1958 nr 2 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening
Share Embed Flag
Download ePaper

1958 nr 2 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening

1958 nr 2 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening 1958 nr 2 - AEF, Arboga Elektronikhistoriska Förening

aef.se
22.08.2013 Views

%%% Nr 2 o 1958 . Årgöng 9 o Pris I kr.

%%% Nr 2 o <strong>1958</strong> . Årgöng 9 o Pris I kr.

65 år<br />

Oskar Berggren<br />

50 år<br />

3l/ 8 Arne Wessgren<br />

l/ 9 Erik Brewitz<br />

4l I He<strong>nr</strong>y Hedberg<br />

lll I Fritz Andersson<br />

201 9 Olof Kling<br />

23110 Fritz Eriksson<br />

CFA<br />

60 år<br />

20/12 Paul Eriksson<br />

50 år<br />

21112 Hennan Fält<br />

1' Bergtrollel<br />

grofuleror<br />

CVA<br />

avd 620<br />

avd 513<br />

avd 271<br />

av(l zl /.<br />

avd l2l<br />

avd 304<br />

avd 200<br />

Det är brukligt, att födelsedagar ornnämnas<br />

i Bergtrollet i god tid före högtidsdagen.<br />

På grund av senare utgivningsdatum<br />

än beräknat har vi denna<br />

gång missat födelsedagarna för Arne<br />

Wessgren, Erik Brewitz, He<strong>nr</strong>y Hedberg,<br />

Fritz Ändersson och Olof Kling.<br />

\ri bugar en extra gång och lovar att<br />

inte göra om det på 60-årsdagen!<br />

Red.<br />

Personaltidning för<br />

Centrala Flygverkstaden och<br />

Centrala Flygmaterielförrådet,<br />

.!<br />

Arbssa<br />

Mycken tqck till verkslqdsledningen<br />

för glad fest och god mat på Mässen<br />

r.ned anledning av att vi uppnått 1000<br />

skadefria arbetsdagar.<br />

Vi sotn aldrig uisar "sbadeglädie"<br />

aud. 180, 210, 230, 800, 87 1.<br />

Tqck.<br />

Hjärtligt tack till chefer och arbetsl

Sedan riksdagen år 1942 beslutat att<br />

en ny central flygverkstad skulle förläggas<br />

till <strong>Arboga</strong> slutfördes köp av för<br />

verkstad och flygfält erforderliga markområden.<br />

Som gräns mot öster valdes<br />

Gamla Hjälmare kanal och erhölls därmed<br />

en i terrängen väl markerad gränsdragning<br />

från Kungsörsvägens bro till<br />

Hagtorpet, som ligger ca 250 m söder<br />

om Säterbovägens bro. När nu under<br />

år <strong>1958</strong> pågående förhandiingar om inköp<br />

av ytterligare markområden siutförts,<br />

kon-rmer kanalen att utgöra gräns<br />

även mellan en punkt strax söder om<br />

kanalbolagets sliperi och Kvarnsjön där<br />

CVA kommer att få strand. Med undantag<br />

för en ca 450 m lång sträcka<br />

vid sliperiet kommer sålunda den gamla<br />

kanalen att utgöra CVA gräns mot<br />

öster från Kungsörsvägen i norr ända<br />

till Kvarnsjön i söder.<br />

Det är om denna del av den gamla<br />

ärevördiga farleden mellan Hjälmaren<br />

och Mäiaren som jag skall berätta; först<br />

en kort sammanfattning av kanalens<br />

historia och sedan en beskrivning av i<br />

våra dagar kvarvarande rester av kanal,<br />

slussar m. m.<br />

Gqmlq Hiälmore kqnqls historio.<br />

För dem som närmare vill studera<br />

den gamla kanalens tillkomst, utveckling<br />

och användning under de århundraden<br />

den var i bruk finns ett rikhaltigt<br />

litteraturunderlag. I det följande<br />

kommer jag i huvudsak endast att citera<br />

några korta utdrag ur ett par författares<br />

verk.<br />

Den från Göta kanal kände Baltzar<br />

von Platen skriver år 1816 följande om<br />

Hjähnare kanal:<br />

"Detta slusswerk. okänt tiII sitt<br />

ursprung, uppstiger sannolibt till en<br />

raida högre åIder, än som i allmdnhet<br />

förmodas; det är ei enbart det öIdsta<br />

i rib,et och nästan i Europa, dii man<br />

med uisshet ban hänlöra det till<br />

Gustaf den l:s och Karl den lX:s<br />

tideuaru, utan sannolikt sammanlzny'<br />

ter det sig med en segelf art från<br />

äIdsta tiderna, idkad på samma wcig,<br />

derfarlzosterna drogos ölwer wissa<br />

obetydliga landtungor. En nogare<br />

granshning af hela neiden, dess naturliga<br />

belägenhet, de spridda, till en<br />

del förfallna och öfwerwurna anläggningarne,<br />

tydligen stdmplad.e med<br />

högsra ålder, jemförde med landets<br />

läge och behof i det hela, samt de<br />

CDfr ftannng<br />

Styresman Otto Dahlin fortsätter här sin artikelserie<br />

23. Gränsen mot öster<br />

upply sningar historien lemnar, öfuertyga<br />

hörom."<br />

En annan urgammal trafikled mellan<br />

Hjälmaren och Mälaren följde Eskilstunaån.<br />

I denna byggdes slussar åren<br />

1604-1610, men redan 1620 var kanalen<br />

så förfallen, att den började bli ofarbar.<br />

Frågan kom då upp om Eskilstunakanalen<br />

skulle ombyggas, eller om den<br />

garnla av von Platen omskrivna farleden<br />

från Notholmen till Ärbogaån skulle<br />

utbyggas och förses med slussar eller<br />

om en helt ny sträckning skulle väljas.<br />

Är 1626 förelåg en utredning rörande<br />

en dragning från Fredshammarsviken<br />

förbi Sickelsjö och över Tjurlången till<br />

<strong>Arboga</strong>ån väster om <strong>Arboga</strong>. Även voro<br />

ögonen riktade på en urgammal<br />

transportled för båtar från östra Hjälmaren<br />

till <strong>Arboga</strong>ån strax väster om<br />

Kungsör.<br />

Beslutet blev sträckningen Notholmsviken-<strong>Arboga</strong>ån<br />

och år 1629 började<br />

detta kanalbygge och l0 år senare, alltså<br />

1639, var Hjelmare Slyssa, eller <strong>Arboga</strong><br />

Graf, som kanalen också kallades,<br />

färdig för trafik.<br />

Sammanlagt byggdes l0 slussar, först<br />

av trä men de måste snart förstärkas<br />

och ornbyggas i sten. Stora sådana reparationsarbeten<br />

skedde 1640-47 och<br />

därefter 1661-63.<br />

Trots alla förbättringar under 1600talet<br />

