Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

22.08.2013 Views

troligen användes för sambandet mark-flyg.. 174(258) Under 20-talet började sändare och mottagare med elektronrör att komma alltmer i allmänt bruk, såväl inom Flygkompaniet som inom Marinen. Flygkompaniet använde markradiostationer av två typer, fasta och mobila. Den radiotekniska utrustningen var densamma i båda stationstyperna. Skillnaden mellan dem var att de fasta radiostationerna strömförsörjdes från ett trefasdrivet generatoraggregat medan de transportabla radiostationernas generatorer drevs av en bensinmotor. Antennanläggningarna skilde sig också åt. De fasta stationerna använde en trumantenn, uppspänd mellan två ca 20 m höga master. I de mobila stationerna ingick en 6-trådig "paraply-antenn", uppburen av en 17 m hög Magirusmast samt en "motvikt" under antennen, bestående av 6 st 30 m långa fosforbronswires. En fast markradiostation var inrymd i den gamla, nu nedbrunna officersmässen på Malmen. Liknande radiostationer fanns vid Ljungbyhed och på Frösön. 30 W Kärradiostation m/29. Den kärradio som enligt tidigare avsnitt användes för prov med kortvåg och som anskaffades i ett antal exemplar var arméns Kärradiostation m/29. Denna radiostation var mindre än den tidigare 150 W stationen och rymdes på två kärror. Antennen var av typ paraplyantenn med 4-8 m mast. Stationen var en långvågsstation för telegrafi som arbetade med kontinuerliga eller tonmodulerade svängningar och som hade en räckvidd av 50 km. Frekvensområdet var 1500-3000 kHz och radion användes vid de prov som under en tidsperiod utfördes med KV. Bilden nedan visar 30 W kärradio och den tillhörande handvevade generatorn. Utrustningarna finns vid S1 Garnisonsmuseum i Enköping.. 30 W kärradio med handvevad generator. Foto Arne Larsson Markradiostation Fmr (AK-2000). Markradiostation Fmr (AK-2000) installerades 1936 vid F1 Västerås där den var i operativ drift fram till 1940 då den byttes mot Fmr Ib. AK-2000 var den första sändaren av typ Fmr som Svenska Radioaktiebolaget utvecklade och som under c:a 20-års tid kom att vara den dominerande markradiosändaren inom flygvapnet för fasta och mobila anläggningar. Den förekom som Fmr 1 till Fmr IV och som Tmr VIII och Tmr IX.

175(258) Det följande är taget från en beskrivning till rörsändare typ AK-2000 utgiven 1935 av Svenska Radioaktiebolaget i samarbete med Telefonaktiebolaget L.M Ericsson och Marconi Wireless Telegraph Company Ltd. Sändaren kan ge såväl kontinuerliga som tonmodulerade vågor (A1 och A2). Tre olika tonhöjder kunna väljas 800, 1000 och 1400 per/sek. Såväl sändarens inkoppling och tecken givning som omkoppling mellan modulerade och kontinuerliga svängningar sker med reläer, som kunna manövreras antingen vid sändaren eller över ledningar från en avlägsen punkt. Sändaren utgjordes av två stativ, likriktarstativ och generatorstativ, monterade på ett gemensamt vinkelfundament. Effekttransformatorn (104) är monterad på en tralla och bakifrån inskjuten i fundamentet och likriktarstativet. Sändarens viktigaste delar var likriktaren som gav anodspänning till sändarrören, Styrgeneratorn som ger upphov till de högfrekventa svängarna och bestämmer dess frekvens, Effektförstärkaren som förstärker dessa svängningar och överför effekten till antennkretsen, Tonsändaren som alstrar tonen och modulerar de högfrekventa svängningarna i effektförstärkaren därmed. Den trefasanslutna högspänningstransformatorn (104) uppladdar kondensatorn (112) som tillsammans med drossel (109) utjämna ojämnheter i spänningen som uppkomma genom den stötvisa uppladdningen. Anodspänningen är upptill 10 000 V. Likriktarstativet. Foto beskrivning

175(258)<br />

Det följande är taget från en beskrivning <strong>till</strong> rörsändare typ AK-2000 utgiven 1935 av<br />

Svenska Radioaktiebolaget i samarbete med Telefonaktiebolaget L.M Ericsson och<br />

Marconi Wireless Telegraph Company Ltd.<br />

Sändaren kan ge såväl kontinuerliga som tonmodulerade vågor (A1 och A2).<br />

Tre olika tonhöjder kunna väljas 800, 1000 och 1400 per/sek.<br />

Såväl sändarens inkoppling och tecken givning som omkoppling mellan modulerade<br />

och kontinuerliga svängningar sker med reläer, som kunna manövreras antingen vid<br />

sändaren eller över ledningar från en avlägsen punkt.<br />

Sändaren utgjordes av två stativ, likriktarstativ och generatorstativ, monterade på ett<br />

gemensamt vinkelfundament. Effekttransformatorn (104) är monterad på en tralla och<br />

bakifrån inskjuten i fundamentet och likriktarstativet.<br />

Sändarens viktigaste delar var likriktaren som gav anodspänning <strong>till</strong> sändarrören, Styrgeneratorn<br />

som ger upphov <strong>till</strong> de högfrekventa svängarna och bestämmer dess frekvens,<br />

Effektförstärkaren som förstärker dessa svängningar och överför effekten <strong>till</strong> antennkretsen,<br />

Tonsändaren som alstrar tonen och modulerar de högfrekventa svängningarna<br />

i effektförstärkaren därmed.<br />

Den trefasanslutna högspänningstransformatorn (104) uppladdar kondensatorn (112)<br />

som <strong>till</strong>sammans med drossel (109) utjämna ojämnheter i spänningen som uppkomma<br />

genom den stötvisa uppladdningen. Anodspänningen är upp<strong>till</strong> 10 000 V.<br />

Likriktarstativet. Foto beskrivning

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!