Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
186(258)<br />
F8 och gav <strong>till</strong> resultat att Radiografen i de flesta hänseenden visade sig vara överlägsen<br />
SRA:s apparat.<br />
Detta fick <strong>till</strong> följd att beställningen hos SRA annullerades och 22 st Radiografer inköptes<br />
från Bolinders Fabriks AB.<br />
Teknisk data.<br />
Sändarna.<br />
Uteffekt A1 3000 W<br />
A2, A3 750 W omodulerad bärvåg<br />
Frekvensområden LV 280-560 kc/s<br />
KV 2500 -5500 kc/s<br />
I övrigt se Fmr Ib,<br />
Fast Markradio Fmr IV<br />
Som tidigare nämnts var det stora avvikelser mellan Fmr I serien och Fmr IV. Man hade<br />
fått såväl operativa som tekniska erfarenheter under den tid som Fmr I hade varit i operativ<br />
drift. De följande är de större avvikelserna.<br />
Sändarnas uteffekt har sänkts från 3 000 W <strong>till</strong> 800 W.<br />
De dubbla sändarna för LV och KV har ersatts med en LV- KV- sändare av samma typ<br />
som i Tmr IX.<br />
Den kombinerade KV-LV-sändaren kunde ställas in på åtta st förvalda frekvenser inom<br />
frekvensområdet 250 -600 kp/s och åtta st förvalda frekvenser inom 2,3 – 9 Mp/s. Det<br />
samma gäller för KV-sändaren inom dess frekvensområde.<br />
Sändarstationen hade två reservmanöverrum. Varje rum hade en manöverapparat, en<br />
bordsmikrofon, en telegraferingsnyckel och ett betjäningsbord. I det ena rummet fanns<br />
en mottagare av typ MKL-940 B för avlyssning av egen sändning. I rummen fanns uttag<br />
för anslutning av kompletta mottagarstativ.<br />
Sändarantennerna avviker från Fmr 1 konceptet. De två fackverksmasterna med LVtrådantennen<br />
har ersatts med en 36 m hög ”självstrålande” mast med toppkapacitans för<br />
LV- och KV. Masten var monterad på en stödisolator på sändarhusets tak och bestod av<br />
sex st 6 m långa galvaniserade stålrör. Masten stagades av tre staggrupper med vardera<br />
tre stållinor jämte <strong>till</strong>hörande isolatorkedjor. På stödisolatorns rörskarv var en åskledare<br />
monterad, justerad med ett gnistgap på 8 mm. Radiellt från sändarhuset utstrålade ett<br />
motviktsnät med radien 40 m bestående av 100 koppartrådar (diam. 3 mm) förlagda 20<br />
cm under markytan. Motviktsnätet var anslutet <strong>till</strong> sändarhusets koppartak. Jordmotståndet<br />
höll i regel en resistans av 10 ohm.<br />
KV-sändarens antenn är en 18 m hög självstrålande mast med toppkapacitans. Masten<br />
är placerad på en stålkur 80 – 100 m från sändarhuset och vilar på stödisolatorer på kurens<br />
ovandel. Inuti stålkuren finns ett antennavstämningsstativ. Radiellt från stålkuren<br />
finns ett motviktsnät med radien 25 m med ett jordmotstånd på 10 – 30 ohm.