Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

22.08.2013 Views

Radiolaboratoriet vid AGA 20(258) En rapport från Tyskland om radio i flygplan blev den tändande gnistan hos Tekniska avdelningen. Fleming erhöll order om att diskutera frågan med AGA för att klara ut om något liknande också skulle kunnas åstadkommas i Sverige. AGA visade stort intresse och Fleming och Fransson kom överens om att bygga en försöksanläggning. Fransson vid AGA skulle svara för sändaren i flygplanet och Fleming för mottagaren. Under våren 1916 kunde Fleming anmäla till sin avdelningschef att försöksapparaturen blivit färdiga för prov. Följande två bilder visar de vid AGA framtagna sändar- och mottagarenheterna som användes vid radioproven vid Skillingaryd 1916. Bilderna kommer från AGA jubileumsskrift 1904-1954 där detta anges. Den högra bilden är den sändare som Fransson tog fram med den i rapporterna angivna ackumulatorlådan. Sändaren kan inte återfinnas. Den vänstra bilden är den av Claes Flemming framtagna radiomottagaren och som nu, efter Telemuseets nedläggning, finns magasinerad vid Tekniska museet, mottagaren tillhör Flygvapenmuseum. Flygradiomottagaren och sändaren från övningen i Skillingaryd 1916.

21(258) Men man hade på högre nivå beslutat att de från AEG i Tyskland rekommenderade och beställda radiostationerna skulle användas vid flygövningen på Skillingaryd. Första världskriget pågick för fullt och det var den typ av radiostationer som det ”Tyska Luftwaffe” använde, enligt den svenska militärattachén i Berlin, med stor framgång. Leveransen från AEG blev försenad vilket gav ett gyllene tillfälle för Fleming och Fransson att få prova sin utveckling. Så här berättar Fleming i sina minnesanteckningar: ”Fransson och jag knogade på. Våra apparater blevo färdiga och vi nedreste till Skillingaryd, åtföljda av en signalmatros från flottan, vilken kommenderats med oss för att på mottagningsstationen svara för avlyssningen. Efter anmälan hos chefen för skjutskolan, vilken ganska misstänksamt skakade på huvudet, då vi förklarade att meningen var att upprätta förbindelse mellan flygplanet i luften och marken, så inhystes vi i ett litet skjul och upprättade där mottagningsstationen. Det visade sig genast att den medförda mottagaren fungerade alldeles utmärkt. Radiomatrosen satt så gott som ständigt vid densamma och avlyssnade icke allenast meddelanden mellan fartyg på Östersjön utan även de från den tyska mycket starka stationen Köningswusterhausen utsända krigsmeddelanden. Det väckte ganska stor uppståndelse i officersmässen på Skillingaryd då vi varje kväll fingo utskrifter upptagande på de under dagen avlyssnade krigsrapporterna. Gnistsändaren inmonterades i ett Albatrossplan fört av fältflygare Oskar Herrström, och jag gjorde med honom några uppstigningar för att orientera mig i planet och undersöka möjligheterna att där arbeta som telegrafist”. Officersmässen där radiorapporterna lästes upp. Foto A. Larsson 2008. Gnistsändaren sattes på plats och på ena sidan av flygkroppen monterades en rulle av trä omkring 40 cm i diameter, på vilken antennen, en tunn koppartråd med en kilogramvikt i ändan, var upplindad. Avsikten var att när flygplanet kommit upp i luften skulle tråden lindas ut. ”Så kom den stora dagen för det första försöket. Ett meddelande hade i hemlighet nedskrivits och instoppats i ett förseglat kuvert, vilket överlämnades till mig, då jag embarkerade Herrströms flygmaskin. Det första, men egentligen enda

21(258)<br />

Men man hade på högre nivå beslutat att de från AEG i Tyskland rekommenderade och<br />

beställda radiostationerna skulle användas vid flygövningen på Skillingaryd. Första<br />

världskriget pågick för fullt och det var den typ av radiostationer som det ”Tyska Luftwaffe”<br />

använde, enligt den svenska militärattachén i Berlin, med stor framgång. Leveransen<br />

från AEG blev försenad vilket gav ett gyllene <strong>till</strong>fälle för Fleming och Fransson<br />

att få prova sin utveckling.<br />

Så här berättar Fleming i sina minnesanteckningar:<br />

”Fransson och jag knogade på. Våra apparater blevo färdiga och vi nedreste <strong>till</strong><br />

Skillingaryd, åtföljda av en signalmatros från flottan, vilken kommenderats med<br />

oss för att på mottagningsstationen svara för avlyssningen. Efter anmälan hos<br />

chefen för skjutskolan, vilken ganska misstänksamt skakade på huvudet, då vi förklarade<br />

att meningen var att upprätta förbindelse mellan flygplanet i luften och<br />

marken, så inhystes vi i ett litet skjul och upprättade där mottagningsstationen.<br />

Det visade sig genast att den medförda mottagaren fungerade alldeles utmärkt.<br />

Radiomatrosen satt så gott som ständigt vid densamma och avlyssnade icke allenast<br />

meddelanden mellan fartyg på Östersjön utan även de från den tyska mycket<br />

starka stationen Köningswusterhausen utsända krigsmeddelanden. Det väckte<br />

ganska stor uppståndelse i officersmässen på Skillingaryd då vi varje kväll fingo<br />

utskrifter upptagande på de under dagen avlyssnade krigsrapporterna. Gnistsändaren<br />

inmonterades i ett Albatrossplan fört av fältflygare Oskar Herrström, och<br />

jag gjorde med honom några uppstigningar för att orientera mig i planet och undersöka<br />

möjligheterna att där arbeta som telegrafist”.<br />

Officersmässen där radiorapporterna lästes upp. Foto A. Larsson 2008.<br />

Gnistsändaren sattes på plats och på ena sidan av flygkroppen monterades en rulle av<br />

trä omkring 40 cm i diameter, på vilken antennen, en tunn koppartråd med en kilogramvikt<br />

i ändan, var upplindad. Avsikten var att när flygplanet kommit upp i luften skulle<br />

tråden lindas ut.<br />

”Så kom den stora dagen för det första försöket. Ett meddelande hade i hemlighet<br />

nedskrivits och instoppats i ett förseglat kuvert, vilket överlämnades <strong>till</strong> mig,<br />

då jag embarkerade Herrströms flygmaskin. Det första, men egentligen enda

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!