Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygplatser och krigsflygfält
147(258)
Flygplatser
Innan det svenska flygvapnet bildades 1926 var det svenska militärflyget uppdelat i arméns
och marinens flygväsende.
Arméns flygväsende bestod av Flygkompaniet i Linköping, Flygskolan i Ljungbyhed,
Flygavdelningar i Vänersborg och Boden (som tidvis hade en del av sina verksamheter
förlagda till Karlstad och Kiruna) samt detachement i Skillingaryd och Östersund.
Marinens flygväsende utgjordes huvudsakligast av Hägernäs flygstation samt flygstationer
i Karlskrona (Stumholmen), Göteborg (Nya varvet), hangar i Landskrona och en
flygdepå med verkstäder vid Galärvarvet i Stockholm.
När flygvapnet bildades var direktivet att under en 6 årsperiod starta upp 4 flygkårer
och en flygskolekår, platserna för flygkårerna skulle vara Västerås, Hägernäs, Linköping
och Östersund samt flygskolekåren i Ljungbyhed. Med undantag för Västerås
fanns det sedan tidigare militär flygverksamhet vid orterna.
Den 1 juli 1926 togs alltså arméns och marinens flygväsende över av det nybildade
flygvapnet. De fem flygkårerna betecknades med bokstaven F och siffrorna 1 till 5. För
fyra av kårerna kunde verksamheten startas upp direkt under 1926 men för 1:a flygkåren
var man först tvungen att hitta en lämplig plats för verksamheten.
I regeringsbeslutet 1925 angavs följande inriktning för de fem flygkårerna:
• 1.a kåren (F1) skulle finnas i Uppsala och i första hand betjäna högsta krigsledningen
samt omfatta spanings-, bomb- och jaktflygsavdelningar gemensam spanarutbildning
och grundläggande bombutbildning. Förläggningsorten blev genom
riksdagsbeslut 1928 ändrat till Västerås där man fick övertaga kaserner och andra
byggnader från det nedlagda I 18.
• 2.a kåren (F2) skulle finnas vid Hägernäs, med detachement iVästerås, och var avsedd
för samverkan med marinen och skulle för detta ändamål bestå av bomb-,
torped- och jaktflyg. Baseringen blev vid Hägernäs och enligt riksdagsbeslutet
1928 hamnade detachementet på Stumholmen vid Karlskrona i stället för Västerås.
• 3.e kåren (F3) på Malmen vid Linköping var avsedd för armésamverkan och skulle
därför omfatta jakt- och spanningsflygavdelningar samt flygvapnets jaktskola.
• 4.e kåren (F4) på Frösön (Östersund) var även den avsedd för armésamverkan
och skulle därför sätta upp jakt- och spanningsflygavdelningar
• 5.e Flygskolekåren (F5) på Ljungbyhed var avsedd som den inledande flygskolan
och skulle uppsättas 1927.
Från nämnda kårer skola avdelas ett detachement till kustflottan samt vid behov till
flygstationerna i Boden, Vännäs, Gustavsvik, Vaxholm, Gotland, Karlskrona och Göteborg
För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas två större flygverkstäder, den ena
på Malmen, den andra i Västerås. Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.
De militära flygfälten hade först mycket blygsamma krav på start och landningsbanor
och ett någorlunda jämnt gräsfält med några hundra meters längd var fullt acceptabelt
för dåtidens lätta flygplan. Ett exercisfält var en utmärkt landnings- och startbana. Oftast
var de gamla exercisfälten hårt trampade och av en sådan storlek att med en centralt