blev kanalen icke i tillfredsställande<br />

skick. Slussmurarna voro för svaga<br />

och kanalen var på sin mitteldel [Bergkarlskanalen<br />

söder om Kvarnsjön] så<br />

grund att större fartyg måste på rullar<br />

spelas fram sedan de mer eller mindre<br />

urlastats.<br />

"Efter ett misslycbat försölz 1683<br />

att 'förmå borgersbapet i Örebro att<br />

öuertaga det bedröuliga slussuerlzet,<br />

såg sig Kronan nödsakad att ånyo<br />

gripa sig an med ett uidlyftigt ombyggnadsföretag.<br />

Den stora<br />

ombyggnaden igångsattes 1690 med<br />

en arbetsstyrlza som uarierade mellan<br />

1300 och 1700 indelta soldater och<br />

uar färdig 1701". (Wald6n)<br />

Vid den stora ombyggnaden fördjupades<br />

kanalen på erforderliga ställen.<br />

Antalet slussar minskades till 8 samt<br />

en halvsluss.<br />

Under tiden 170l-7770, svåra krigsoch<br />

efterkrigsår, g.iordes trots stora behov<br />

inga större reparationsarbeten. Kronån<br />

utarrenderade kanalen till orivat-<br />

personer och bolag. Under tiden 1745-<br />

1766 förföll kanalen totalt och måste<br />

tidvis hållas stängd.<br />

"Vid en aulztion i Vdsterås den 15<br />

sept. 1768 föruiiruades slussuerlzet<br />

"såsom ewdrdelig egendom" au fullmibtige<br />

från örebro, men när det<br />

lzom till kritan urigrade staden att<br />

adoptera sorgebarnet". [Wald6nJ<br />

Det blev ett nytt bolag och med anslag<br />

från riksens ständer påbörjade detta<br />

bolag är 1770 en större ombyggnad<br />

som avslutades 1776. Menll Wald6n<br />

skriver:<br />

"På 1770-talets byggnadsarbeten<br />

hade nedlagts mycken omsorg men<br />

uid murningen hade anuants lzalbbrulz,<br />

som i kingden icbe uisade sig<br />

nxotstå uattnets påuerhan. Redan I8I4<br />

hotade flera slussar att störta samman.<br />

Då gau slussuerb.sbolaget tappt<br />

och återlämnade kanalen tiII staten."<br />

Av Kronan tillsattes en direktion och<br />

så småningom bildades ett nytt bolag;<br />

Hjelmare Canal- och Slusswerks Bolae.<br />

Redan l8l0 började experter arbeå<br />

på ombyggnadsplaner. Även fick den<br />

från Göta kanal kände Baltzar von<br />

Platen Kungl. Maj:ts uppdrag att yttra<br />

sig i kanalfrågan. Den 29 jan. 1816<br />

inkom han med yttrande och detta<br />

innehöll en förkrossande kritik av kanaiens<br />

tillstånd, de tidigare utförda reparationsarbetena,<br />

kanalens läge i terrängen<br />

m. m. Kritiken var så stark att<br />

v. Platen bl. a. skrev:<br />

"Wördade minnen, f ästade wid<br />

detta LLrgamla företag, göra min hand<br />

darrande wid tecknandet af klander<br />

derå; men med denna görd åt Carl<br />

den XI:s, Gustaf Adolphs, Gustaf<br />

Wasas och Engelbrechts omwårdnad,<br />

'föIier iag trygg tidehwarfwets upplysning<br />

och min öfluertygelse".<br />

Han föreslog fullständig nydragning<br />

av kanalen mellan Sågsjön [Kvarnsjön]<br />

och Ärbogaån och förordade ett förslag,<br />

uppgjort av övermekanikus vid<br />

Göta Kanal, Erik Hagström.<br />

År l8l8 beslöt riksens ständer att den<br />

nya kanalen skulle byggas och beviljade<br />

anslag härför. Arbetet påbörjades 1819<br />

och leddes av kapten mekanikus Johan<br />

Edström. Svårigheter, särskilt ekonomiska<br />

uppstod. B1. a. anhålles om proposition<br />

för erhållande av ytterligare<br />

anslag för kanalens färdigställande i

Bild t,<br />

En au taulorna från Cail Gustausslussen.<br />

Hjelmare Slusswerks Directions underdåniga<br />

berättelse av år 1823. Directionen<br />

skriver:<br />

"Directionen kan för sin underdåniga<br />

del ingalunda föreställa sig möiligheten<br />

af den händelse, att den<br />

äldsta af Ribets Canalanlöggningar,<br />

sam leder ett ärolibt upphof från<br />

Fäderneslandets störste Regenter, och<br />

sol11 tidehLuarf 'lrån tidehutarf blifwit<br />

omf attad med Sweriges Konungars<br />

oa'fbrutna sbydd och understöd, sbul-<br />

Ie wder Eders Kungl. Maj:ts Regering,<br />

leunna lemnas åt sitt öde, wid<br />

en tidepunl?t, då man i andra trakter<br />

af Riket, efter andra Länders föredömen,<br />

hastar att öppna nya hjelpemedel<br />

af samma slag'för den i<strong>nr</strong>e rörelsens<br />

lif och de aftynande näringarnas<br />

förlzolran."<br />

Nya anslag beviljades och år 1828 var<br />

den nya kanalen färdig att tagas i bruk.<br />

Och därmed var som farled den gamla<br />

kanalens saga all. Men ännu flyter vatten<br />

genom den och driver sliperi och<br />

kraftverk och ännu ser vi rester av de<br />

gamla slussarna.<br />

År <strong>1958</strong>. Gomlq konolen mellqn Arbogcån<br />

och Kvornsiön.<br />

Jag börjar längst i nor, alltså där<br />

kanalen mynnar ut i <strong>Arboga</strong>ån, och<br />

följer den sluss efter sluss till Kvamsjön.<br />

De namn på slussarna som angives<br />

i rubrikerna är hämtade ur Lohmans år<br />

1737 utgivna <strong>Arboga</strong> Känning. Slussarna<br />

erhöllo dessa namn i samband med<br />

de stora ombyggnaderna åren 1690-<br />

1701.<br />

1. Carl Gustaus slzss (Vindbroslussen).<br />

Där Ktrngsörsvägen nu korsar Gamla<br />

kanalen låg Carl Gustavs sluss [Carl X<br />

Gustav], även kallad Vindbroslussen.<br />

Före ombyggnaden 1690-1701 hette<br />

slussen Sparrens [Axel Sparres] sluss.<br />

Kungsörsvägen passerade då kanalen<br />

närmare <strong>Arboga</strong>ån, säkerligen rrred hjälp<br />

av flottbro. Ännu närmare ån fanns<br />

ytterligare en sluss; en halvsluss som<br />

4<br />

hette Äslussen. Mellan de tre färdvägarna,<br />

<strong>Arboga</strong>ån, kanalen och Kungsörsvägen,<br />

låg en krog på kanalens östra<br />

sida, säkerligen en utmärkt plats för<br />

krogrörelse.<br />

Vid ombyggnaden 1690-1701 slopades<br />

