Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygradio Fr m/32 Flygradio m/32 Ll. Foto Arne Larsson 228(258) Utrustningen på bilden ovan är flygradio Fr m/32 Ll som tillhör Flygvapenmuseum och finns utställd vid Karlsborgs museum. Bilden visar en Fr m/32 med luftpropeller generator och avstämningsinstrument. Fram till 1932 fortsatte studier och försök med kortvåg. Önskemål har framförts om kortvåg med tillägget ”ej kortvåg men väl kortare än hittills använda våglängder”. Tidigare hade flygradion stämts av till en operativ frekvens på marken men nu behövde piloten/signalisten kunna skifta frekvens under flygning. Detta innebar att flygradiostationerna måste kunna stämmas av på mer än en frekvens. Utvecklingen av ny flygradiomateriel styrdes till stor del av kravet på anpassning till de taktiska behoven och försök att utnyttja kortare våglängder (högre frekvenser). De typer som blev aktuella var en station från SRA (Marconi AD5/23A) och en station från SATT. Den nyligen bildade signalkommittén lämnade ett förslag till flygradiostationer där en större typ angavs för bombflygplan och större spaningsflygplan, en mindre typ för armé- och marinsamverkan samt en KV-flygradio för jaktplan. De större och mindre typerna av flygradio skall vara avsedda för telegrafi och kortvågsstationen för såväl telegrafi som telefoni. Nu agerade flygstyrelsen snabbt och redan i maj 1932 infordrades anbud på flygradiostationer av större och mindre typ. Det väcktes förslag att anskaffa Marconimottagare som tillsammans med den tidigare anskaffade flygradiostationen AD5/23A skulle kunna tillföras kustflottans jaktflyggrupp. Denna station var en ren telefonistation och saknade telegrafimöjligheter. SATT:s flygradio kunde användas för såväl telegrafi som telefoni, den saknade batteri och strömförsörjdes med en luftpropellerdriven generator som gav en viktbesparing på 8,5 kg. Prov gjordes på kortvåg med de två radiostationerna där Marconistationen hade en dubbelriktad räckvidd på 10 km med telefoni och SATT stationen en dubbelriktad räckvidd
229(258) vid telefoni av 60 km och 110 km vid telegrafi. (Marconistationen saknade telegrafimöjlighet). Gränsen för proven var ljudstyrka 3. Ett problem med att förse jaktflyget med radio var utrymme och vikt i flygplanen. Två alternativ framfördes där ett var att förse jaktflygplanen med fast och rörlig kulspruta och ingen radio eller med fast kulspruta och radio men ingen rörlig kulspruta. Efter proven och bestyckningsavväganden beslutades att SATT stationen skulle anskaffas och benämnas Flygradio Fr m/32. Nu var radiostationen för jaktflygplanen beställd och det återstod att anskaffa den större flygradion för bomb och större spaningsflyg samt den mindre varianten för armé och marinsamverkan. En specifikation togs fram som bland annat innehöll följande Krav Större varianten Mindre varianten Frekvensområde - Våglängd 860-500 kc/s – 349-600 m 860-500 kc/s – 349-600 m Antenneffekt 40 W 15 W Signaleringssätt Telegrafi Telegrafi och Telefoni Vikt Max 40 kg Max 28 kg Det var två långvågsstationer som skulle anskaffas varav en med enbart telegrafi och den andra med såväl telegrafi som telefoni. I juli 1932 beställde flygstyrelsen från SATT en flygradiostation av båda slagen. Praktiska prov förberedes i ett flygplan, S5 till hösten. Det var angeläget att proven kunde starta snarast möjligt och slutföras så att anskaffning kan ske redan under instundande vinter. I proven skulle F1 och F2 markradiostationer ingå samt en bilburen radiostation typ Br. Resultaten av de utförda proven är i det närmaste okända. En notering finns om att Fr m/32 Lt, m/32Ll och mottagaren SATT m/32 hade fungerat väl. Proven hade utförts på uppdrag av flygstyrelsen under ledning av kårcheferna med varierande identitet. Flygstyrelsen var inte nöjd med detta utan större radioutprovningar borde ske i flygstyrelsens regi under medverkan av flygkårer. Följande flygradiostationer har blivit fastställda som standardtyper. • Flygradiostation m/32. Långvåg, tyngre. Fr m/32 Lt • Flygradiostation m/32. Långvåg, lättare. Fr m/32 Ll • Flygradiostation m/32. Kortvåg sändare, Fr m/32 Ks • Flygradiostation m/32. Kortvåg, mottagare, Fr m/32 Km Den gamla frågan om radiotrafik skulle genomföras med enbart telegrafi eller blandat med telefoni kom under 1932 upp i en intensivare debatt än tidigare. Försöken med den engelska Marconistationen för telefoni fick marinen i en rapport att ange: ”Telefoniförbindelse synes av flera orsaker vara att föredraga. Dels blir ordergivningen per telegrafi begränsad till en viss överenskommen kod som föraren har svårt att skiva ned samt att i minnet ihågkomma en telegraferad text torde vara omöjligt”. Slutsatsen efter jaktradioförsöken blev att ”telegrafiförbindelsen är högst avsevärt överlägsen telefoniförbindelsen. Jaktföraren måste besitta en viss grad av färdighet i sändning och mottagning av morsesignaltecken. En noggrant inlärd och på lämpligt ställe framför föraren anslagen code behövs”. Trots denna klara uppfattning ville man inte helt frånsäga sig möjligheten till telefoniförbindelse.
