Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
138(258) Den systemlösning som nu fanns för luftbevakningen med Lgc, Ls, Radar och radio kallas i viss litteratur för ”Stril m/40” som inte är helt korrekt eftersom begreppet ”Stril” kom till först 1957. ”Stril 40”. Teckningen ovan visar annalkande flygplan på väg mot Sveriges kust. De iakttas från tre Ls-torn och ett jaktls. En Er III B radar registrerar flygplanen. Startorder ges till en rote jaktflygplan som startar från ett krigsflygfält och med radio från en Tmr leds mot målet. Scenariot är början på det som 10 år senare kom att kallas för Stril (Stridsledning och luftbevakning). Under en flygvapenövning hösten 1944 användes radarn för första gången. Det var de fyra ER III B-stationerna som installerats i Stockholms ytterskärgård som prövades under övningen. Rapporteringen skedde med telefon direkt till E3 stridsledningscentral, som var placerad i flygvapnets ämbetsbyggnad vid Banergatan i Stockholm. Åren efter kriget togs ”Fmr Fr III” bort från Jaktls tornen för att användas för delvis andra funktioner. Benämningen på dessa blev i vissa fall ”Mr Fr III”. Bilden ovan visar en ”Mr Fr III” som vid F 13 används som transportabel radio monterad på en batterivagn. Jaktcentraler Jc. Nya jaktflottiljer byggdes och vid dessa inrättades särskilda jaktcentraler (Jc). Tidigare hade stridsledningen av jaktflyget utförts från flottiljens kommandoplats efter obervationsrapportering på tråd från Lc. Jaktcentral 1948. Foto Flygvapenmuseum.
139(258) Nu hade speciella Jaktls byggts upp som på radio kunde rapportera direkt till Jc. I Jc inrättades funktionen från jaktflottiljens kommandocentral. Dit anslöts förbindelsen från Lc, jakt ls, radiostationer och trådslingorna till jaktflygplanens uppställningsplatser. Jc bestod av ett kartbord på vilket luftläget ”plottades” med ledning av inkommande information från Jaktls och senare även från Ekoradio ER IIIB. Vidare fanns det en tablå med det egna fpl.läget och med alla inrapporterade fientliga flygföretag. Radioförbindelser erhölls över flottiljens Fmr 1, Fmr IV, Tmr VIII. eller Tmr IX stationer. Nu skedde en rapporteringen direkt från jaktls till Jc där jaktledaren på tråd över slingutrustning Tfn m/43 kunde ge jaktpiloten startorder för att sedan med radio leda jaktflyget mot målet. Efter godkännande från jaktledaren i Jc kunde Jaktls på radio radio överta ledningen av jaktflyget mot iakttagna mål. Radio-ls. Kungl. armétygförvaltningens tygavdelning startade 1946 upp försök med att använda radiostationer för att överföra information från ls till lc. Försöket redovisas i rapport SiB/H 508:109 av den 31/1 1947 med rubriceringen ”Rapport över försöksverksamhet med 20W Sv radiostationer för luftförsvarsändamål”. Som radiostation användes 20 W Svensk radiostation. Detta benämndes ”Radio-ls”. Avsikten med proven var att kartlägga möjligheten att använda radio i storstäder, landsbygd och i skärgården. Storstad. Uppkopplingen för provet ”Försöken avsågo ersättning av vissa trådförbindelser med radio vid rapportering inom luftbevakningen. Först måste förbindelsen vara säker, möjligast störnings- och avlyssningsfri, som framgår av VPM SiB/H 508:7 har därför 20W Svenska radiostationer utgjort stommen. • Själva förbindelsen skall hava samma karaktär som vanlig trådtelefonförbindelse • Apparaturens handhavande skall i minsta möjliga mån skilja sig från tidigare använd trådmateriels • Trafik Radiolinje-Trådlinje och Radiolinje-Radiolinje genom rapportväxel skall direkt kunna utväxlas.