Äslussen helt. Några kvarvarande rester<br />

av den har jag inte lyckats upptäcka.<br />

Kungsörsvägen drogs vid ombyggnaden<br />

rakt över Carl Gustavs slussen och passerade<br />

mitt emellan de båda oaren<br />

slussportar. En 17OO-talskarta viiar 2<br />

broklaffar; en på varje kanalsida. För<br />

upphissningsspelen behövdes vinschställningar<br />

och på dessa fastsattes stora tavlor<br />

av kopparpiåt med, som Lohman<br />

skriver, "gyllene ord". Tavlorna är numera<br />

uppsatta i övre hallen i Hellby<br />

flygelbyggnad (Bild lJ. Texten, som på<br />

båda tavlorna är lika lyder:<br />

HOC AQUARUM REPÄGULUM<br />

JUSSU<br />

AUGUSTISSIMI QUONDAM<br />

SUECOR. REGIS<br />

NUNC IN COELIS BEATI<br />

CAROLI XI<br />

ÄNNO MDCXCI<br />

INCHOATUM<br />

ULTIMAN MANUM<br />

SCEPTRA GERENTE SUECIA<br />

AUGUSTISSIMO<br />

CAROLO XII<br />

FELICITER RECEPIT<br />

ANNO MDCIC<br />

Komminister Lindholm, <strong>Arboga</strong>, har<br />

översatt:<br />

"Vid denna uattenled, år 1691 påböriad<br />

på befallning au Hans Högstsalig<br />

Maiestät CarI XI, en gång suearnas<br />

bonung, lades lychligt sista<br />

handen år 1699, då Hans Maiestät<br />

Carl XII förde spiran."<br />

I likhet med de övriga slussarna mellan<br />

<strong>Arboga</strong>ån och Kvarnsjön, som alla<br />

hade namn från medlemmar av kungahuset,<br />

erhöll Carl Gustavsslussen vid<br />

ombyggnaden 1690-1701 i slussmuren<br />

en huggen, rikt utsirad kalkstensplatta.<br />

Om plattan skriver Lohman:<br />

"Uti muren cir ett 4-dubbeh C<br />

nxed Krona och Krigs Armade briggifwit."<br />

Plattan [ca lxl.3 m] står nu lutad<br />

mot sockeln till mangårdsbyggnaden vid<br />

Hellby. [Bild 2.J Lohmans 4-dubbla C<br />

synes emellertid i stället vara ett dubbelt<br />

C.c.<br />

Ä1la slussarnas namnchifferplattor<br />

äro borttagna. Några äro uppställda mot<br />

hussockiar vid Hellby, Stora Val1by och<br />

Dockan. En av plattorna har av kanalbolaget<br />

skänkts till <strong>Arboga</strong> Museum.<br />

Som en åminnelse av den stora kanalombyggnaden<br />

under åren 1770-76 stär<br />

en minnessten rest vid östra brofästet.<br />

[Bild 3.] Den har följande inskrift:<br />

BiId 2.<br />

Stenplattan lrån Cail Gustausslussen.<br />

"Gustau III, Sueriges bonung, understödde<br />

med allmrinna medel detta<br />

slussuerk, böriat 1770, fullbordat<br />

1,/,/O-<br />

Vindbroslussen är numera helt borta.<br />

Det enda man finner är enstaka huggna<br />

stenar i resterna från siussmurarna, tro-<br />

1. r<br />

ligen lrän ombyggnaden 1770-76. Sådana<br />

stenar har även använts vid byggandet<br />

av den nuvarande brons landfästen.<br />

2. Slussen Heduig Eleonora (KarI X<br />

Gustaus gemåI).<br />

Vid <strong>Arboga</strong> flygklubbs hangar står<br />

rester av de garnla siussmurarna kvar<br />

[Bild 4.] Där den norra slussporten en<br />

gång fanns, finnes några efter portrörelsen<br />

rundade fogstenar kvar. Även sitter<br />

delar av portarnas smidda gångjärnsbeslag<br />

kvar i väggarna. [Bild 5.J<br />

Före ombyggnaden 1690-1701, och<br />

kanske också efter, kallades slussen<br />

Ängsslussen.<br />

BiId 3.<br />

Mirute sst enen uid C arl Gust ausslussen.

Bild 4.<br />

Slussen Hedvig Eleonora (Ångsslussen).<br />

3. Slussen Carolus Xl.<br />

Kallades före ombyggnaden 1690l70l<br />

för Regeringsslussen. Rester av<br />

slussmurarna, bl. a. fogstenarna vid<br />

norra slussporten, står kvar. (Bild 6.J<br />

Vid slussens södra ända har Hjälmare<br />

Kanal & Slussverks AB uppfört ett<br />

n-rindre kraftverk. Uppdämningen för<br />

detta har medfört att vattennivån mellan<br />

denna sluss och den söder därom<br />

liggande Drottningslussen är densamma<br />

som fanns under den tid kanalen var<br />

i bruk för båttrafik.<br />

-4. Slussen Ulriba Eleonora (Drottningslussen).<br />

Vid Säterbovägens bro över Gamla<br />

Kanalen ligger Drottningslussen. [Bild<br />

7.J Bron kallas i bygden ännu i dag<br />

för Flottbron, ett namn som lever kvar<br />

från den tid då överfarten skedde med<br />

hjälp av en flotte som drogs undan då<br />

båtar skulle passera. Denna metod användes<br />

f. ö. fortfarande då Nya kanalen<br />

skall passeras vid Säby.<br />

Drottningslussen är den bäst bevara,<br />

de av alla Gamla Kanalens slussar.<br />

T. o. m. trävirke från den gamla slusskonstruktionen<br />

finnes kvar. fBild 8.]<br />

Även denna sluss fick i slussmuren en<br />

stenplatta med drottning Ulrika Eleonoras<br />

namnchiffer. Då Gustaf III år<br />

1775 besökte kanalen i anslutning till<br />

den då pågående stora ombyggnaden<br />

lär han ha låtit avlägsna nämnda sten<br />

och ersätta den med en ny med sitt<br />

eget namn. Denna sistnämnda sten fin-<br />

Bild 6. Slussen Cail XI (Regeringsslussen).<br />

IJItd J.<br />

Fogstenar och beslag<br />

i Ängsslussen.<br />

nes nu upplagd vid sidan om slussens<br />

östra mur. [Bild 9.] Inskriften är:<br />

GUSTÄF III<br />

D 19 Julii 1775<br />

Med egen hand<br />

På en bergknalle öster om slussen<br />

byggdes år 1826 en arkivbyggnad som<br />

fortfarande användes för förvaring av<br />

räkenskaper, ritningar m. m. från kanalverksamhetens<br />

tidigare år.<br />

5. Slussen Carolus Princeps<br />

(KarI XII).<br />

På platsen där denna sluss 1åg har<br />

kanalbolaget byggt sitt sliperi. Några<br />

rester av intresse från den gamla slussen<br />

finnes inte kvar. Men tack vare uppdämningen<br />

för att erhålla vattenkraft<br />

för sliperiet har kanalen söder om sliperiet<br />

och till slussen 6 sin gamla vattennivå.<br />

DilA /-<br />

Slussen Ulrica Eleonora (Drottningslussen)<br />

sedd från Flottbron.

