Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

22.08.2013 Views

Flygradio Fr m/32 Flygradio m/32 Ll. Foto Arne Larsson 228(258) Utrustningen på bilden ovan är flygradio Fr m/32 Ll som tillhör Flygvapenmuseum och finns utställd vid Karlsborgs museum. Bilden visar en Fr m/32 med luftpropeller generator och avstämningsinstrument. Fram till 1932 fortsatte studier och försök med kortvåg. Önskemål har framförts om kortvåg med tillägget ”ej kortvåg men väl kortare än hittills använda våglängder”. Tidigare hade flygradion stämts av till en operativ frekvens på marken men nu behövde piloten/signalisten kunna skifta frekvens under flygning. Detta innebar att flygradiostationerna måste kunna stämmas av på mer än en frekvens. Utvecklingen av ny flygradiomateriel styrdes till stor del av kravet på anpassning till de taktiska behoven och försök att utnyttja kortare våglängder (högre frekvenser). De typer som blev aktuella var en station från SRA (Marconi AD5/23A) och en station från SATT. Den nyligen bildade signalkommittén lämnade ett förslag till flygradiostationer där en större typ angavs för bombflygplan och större spaningsflygplan, en mindre typ för armé- och marinsamverkan samt en KV-flygradio för jaktplan. De större och mindre typerna av flygradio skall vara avsedda för telegrafi och kortvågsstationen för såväl telegrafi som telefoni. Nu agerade flygstyrelsen snabbt och redan i maj 1932 infordrades anbud på flygradiostationer av större och mindre typ. Det väcktes förslag att anskaffa Marconimottagare som tillsammans med den tidigare anskaffade flygradiostationen AD5/23A skulle kunna tillföras kustflottans jaktflyggrupp. Denna station var en ren telefonistation och saknade telegrafimöjligheter. SATT:s flygradio kunde användas för såväl telegrafi som telefoni, den saknade batteri och strömförsörjdes med en luftpropellerdriven generator som gav en viktbesparing på 8,5 kg. Prov gjordes på kortvåg med de två radiostationerna där Marconistationen hade en dubbelriktad räckvidd på 10 km med telefoni och SATT stationen en dubbelriktad räckvidd

229(258) vid telefoni av 60 km och 110 km vid telegrafi. (Marconistationen saknade telegrafimöjlighet). Gränsen för proven var ljudstyrka 3. Ett problem med att förse jaktflyget med radio var utrymme och vikt i flygplanen. Två alternativ framfördes där ett var att förse jaktflygplanen med fast och rörlig kulspruta och ingen radio eller med fast kulspruta och radio men ingen rörlig kulspruta. Efter proven och bestyckningsavväganden beslutades att SATT stationen skulle anskaffas och benämnas Flygradio Fr m/32. Nu var radiostationen för jaktflygplanen beställd och det återstod att anskaffa den större flygradion för bomb och större spaningsflyg samt den mindre varianten för armé och marinsamverkan. En specifikation togs fram som bland annat innehöll följande Krav Större varianten Mindre varianten Frekvensområde - Våglängd 860-500 kc/s – 349-600 m 860-500 kc/s – 349-600 m Antenneffekt 40 W 15 W Signaleringssätt Telegrafi Telegrafi och Telefoni Vikt Max 40 kg Max 28 kg Det var två långvågsstationer som skulle anskaffas varav en med enbart telegrafi och den andra med såväl telegrafi som telefoni. I juli 1932 beställde flygstyrelsen från SATT en flygradiostation av båda slagen. Praktiska prov förberedes i ett flygplan, S5 till hösten. Det var angeläget att proven kunde starta snarast möjligt och slutföras så att anskaffning kan ske redan under instundande vinter. I proven skulle F1 och F2 markradiostationer ingå samt en bilburen radiostation typ Br. Resultaten av de utförda proven är i det närmaste okända. En notering finns om att Fr m/32 Lt, m/32Ll och mottagaren SATT m/32 hade fungerat väl. Proven hade utförts på uppdrag av flygstyrelsen under ledning av kårcheferna med varierande identitet. Flygstyrelsen var inte nöjd med detta utan större radioutprovningar borde ske i flygstyrelsens regi under medverkan av flygkårer. Följande flygradiostationer har blivit fastställda som standardtyper. • Flygradiostation m/32. Långvåg, tyngre. Fr m/32 Lt • Flygradiostation m/32. Långvåg, lättare. Fr m/32 Ll • Flygradiostation m/32. Kortvåg sändare, Fr m/32 Ks • Flygradiostation m/32. Kortvåg, mottagare, Fr m/32 Km Den gamla frågan om radiotrafik skulle genomföras med enbart telegrafi eller blandat med telefoni kom under 1932 upp i en intensivare debatt än tidigare. Försöken med den engelska Marconistationen för telefoni fick marinen i en rapport att ange: ”Telefoniförbindelse synes av flera orsaker vara att föredraga. Dels blir ordergivningen per telegrafi begränsad till en viss överenskommen kod som föraren har svårt att skiva ned samt att i minnet ihågkomma en telegraferad text torde vara omöjligt”. Slutsatsen efter jaktradioförsöken blev att ”telegrafiförbindelsen är högst avsevärt överlägsen telefoniförbindelsen. Jaktföraren måste besitta en viss grad av färdighet i sändning och mottagning av morsesignaltecken. En noggrant inlärd och på lämpligt ställe framför föraren anslagen code behövs”. Trots denna klara uppfattning ville man inte helt frånsäga sig möjligheten till telefoniförbindelse.

