Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
136(258) Radiostationerna bestyckades med två frekvenser vardera där samtliga hade frekvensen 3090 kc/s, F8 radiostationer med 3200 kc/s som andra frekvens, F9 radiostationer med 3175 kc/c och F10 radiostationer med 3295 kc/s. Bilden nedan visar en markmonterad ”Fmr Fr typ III, Ls-radio”. Enheten iordningställdes vid F 8 och levererades den 24/9 1943 till F 9. Av tillhörande Radiojournal framgår att den benämndes Lbev. Radio nr. 24 och att den sista tillsynen av radiostationen gjordes 19 mars 1953. ”Fmr Fr typ III, Ls-radio”. Foto A Larsson Radiostationen finns vid Flygvapenmuseum i Linköping. Piloterna i högsta startberedskap satt antingen i eller vid flygplanen och hade en fälttelefon som var kopplad till kommandoplatsen, som för jaktflottiljer fanns i jc. Startorder gavs på denna förbindelse (som även benämndes startorder m/43), mekanikerna gjorde flygplanet klart för start, motorerna startades och flygplanet lyfte. Med detta förlopp kunde tiden för start av jaktflyget halveras relativt det äldre förfarandet. När flygplanet lyft kunde dess kurs korrigeras med order på radio direkt från kommandoplatsen. Kvaliten på radion var inte den bästa varför morsesignalering användes. I jaktcentralen fanns en signalist som tog emot telegrafiinformationen samt meddelade piloten. Den 19/8 1944 gav Materielavdelningen direktiv om att samtliga luftbevakningsstationer Fmr Fr typ III skall modifieras med anordning som möjliggör fjärrbetjäning av radiostationen på ett avstånd av 100 m. Luftbevakningssystemets ”snabbhet” är omvittnat i olika sammanhang. I en Krigsdagbok från 3:e divisionen F8 är följande skrivet. ”24/8 1944. Under övningsflygning upptäckte vpl ff Westerberg en ”Liberator” vid Vällinge och eskorterade den till fältet vid Sövde. Den landade där kl. 11:15. Rapport från Lc kom först 10 min efter det att fpl upptäckts”. ”25/8 1944. Med anledning av rapporter från tyska jaktradion om en förväntad nytt anfall mot orter på tyska östersjökusten startade roten Schanntz-Gripenlöf. Kl 11:35 ingick rapport från Lc Malmö, att en ”Liberator” kretsade över Bull-
137(258) tofta. Kontakt nåddes och fpl eskorterades till Sövdefältet och landade där oskadd kl 11:50”. I båda fallen var det amerikanska flygplan som ville nödlanda i Sverige. Under slutet av andra världskriget (1944) anskaffades och uppfördes de första radarstationerna i landet som benämndes Ekoradio ER III B. Det var först fyra radarstationer som anskaffats från England och som sattes upp vid Nåttarö, Bullerö, Karsskär samt vid Grisslehamn. Sammanlagt uppfördes sex st ER III B. Dessa radarstationer, jaktls och Jc fanns inom flygvapnets organisation och blev en ”stridsledningsfunktion” vid sidan av arméns luftbevakning. I ett av CFV framtaget principprogram 1944 för FV fasta markradiomateriel angavs följande. ”Tillkomsten av ekoradio ER IIIB möjliggör en betydande effektivisering av vårt luftförsvar. Jaktförbanden, som för sin stridsledning direkt kunna utnyttja ekoradioorganisationen, komma sannolikt att draga den största nyttan av densamma. Även för luftvärnet och luftskyddet blir emellertid organisationen genom att den möjliggör bl.a. långt tidigare och exaktare alarmering samt långt tidigare målangivning av synnerligen stort värde. Härigenom ernås även att beredskapen bättre kan anpassas efter läget än som hittills varit möjligt. En annan fördel med ekoradioorganisationen är att den är oberoende av mörker och dåligt väder, förhållanden under vilka den nuvarande luftbevakningen svårligen kan giva tillfredställande rapporter. Ekoradiostationerna böra rapportera medelst telefonförbindelse eller som reserv över radio till centraler inom respektive områden. Dessa centraler böra stå i direkt förbindelse med berörda Lc, jaktförband och marindistriktchefer”. Centralen bör tillsvidare ligga i Stockholm, Flygvapnets ämbetsbyggnads skyddsrum. Under 1944 togs den första ER III i försöksdrift.” Den 19 mars 1945 meddelar Materielavdelningen att man på F 8 har kunnat fjärrbetjäna markradiostationen med LME hemtelefonapparater via 300 m långa ledningar. ”Mr Fr III”. Foto Flygvapenmuseum
- Page 86 and 87: Mottagare Mrm 6 86(258) 4 st Mrm 6
- Page 88 and 89: 88(258) • Markplacerade pejlmotta
- Page 90 and 91: 90(258) och sändaren skulle efter
- Page 92 and 93: 92(258)
- Page 94 and 95: 94(258) I stationen ingick fordon,
- Page 96 and 97: 96(258) Behovet efter Tmr VIII var
- Page 98 and 99: 98(258) Den 30 november 1939 ges en
- Page 100 and 101: 100(258) Den 24 oktober 1941 inträ
