Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
22(258) större missödet, inträffade då jag uppkommen i luften, skulle försöka att utsläppa antennen. Det visade sig nämligen att det starka luftdraget vänt träspolen på tvären så att antennen vägrade att löpa ut. Det var bara att ta loss spolen och varv efter varv för hand utsläppa antenntråden. Sedan detta var gjort öppnade jag det medförda kuvertet, läste igenom meddelandet och morserade sedan detsamma på gnistsändaren. Jag tecknade åt Herrström att gå ner och i samma ögonblick vi landat på exercisfältet kom Fransson glädjestrålande utrusande ur mottagningsskjulet och vinkade med ett papper, på vilket signalmatrosen noggrant skrivit ned hela meddelandet ord för ord utan minsta fel. Detta var en oerhörd framgång och det var verkligen roligt att komma tillbaka till Stockholm och för major Sylwan rapportera detsamma”. Dokumentet nedan är kopierat ur Skillingaryds flygdetachementets dagbok som fördes under övningen. Dagboken finns vid Krigsarkivet. ”Den 17 juni 1916. Flygtid 1 tim och 35 min. Med spanare, däraf en med ljtnt. C Flemming K3. Hvarvid ett första försök med trådlös telegrafering från flyg inom Sverige gjordes. Apparaten konstruerad av Ljtnt. Flemming. Försöken utföllo väl”. Detta var en stor dag och en stor händelse som för in Flemming och Fransson i det svenska militära flygets historia, genom att nyttja den tyska radioleverantörens leveransförsening, och med egna utvecklade radiosändare och mottagare bli de första som i Sverige hade radiosamband flyg-mark.
23(258) Löjtnant Flemming i mitten. Civilingenjör Frans Fransson AGA Fortsatt radioutveckling Under juli månad kom den försenade radiostationen från AEG i Tyskland till Skillingaryd och installerades i ett flygplan för utprovning. I dagboken kan följande läsas: ”11 juli, med gnistförsök, generatorn åstadkom motorstopp. Maskinen demonteras på platsen för nödlandningen.” (Denna flygning utfördes med den sent levererade AEG stationen”. Generatorn som strömförsörjde flygradion var mekaniskt kopplad till flygplanets motor, när generatorn belastades av radiosändaren blev förmodligen motståndet på flygplanets motor så stort att motorn gick ned i varv eller stannade: Tore Palm åskådliggjorde detta vid ett senare hållet föredrag med att säga: ”AEG flygradio hade sina speciella egenskaper. Bl.a. kunde vi inte sända under stigning för då steg man inte mer”. Under sommaren 1917 gjordes vid Skillingaryd prov med såväl AGA:s som AEG:s radio. Det är svårt att utvärdera resultaten av proven. Det enda dokument som hittats är en skrivelse från Carl Florman, Löjtnant vid Kungl. Svea artilleriregemente, den 31 mars 1917 med rubriken ”Iakttagelser beträffande samövning mellan artilleri och flygtrupp” där följande anges om gnistradion: ”Försök ha sedan ett år pågått inom landet för framställning av en radioapparat, lämpad för bruk å flygplanen. Tvenne olika system finnes, dels ett med generatordrift, dels ett med ackumulatorbatteri. För närvarande ha för artilleristiskt bruk endast använts de med ackumulatorbatteri av AGA:s tillverkning. På senaste tiden har de fungerat mycket bra. Räckvidden är endast omkring 3 mil, men detta torde vara fullt tillräckligt för artilleriobservationer. Själva anordningarna för antennens nedfirande och upphissande äro emellertid ej tillförlitliga. De äro för närvarande precis likadana nu (våren 1917) som sommaren 1916 oaktat artillerispanarna då konstaterade en hel del brister”. Skrivelsen tyder på att AEG stationen använts mycket sporadiskt, Kanske beroende på risken att radiosändarens generator skulle belasta flygplanets motor för hårt. Allt tyder
- Page 2 and 3: 2(258) Förord Min uppgift var att
- Page 4 and 5: 4(258) Anskaffning av bilburen radi
- Page 6 and 7: Pionjärtiden 1912-1926 6(258) Inle
- Page 8 and 9: 8(258) Detta var starten för det
- Page 10 and 11: 10(258) för att utbilda och öva p
- Page 12 and 13: 12(258) I augusti 1913 tillfördes
- Page 14 and 15: 14(258) fyra flygplanen beställdes
- Page 16 and 17: 16(258) Ett av armeflygéts tidiga
- Page 18 and 19: 18(258) Den 16/12 1914 får Kunglig
- Page 20 and 21: Radiolaboratoriet vid AGA 20(258) E
- Page 24 and 25: 24(258) på att man redan före pro
- Page 26 and 27: 26(258) Dagboksanteckningarna visar
- Page 28 and 29: 28(258) Radiostationen avser en sä
- Page 30 and 31: 30(258) markstationer men då beslu
- Page 32 and 33: 32(258) vilken förstnämnda appara
- Page 34 and 35: Ljudförstärkare för Fr m/17. Fot
- Page 36 and 37: 36(258) Av manskapet var en underbe
- Page 38 and 39: 38(258) Br m/23 följdes av Br m/25
- Page 40 and 41: Huva med mikrofon och hörtelefon.