Flygradio Fr m/32<br />

Flygradio m/32 Ll. Foto Arne Larsson<br />

228(258)<br />

Utrustningen på bilden ovan är flygradio Fr m/32 Ll som <strong>till</strong>hör Flygvapenmuseum och<br />

finns utställd vid Karlsborgs museum. Bilden visar en Fr m/32 med luftpropeller generator<br />

och avstämningsinstrument.<br />

Fram <strong>till</strong> 1932 fortsatte studier och försök med kortvåg. Önskemål har framförts om<br />

kortvåg med <strong>till</strong>ägget ”ej kortvåg men väl kortare än hit<strong>till</strong>s använda våglängder”.<br />

Tidigare hade flygradion stämts av <strong>till</strong> en operativ frekvens på marken men nu behövde<br />

piloten/signalisten kunna skifta frekvens under flygning. Detta innebar att flygradiostationerna<br />

måste kunna stämmas av på mer än en frekvens.<br />

Utvecklingen av ny flygradiomateriel styrdes <strong>till</strong> stor del av kravet på anpassning <strong>till</strong> de<br />

taktiska behoven och försök att utnyttja kortare våglängder (högre frekvenser). De typer<br />

som blev aktuella var en station från SRA (Marconi AD5/23A) och en station från<br />

SATT.<br />

Den nyligen bildade signalkommittén lämnade ett förslag <strong>till</strong> flygradiostationer där en<br />

större typ angavs för bombflygplan och större spaningsflygplan, en mindre typ för<br />

armé- och marinsamverkan samt en KV-flygradio för jaktplan. De större och mindre typerna<br />

av flygradio skall vara avsedda för telegrafi och kortvågsstationen för såväl telegrafi<br />

som telefoni.<br />

Nu agerade flygstyrelsen snabbt och redan i maj 1932 infordrades anbud på flygradiostationer<br />

av större och mindre typ. Det väcktes förslag att anskaffa Marconimottagare<br />

som <strong>till</strong>sammans med den tidigare anskaffade flygradiostationen AD5/23A skulle kunna<br />

<strong>till</strong>föras kustflottans jaktflyggrupp. Denna station var en ren telefonistation och saknade<br />

telegrafimöjligheter.<br />

SATT:s flygradio kunde användas för såväl telegrafi som telefoni, den saknade batteri<br />

och strömförsörjdes med en luftpropellerdriven generator som gav en viktbesparing på<br />

8,5 kg.<br />

Prov gjordes på kortvåg med de två radiostationerna där Marconistationen hade en dubbelriktad<br />

räckvidd på 10 km med telefoni och SATT stationen en dubbelriktad räckvidd

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!