Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

22.08.2013 Views

134(258) Önskvärt vore, att den förstnämnda kategorin kunde uttagas bland signalutbildade stammanskapet (signalmekaniker). Då detta med säkerhet inte låter sig göra, åtminstone icke i någon större utsträckning, återstår endast att uttaga lämpliga värnpliktiga för ändamålet. Av telegrafikunniga vpl torde FV f n för ändamålet disponera över bland annat omkring 6 sk radioamatörer, därav 1 tillhörande F1 2 F2 1 F3 1 FKS 1 F8 Jml Armen´s go den 27/4 1940 nr 1528 överfördes från arme´n till FV 50 signalister, av vilka omkring hälften under sommaren 1940 vid olika flottiljer utbildades till biträdande marksignalister. Resultatet av denna utbildning blev enligt uppgift från de olika signaloff, att den 1/10 1940 23 st kunde förklaras användbara som biträdande marksignalister, varav omkring hälften omedelbart och hälften efter ytterliggare praktisk tjänst. Av dessa tillhöra 7 st F1 (80-85 takt) 5 F2 (3 st 105-118 takt, 2 st 90-takt) 5 F3 (80-100 takt) 6 F4 (omkring 80-takt) Det förefaller sålunda möjligt att behovet av telegraferingskunnig personal vid 30 ls-radiostationer till stor del kan täckas av FV radioamatörer och år 1940 utbildade vpl signalister. Förutsättningen härför torde emellertid vara, att nämnda personal överflyttas och fördelas till jflj, där de efter uppskattningsvis två månaders utbildning och praktiska övningar (samövningar med jförband) kunna beräknas fylla måttet. I viss utsträckning blir det synnerligen nödvändigt att härutöver antingen taga FV stamsignalistmekaniker i anspråk eller – vilket sannolikt blir ytterst svårt – söka få till FV överförd viss telegraferingspersonal från andra försvarsgrenar. De övriga 60 ls- radiotelegrafisterna, av vilka enligt ovan endast bör fordras radiotelefoniutbildning och viss färdighet i väderleksobservationstjänst, kunna troligen utbildas vid respektive jflj på omkring en månad. Åtgärder beträffande materielen har redan träffats med S Åtgärder beträffande personalen torde böra vidtagas av O och U i samråd. Stockholm den 3 december 1942 B Bergman CS” Kommentar Här ges direktiv om att varje jaktflottilj skall tilldelas 10-15 Fr typ III för markmontages vid jaktls samt dimensionering av personal och krav på signalister. ”Till Överbefälhavaren Den nuvarande luftbevakningen har visat sig fungera med icke fullt tillfredsställande snabbhet i vad gäller jaktförbandens alarmering. Förhållandet kan väntas bli förvärrat under krig med hänsyn till den ökade risken för överbelastning och avbrott på trådförbidelserna, som då kan beräknas uppstå. I Finland an-

135(258) vänder man med gott resultat ett system med Ls-radiostationer, vilka rapportera direkt till respektive jaktförbands bas samt delvis även till jaktförband i luften. Med anledning härav får jag vördsamt föreslå, att jaktflottiljerna utrustas med 15 st transportabla radiostationer vardera , avsedda för Ls-bruk. Erforderliga medel, c:a 7000 kronor per station, synes böra utgå ur arméns beredskapsstat (Luftbevakningen), varur även kostnaderna för materielens underhåll böra bestridas. Av de 45 stationer, som för närvarande erfordras, kunna 30 st omgående anskaffas genom flygförvaltningens försorg (modifierad flygradiostation typ III). Stockholm den 2 januari 1943 B.G. Nordenskiöld Chef för Flygvapnet.” Kommentar Chefen för Flygvapnet skriver till ÖB och begär att få införa den finländska lösningen med radio från jaktls med möjlighet till direkt stridsledning. ”Markmontering av Fr typ III. 8/1 1943 Ett 30-tal markmonterade Fr typ III erfordras på nyåret att användas som lsradiostationer vid aktiv jflj. Jag får därför hemställa, att genom SCFF försorg 30 st för annat ändamål ej disponerade Fr typ III färdigställs för transport och tjänst som markradiostationer i enlighet med av C E1/MT till CS/FS överlämnat preliminärt förslag till utrustningslista för markmonterad Fr typ III. Utöver nämnda 30 lsradiostationer uppstår i samband med upprättandet av nya jflj behov av ytterliggare minst ett 30-tal stationer. Stockholm den 8 januari 1943 A Ljungdahl CFS” Den 9 april 1943 anslår Kungl. Maj:t 325 000 kr för framtagning av 45 st radiostationer enligt ovan. Radiostationerna skall ha en räckvidd vid telefoni på 6-7 mil och bestå av en sändare och en mottagare. Varje station skall kunna transporteras av tre man samt snabbt kunna upprättas. Under augusti månad 1943 levererades som ilgods 20 st markradioradiostationer och under september 25 st. F8, F9 och F10 fick 15 radiostationer vardera. Som personal till luftförsvarstropparna togs i första hand ut: 1. fd. vpl. Flygförare 2. radioamatörer och från armén överförda signalister 3. vpl, vilka besitta viss färdighet i radiotelegrafering 4. övriga lämpliga värnpliktiga Luftförsvarstropparna skulle dels direkt till fljstaben inrapportera fientliga flygföretag, dels på order av fljch genom rapportering till jaktförband (jaktplan) i luften underlätta för dessa att nå kontakt med fientliga flygförband (flygplan).

