Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

22.08.2013 Views

144(258) Bilden nedan visar sändar- och mottagarenheter för radiolänk RL 01. Enheterna finns vid Flygvapenmuseum. Radiolänk RL 01 sändare och mottagare. Foto Arne Larsson 1946 föreslog luftfartskommite´n (LFK) att en modern organisation för luftbevakning skulle byggas upp inom flygvapnet. 1948 tog riksdagen beslut om att hela luftbevakningsorganisationen samma år skulle överföras till flygvapnet. Detta utgjorde grunden för Strilutbyggnaden. (Förkortningen Stril, Stridsledning och Luftbevakning tillkom 1957). Ledningscentralerna Lc moderniserades från mitten av 40-talet och benämndes Ledningsgruppcentral, Lgc. Lgc från 1955. Foto flygvapenmuseum

145(258) Radio för stridsledning Begreppet ”Stridsledning med radio” förekommer först under 40-talet men funktionen förekom tidigare. I en skrivelse från 1931 anges hur man kodat från marken med radio kan överföra information till jaktflyget om ett fientligt mål. Överföring gjordes på våglängden 90 m med telegrafi med en tre-ställig nyckel BHK, B= Den bäring i vilken fientliga flp. Observerats/ i förhållande till den signalerande/ enligt nedanstående tabell. H= Fientliga flygplanens höjd K= Fientliga flygplanens kurs. ”Denna treställiga signal gives upprepade gånger i långsam takt med 5 sekunders uppehåll mellan varje tecken. Något anrop gives ej, men då jaktgruppen brfinner sig i luften och signalering förväntas komma att äga rum, skall då och då givas åtskillnadstecken för att mottagaren skall kunna hållas rätt inställd. Då jaktgruppen uppfattat signalen girar densamma med markerad sväng in på kurs i den angivna bäringen”. Detta kan ses som ett tidigt försök att leda med ”manuell målföljning” i form av den optiska luftbevakningen. Med facit i handen kan konstateras att med den långa rapporteringstid som den optiska luftbevakningen hade var ”de fientliga flygplanen” troligen borta när jakten kom fram. Morse- B. Bäring H. Höjd K. Kurs tecken t m c n d g k z Mellan N-NO NO-O O-SO SO-S S-SW SW-W W-NW NW-N Under 300 Mellan 300-1000 m 1000-2000 2000-3000 3000-4000 Över 4000 Mellan N-NO NO-O O-SO SO-S S-SW SW-W W-NW NW-N I samband med att Jakt-Ls och Jaktcentraler började att införas 1943 kom begreppet stridsledning att användas mer generellt. Vid de jakt-ls som upprättades runt Stockholm och Göteborg samt för Skåne infördes, som tidigare nämnts, radiostation ”Fmr Fr typ III”. Det var optisk luftbevakning som gällde och observatörerna rapporterade till Jc, eller efter godkännande från C Flj, direkt till jaktflygplanen. Den 5 november 1943 skickar KFF ut ett ”Program för skärmning av radiorum” för F8 och F16 stridsledningsplatser samt ritning av antenngenomföring till skyddsrum. Ett tidigigt dokument är det nedan där depåchefen vid F9 föreslår användande av radiostation Tmr IX för F 9 stridsledning.

145(258)<br />

Radio för stridsledning<br />

Begreppet ”Stridsledning med radio” förekommer först under 40-talet men funktionen<br />

förekom tidigare. I en skrivelse från 1931 anges hur man kodat från marken med radio<br />

kan överföra information <strong>till</strong> jaktflyget om ett fientligt mål.<br />

Överföring gjordes på våglängden 90 m med telegrafi med en tre-ställig nyckel BHK,<br />

B= Den bäring i vilken fientliga flp. Observerats/ i förhållande <strong>till</strong> den signalerande/ enligt<br />

nedanstående tabell.<br />

H= Fientliga flygplanens höjd<br />

K= Fientliga flygplanens kurs.<br />

”Denna treställiga signal gives upprepade gånger i långsam takt med 5 sekunders uppehåll<br />

mellan varje tecken. Något anrop gives ej, men då jaktgruppen brfinner sig i luften<br />

och signalering förväntas komma att äga rum, skall då och då givas åtskillnadstecken<br />

för att mottagaren skall kunna hållas rätt inställd. Då jaktgruppen uppfattat signalen<br />

girar densamma med markerad sväng in på kurs i den angivna bäringen”.<br />

Detta kan ses som ett tidigt försök att leda med ”manuell målföljning” i form av den optiska<br />

luftbevakningen. Med facit i handen kan konstateras att med den långa rapporteringstid<br />

som den optiska luftbevakningen hade var ”de fientliga flygplanen” troligen<br />

borta när jakten kom fram.<br />

Morse- B. Bäring H. Höjd K. Kurs<br />

tecken<br />

t<br />

m<br />

c<br />

n<br />

d<br />

g<br />

k<br />

z<br />

Mellan N-NO<br />

NO-O<br />

O-SO<br />

SO-S<br />

S-SW<br />

SW-W<br />

W-NW<br />

NW-N<br />

Under 300<br />

Mellan 300-1000 m<br />

1000-2000<br />

2000-3000<br />

3000-4000<br />

Över 4000<br />

Mellan N-NO<br />

NO-O<br />

O-SO<br />

SO-S<br />

S-SW<br />

SW-W<br />

W-NW<br />

NW-N<br />

I samband med att Jakt-Ls och Jaktcentraler började att införas 1943 kom begreppet<br />

stridsledning att användas mer generellt. Vid de jakt-ls som upprättades runt Stockholm<br />

och Göteborg samt för Skåne infördes, som tidigare nämnts, radiostation ”Fmr Fr typ<br />

III”. Det var optisk luftbevakning som gällde och observatörerna rapporterade <strong>till</strong> Jc, eller<br />

efter godkännande från C Flj, direkt <strong>till</strong> jaktflygplanen.<br />

Den 5 november 1943 skickar KFF ut ett ”Program för skärmning av radiorum” för F8<br />

och F16 stridsledningsplatser samt ritning av antenngenomföring <strong>till</strong> skyddsrum.<br />

Ett tidigigt dokument är det nedan där depåchefen vid F9 föreslår användande av radiostation<br />

Tmr IX för F 9 stridsledning.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!