Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945 Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

22.08.2013 Views

126(258) Den 28/10 1947 ges en arbetsanvisning ut som tyder på att en förändring utförs. I anvisningen anges bland annat följande vid FV-huset: 1. I rum B 515, B 513 och B 511monteras två kompletta manöverplatser med 2 manöverstativ och 3 mottagarstativ för CFV-radio samt anslutning av manöverapparat (MA-142) till reservsändare. 2. I rum A 537 skall monteras 1 komplett manöverplats med 1 manöverstativ och ett mottagarstativ för E3 radio samt anslutning för manöverapparat (MA-142) till reservsändare. 3. I rum B 511 monteras anslutning för manöverapparat för reservsändare samt för två mottagare. 4. I rum E 13 monteras en komplett manöverplats med 1 manöverstativ och två mottagarstativ för CFV radio samt anslutning för manöverapparat till reservsändare 5. I rum E 14b monteras anslutning för ett manöverstativ och ett mottagarstativ för CFV-radio samt anslutning för manöverapparat till reservsändare 6. I sändarbyggnaden monteras i rum I en sändare AKL-142B samt anslutning till reservsändare. Vidare monteras anslutning för ett mottagarstativ med två mottagare. 7. I rum II i sändarbyggnaden monteras en sändare AKL-142C för CFV-radio samt en sändare AKL-142 för E 3 radio 1947 installerades enligt ovan tre radiosändare Fmr IV i IV Milo lämnade bergsrum vid Borgen, en för KV/LV och två för KV. Benämningen Fmr III förekommer inte i registren efter detta år utan för CFV radio anges Fmr IVd, Ett arbetslag från CVA utför en antenninstallation för CFV-radio. Foto AEF Under 50- och 60-talen kompletterades CFV-radio med modernare radiostationer som Fmr 5, RK 01 och Fmr 7. Författaren var under 60-talet med och driftsatte Kortvågsstation Fmr 25 och VHF station Fmr 16. CFV-radio fanns kvar vid Tre Vapen till mitten av 60-talet då det luftoperativa radiosystemet (LOPRA) kom i operativ drift. I samband med detta flyttade telegrafisterna vid CFV-radio samt vid flottiljerna ut till LOPRA-systemets manöverplatser.

Gärdet med Borgen och Lindarängen. 127(258) Borgen var ursprungligen en fyrkantig övningsskans, kallad Karl XI:s skans, anlagd på en utlöpare av Drottningberget 1672 men som raserades 1780. Platsen nedanför skansen användes under lång tid för tältläger och som åskådarplats vid de militära övningarna. 1818-22 lät Karl XIV Johan uppföra den nuvarande byggnaden, ritad av Fredrik Blom, då bestående av en huvudpaviljong och två sidopaviljonger. Borgen tjänade som kungens rast- och stabsplats. Den stora Paviljongen brann ned 1977, men byggdes upp till sitt ursprungliga skick. Idag omges Borgen av en lummig trädgård och utanför denna, bestånd av lövträd med ask, ek, hägg och busksnår i brynen med bl.a. nypon och slån mot det öppna gärdet i söder. I öster finns en mindre lindallé. Vid borgen sprängdes också en tunnel 1942 för Militärbefälstabens signalavdelning som 1944 utökades till ett skyddsrum.

Gärdet med Borgen och Lindarängen.<br />

127(258)<br />

Borgen var ursprungligen en fyrkantig övningsskans, kallad Karl XI:s skans, anlagd på en utlöpare<br />

av Drottningberget 1672 men som raserades 1780. Platsen nedanför skansen användes<br />

under lång tid för tältläger och som åskådarplats vid de militära övningarna. 1818-22 lät Karl<br />

XIV Johan uppföra den nuvarande byggnaden, ritad av Fredrik Blom, då bestående av en huvudpaviljong<br />

och två sidopaviljonger. Borgen tjänade som kungens rast- och stabsplats. Den<br />

stora Paviljongen brann ned 1977, men byggdes upp <strong>till</strong> sitt ursprungliga skick. Idag omges<br />

Borgen av en lummig trädgård och utanför denna, bestånd av lövträd med ask, ek, hägg och<br />

busksnår i brynen med bl.a. nypon och slån mot det öppna gärdet i söder. I öster finns en mindre<br />

lindallé. Vid borgen sprängdes också en tunnel 1942 för Militärbefälstabens signalavdelning<br />

som 1944 utökades <strong>till</strong> ett skyddsrum.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!