6. Slussen Heduig Sophia (Kail XI:s<br />

dotter ).<br />

Vid kanalen ungefär mitt emellan<br />

sliperiet och Kvarnsjön står rester av<br />

slussmurarna kvar. På kanalens östra<br />

sida nära norra slussändan finnes en<br />

fyrkantig damm som genom en ca 5<br />

m bred öppning står i direkt förbindelse<br />

med kanalen. (Bild ILJ Dammen<br />

är vad som är kvar efter den torrdocka<br />

som användes när Gamla kanalen var<br />

i bruk.<br />

7. Slussen Ulrica Eleonora (KarI XI:s<br />

dottel ) .<br />

Kanalen mynnade ut i Haafsjön<br />

[KvarnsjönJ nära Vinbergstorp och där<br />

finnes ruiner efter slussmurar kvar.<br />

Närmast sjön är kanalen nu helt igenfylld.<br />

Slussen är torrlagd och detta är<br />

också fallet med kanalen ända till en<br />

punkt ungefär mitt emellan de båda<br />

slussarna 6 och 7. I denna punkt erhåller<br />

den gamla kanalen sitt nuvarande<br />

vattenflöde genom en mindre kanal från<br />

det lilla kraftverket och kvarnen som<br />

BiId 9.<br />

Gustau lll-stenen<br />

6<br />

uid Drottningslussen<br />

Bild 8.<br />

Re st er au tr öbonstruh.tionen<br />

i Drottningslussen.<br />

BiId 10.<br />

Gamla banalen sedd lrån bron uid<br />

sliperiet.<br />

ligger vid nya kanalens mynning. Mellan<br />

kvarnen och Vinbergstorp finner man<br />

även resterna från en under slutet på<br />

1800-talet byggd flottningsled för massaved<br />

till sliperiet. Mellan den torrlagda<br />

kanalen och flottningsleden ligger kanalbolagets<br />

bastu.<br />

Före den stora ombyggnaden 1690l70l<br />

fanns mellan slussarna 6 och 7<br />

ytterligare 2 sådana; några rester efter<br />

dessa har jag dock inte kunnat finna.<br />

Slutord.<br />

Den del av Gamla Hjälmare kanal<br />

som jag beskrivit är lätt tillgänglig för<br />

intresserade. Landsvägen mot Säterbo,<br />

som följer kanalen, går omedelbart invid<br />

slussarna l-4. Från vägen mot<br />

Kvarnsjön kan man från en punkt strax<br />

söder om sliperiet på en gångstig följa<br />

kanalen förbi slussarna 6 och T till<br />

Kvarnsjön; en säregen och mycket vacker<br />

promenadväg. <strong>Arboga</strong> med omnejd<br />

BiId 11.<br />

Slussen Heduig Sophia och torrdocLzan.<br />

är rikt på minnen från forna tider, men<br />

den gamla kanalen torde vara ett av de<br />

mest intressanta byggnadsverken från<br />

en tid då teknik och transporter låg på<br />

en annan nivå än i våra dagar.<br />

Litteratur<br />

Lohman: <strong>Arboga</strong> Känning, 1737<br />

von Platen: Om Hjelmare Slusswerk.<br />

Underdånigt yttrande. 1816.<br />

Nerman: Hjälmare kanals historia.<br />

Uppsala 1910.<br />

Wald6n: Den stora sjösänkningen.<br />

örebro 1940.<br />

Bergquist: Hernbygdsföreningen <strong>Arboga</strong><br />

Minnes Ärsbok 1955.<br />

BiId 12.<br />

Kuarnsiön, sedd från den punlzt där<br />

Gamla lzanalen mynnade ut.<br />

Foto: Eric Persson.

