Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Signalavdelningen med kommandocentral. 152(258) I pejl- och mottagningscentralen fanns normalt två operatörsplatser med två radiomottagare för mottagning av inkommande trafik och en kontrollmottagare för medhörning av egen utsändning. Vidare fanns utrustning för inställning av sändarna som val av LV och KV, modulations typ A1 A2 eller A3 (telefoni) och betjäningsutrustning såsom telegrafinyckel och mikrofon. Utöver detta fanns i radiorummet en extra mottagare för signalspaning. Här satt telegrafisterna med radiomottagare för Lång- och kortvåg och tog emot och sände telegrafimeddelanden till flygplan och tjänstemeddelanden till övriga förband och CFV. Bilden nedan visar F9 radiorum. Med tiden blev ljudnivån så hög i radiorummen att operatörerna stördes. Därför delades rummen i två delar som ljudisolerades. Beslut om detta togs 1943 när Fmr IV skulle införas. F9 hade fått Fmr Ic 1942 och den röda streckade linjen på bilden visar var skiljeväggen skulle uppsättas. F9 pejl- och radiocentral, troligen 1944. Foto Flygvapenmuseum
153(258) I radiorummet fanns också pejlindikatorer där telegrafisterna kunde läsa av pejlbäringarna. På vissa flygplatser fanns två pejlar installerade, en för långvåg som var installerad på andra sidan fältet samt en kortvågspejl med ramantenn på taket som operatörerna med en ratt kunde vrida för att få in kortvågsbäringen. Pejlen var ett viktigt navigationshjälpmedel där flygplanets pilot sände ut bärvåg med begäran om positionsbestämning. Bärvågen pejlades av två eller tre olika flottiljer som rapporterade bäringen vidare över radio varefter den av flottiljerna som utsetts som sammanhållande kryssade in flygplanets position på en karta och över radio meddelade flygplanet dess position. Noggrannheten var tillräcklig för att flygplanets pilot eller navigatör skulle kunna navigera sig vidare till dess mål. Bilden nedan visar radiorummet i en Pejl- och radiocentral med stången som pejlantennen sitter på samt ratten som operatören vrider för att hitta rätt utslag och bäring till flygplanet. Bilden till höger är från F4. Pejlplatsen, Foto Flygvapenmuseum 1940 utarbetades vid F1 ett förslag till kommandocentral för ledning av den flygoperativa verksamheten. CFV godkände förslaget som innebar att kommandocentraler byggdes vid samtliga flygflottiljer. Begreppet kommandocentral ersattes senare med TWR. Kommandocentralen var oftast placerad på taket till en byggnad i form av en påbyggd kupa. Byggnaden utgjordes oftast av flygplatsens kanslihus. Från kommandocentralen sköttes flygtrafikledningen med start och landningar där radiokommunikationen utfördes med tal (telefoni) på kortvåg och efter 1945 även på UK-bandet. På den vänstra bilden nedan ses en kommandocentral där antennerna för Lång- och Kortvåg kan skönjas. Bilden nedan är tagen ur en beskrivning för Fmr Ifrån tidigt 40-tal och visar en kommandocentral med Pejl- och radiocentral och signalavdelning. Det kan vara prototypanläggningen. Det vanligaste var att kommandocentralen var en påbyggd ”kur” på ett befintligt tak som på bilden under. De två bilderna är från andra halvan av 40-talet när Fmr V börjat att installeras.