- Page 42 and 43: Flygvapnets bildande 1926 och tiden
- Page 44 and 45: 44(258) Flygvapnets första radio N
- Page 46 and 47: 46(258) Kärradiostationer lånades
- Page 48 and 49: 48(258) stavskombinationer som var
- Page 50 and 51: 50(258) Radio 1930 Chefen för kust
- Page 52 and 53: 52(258) Ett annat ämne som studera
- Page 54 and 55: 54(258) dion från Br m/25 har inte
- Page 56 and 57: Följande fast markradio och bilbur
- Page 58 and 59: ) Trådförbindelse till understäl
- Page 60 and 61: 60(258) Radio 1935 I februari 1935
- Page 62 and 63: 62(258) 1942 upprättades 1:a Flyge
- Page 64 and 65: 64(258) Krav har uppställts på ko
- Page 66 and 67: 66(258) Den 31/10 1937 fanns följa
- Page 68 and 69: 68(258) ser”. För att med säker
- Page 70 and 71: 70(258) Det följande är en histor
23(258)<br />
Löjtnant Flemming i mitten. Civilingenjör Frans Fransson AGA<br />
Fortsatt radioutveckling<br />
Under juli månad kom den försenade radiostationen från AEG i Tyskland <strong>till</strong> Skillingaryd<br />
och installerades i ett flygplan för utprovning. I dagboken kan följande läsas:<br />
”11 juli, med gnistförsök, generatorn åstadkom motorstopp. Maskinen demonteras på<br />
platsen för nödlandningen.” (Denna flygning utfördes med den sent levererade AEG<br />
stationen”. Generatorn som strömförsörjde flygradion var mekaniskt kopplad <strong>till</strong> flygplanets<br />
motor, när generatorn belastades av radiosändaren blev förmodligen motståndet<br />
på flygplanets motor så stort att motorn gick ned i varv eller stannade:<br />
Tore Palm åskådliggjorde detta vid ett senare hållet föredrag med att säga:<br />
”AEG flygradio hade sina speciella egenskaper. Bl.a. kunde vi inte sända under stigning<br />
för då steg man inte mer”.<br />
Under sommaren 1917 gjordes vid Skillingaryd prov med såväl AGA:s som AEG:s radio.<br />
Det är svårt att utvärdera resultaten av proven. Det enda dokument som hittats är en<br />
skrivelse från Carl Florman, Löjtnant vid Kungl. Svea ar<strong>till</strong>eriregemente, den 31 mars<br />
1917 med rubriken ”Iakttagelser beträffande samövning mellan ar<strong>till</strong>eri och flygtrupp”<br />
där följande anges om gnistradion:<br />
”Försök ha sedan ett år pågått inom landet för framställning av en radioapparat,<br />
lämpad för bruk å flygplanen. Tvenne olika system finnes, dels ett med<br />
generatordrift, dels ett med ackumulatorbatteri.<br />
För närvarande ha för ar<strong>till</strong>eristiskt bruk endast använts de med ackumulatorbatteri<br />
av AGA:s <strong>till</strong>verkning. På senaste tiden har de fungerat mycket bra.<br />
Räckvidden är endast omkring 3 mil, men detta torde vara fullt <strong>till</strong>räckligt för<br />
ar<strong>till</strong>eriobservationer. Själva anordningarna för antennens nedfirande och<br />
upphissande äro emellertid ej <strong>till</strong>förlitliga. De äro för närvarande precis likadana<br />
nu (våren 1917) som sommaren <strong>1916</strong> oaktat ar<strong>till</strong>erispanarna då konstaterade<br />
en hel del brister”.<br />
Skrivelsen tyder på att AEG stationen använts mycket sporadiskt, Kanske beroende på<br />
risken att radiosändarens generator skulle belasta flygplanets motor för hårt. Allt tyder