- Page 88 and 89: 88(258) • Markplacerade pejlmotta
- Page 90 and 91: 90(258) och sändaren skulle efter
- Page 92 and 93: 92(258)
- Page 94 and 95: 94(258) I stationen ingick fordon,
- Page 96 and 97: 96(258) Behovet efter Tmr VIII var
- Page 98 and 99: 98(258) Den 30 november 1939 ges en
- Page 100 and 101: 100(258) Den 24 oktober 1941 inträ
- Page 102 and 103: 102(258) det mesta av skulden. Till
- Page 104 and 105: 104(258) • Motorstyrkan får vid
- Page 106 and 107: 106(258)
- Page 108 and 109: 108(258)
- Page 110 and 111: 110(258) förfrågan gick till Sven
- Page 112 and 113: 112(258) Av den för leveransen utf
- Page 114 and 115: 114(258) Den 2 april 1943 skriver m
- Page 116 and 117: 116(258) Prov avsågs att utföras
- Page 118 and 119: 118(258) Behovet av en egen radiost
- Page 120 and 121: Remsutrustning vid Teleprintercentr
- Page 122 and 123: 122(258) skrivelse från 21/7 1943
- Page 124 and 125: 124(258) De tre sändarstationsenhe
- Page 126 and 127: 126(258) Den 28/10 1947 ges en arbe
- Page 128 and 129: Borgen 1844 128(258) Radio för Luf
- Page 130 and 131: 130(258) sofficeringen (Aloff) som
- Page 132 and 133: Expeditionsbussen. Foto Kra 132(258
- Page 134 and 135: 134(258) Önskvärt vore, att den f
- Page 136 and 137: 136(258) Radiostationerna bestyckad
- Page 140 and 141: 140(258) Första försöksetappen u
- Page 142 and 143: 142(258) Resultatet av proven var b
- Page 144 and 145: 144(258) Bilden nedan visar sändar
- Page 146 and 147: 146(258) Den 10 mars 1945 skriver C
- Page 148 and 149: 148(258) på fältet placerad vinds
- Page 150 and 151: 150(258) F2 sändarstation med Fack
- Page 152 and 153: Signalavdelningen med kommandocentr
- Page 154 and 155: 154(258) F4 kommandocentral med Pej
- Page 156 and 157: 156(258) (Pejlar avses att dokument
- Page 158 and 159: 158(258) Antennsystemet för LV/KV
- Page 160 and 161: 160(258) Reservbetjäningsplatsen i
- Page 162 and 163: Kalixfors krigsflygfält, Foto F21
- Page 164 and 165: 164(258) krigsbaser anläggas. Krig
- Page 166 and 167: 166(258) lagar och framgår med en
- Page 168 and 169: Flyg- och markradiostation ”Fr m/
- Page 170 and 171: Flygradio m/16, kopplingsschema mot
- Page 172 and 173: Åkande fältradiostation m/17 Åka
- Page 174 and 175: troligen användes för sambandet m
- Page 176 and 177: 176(258) Styrgeneratorn utgöres av
- Page 178 and 179: Fast Markradio Fmr Ib 178(258) Fmr
- Page 180 and 181: 180(258) En annan nyhet var att det
- Page 182 and 183: 182(258) b) Växling av frekvens c)
- Page 184 and 185: 184(258) Mottagarstativ nr III med
- Page 186 and 187: 186(258) F8 och gav till resultat a
138(258)<br />
Den systemlösning som nu fanns för luftbevakningen med Lgc, Ls, Radar och radio<br />
kallas i viss litteratur för ”Stril m/40” som inte är helt korrekt eftersom begreppet ”Stril”<br />
kom <strong>till</strong> först 1957.<br />
”Stril 40”.<br />
Teckningen ovan visar annalkande flygplan på väg mot Sveriges kust. De iakttas från<br />
tre Ls-torn och ett jaktls. En Er III B radar registrerar flygplanen. Startorder ges <strong>till</strong> en<br />
rote jaktflygplan som startar från ett krigsflygfält och med radio från en Tmr leds mot<br />
målet. Scenariot är början på det som 10 år senare kom att kallas för Stril (Stridsledning<br />
och luftbevakning).<br />
Under en flygvapenövning hösten 1944 användes radarn för första gången. Det var de<br />
fyra ER III B-stationerna som installerats i Stockholms ytterskärgård som prövades under<br />
övningen. Rapporteringen skedde med telefon direkt <strong>till</strong> E3 stridsledningscentral,<br />
som var placerad i flygvapnets ämbetsbyggnad vid Banergatan i Stockholm.<br />
Åren efter kriget togs ”Fmr Fr III” bort från Jaktls tornen för att användas för delvis<br />
andra funktioner. Benämningen på dessa blev i vissa fall ”Mr Fr III”. Bilden ovan visar<br />
en ”Mr Fr III” som vid F 13 används som transportabel radio monterad på en batterivagn.<br />
Jaktcentraler Jc.<br />
Nya jaktflottiljer byggdes och vid dessa inrättades särskilda jaktcentraler (Jc). Tidigare<br />
hade stridsledningen av jaktflyget utförts från flottiljens kommandoplats efter obervationsrapportering<br />
på tråd från Lc.<br />
Jaktcentral 1948. Foto Flygvapenmuseum.
Change language