- Page 102 and 103: 102(258) det mesta av skulden. Till
- Page 104 and 105: 104(258) • Motorstyrkan får vid
- Page 106 and 107: 106(258)
- Page 108 and 109: 108(258)
- Page 110 and 111: 110(258) förfrågan gick till Sven
- Page 112 and 113: 112(258) Av den för leveransen utf
- Page 114 and 115: 114(258) Den 2 april 1943 skriver m
- Page 116 and 117: 116(258) Prov avsågs att utföras
- Page 118 and 119: 118(258) Behovet av en egen radiost
- Page 120 and 121: Remsutrustning vid Teleprintercentr
- Page 122 and 123: 122(258) skrivelse från 21/7 1943
- Page 124 and 125: 124(258) De tre sändarstationsenhe
- Page 126 and 127: 126(258) Den 28/10 1947 ges en arbe
- Page 128 and 129: Borgen 1844 128(258) Radio för Luf
- Page 130 and 131: 130(258) sofficeringen (Aloff) som
- Page 132 and 133: Expeditionsbussen. Foto Kra 132(258
- Page 134 and 135: 134(258) Önskvärt vore, att den f
- Page 136 and 137: 136(258) Radiostationerna bestyckad
- Page 138 and 139: 138(258) Den systemlösning som nu
- Page 140 and 141: 140(258) Första försöksetappen u
- Page 142 and 143: 142(258) Resultatet av proven var b
- Page 144 and 145: 144(258) Bilden nedan visar sändar
- Page 146 and 147: 146(258) Den 10 mars 1945 skriver C
- Page 148 and 149: 148(258) på fältet placerad vinds
- Page 150 and 151: 150(258) F2 sändarstation med Fack
- Page 154 and 155: 154(258) F4 kommandocentral med Pej
- Page 156 and 157: 156(258) (Pejlar avses att dokument
- Page 158 and 159: 158(258) Antennsystemet för LV/KV
- Page 160 and 161: 160(258) Reservbetjäningsplatsen i
- Page 162 and 163: Kalixfors krigsflygfält, Foto F21
- Page 164 and 165: 164(258) krigsbaser anläggas. Krig
- Page 166 and 167: 166(258) lagar och framgår med en
- Page 168 and 169: Flyg- och markradiostation ”Fr m/
- Page 170 and 171: Flygradio m/16, kopplingsschema mot
- Page 172 and 173: Åkande fältradiostation m/17 Åka
- Page 174 and 175: troligen användes för sambandet m
- Page 176 and 177: 176(258) Styrgeneratorn utgöres av
- Page 178 and 179: Fast Markradio Fmr Ib 178(258) Fmr
- Page 180 and 181: 180(258) En annan nyhet var att det
- Page 182 and 183: 182(258) b) Växling av frekvens c)
- Page 184 and 185: 184(258) Mottagarstativ nr III med
- Page 186 and 187: 186(258) F8 och gav till resultat a
- Page 188 and 189: 188(258) Telegrafisten i radiorumme
- Page 190 and 191: Teknisk data 190(258) Stålkuren me
- Page 192 and 193: Mottagare Mrm 5. Radiojournal för
- Page 194 and 195: Mottagare Mrm 6. Radiomottagare Mrm
- Page 196 and 197: 196(258) Kortfattade tekniska prese
- Page 198 and 199: I. 10 000 - 6 000 kc/sek II. 7 500
- Page 200 and 201: 200(258) Mottagare M 4a Den är byg
153(258)<br />
I radiorummet fanns också pejlindikatorer där telegrafisterna kunde läsa av pejlbäringarna.<br />
På vissa flygplatser fanns två pejlar installerade, en för långvåg som var installerad på<br />
andra sidan fältet samt en kortvågspejl med ramantenn på taket som operatörerna med en<br />
ratt kunde vrida för att få in kortvågsbäringen. Pejlen var ett viktigt navigationshjälpmedel<br />
där flygplanets pilot sände ut bärvåg med begäran om positionsbestämning. Bärvågen pejlades<br />
av två eller tre olika flottiljer som rapporterade bäringen vidare över radio varefter<br />
den av flottiljerna som utsetts som sammanhållande kryssade in flygplanets position på en<br />
karta och över radio meddelade flygplanet dess position. Noggrannheten var <strong>till</strong>räcklig för<br />
att flygplanets pilot eller navigatör skulle kunna navigera sig vidare <strong>till</strong> dess mål. Bilden<br />
nedan visar radiorummet i en Pejl- och radiocentral med stången som pejlantennen sitter<br />
på samt ratten som operatören vrider för att hitta rätt utslag och bäring <strong>till</strong> flygplanet. Bilden<br />
<strong>till</strong> höger är från F4.<br />
Pejlplatsen, Foto Flygvapenmuseum<br />
1940 utarbetades vid F1 ett förslag <strong>till</strong> kommandocentral för ledning av den flygoperativa<br />
verksamheten. CFV godkände förslaget som innebar att kommandocentraler byggdes<br />
vid samtliga flygflottiljer. Begreppet kommandocentral ersattes senare med TWR.<br />
Kommandocentralen var oftast placerad på taket <strong>till</strong> en byggnad i form av en påbyggd<br />
kupa. Byggnaden utgjordes oftast av flygplatsens kanslihus. Från kommandocentralen<br />
sköttes flygtrafikledningen med start och landningar där radiokommunikationen utfördes<br />
med tal (telefoni) på kortvåg och efter <strong>1945</strong> även på UK-bandet. På den vänstra bilden<br />
nedan ses en kommandocentral där antennerna för Lång- och Kortvåg kan skönjas.<br />
Bilden nedan är tagen ur en beskrivning för Fmr Ifrån tidigt 40-tal och visar en kommandocentral<br />
med Pejl- och radiocentral och signalavdelning. Det kan vara prototypanläggningen.<br />
Det vanligaste var att kommandocentralen var en påbyggd ”kur” på ett befintligt<br />
tak som på bilden under. De två bilderna är från andra halvan av 40-talet när<br />
Fmr V börjat att installeras.
Change language