Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

15(258)
Den 8/4 1918 anges i en rapport att 22 st två sitsiga flygplan enbart kan användas för övningsändamål.
Därför erfordras anskaffning av
15 st 260 hkr spaningsflygplan
12 st 110/220 hkr jaktflygplan
Flygfält
Under 1910-talet fanns flygfält för armèflyget vid följande platser. Årtalen refererar till
startåret för flygverksamhet som vid vissa flygplatser skedde med civila flygplan:
Uppsala 1914
Linköping Malmen 1911
Ljungbyhed 1911
Axevalla hed 1912
Skillingaryd hed 1913
Karlsborg Gräshult 1915
Vänersborg 1916
Karlstad/I22 1917
Tronäs/Värmlands reg. 1911
Boden/I 19 1916
Boden/Klinten 1914
Växjö/Kronobergsheden 1916
Bonarpshed 1911
Göteborg/Kviberg 1911
Fristad hed 1913
Vårgårda/Tånga hed 1915
Örebro/Svea terrängkår 1911
Östersund A 4 1911
Gävle/Valla/I 14 1911
Gnesta/Södertuna 1915
Alvesta/Gustavsberg 1917
Jätsberg 1917
Falköping/Redberga 1912
De militära flygfälten utgjordes av tilltrampade militära övningsområden med öppna
stora gräsytor som möjliggjorde start och landning från godtycklig riktning. Det var
”360 st landningsmöjligheter”, en för varje grad, och man sa att flygfälten var ”runda”
även om fälten var kantiga. Flygplanen var lätta och vindkänsliga varför det var viktigt
att landa efter vinden. Landningshjälpmedlen var enkla och bestod av ett antal vindstrutar
samt tydliga märkningar vid brytningspunkterna vid fältets ytterkanter. Gräsfälten
kunde vara något ojämna och hinderröjning utfördes vid behov för att göra start och
landningar mindre riskfyllda.
Gösta von Porat landar på ”Lusaheden” vid Karlsborg den 29/5 1913.
Foto Karlsborg museum.