Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Radiolaboratoriet vid AGA 20(258) En rapport från Tyskland om radio i flygplan blev den tändande gnistan hos Tekniska avdelningen. Fleming erhöll order om att diskutera frågan med AGA för att klara ut om något liknande också skulle kunnas åstadkommas i Sverige. AGA visade stort intresse och Fleming och Fransson kom överens om att bygga en försöksanläggning. Fransson vid AGA skulle svara för sändaren i flygplanet och Fleming för mottagaren. Under våren 1916 kunde Fleming anmäla till sin avdelningschef att försöksapparaturen blivit färdiga för prov. Följande två bilder visar de vid AGA framtagna sändar- och mottagarenheterna som användes vid radioproven vid Skillingaryd 1916. Bilderna kommer från AGA jubileumsskrift 1904-1954 där detta anges. Den högra bilden är den sändare som Fransson tog fram med den i rapporterna angivna ackumulatorlådan. Sändaren kan inte återfinnas. Den vänstra bilden är den av Claes Flemming framtagna radiomottagaren och som nu, efter Telemuseets nedläggning, finns magasinerad vid Tekniska museet, mottagaren tillhör Flygvapenmuseum. Flygradiomottagaren och sändaren från övningen i Skillingaryd 1916.
21(258) Men man hade på högre nivå beslutat att de från AEG i Tyskland rekommenderade och beställda radiostationerna skulle användas vid flygövningen på Skillingaryd. Första världskriget pågick för fullt och det var den typ av radiostationer som det ”Tyska Luftwaffe” använde, enligt den svenska militärattachén i Berlin, med stor framgång. Leveransen från AEG blev försenad vilket gav ett gyllene tillfälle för Fleming och Fransson att få prova sin utveckling. Så här berättar Fleming i sina minnesanteckningar: ”Fransson och jag knogade på. Våra apparater blevo färdiga och vi nedreste till Skillingaryd, åtföljda av en signalmatros från flottan, vilken kommenderats med oss för att på mottagningsstationen svara för avlyssningen. Efter anmälan hos chefen för skjutskolan, vilken ganska misstänksamt skakade på huvudet, då vi förklarade att meningen var att upprätta förbindelse mellan flygplanet i luften och marken, så inhystes vi i ett litet skjul och upprättade där mottagningsstationen. Det visade sig genast att den medförda mottagaren fungerade alldeles utmärkt. Radiomatrosen satt så gott som ständigt vid densamma och avlyssnade icke allenast meddelanden mellan fartyg på Östersjön utan även de från den tyska mycket starka stationen Köningswusterhausen utsända krigsmeddelanden. Det väckte ganska stor uppståndelse i officersmässen på Skillingaryd då vi varje kväll fingo utskrifter upptagande på de under dagen avlyssnade krigsrapporterna. Gnistsändaren inmonterades i ett Albatrossplan fört av fältflygare Oskar Herrström, och jag gjorde med honom några uppstigningar för att orientera mig i planet och undersöka möjligheterna att där arbeta som telegrafist”. Officersmässen där radiorapporterna lästes upp. Foto A. Larsson 2008. Gnistsändaren sattes på plats och på ena sidan av flygkroppen monterades en rulle av trä omkring 40 cm i diameter, på vilken antennen, en tunn koppartråd med en kilogramvikt i ändan, var upplindad. Avsikten var att när flygplanet kommit upp i luften skulle tråden lindas ut. ”Så kom den stora dagen för det första försöket. Ett meddelande hade i hemlighet nedskrivits och instoppats i ett förseglat kuvert, vilket överlämnades till mig, då jag embarkerade Herrströms flygmaskin. Det första, men egentligen enda
- Page 2 and 3: 2(258) Förord Min uppgift var att
- Page 4 and 5: 4(258) Anskaffning av bilburen radi
- Page 6 and 7: Pionjärtiden 1912-1926 6(258) Inle
- Page 8 and 9: 8(258) Detta var starten för det
- Page 10 and 11: 10(258) för att utbilda och öva p
- Page 12 and 13: 12(258) I augusti 1913 tillfördes
- Page 14 and 15: 14(258) fyra flygplanen beställdes
- Page 16 and 17: 16(258) Ett av armeflygéts tidiga
- Page 18 and 19: 18(258) Den 16/12 1914 får Kunglig
- Page 22 and 23: 22(258) större missödet, inträff
- Page 24 and 25: 24(258) på att man redan före pro
- Page 26 and 27: 26(258) Dagboksanteckningarna visar
- Page 28 and 29: 28(258) Radiostationen avser en sä
- Page 30 and 31: 30(258) markstationer men då beslu
- Page 32 and 33: 32(258) vilken förstnämnda appara
- Page 34 and 35: Ljudförstärkare för Fr m/17. Fot
- Page 36 and 37: 36(258) Av manskapet var en underbe
- Page 38 and 39: 38(258) Br m/23 följdes av Br m/25
- Page 40 and 41: Huva med mikrofon och hörtelefon.