135(258)<br />

vänder man med gott resultat ett system med Ls-radiostationer, vilka rapportera<br />

direkt <strong>till</strong> respektive jaktförbands bas samt delvis även <strong>till</strong> jaktförband i luften.<br />

Med anledning härav får jag vördsamt föreslå, att jaktflottiljerna utrustas med<br />

15 st transportabla radiostationer vardera , avsedda för Ls-bruk.<br />

Erforderliga medel, c:a 7000 kronor per station, synes böra utgå ur arméns beredskapsstat<br />

(Luftbevakningen), varur även kostnaderna för materielens underhåll<br />

böra bestridas.<br />

Av de 45 stationer, som för närvarande erfordras, kunna 30 st omgående anskaffas<br />

genom flygförvaltningens försorg (modifierad flygradiostation typ III).<br />

Stockholm den 2 januari 1943<br />

B.G. Nordenskiöld<br />

Chef för Flygvapnet.”<br />

Kommentar<br />

Chefen för Flygvapnet skriver <strong>till</strong> ÖB och begär att få införa den finländska lösningen<br />

med radio från jaktls med möjlighet <strong>till</strong> direkt stridsledning.<br />

”Markmontering av Fr typ III. 8/1 1943<br />

Ett 30-tal markmonterade Fr typ III erfordras på nyåret att användas som lsradiostationer<br />

vid aktiv jflj.<br />

Jag får därför hemställa, att genom SCFF försorg 30 st för annat ändamål ej<br />

disponerade Fr typ III färdigställs för transport och tjänst som markradiostationer<br />

i enlighet med av C E1/MT <strong>till</strong> CS/FS överlämnat preliminärt förslag <strong>till</strong><br />

utrustningslista för markmonterad Fr typ III.<br />

Utöver nämnda 30 lsradiostationer uppstår i samband med upprättandet av nya<br />

jflj behov av ytterliggare minst ett 30-tal stationer.<br />

Stockholm den 8 januari 1943<br />

A Ljungdahl<br />

CFS”<br />

Den 9 april 1943 anslår Kungl. Maj:t 325 000 kr för framtagning av 45 st radiostationer<br />

enligt ovan. Radiostationerna skall ha en räckvidd vid telefoni på 6-7 mil och bestå av<br />

en sändare och en mottagare. Varje station skall kunna transporteras av tre man samt<br />

snabbt kunna upprättas.<br />

Under augusti månad 1943 levererades som ilgods 20 st markradioradiostationer och<br />

under september 25 st. F8, F9 och F10 fick 15 radiostationer vardera.<br />

Som personal <strong>till</strong> luftförsvarstropparna togs i första hand ut:<br />

1. fd. vpl. Flygförare<br />

2. radioamatörer och från armén överförda signalister<br />

3. vpl, vilka besitta viss färdighet i radiotelegrafering<br />

4. övriga lämpliga värnpliktiga<br />

Luftförsvarstropparna skulle dels direkt <strong>till</strong> fljstaben inrapportera fientliga flygföretag,<br />

dels på order av fljch genom rapportering <strong>till</strong> jaktförband (jaktplan) i luften underlätta<br />

för dessa att nå kontakt med fientliga flygförband (flygplan).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!