Den I juii 1926 bildades det Svenska<br />

Flygvapnet genom sammanslagning av<br />

arm6ns och marinens flygväsende. Härvid<br />

uppstod även F2, som blev sjöflygkår<br />

och i dopet erhöll namnet 2. FIyg-<br />

Izåren.<br />

F2 stationerades [baserades] vid Hägernäsviken<br />

i Stora Värtans norra del,<br />

15 km NO Stockholm. Denna plats hade<br />

dessförinnan använts av marinen såsom<br />

flygstation ända sedan 1919. Man<br />

hade bott i tälthangarer och ditflyttade<br />

trähangarer men nu blev det fart på<br />

byggandet. Betonghangaren och det nybyggda<br />

kanslihuset möjliggjorde att<br />

även kårstaben och kårverkstaden kunde<br />

fiytta sin verksamhet från Skeppsholmens<br />

provisoriska lokaier ut till Hägernäs<br />

i början av år 1929.<br />

FZ hade fortfarande underavdelningar<br />

kvar på andra platser i lande! t. ex.<br />

Kariskrona, Hårsfjärden, Fårösund och<br />

Göteborg, vilka huvudsakligen betjänade<br />

marinen.<br />

Genom riksdagsbeslut 31/8 1936 angående<br />

förstärkning av flygvapnet utökades<br />

F2 väsentligt frän ll7 1937 och<br />

koncentrerades till Hägernäs. Namnet<br />

ändrades till Kungl. Roslagens flyg't'Iortili.<br />

Under den följande tiden och under<br />

kriget hade F2 sin glansperiod som flygande<br />

förband och var bestyckat med<br />

bl. a. Sl7, '12, Sl2, 59 [katapultflygplanl.<br />

En ytterligare organisationsändring<br />

117 1942 medföljde tillkomsten av bl.a.<br />

en 4. division, specialdivisionen, så att<br />

F2 kunde känna sig som en "riktig"<br />

flygflottilj.<br />

Utvecklingen mot allt snabbare landflygplan<br />

och bättre flygfält medförde<br />

emeilertid snart att sjöflygplanen kommo<br />

ohjälpligt på efterkälken, trots att<br />

sjöflygplan under flera är innehaft<br />

världsrekorden i hastighetsflygning. Ett<br />

omorganisationsförslag av är 1947, löljt<br />

av riksdagsbeslut 1948 medförde en betydande<br />

tillbakagång för F2 i fråga om<br />

antalet flygplan. Namnet ändrades åter<br />

till Kungliga Roslagens flygkår, vilket<br />

ännu i denna dag är bestående. Flygplantyperna<br />

Sl2 och Sl7 försvunno<br />

f 2 - Kungliga Roslagens Flygkår<br />

[S9 hade utgått redan 1945] och kvar<br />

stodo endast Do24, T2, Tp47, i ett par<br />

ex. av vardera. Vid F2 uppsattes nu<br />

en flygräddningsgrupp [FRÄD], en radarskola<br />

(FRAS), en väderbiträdesskola<br />

[VÄDS_), en förberedande fäitflygarskola<br />

[FöFS] och en regional televerkstad<br />

[TVZJ, som på senare år utökats<br />

med en televerkstad för luftbevakninssmateriel<br />

[TVL]. Flygverksarnheten har<br />

allt mer kommit i bakgrunden och i dag<br />

finnas vid F2 endast 2 st. Tp47 (Catalina],<br />

I st. Tp45 [Beechcraft] och I st.<br />

Sk50 på flottörer. Under senhösten, när<br />

Hägernäsviken börjar frysa till, nedlägges<br />

flygverksamheten helt vid F2 och<br />

Catalinorna ombaseras till Bromma<br />

flygplats varifrån de återvända först efter'<br />

islossningen i maj månad. Under<br />

vintern kan emellertid Hägernäsvikens<br />

is, som ofta når en tjocklek av över 50<br />

Cfl, utnyttjas som landningsfält för<br />

mindre flygplan, vilket särskilt under<br />

den gångna vintern medfört en ganska<br />

livlig flygverksamhet, som kommenterats<br />

i dagspressen under rubriken "Europas<br />

längsta landningsbana".<br />

Kårens fredsorgonisolion.<br />

Av det ovan sagda framgår att F2<br />

icke är en vanlig flygflottilj. Krigsflygplan<br />

saknas ju helt och hållet och följaktligen<br />

finnas icke några flygande divisioner.<br />

Däremot är kårstaben sammansatt<br />

såsom vid en normalflottilj. Vi<br />

har avd. I som är centralexpedition och<br />

innefattar fotodetalj, bokförråd och trafikledare.<br />

Trafikledningen har faktiskt<br />

ganska stor betydelse trots den ringa<br />

flygverksarnheten genom att den betjänar<br />

kringliggande flottiljer med radarföljning<br />

och intagning till landning. FV<br />

ende radartrafikledare finnes här. Avd.<br />

II saknas och väderprognoserna erhå1las<br />

pr tel. från CEFYL i Stockholm. Avd.<br />

III/IV svarar för byggnader och intendenturmateriel<br />

fkläder och mat] samt<br />

bensin för flygplan och fordon. Avd. V<br />

sköter hälsan och avd. VI flygrnaterielen,<br />

d. v. s. flygplan, motorer, bilar,<br />

båtar, vapen-, radio-, radar-, tele-, säkerhets-<br />

och snöröjningsmateriel m. m.<br />

Avd. VII saknas men en signaloff. ingår<br />

i avd. I. Signalmaterielen skötes huvudsakligen<br />

av avd. VI. Vidare finnas Mobiliseringsavdelningen<br />

och Kassaavdelningen<br />

med sina självklara uppgifter.<br />

Vid sidan av dessa kårstabsavdelningar<br />

finnas även de tidigare nämnda skolorna<br />

m. m. representerade i kårstaben.<br />

Då dessa äro av speciell natur och några<br />

motsvarigheter icke finnes vid någon<br />

Kåringenj ören, Fly gdirektör Åke Barre<br />

annan flottilj, torde det vara av visst<br />

intresse för läsarna att lfua känna dem<br />

närmare.<br />

Flygvopnets Rodorskolq (FRAS).<br />

Historib.<br />

Efter 2:a världskrigets slut började<br />

man räkna med radarn som en f3ärde<br />

försvarsgren. Det svenska försvaret utrustades<br />

därför under de närmaste åren<br />

efter kriget med en hel del radarmateriel<br />

som köptes i utlandet. Vad vi<br />

emellertid inte kunde köpa var personal<br />

som skulle sköta dessa radarstationer.<br />

Utbildning av radarpersonal var ett<br />

brännande problem. I samband med or,<br />

ganisationsändringen år 1948 uppsattes<br />

därför Flygvapnets radarskola vid F2.<br />

Från början hade FRAS den relativt<br />

blygsamma uppgiften att utbilda 20 st.<br />

radartekniker och 250 st. värnpliktiga<br />

radarobservatörer och radarmekaniker<br />

per år, men behovet har vuxit med<br />

åren och FRAS har nu till uppgift att<br />

varje år utbilda följande personal:<br />

Operatiu personal<br />

Värnpliktiga radarobservatörer . . 240<br />

Värnpliktiga chefsobservatörer .. 30<br />

Chefsobservatörer [fast anställdal 15<br />

Radartroppchefer .. 10<br />

Radarövervakare [i luftförsvarscentral]<br />

Radarofficerare<br />

Radarjaktstridsledare [delvisJ ....<br />

Aspiranter i luftbevakningstjänst<br />

IdelvisJ<br />

Radartrafikledare fdelvis]<br />

85<br />

20<br />

Lottor i radartjänst 15<br />

Tebnislz personal.<br />

Extra flygtekniker .<br />

Verkmästare, elmästare, flygtekniker<br />

och montörer, omskolning<br />

10<br />

10<br />

30<br />

Summa st/år 695<br />

Dessa c:a 700 elever äro ej samtidigt<br />

på radarskolan, utan kursernas olika<br />

längd [från en vecka till tolv månader]<br />

gör att elever rycker ut eller in omkring<br />

70 gånger per år; d. v. s. i medeltal<br />

var fjärde tjänstgöringsdag!<br />

Orgonisolion.<br />

För att detta digra utbildningsprogram<br />

skail kunna fullföljas, fordras en smidig<br />

organisation, som kan anpassas efter<br />

den ständigt förnyade materielen och en<br />

detaljerad planläggning betr. tidsfördelning,<br />

lärare, utbildningslokaler, undervisningsn.:ateriel<br />

och exp.-tjänst.<br />

l5<br />

215

Radarskolan år organiserad på tre<br />

sektioner enligt följande:<br />

seldioE i<br />

--,-l<br />

Telo Ase<br />

Elygdlrektör<br />

De operatiua och tebniska sektionerna<br />

handha själva undervisningen, medan<br />

materiel och seruicesektionen förser<br />

de bägge övriga med undervisningsmateriel.<br />

