Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
164(258) krigsbaser anläggas. Krigsflygfälten skulle organiseras i basgrupper om tre fält vardera med en underhållsorganisation bestående av tre stationsavdelningar som skulle betjäna fälten. 1955 lade CFV fram ett förslag till Konungen om en ny ledningsorganisation för Flygvapnet. Det innehöll bland annat att Flygbo skulle ersattas av luftförsvarssektorer med inriktning på eskaderchefernas områden. Den 1/10 1957 upplöstes Flygbo. Följande krigsflygfält fanns under första delen av 40-talet inom flygbasområde ÖN: Benämning Fält nr Klart Flygbo. Notering Vännäs 17 ÖN Lund (Hällnäs) 18 ÖN Olofsfors (Normaling) 19 ÖN Kallaxheden 1) 20 1940 ÖN Tre banor Hedlunda (Gunnarn) 28 1943 ÖN Storberg 29 1943 ÖN Gräsbanor Malmesjaure 30 1943 ÖN Två gräsbanor Unbyn 31 1943 ÖN Två banor Heden 32 1941 ÖN Kavaheden (Gällivare) 33 1943 ÖN Tre banor Kalixfors (Kiruna) 34 1943 ÖN Tre banor Naisheden (Överkalix) 39 1936 ÖN En gräsbana Boden 1) (BO) 1916 ÖN Tre betongbanor Kalix 1= Övningsfält 1941 ÖN Tre banor Som ett komplement till krigsflygfälten användes islandningsbanor och då speciellt i Norrland, här kan nämnas norra hamnen i Luleå son januari-februari 1941 användes. Granruskor markerade landningsbanornas utsträckning på isen. Lägligt en bit utanför Stadshotellet som fungerade som logement för officerarna, parkerades flygplanen som S6 från F3 Malmslätt, B5 från F6 Karlsborg och J8 samt J11 från F9 Säve. Under 1941 diskuterades behovet av permanenta telefonlinjer vid krigsflygfälten. Därmed fastlades tanken på en fältslinga vid flygbaserna. ”Denna trådslinga bör innehålla minst sex ledningar och den rekommenderades vara åtkomlig (för inkoppling) på 4-6 platser runt fältet . Därtill anfördes att slingan bör förläggas i jorden”. Kommittén hade under sitt arbete under hand samrått med KFF som kommit fram till att en armerad jordkabel kostade 1 kr/m, en kopplingsbox 120 kr och att nedläggning av kabel på 0,7m djup kan utföras av FV personal. Fältslingorna infördes och för flygplanen anskaffades en ”Slingutrustning m/43. Mer om detta är angivet i avsnitt ”Radio för luftbevakning”. Krigsflygfälten kvarstod i reducerat antal tills man under början av 60-talet inledde utbyggnaden av BAS-60.
165(258) Kortfattade apparatbeskrivningar av fast markradio Avsikten med detta avsnitt är att ge en djupare teknisk presentation av radioutrustningarna. Innehållet är dels hämtat från Thore Palms kompendie ”Om och kring den tekniska utvecklingen inom Flygvapnet under perioden 1926-1942” där han i inledningen kortfattat även berör perioden 1916-1926, kompendiet finns vid Flygvapenmuseets bibliotek på Malmen. I övrigt kommer uppgifterna från programhandlingar och dokument från Flygstyrelsen och KFF samt från beskrivningar vid Flygvapenmuseet och Krigsarkivet. Gnistradio Gnistradio var den typ av radio som användes under 1910-talet när den första radion började att utprovas i Sverige för samband mellan flygplan och mark. Det följande är hämtat från en beskrivning över ”Gnistsignalen och dess användning” utarbetad av Kungl. Marinförvaltningens Torpedafdelning 1903 och som nu finns i Krigsarkivet. Här är enbart medtaget de delar som berör principen för gnistbildningen och några kortare intressanta avsnitt. Förhoppningsvis är denna mycket förkortade del någotlunda åskådliggörande för principen av gnistradio. Med gnistsignalering förestås den metod för meddelandens öfverförande vid hvilken det för de särskilda tecknens framkallande och utsändandeanvända elektriska arbetet utgår från en oscillerande elektrisk gnista och fortplantar sig utan särskild ledande förbindelse från en station till en annan. Man antager att världsrymden och all materiel uppfylles af osynligt och ovägbart ämne med utomordentligt ringa täthet och stor elasticitet. Detta ämne, den s.k. etern, försättes af gnistan i så häftiga vibrationer, att en åt alla håll fortskridande elektromagnetisk vågrörelse härigenom uppstår, hvilken följer ljusets
- Page 114 and 115: 114(258) Den 2 april 1943 skriver m
- Page 116 and 117: 116(258) Prov avsågs att utföras
- Page 118 and 119: 118(258) Behovet av en egen radiost
- Page 120 and 121: Remsutrustning vid Teleprintercentr
- Page 122 and 123: 122(258) skrivelse från 21/7 1943
- Page 124 and 125: 124(258) De tre sändarstationsenhe