- Page 102 and 103: 102(258) det mesta av skulden. Till
- Page 104 and 105: 104(258) • Motorstyrkan får vid
- Page 106 and 107: 106(258)
- Page 108 and 109: 108(258)
- Page 110 and 111: 110(258) förfrågan gick till Sven
- Page 112 and 113: 112(258) Av den för leveransen utf
- Page 114 and 115: 114(258) Den 2 april 1943 skriver m
- Page 116 and 117: 116(258) Prov avsågs att utföras
- Page 118 and 119: 118(258) Behovet av en egen radiost
- Page 120 and 121: Remsutrustning vid Teleprintercentr
- Page 122 and 123: 122(258) skrivelse från 21/7 1943
- Page 124 and 125: 124(258) De tre sändarstationsenhe
- Page 126 and 127: 126(258) Den 28/10 1947 ges en arbe
- Page 128 and 129: Borgen 1844 128(258) Radio för Luf
- Page 130 and 131: 130(258) sofficeringen (Aloff) som
- Page 132 and 133: Expeditionsbussen. Foto Kra 132(258
- Page 134 and 135: 134(258) Önskvärt vore, att den f
- Page 138 and 139: 138(258) Den systemlösning som nu
- Page 140 and 141: 140(258) Första försöksetappen u
- Page 142 and 143: 142(258) Resultatet av proven var b
- Page 144 and 145: 144(258) Bilden nedan visar sändar
- Page 146 and 147: 146(258) Den 10 mars 1945 skriver C
- Page 148 and 149: 148(258) på fältet placerad vinds
- Page 150 and 151: 150(258) F2 sändarstation med Fack
- Page 152 and 153: Signalavdelningen med kommandocentr
- Page 154 and 155: 154(258) F4 kommandocentral med Pej
- Page 156 and 157: 156(258) (Pejlar avses att dokument
- Page 158 and 159: 158(258) Antennsystemet för LV/KV
- Page 160 and 161: 160(258) Reservbetjäningsplatsen i
- Page 162 and 163: Kalixfors krigsflygfält, Foto F21
- Page 164 and 165: 164(258) krigsbaser anläggas. Krig
- Page 166 and 167: 166(258) lagar och framgår med en
- Page 168 and 169: Flyg- och markradiostation ”Fr m/
- Page 170 and 171: Flygradio m/16, kopplingsschema mot
- Page 172 and 173: Åkande fältradiostation m/17 Åka
- Page 174 and 175: troligen användes för sambandet m
- Page 176 and 177: 176(258) Styrgeneratorn utgöres av
- Page 178 and 179: Fast Markradio Fmr Ib 178(258) Fmr
- Page 180 and 181: 180(258) En annan nyhet var att det
- Page 182 and 183: 182(258) b) Växling av frekvens c)
- Page 184 and 185: 184(258) Mottagarstativ nr III med
136(258)<br />
Radiostationerna bestyckades med två frekvenser vardera där samtliga hade frekvensen<br />
3090 kc/s, F8 radiostationer med 3200 kc/s som andra frekvens, F9 radiostationer med<br />
3175 kc/c och F10 radiostationer med 3295 kc/s.<br />
Bilden nedan visar en markmonterad ”Fmr Fr typ III, Ls-radio”. Enheten iordningställdes<br />
vid F 8 och levererades den 24/9 1943 <strong>till</strong> F 9. Av <strong>till</strong>hörande Radiojournal framgår<br />
att den benämndes Lbev. Radio nr. 24 och att den sista <strong>till</strong>synen av radiostationen gjordes<br />
19 mars 1953.<br />
”Fmr Fr typ III, Ls-radio”. Foto A Larsson<br />
Radiostationen finns vid Flygvapenmuseum i Linköping.<br />
Piloterna i högsta startberedskap satt antingen i eller vid flygplanen och hade en fälttelefon<br />
som var kopplad <strong>till</strong> kommandoplatsen, som för jaktflottiljer fanns i jc. Startorder<br />
gavs på denna förbindelse (som även benämndes startorder m/43), mekanikerna gjorde<br />
flygplanet klart för start, motorerna startades och flygplanet lyfte. Med detta förlopp<br />
kunde tiden för start av jaktflyget halveras relativt det äldre förfarandet. När flygplanet<br />
lyft kunde dess kurs korrigeras med order på radio direkt från kommandoplatsen. Kvaliten<br />
på radion var inte den bästa varför morsesignalering användes. I jaktcentralen fanns<br />
en signalist som tog emot telegrafiinformationen samt meddelade piloten.<br />
Den 19/8 1944 gav Materielavdelningen direktiv om att samtliga luftbevakningsstationer<br />
Fmr Fr typ III skall modifieras med anordning som möjliggör fjärrbetjäning av radiostationen<br />
på ett avstånd av 100 m.<br />
Luftbevakningssystemets ”snabbhet” är omvittnat i olika sammanhang. I en Krigsdagbok<br />
från 3:e divisionen F8 är följande skrivet.<br />
”24/8 1944. Under övningsflygning upptäckte vpl ff Westerberg en ”Liberator”<br />
vid Vällinge och eskorterade den <strong>till</strong> fältet vid Sövde. Den landade där kl.<br />
11:15. Rapport från Lc kom först 10 min efter det att fpl upptäckts”.<br />
”25/8 1944. Med anledning av rapporter från tyska jaktradion om en förväntad<br />
nytt anfall mot orter på tyska östersjökusten startade roten Schanntz-Gripenlöf.<br />
Kl 11:35 ingick rapport från Lc Malmö, att en ”Liberator” kretsade över Bull-
Change language