Lärarpersonalen på den operativa sektionen<br />

utgöres av 3 officerare, 10 underofficerare<br />

och 4 underbefäI. En del<br />

av dessa äro trupputbildare, vars uppgifter<br />

är att meddela de 240 värnpliktiga<br />

radarobservatörerna deras grundläggande<br />

militärutbildning.<br />

Den tekniska sektionens lärarpersonal<br />

är civilmilitär och civil.<br />

Chef för den tekniska sektionen är<br />

en flygingenjör av l. graden. För den<br />

teoretiska utbildningen har denne tili<br />

hjälp fyra civila ingenjörer och för den<br />

praktiska utbildningen en verkmästare,<br />

13 elmästare och 6 flygtekniker.<br />

Materiel- och servicesektionen ledes<br />

av en verkmästare. Till sitt förfogande<br />

har han en underofficer, två elmästare<br />

och tio flygtekniker samt en förrådsman.<br />

Denna personal är uppdelad på en<br />

servicedetalj, en förrådsdetalj och en<br />

fordonsdetalj.<br />

Mqteriel.<br />

Radarskolans materiel omfattar bl. a.<br />

ett'femtiotal radarstationer. Dessutom<br />

finnes en förnämlig laborationsutrustning<br />

för praktisk utbildning i el- och<br />

radarteknik, till stor del konstruerad<br />

och byggd vid radarskolan.<br />

Enklare verkstadsutrustning finnes<br />

inom materiel- och servicesektionen.<br />

I skoians utrustning ingår även en<br />

fordonspark, bestående av ett trettiotal<br />

tunga, terränggående fordon.<br />

För den operativa utbildningen finnes<br />

en alldeles speciell övningsanläggning<br />

som möjliggör verklighetstrogen utbildning<br />

i bl. a. radarluftbevakning och<br />

radarstridsledning av jaktförband med<br />

hjä1p av syntetiska flygplanekon.<br />

FRAS befinner sig för närvarande i<br />

kraftig utveckling och kräver ständigt<br />

ökade utrymmen, vilka ev. kunna komma<br />

att tillgodoses genom den nu aktuella<br />

bortflyttningen av FöFS och<br />

FRÄD från F2.<br />

Flygräddningsgruppen FRAD.<br />

Flygräddningstjänsten påbörjades redan<br />

1945 och stadfästes av riksdagen<br />

1948 då 3 st. flygplan typ Tp 47 (Consoiidatet<br />

Vultee Catalina], tillfördes<br />

gruppen som dessförinnan hade Do 24<br />

[Dornier] och T2 [Heinkel 115J. T2-<br />

I<br />

orna voro med i leken till 1950 och Do<br />

24 till 1952. En av Catalinorna nedsköts<br />

den 16/6 1952 över östersjön<br />

under spaning efter en försvunnen DC3,<br />

vilket väl de flesta läsarna fortfarande<br />

har i gott minne.<br />

FRÄD:s uppgift är att undsätta nödstäilda<br />

flygplansbesättningar såväl ur<br />

flygvapnet som ur civilflyget i enlighet<br />

med ICAO:s bestämmelser. Under de<br />

nu gångna l0 åren av FRÄD:s verksamhet,<br />

har beredskap hållits dag och<br />

natt praktiskt taget utan uppehåll. Detta<br />

betyder att minst ett flygplan har<br />

varit berett att lätta inom 30 minuter<br />

efter larm. På natten har beredskapstiden<br />

varit 60 minuter om icke särskilda<br />

omständigheter gjort att kortare<br />

tid anbefallts. Vid basen (F2 eller<br />

Bromma] finnes därför alltid en beredskapsbesättning<br />

och markpersonal som<br />

efter larm på högtalarna omedelbart<br />

varmkör och bemannar flygplanet.<br />

FRÄD har även utfört ambulansflygningar<br />

för Stockholms skärgård med en<br />

Tp 78 [NorsemanJ som dock 1957 råkade<br />

brinna upp ute på Stora Värtan.<br />

Sedan dess utföras dock längre ambulansflygningar<br />

med Catalinorna, och åtskiliiga<br />

transporter av njurpatienter från<br />

övre Norrland till den konstgjorda njuren<br />

i Lund ha ägt rum.<br />

FRÄD har även fått en del ovanligare<br />

uppdrag såsom transport av personal<br />

för FN och Flygvapnet såväl inom<br />

soil utom landet fällning av förnödenheter<br />

till isolerade öar m. m. Personal<br />

ur FfuiD deltog i Antarktisexpeditionen<br />

1951-1952 och 1957 var en Catalina<br />

med besättning baserad vid Spetsbergen<br />

för att undersöka möjligheterna att<br />

undsätta de vetenskapliga expeditionerna<br />

där uppe under det geofysiska året<br />

och utförde samtidigt flygfotograferingar<br />

av Spetsbergen för glaciologiskt och<br />

geologiskt ändamåi.<br />

Personalen vid FRÄD utgöres av 2<br />

officerare, 12 underofficerare, 2 flygplanmästare,<br />

15 flygtekniker och ca 16<br />

värnpliktiga.<br />

'<br />

Wn+-*-.b*r;e*""'islqi+l1'":;{': " "'''<br />

Tp 47, Catalina går ut på uppdrag.<br />

Kårchefen, öuerstelöitnant<br />

T. SiöIin.<br />

Flygvopnets Väderskolq (VADS).<br />

Sedan maj 1951 ha Flygvapnets värnpliktiga<br />

väderleksbiträden utbildats<br />

centralt vid F2. Antalet elever var ursprungligen<br />

ca 100 per år men är numera<br />

fördubblat. Kurstiden är l0 veckor<br />

och därför medhinnas endast 4<br />

kurser per år. Elevantalet per kurs blir<br />

sålunda ca 50 man, som uppdelas på 2<br />

st. parallellklasser.<br />

V erk stadschef en Holmön, f örrådsf örualtaren<br />

Rydkuist och bontorssh.riuaren<br />

Sandlin i luclzan på Catalina.<br />

Utöver dessa 4 kurser för väderleksbiträden<br />

anordnas fr. o. m. <strong>1958</strong> årligen<br />

en väderleksunderbefälskurs om 5<br />

veckor under försommaren. Till denna<br />

utbildning kommenderas från flottiljer<br />

ca 20 man av årets bästa väderleksbiträden.<br />

Personalen vid skolan utgöres<br />

av civilmilitär meteorolog, två meteorologassistenter,<br />

tre underbefäl [överfurirerl<br />

och två tekniska biträden.<br />

Förberedcnde Fältflygorskolqn<br />

(FO'FS).<br />

I samband med utökningen av Flygvapnet<br />

genom 1948 års riksdagsbeslut,<br />

upprättades en "stamflygförarskola" vid<br />

F2. Narnnet ändrades 1950 tiil det nuvarande.<br />

Den fick till uppgift att med..<br />

dela undervisning åt flygsinnade ynglingar<br />

med enbart folkskolan som grund,<br />

så att de skulle kunna tillgodogöra sig<br />

högre undervisning vid Krigsskolan i<br />

Ljungbyhed.<br />

Kurstiden var till en början 6 månader<br />

men har ökats i etapper och är nu<br />

12 månader från 1956.<br />

Varje år intagas 180 st. nya elever i<br />

skolan fördelade på tre i<strong>nr</strong>yckningsomgångar<br />

i mars, augusti och november.<br />

Före anställningen testas eleverna myc-

ket noggrant av uttagningskommissionen<br />

soffr består av manliga och kvinnliga<br />

psykologer, militärer m.fl. Avsikten<br />

är att på ett så tidigt stadium som möjligt<br />

söka utröna vederbörandes lämplighet<br />

som framtida stridsflygare.<br />

Efter kontraktskrivning pä 7 är, börjar<br />

så skolgången där eleverna få läsa<br />

maternatik, fysik, svenska, engelska,<br />

historia, geografi och från i år även<br />

biologi. Dessutom är behovet av fysisk<br />

fostran väl tillgodosett i forrn av gymnastik<br />

och idrott samt någon militärutbildning.<br />

Kraven på eleverna äro ganska<br />

stora på grund av det stora programmet.<br />

som skall medhinnas och mellan 7<br />

och l0 % av eleverna falla ifrån under<br />

läsåret. Dessa återgå till den civila<br />

rnarknaden. De övriga, som hittills endast<br />

sporadiskt fått medfölja i flygplan<br />

vid F2 och fått vistas en kort sommarvecka<br />

vid ett flygande förband, få nu<br />

gå vidare till en grundläggande flygut.<br />

bildning [GFU] vid F5 under l0 månader,<br />

varefter de kallas för fältflygare.<br />

De fördelas nu på flottiljerna, ev. efter<br />

en kortare inflygningskurs på viss flygplanstyp,<br />

och genomgå där grundläggande<br />

flygslagsutbildning IGFSUJ. Vid<br />

kontraktstidens slut efter 6 år och l0<br />

