till</strong>baks <strong>till</strong> AGA där den under lång tid fanns i ett äldre Muséerum med<br />
bland annat föremål från AGA fyrens uppfinnare Otto Dahlen. Här återfanns sändaren<br />
och den finns nu hos en privat samlare i Stockholmstrakten. Flemings mottagare hamnade<br />
så småningom på Telemuseet vid Tekniska museet där den under lång tid ställdes<br />
ut. Efter det att Telemuseum stängdes har inte mottagaren kunnat påträffas. Troligen är<br />
den magasinerad <strong>till</strong>sammans med andra föremål.<br />
Fleming och Franssons insatser med att förverkliga proven med radiosamband från<br />
flygplan <strong>till</strong> mark och att överbrygga den skepsis och det motstånd som fanns mot radiosändare<br />
i flygplan gör dem <strong>till</strong> oförglömliga pionjärer för det radiosamband som idag<br />
accelererar med ny teknik och <strong>till</strong>synes obegränsade möjligheter.<br />
Det flygplan som omnämns för radioinstallation åren <strong>1916</strong>/17 är en Albatros B.II.a En tysk<br />
militärflygare Lothar Wieland befanns sig 1914 i Sverige för en demonstration av flygplanet.<br />
I samband med en landning på Gärdet i Stockholm slog flygplanet runt varvid propellern och<br />
hjulstället skadades. Samtidigt som reparationsarbetet pågick utbröt 1:a världskriget . Flygplanet<br />
flögs efter utförd reparation <strong>till</strong> Malmen och införlivades i armèflyget där den fick benämningen<br />
”Flygplan nr 6”. Utöver att flygplanet användes för utprovning av de första radiostationerna<br />
fick det utgöra underlag för en omfattande kopiering och <strong>till</strong>verkning i Sverige av<br />
denna flygplanstyp.<br />
Albatros B.II.a Flygplan nr 6. Foto Flygvapenmuseum
Change language