- Page 126 and 127: 126(258) Den 28/10 1947 ges en arbe
- Page 128 and 129: Borgen 1844 128(258) Radio för Luf
- Page 130 and 131: 130(258) sofficeringen (Aloff) som
- Page 132 and 133: Expeditionsbussen. Foto Kra 132(258
- Page 134 and 135: 134(258) Önskvärt vore, att den f
- Page 136 and 137: 136(258) Radiostationerna bestyckad
- Page 138 and 139: 138(258) Den systemlösning som nu
- Page 140 and 141: 140(258) Första försöksetappen u
- Page 142 and 143: 142(258) Resultatet av proven var b
- Page 144 and 145: 144(258) Bilden nedan visar sändar
- Page 146 and 147: 146(258) Den 10 mars 1945 skriver C
- Page 148 and 149: 148(258) på fältet placerad vinds
- Page 150 and 151: 150(258) F2 sändarstation med Fack
- Page 152 and 153: Signalavdelningen med kommandocentr
- Page 154 and 155: 154(258) F4 kommandocentral med Pej
- Page 156 and 157: 156(258) (Pejlar avses att dokument
- Page 158 and 159: 158(258) Antennsystemet för LV/KV
- Page 160 and 161: 160(258) Reservbetjäningsplatsen i
- Page 162 and 163: Kalixfors krigsflygfält, Foto F21
- Page 166 and 167: 166(258) lagar och framgår med en
- Page 168 and 169: Flyg- och markradiostation ”Fr m/
- Page 170 and 171: Flygradio m/16, kopplingsschema mot
- Page 172 and 173: Åkande fältradiostation m/17 Åka
- Page 174 and 175: troligen användes för sambandet m
- Page 176 and 177: 176(258) Styrgeneratorn utgöres av
- Page 178 and 179: Fast Markradio Fmr Ib 178(258) Fmr
- Page 180 and 181: 180(258) En annan nyhet var att det
- Page 182 and 183: 182(258) b) Växling av frekvens c)
- Page 184 and 185: 184(258) Mottagarstativ nr III med
- Page 186 and 187: 186(258) F8 och gav till resultat a
- Page 188 and 189: 188(258) Telegrafisten i radiorumme
- Page 190 and 191: Teknisk data 190(258) Stålkuren me
- Page 192 and 193: Mottagare Mrm 5. Radiojournal för
- Page 194 and 195: Mottagare Mrm 6. Radiomottagare Mrm
- Page 196 and 197: 196(258) Kortfattade tekniska prese
- Page 198 and 199: I. 10 000 - 6 000 kc/sek II. 7 500
- Page 200 and 201: 200(258) Mottagare M 4a Den är byg
- Page 202 and 203: 202(258) Generatorn med bensinmotor
- Page 204 and 205: Transportabel markradiostation typ
- Page 206 and 207: 206(258) Telefonanläggningen utgö
- Page 208 and 209: Transportabel radiostation typ IX T
- Page 210 and 211: Tmr IX manöverplats. Foto Arne Lar
- Page 212 and 213: 212(258) Kortfattade tekniska prese
165(258)<br />
Kortfattade apparatbeskrivningar av fast markradio<br />
Avsikten med detta avsnitt är att ge en djupare teknisk presentation av radioutrustningarna.<br />
Innehållet är dels hämtat från Thore Palms kompendie ”Om och kring den tekniska<br />
utvecklingen inom Flygvapnet under perioden 1926-1942” där han i inledningen<br />
kortfattat även berör perioden <strong>1916</strong>-1926, kompendiet finns vid Flygvapenmuseets bibliotek<br />
på Malmen. I övrigt kommer uppgifterna från programhandlingar och dokument<br />
från Flygstyrelsen och KFF samt från beskrivningar vid Flygvapenmuseet och Krigsarkivet.<br />
Gnistradio<br />
Gnistradio var den typ av radio som användes under 1910-talet när den första radion<br />
började att utprovas i Sverige för samband mellan flygplan och mark. Det följande är<br />
hämtat från en beskrivning över ”Gnistsignalen och dess användning” utarbetad av<br />
Kungl. Marinförvaltningens Torpedafdelning 1903 och som nu finns i Krigsarkivet.<br />
Här är enbart medtaget de delar som berör principen för gnistbildningen och några kortare<br />
intressanta avsnitt. Förhoppningsvis är denna mycket förkortade del någotlunda<br />
åskådliggörande för principen av gnistradio.<br />
Med gnistsignalering förestås den metod för meddelandens öfverförande vid hvilken<br />
det för de särskilda tecknens framkallande och utsändandeanvända elektriska arbetet<br />
utgår från en oscillerande elektrisk gnista och fortplantar sig utan särskild ledande<br />
förbindelse från en station <strong>till</strong> en annan. Man antager att världsrymden och all materiel<br />
uppfylles af osynligt och ovägbart ämne med utomordentligt ringa täthet och stor elasticitet.<br />
Detta ämne, den s.k. etern, försättes af gnistan i så häftiga vibrationer, att en åt alla<br />
håll fortskridande elektromagnetisk vågrörelse härigenom uppstår, hvilken följer ljusets
Change language