mån, bruka en del återgå till det civila<br />

livet medan andra gå in i Försvarets<br />

Läroverk för att läsa vidare till studentexarnen<br />

och ev. bli officerare.<br />

FöFS framtid är något oviss. Kurstiden<br />

avses emellertid att ökas till 3 år<br />

och namnet att ändras till Flygvapnets<br />

läroverk, men huruvida det blir flyttning<br />

1962 till Herrevadskloster i Skåne<br />

eller F14 i Halmstad är ännu icke avgjort.<br />

Personalen vid skolan, 3 militära<br />

och 15 civila, väntar med spänning på<br />

höstens avgörande beslut.<br />

Mqterielovdelningen, qvd. Vl<br />

med TV2.<br />

Alla ärenden beträffande flygmateriel<br />

handlägges vid avd. VI och denna instans<br />

har därför uteslutande privilegier<br />

och skyldigheter att ombesörja alla kontakter<br />

med bl. a. CFÄ och CVA. Därför<br />

torde Bergtrollets läsare ha ett större<br />

intresse för denna avdelnine än för<br />

de övriga.<br />

Arbetsuppgifter.<br />

Arbetsuppgifterna bestå främst i att<br />

underhålla kårens flygmateriel samt fast<br />

radio-, radar- och telemateriel, utplacerad<br />

på olika platser i östra mellansverige.<br />

Dessutom tillverkas här en hel del<br />

undervisningsmateriel för FF/IP räkning,<br />

som så srråningom hamnar på fiottiljer<br />

och centrala skolor. Dessa arbeten utföras<br />

efter FF/IP detaljerade anvisningar<br />

direkt till verkmästaren, vanligtvis<br />

utan ritningar. Resultatet blir åskådliga<br />

mekaniska och elektriska tavlor som visa<br />

funktionen av olika organ i de nya<br />

flygplanstyperna såsom landställ, klaffar<br />

och stabilisatoromställning. Genomskurna<br />

reamotorer och tredimensionella<br />

modeller, som visa radarstationers strålningsdiagram,<br />

ingå också i tillverkningsprogrammet.<br />

Förutom radarskolans<br />

myckna materiel, finnes även inom F2<br />

en radarstation för trafikledning, benämnd<br />

Stockholms Radar eller på sistone<br />

Hägernäs Radar, som på grund av<br />

att avd. VII saknas vid F2, måste tillses<br />

och justeras av personal ur kårverkstaden.<br />

Samma sak gäller de radiostationer,<br />

radiofyrar m. m. som finnas<br />

inom F2.<br />

Ett annat arbetsområde är kårens bilpark<br />

som förutom radarskolans ovannämnda<br />

radarfordon består av ett 40tal<br />

bilar, jeepar och traktorer samt 4<br />

st. mopeder och 2 st. motorbåtar. Genom<br />

att kåringenjören även är bilofficer<br />

är han ansvarig både för fordonens användning<br />

och underhåll. Till sitt förfogande<br />

har han en garageförman och<br />

ca l0 st. värnpliktiga bilförare som även<br />

deltaga i fordonens rengöring, smörjning<br />

m. m.<br />

För att hålla ordning på kårens egen<br />

flygmateriel, finnes flygförråde! som<br />

också ingår i avd. VI och förestås av<br />

en förrådsförvaltare som är uppbördsman<br />

och ansvarar för rnaterielens mottagning,<br />

redovisning, förvaring och avsändande.<br />

Genom att F2 ligger nära<br />

FF får flygförrådet en mängd extra<br />

uppdrag därifrån, som bestå i att mer<br />

eller mindre tillfälligt förrådsförvara<br />

allehanda materiel såsom målflygplan,<br />

båtar, radarstationer, antennmaster, telefonapparater,<br />

verktygssatser m. m.<br />

Orgonisotion och ekonomi.<br />

Ävd. VI organisation framgår kanske<br />

bäst av nedanstående tablå.<br />

Som synes awiker organisationen väsentligt<br />

från en normalflottiljs avd. VI.<br />

Någon monteringsavdelning för flygplan<br />

finns inte, F2 har för övrigt bara kvar<br />

en enda flygplanmontör. Planer på att<br />

Elygrntrlfö:rral<br />

ter'e<br />

FI dep.frd<br />

Mtrlfrd i<br />

Kontrolllng<br />

F örrådsföruabaren<br />

A. Rydlzvist har<br />

uarit med uid<br />

F 2 sedan 1926<br />

insätta en monteringsavdelning finns<br />

emellertid, men den kommer då att<br />

handskas med radarstationer och TMR<br />

istället för fpl. Kontrollingenjören behöver<br />

icke heller ägna så värst mycken<br />

tid åt besiktning av kårens 4 st. flygplan<br />

utan besiktigar i stället motorfordon,<br />

båtar, lyftanordningar m. m. och<br />

är dessutom specialist på resning och<br />

nedtagning av antennmaster och säkerhetsbestämmelser.<br />

Han övervakar dessutom<br />

utbildningen av bilförare och föreslår<br />

utfärdande av förarbevis för dessa<br />

efter prövning.<br />

Radar- och teleingenjörerna äro besiktningsmän<br />

för sina resp. områden,<br />

lämna tekniska anvisningar för arbete-<br />

Verhmiistare Smedman, "Fackets" ordf .<br />

NiIs Berglund och masbinarbetare Danielsson<br />

filosoferar öuer materielens<br />

förgdnglighet.<br />

Ifål are<br />

Snickare<br />

tapetserare<br />

Städere

Verkstadschefen Holmön och FRÄD:s<br />

marbstyrkechef disbuterar tillsyner<br />

contra öuersyner.<br />

na, för- och slutbesiktiga arbeten, deltaga<br />

i stor utsträckning i felsökning på<br />

och slutjustering av stationerna samt<br />

övervaka införandet av ändringar enligt<br />

TO.<br />

Verkmästaren för servicelagen leder<br />

arbetena utom F2 och är ständigt på<br />

resande fot mellan arbetsplatserna och<br />

verkstaden för att se till att material<br />

och utbytesenheter kommer fram allt<br />

efter arbetenas fortskridande.<br />

Hela personalstyrkan är ca 85 personer<br />

varav 26 st. är tjänstemän. Tjänstemännens<br />

aviöningar betalas av avlöningsanslaget<br />

för kåren eller av sakanslag.<br />

I senare fallet kan en anställds lön<br />

delas upp så att t. ex. 25 % betulur uv<br />

förrådsanslag på grund av att han delvis<br />

arbetar åt CFA filial vid F2 medan<br />

resten betalas av verkstadens omkostnadspålägg.<br />

Lönerna för verkstadens arbetare<br />

och tjänstemän debiteras verkstadens<br />

omkostnadskonto tillsammans<br />

med kostnader för elkraft, värme, verktyg,<br />

allmänna förnödenheter o. s. v. och<br />

återvinnes i form av ett omkostnadspålägg.<br />

Detta utgör f. n. kr 4:- per<br />

arbetstimma. F2 avd. VI arbetar icke<br />

med maskintimmespålägg i motsats till<br />

CVA. Sålunda föras t. ex. kostnaderna<br />

för underhåll av verkstadens fordon för<br />

servicelagen, 2 st. verkstadsbussar, 2 st.<br />

förrådsbussar, 2 st. stationsvagnar, 1 st.<br />

personbil, 2 st. jeepar och 3 st. mopeder<br />

direkt på titel 503, d. v. s. kårens<br />

anslag för flygmaterielunderhållet. Detta<br />

anslag utgör f. n. I milj. kr per år.<br />

Lägges härtill de belopp som tagas in<br />

genom räkningar till flottiljer, FF m. fl.<br />

på utförda arbeten, drygt 700.000:k.,<br />

kommer årsomsättningen på titel<br />

97661 upp i över 1,7 milj. kronor, vilket<br />

alltid måste passera kåringenjörens<br />

granskande ögon eller åtminstone hans<br />

penna. Det är kontorsskrivarens lott att<br />

iordningställa alla räkningar till flottiljerna,<br />

FF, m. fl. samt att uppgöra bokföringslistor.<br />

Det kanske kan vara av<br />

intresse att veta att alla utgifter debi-<br />

l0<br />

lörlingsskolons lvdo...<br />

Orn jag minns rätt har ingen elev i<br />

lärlingsskolan vid CVÄ tidigare medverkat<br />

med något av vad slag det vara<br />

månde i Bergtrollets spalter. Det kan<br />

därför vara på tiden att så sker. Då<br />

det sålunda år fräga om debut och jag<br />

i hög grad har påverkat debutanterna<br />

att publicera nedanstående, må följande<br />

s. k. förord föregå bidragen.<br />

I lärlingsskolans andra klass förekommer<br />

tjugufyra lektionstimmar, uppdelade<br />