- Page 178 and 179: Fast Markradio Fmr Ib 178(258) Fmr
- Page 180 and 181: 180(258) En annan nyhet var att det
- Page 182 and 183: 182(258) b) Växling av frekvens c)
- Page 184 and 185: 184(258) Mottagarstativ nr III med
- Page 186 and 187: 186(258) F8 och gav till resultat a
- Page 188 and 189: 188(258) Telegrafisten i radiorumme
- Page 190 and 191: Teknisk data 190(258) Stålkuren me
- Page 192 and 193: Mottagare Mrm 5. Radiojournal för
- Page 194 and 195: Mottagare Mrm 6. Radiomottagare Mrm
- Page 196 and 197: 196(258) Kortfattade tekniska prese
- Page 198 and 199: I. 10 000 - 6 000 kc/sek II. 7 500
- Page 200 and 201: 200(258) Mottagare M 4a Den är byg
- Page 202 and 203: 202(258) Generatorn med bensinmotor
- Page 204 and 205: Transportabel markradiostation typ
- Page 206 and 207: 206(258) Telefonanläggningen utgö
- Page 208 and 209: Transportabel radiostation typ IX T
- Page 210 and 211: Tmr IX manöverplats. Foto Arne Lar
- Page 212 and 213: 212(258) Kortfattade tekniska prese
- Page 214 and 215: teckningen syns den senare tillkomm
- Page 216 and 217: Flygradiostation Fr m/20. Flygradio
- Page 218 and 219: Flygradiostation Fr m/23 218(258) F
- Page 220 and 221: Flygradiostation Fr m/24 Flygradio
- Page 222 and 223: 222(258) Kommentar Genom att studer
- Page 224 and 225: 224(258) En luftpropeller av trä d
- Page 226 and 227: Flygradio Fr m/29 Flygradiosändare
- Page 230 and 231: 230(258) ”I jaktflygplan kan emel
- Page 232 and 233: 232(258) Försök med nya mikrofont
- Page 234 and 235: Flygradio Fr Typ II 234(258) Flygra
- Page 236 and 237: 236(258) Den 9 mars 1940 skriver SA
- Page 238 and 239: 238(258) En beräkning av den tidpu
- Page 240 and 241: Fr typ V Flygradio Fr V. Foto Arne
- Page 242 and 243: 242(258) att få del av dessa nya r
- Page 244 and 245: 244(258) Flygplan När det självst
- Page 246 and 247: 246(258) Bombflygplan B 4, Hawker H
- Page 248 and 249: 248(258) Bombflygplan B18, Saab 18
- Page 250 and 251: 250(258) Jaktflygplan J4, Heinkel H
- Page 252 and 253: 252(258) Jaktflygplan J9, Serversky
- Page 254 and 255: 254(258) Jaktflygplan J22, FFVS J22
- Page 256 and 257: 256(258) Källförteckningar Faktau
- Page 258: SRA Svenska Radio Aktiebolaget SRF
Flygradio Fr m/32<br />
Flygradio m/32 Ll. Foto Arne Larsson<br />
228(258)<br />
Utrustningen på bilden ovan är flygradio Fr m/32 Ll som <strong>till</strong>hör Flygvapenmuseum och<br />
finns utställd vid Karlsborgs museum. Bilden visar en Fr m/32 med luftpropeller generator<br />
och avstämningsinstrument.<br />
Fram <strong>till</strong> 1932 fortsatte studier och försök med kortvåg. Önskemål har framförts om<br />
kortvåg med <strong>till</strong>ägget ”ej kortvåg men väl kortare än hit<strong>till</strong>s använda våglängder”.<br />
Tidigare hade flygradion stämts av <strong>till</strong> en operativ frekvens på marken men nu behövde<br />
piloten/signalisten kunna skifta frekvens under flygning. Detta innebar att flygradiostationerna<br />
måste kunna stämmas av på mer än en frekvens.<br />
Utvecklingen av ny flygradiomateriel styrdes <strong>till</strong> stor del av kravet på anpassning <strong>till</strong> de<br />
taktiska behoven och försök att utnyttja kortare våglängder (högre frekvenser). De typer<br />
som blev aktuella var en station från SRA (Marconi AD5/23A) och en station från<br />
SATT.<br />
Den nyligen bildade signalkommittén lämnade ett förslag <strong>till</strong> flygradiostationer där en<br />
större typ angavs för bombflygplan och större spaningsflygplan, en mindre typ för<br />
armé- och marinsamverkan samt en KV-flygradio för jaktplan. De större och mindre typerna<br />
av flygradio skall vara avsedda för telegrafi och kortvågsstationen för såväl telegrafi<br />
som telefoni.<br />
Nu agerade flygstyrelsen snabbt och redan i maj 1932 infordrades anbud på flygradiostationer<br />
av större och mindre typ. Det väcktes förslag att anskaffa Marconimottagare<br />
som <strong>till</strong>sammans med den tidigare anskaffade flygradiostationen AD5/23A skulle kunna<br />
<strong>till</strong>föras kustflottans jaktflyggrupp. Denna station var en ren telefonistation och saknade<br />
telegrafimöjligheter.<br />
SATT:s flygradio kunde användas för såväl telegrafi som telefoni, den saknade batteri<br />
och strömförsörjdes med en luftpropellerdriven generator som gav en viktbesparing på<br />
8,5 kg.<br />
Prov gjordes på kortvåg med de två radiostationerna där Marconistationen hade en dubbelriktad<br />
räckvidd på 10 km med telefoni och SATT stationen en dubbelriktad räckvidd
Change language