22.08.2013 Views

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

10(258)<br />

för att utbilda och öva personal i den utsträckning som krävdes för en utökad organisation<br />

och resurser i fråga om flygmateriel, flygstationer, byggnader och verkstadskapacitet.För<br />

att i det kärva ekonomiska klimatet åstadkomma detta använde sig Fogman<br />

många gånger av okonventionella metoder”.<br />

Gösta von Porat kom som 24-åring <strong>till</strong> armén och blev 4 år senare officer och tog 1912<br />

aviatörscertifikat i Frankrike med svenskt nummer 7. 1913, efter avslutad tjänst vid ar<strong>till</strong>eri-<br />

och ingenjörshögskolan, ryckte han in som en av de två första förarna (och lärare)<br />

vid arméns flygskola vid Malmen. Porat arbetade fram ett förslag <strong>till</strong> fältflygarprov som<br />

Generalstaben fastställde den 29/6 1914. Något senare samma år var han med om ett svårt<br />

haveri vid Skillingaryd som medförde ett års konvalescent tid. 1915 var Porat åter i tjänst<br />

och blev chef för arméflygets första avdelning och blev chef för flygkompaniet under<br />

åren 1920-1926. Han utnämndes <strong>till</strong> major 1926 och chef för 4:e flygkåren i Östersund.<br />

Blev 1932 överstelöjtnant och chef för 3:e flygkåren, utsågs 1937 <strong>till</strong> överste och chef för<br />

flygstabens Flygfältsavdelning samt som chef för Norrbottens flygbaskår 1943-46. Gösta<br />

von Porat omnämns i Flyghistorisk revy nr 26 med följande:<br />

”Porat ägnade sitt liv åt flyget. Från första begynnelsen var han inriktad på flygmaterielens<br />

tekniska utveckling och förmågan att hantera den. Fogman skaffade resurserna och<br />

överlämnade dem i Porats händer”.<br />

Detachement fanns i Vänersborg (<strong>1916</strong>-20), Boden (från <strong>1916</strong>) och i Hägerstalund (från<br />

<strong>1916</strong>). Tillfälliga baseringar fanns vid denna tidpunkt vid Skillingaryd (från 1915), Karlstad,<br />

Haparanda och Kiruna.<br />

När kriget bröt ut 1914 gavs en mobiliseringsorder ut om att bilda flygavdelningar vid<br />

Boden och Vänersborg med fyra flygplan i varje avdelning.<br />

Nu var det svenska militär flyget uppdelat i dels Arméns flygväsende, som ingick i Ing<br />

3:s fälttelegrafkår flygkompani, och dels i Marinens flygväsende.<br />

Svenska Arméns luftflotta<br />

Den 5/6 1913 skickades följande brev från Generalstaben <strong>till</strong> konungen.<br />

”Angående förslag <strong>till</strong> plan för upprättande af en luftflotta för svenska armén.<br />

Under hänvisning <strong>till</strong> chefernas för marinstaben och generalstaben underdåniga<br />

utlåtande sistlidna maj, nr 142, får jag i underdånighet härmed förelägga<br />

Eders Kungl. Maj:t bilagda Förslag <strong>till</strong> plan för upprättande af en luftflotta för<br />

svenska armen.<br />

Beträffande det närmare organiserandet af härför erforderlig personal m.m.<br />

torde lämpligen böra uppdragas åt chefen för Kungl. Fortifikationen att därom<br />

inkomma med underdånigt förslag.<br />

Stockholm som ofvan.<br />

Underdånigs<br />

K.G. BILDT<br />

Chef för generalstaben.”

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!