- Page 42 and 43: Flygvapnets bildande 1926 och tiden
- Page 44 and 45: 44(258) Flygvapnets första radio N
- Page 46 and 47: 46(258) Kärradiostationer lånades
- Page 48 and 49: 48(258) stavskombinationer som var
- Page 50 and 51: 50(258) Radio 1930 Chefen för kust
- Page 52 and 53: 52(258) Ett annat ämne som studera
- Page 54 and 55: 54(258) dion från Br m/25 har inte
- Page 56 and 57: Följande fast markradio och bilbur
- Page 58 and 59: ) Trådförbindelse till understäl
- Page 60 and 61: 60(258) Radio 1935 I februari 1935
- Page 62 and 63: 62(258) 1942 upprättades 1:a Flyge
- Page 64 and 65: 64(258) Krav har uppställts på ko
- Page 66 and 67: 66(258) Den 31/10 1937 fanns följa
- Page 68 and 69: 68(258) ser”. För att med säker
21(258)<br />
Men man hade på högre nivå beslutat att de från AEG i Tyskland rekommenderade och<br />
beställda radiostationerna skulle användas vid flygövningen på Skillingaryd. Första<br />
världskriget pågick för fullt och det var den typ av radiostationer som det ”Tyska Luftwaffe”<br />
använde, enligt den svenska militärattachén i Berlin, med stor framgång. Leveransen<br />
från AEG blev försenad vilket gav ett gyllene <strong>till</strong>fälle för Fleming och Fransson<br />
att få prova sin utveckling.<br />
Så här berättar Fleming i sina minnesanteckningar:<br />
”Fransson och jag knogade på. Våra apparater blevo färdiga och vi nedreste <strong>till</strong><br />
Skillingaryd, åtföljda av en signalmatros från flottan, vilken kommenderats med<br />
oss för att på mottagningsstationen svara för avlyssningen. Efter anmälan hos<br />
chefen för skjutskolan, vilken ganska misstänksamt skakade på huvudet, då vi förklarade<br />
att meningen var att upprätta förbindelse mellan flygplanet i luften och<br />
marken, så inhystes vi i ett litet skjul och upprättade där mottagningsstationen.<br />
Det visade sig genast att den medförda mottagaren fungerade alldeles utmärkt.<br />
Radiomatrosen satt så gott som ständigt vid densamma och avlyssnade icke allenast<br />
meddelanden mellan fartyg på Östersjön utan även de från den tyska mycket<br />
starka stationen Köningswusterhausen utsända krigsmeddelanden. Det väckte<br />
ganska stor uppståndelse i officersmässen på Skillingaryd då vi varje kväll fingo<br />
utskrifter upptagande på de under dagen avlyssnade krigsrapporterna. Gnistsändaren<br />
inmonterades i ett Albatrossplan fört av fältflygare Oskar Herrström, och<br />
jag gjorde med honom några uppstigningar för att orientera mig i planet och undersöka<br />
möjligheterna att där arbeta som telegrafist”.<br />
Officersmässen där radiorapporterna lästes upp. Foto A. Larsson 2008.<br />
Gnistsändaren sattes på plats och på ena sidan av flygkroppen monterades en rulle av<br />
trä omkring 40 cm i diameter, på vilken antennen, en tunn koppartråd med en kilogramvikt<br />
i ändan, var upplindad. Avsikten var att när flygplanet kommit upp i luften skulle<br />
tråden lindas ut.<br />
”Så kom den stora dagen för det första försöket. Ett meddelande hade i hemlighet<br />
nedskrivits och instoppats i ett förseglat kuvert, vilket överlämnades <strong>till</strong> mig,<br />
då jag embarkerade Herrströms flygmaskin. Det första, men egentligen enda
Change language