Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Flygvapnets radiosystem 1916 till 1945
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
10(258)<br />
för att utbilda och öva personal i den utsträckning som krävdes för en utökad organisation<br />
och resurser i fråga om flygmateriel, flygstationer, byggnader och verkstadskapacitet.För<br />
att i det kärva ekonomiska klimatet åstadkomma detta använde sig Fogman<br />
många gånger av okonventionella metoder”.<br />
Gösta von Porat kom som 24-åring <strong>till</strong> armén och blev 4 år senare officer och tog 1912<br />
aviatörscertifikat i Frankrike med svenskt nummer 7. 1913, efter avslutad tjänst vid ar<strong>till</strong>eri-<br />
och ingenjörshögskolan, ryckte han in som en av de två första förarna (och lärare)<br />
vid arméns flygskola vid Malmen. Porat arbetade fram ett förslag <strong>till</strong> fältflygarprov som<br />
Generalstaben fastställde den 29/6 1914. Något senare samma år var han med om ett svårt<br />
haveri vid Skillingaryd som medförde ett års konvalescent tid. 1915 var Porat åter i tjänst<br />
och blev chef för arméflygets första avdelning och blev chef för flygkompaniet under<br />
åren 1920-1926. Han utnämndes <strong>till</strong> major 1926 och chef för 4:e flygkåren i Östersund.<br />
Blev 1932 överstelöjtnant och chef för 3:e flygkåren, utsågs 1937 <strong>till</strong> överste och chef för<br />
flygstabens Flygfältsavdelning samt som chef för Norrbottens flygbaskår 1943-46. Gösta<br />
von Porat omnämns i Flyghistorisk revy nr 26 med följande:<br />
”Porat ägnade sitt liv åt flyget. Från första begynnelsen var han inriktad på flygmaterielens<br />
tekniska utveckling och förmågan att hantera den. Fogman skaffade resurserna och<br />
överlämnade dem i Porats händer”.<br />
Detachement fanns i Vänersborg (<strong>1916</strong>-20), Boden (från <strong>1916</strong>) och i Hägerstalund (från<br />
<strong>1916</strong>). Tillfälliga baseringar fanns vid denna tidpunkt vid Skillingaryd (från 1915), Karlstad,<br />
Haparanda och Kiruna.<br />
När kriget bröt ut 1914 gavs en mobiliseringsorder ut om att bilda flygavdelningar vid<br />
Boden och Vänersborg med fyra flygplan i varje avdelning.<br />
Nu var det svenska militär flyget uppdelat i dels Arméns flygväsende, som ingick i Ing<br />
3:s fälttelegrafkår flygkompani, och dels i Marinens flygväsende.<br />
Svenska Arméns luftflotta<br />
Den 5/6 1913 skickades följande brev från Generalstaben <strong>till</strong> konungen.<br />
”Angående förslag <strong>till</strong> plan för upprättande af en luftflotta för svenska armén.<br />
Under hänvisning <strong>till</strong> chefernas för marinstaben och generalstaben underdåniga<br />
utlåtande sistlidna maj, nr 142, får jag i underdånighet härmed förelägga<br />
Eders Kungl. Maj:t bilagda Förslag <strong>till</strong> plan för upprättande af en luftflotta för<br />
svenska armen.<br />
Beträffande det närmare organiserandet af härför erforderlig personal m.m.<br />
torde lämpligen böra uppdragas åt chefen för Kungl. Fortifikationen att därom<br />
inkomma med underdånigt förslag.<br />
Stockholm som ofvan.<br />
Underdånigs<br />
K.G. BILDT<br />
Chef för generalstaben.”