på undervisning i modersmål och<br />

medborgarkunskap. På denna knappt<br />

tillmätta tid blir varken det ena eller<br />

andra ämnet "hackat eller malet." Vi<br />

gör dock så gott vi kan - både elever<br />

och lärare. Till den ändan plägar provskrivningar<br />

anordnas. Ämnena är så gott<br />

som valfria. Nedan återgivna har tillkommit<br />

under ett par sådana skrivtimmar.<br />

Även andra uppsatser kunde vara<br />

värda publicering. Orsaken till att de<br />

här två kommer är närmast för att<br />

exemplifiera hur oliba de ämnen, om<br />

vilka man skriver, kan vara. För övrigt:<br />

det är bra skrivet. Och som sagt - det<br />

är jag som med lärarauktoritetens tyngd<br />

- h<strong>nr</strong>'l - pressat de båda skrivarna fram<br />

på "Bergtrollscenen".<br />

Ew. Sd.<br />

l. Fotot som ledde rill CVA.<br />

Sitter och skakar fram på ett litet<br />

arbetartåg mot örebro med en dagstidning<br />

uppslagen i knä't. Om man som<br />

jag åkt sträckan nästan varenda dag<br />

under snart tvä är, så är det som om<br />

något skulle fattas om man någon gång<br />

skulle glömma köpa tidningen. Även<br />

om den inte läses så noga alla gånger,<br />

vill jag ha den. Det går liksom fortare<br />

att resa och lättare att fundera på det<br />

sättet. Och varje dag sitter jag och<br />

grubblar på samma fråga. Det är så, att<br />

mitt stora intresse här i livet är - och<br />

kommer troligen alltid att bli - försvarer.<br />

Ständigt vrider och vänder jag på<br />

frågan hur jag ska komma in där och<br />

vilken försvarsgren jag då bör hänge<br />

T': 1'<br />

teras titel 97661 som är verkstadens titel,<br />

varefter medel återföras till denna<br />

titel från kunderna medelst räkningar<br />

och från titel 503 medelst bokförinsslistor'<br />

-r-<br />

Ja, det blev "Flyget".<br />

Vilket jag nu kan konstatera, efter<br />

snart två år vid CVA. Hur kom jag<br />

då hit?<br />

Orsaken var först och främst det<br />

stora intresset för vårt försvar. Därnäst<br />

var flygintresset bestämmande - men<br />

vilken grabb har inte intresse för flyg<br />

nu för tidenl Ändå var det något annat,<br />

som blev den närmaste anledningen<br />

till att jag kom till CVA. Ett helt<br />

vanligt fotografi i ett Hermodsprospekt<br />

avgjorde saken. Mitt på fotot såg man<br />

en av SAS nya DC:sexor. Den var under<br />

översyn. Det såg så frestande ut<br />

att få vara med så där. Tänk, komma<br />

och gå däruppe, springa uppför och<br />

nedför trapporna, gå in i kabinen, arbeta<br />

med instrumenten eller radion och<br />

ta med sig detaljer att pyssla med nere<br />

vid arbetsbordet bakom glasväggen.<br />

Skulle det kunna bli verklighet?<br />

Dagen efter sedan jag sett fotot tog<br />

jag ledigt ett par timmar från arbetet i<br />

örebro och gick till ungdomsarbetsförmedlingen,<br />

berättade rakt på sak om de<br />

närmaste framtidsönskningarna och vad<br />

jag ville bli. Fick då lämna en massa<br />

uppgifter om hem, adress och en hel<br />

del annat samt också lämna betyg.<br />

Tjänstemannen bad mig komma tillbaka<br />

efter någon vecka. Den veckan<br />

blev inte kort. Bara väntade och väntade<br />

på att få gå upp igen. Så var dagen<br />

äntligen inne. Jag gick återigen<br />

uppför den långa trappan till arbetsförmedlingen.<br />

Men vad gjorde det att<br />

den var lång, bara jag kom upp. När<br />

det så äntligen blev min tur, var det<br />

inte utan nervositet jag gick in. Kanske<br />

hade det inte lyckats? Tjänstemannen<br />

bad mig sitta ned, tittade över glasögonen<br />

och log. Så berättade han, att<br />

han hört sig för på ett par ställen. Men<br />

det var särskilt et! som han rekommenderade.<br />

Det skulle vara förståndigt<br />

att ta just det ställets möjligheter, eftersom<br />

jag saknade utbildning och praktik<br />

i sådant arbete det gällde, ansåg<br />

han.<br />

Och - ja, det var just det stålle, dar<br />

jag nu sitter och skriver detta, CVA<br />

och lärlingsskolan här. Hittills har allt<br />

varit efter mina förväntningar. Och nu<br />

hoppas jag att den dagen ska komma,<br />

då jag får vara med om det som fanns<br />

på bilden på mitt "framtidsfotografi."<br />

Det har jag klippt ur och kommer att<br />

gömma så länge t"uår,<br />

'^r suensson.<br />

ll. Folkfesten reqlisqlion.<br />

En realisation är alltid ett stort evenemang<br />

med köer och inköp i långa<br />

banor. Det är kanske med tanke på<br />

realisationerna, som vi blivit begåvade<br />

med armbågar och stora ord. Vi skall<br />

nu ta bilen och åka in till det stora<br />

varuhuset i X-köpingen, där skall det

stora varuhuset ha realisation i dag.<br />

Händelsen har annonserats, och tillströmningen<br />

torde bli stor.<br />

Inne i X-köpingen syns inte många<br />

människor på gatorna. Endast parkerade<br />

bilar, mopeder och andra fortskaffningsmedel<br />

trängs om utrymmet. Klockan i<br />

kyrkan visar på åtta, och kiockan nio<br />

skall varuhuset öppna. Utanför de båda<br />

dörrarna är dock trängseln redan stor.<br />

Här kämpar stora och små, unga och<br />

gamla om en plats så nära dörrarna<br />

som möjligt. Mer folk strömmar till,<br />

trängseln ökas. Den omkringliggande<br />

landsbygdens befolkning sluter också<br />

upp. En del kommer med traktor och<br />

vagn. Halva vagnen är fylld av folk,<br />

den andra halvan skall så småningom<br />

fyllas med varor. På angivet klockslag<br />

öppnas dörrarna och vi försöker att<br />

tränga oss in. Anledningen är kanske<br />

inte köplusten, utan att göra iakttagelser.<br />

I detta varuhus ser det ut att finnas<br />

allt. Priserna är heller inte så höga.<br />

Affärerna är redan igång, och snart<br />

börjar männen gå ut, nedtyngda av paket<br />

och åtföljda av hustrur med handväskor,<br />

innehå1lande tomma portmonäer.<br />

Genom dörren kommer nu ett gammalt<br />

par, och vi skall på avstånd försöka<br />

följa deras förehavanden från ingången<br />

till utgången. Det gamla paret<br />

ser sig omkring och beundrar allt, som<br />

är av intresse. Kvinnan får ögonen på<br />

speceriavdelningen, medan mannen i<strong>nr</strong>iktar<br />

sig på järnavdelningen. Så skiljs<br />

de åt för ett tag. Hon köper jäst,<br />

anjovis, vattenskadad torkad frukt, falukorv<br />

och majonäs. Han inhandlar,<br />

klokt nog, en cykelkärra. Den kan ju<br />

komma till användning, tänker han. Då<br />

paret åter sammanträffar, läggs alla paket<br />

på kärran, han tar i handtaget och<br />

hon skjuter på det redan höga lasset.<br />

- Jo du, Emil, jag ska ha lite gardintyg<br />

också, ett par packar eller så, det<br />

har vi väl plats med, du Emil, frågar<br />

då hustrun.<br />

- Köp du, Johanna, det ryms mycket<br />

än, svarar Emil.<br />

Tygpackarna lastas på, och så också<br />

två kilo roquefortost, några burkar Findus<br />

marmelad och senap i plastpåsar.<br />

Ldngst uppe på lasset placeras en kartong<br />

filmjölk i flera påsar. När de<br />

kommit överens om att inköpen räcker,<br />

drar de sig mot utgången. En polis,<br />

som förirrat sig in i folkmassan, ser den<br />

gamla kvinnans hårda arbete bakom<br />

cykelkärrans två meter höga last och<br />

rycker hjälpande in. Vid utgången står<br />

några personer och pratar. Det är en<br />

spetsnäst grevinna med monokel, en<br />

direktörsfru med plymer av paradisfågel<br />

och ett leopardskinn som kappkrage.<br />

Även andra s. k. högt uppsatta personer<br />

syns där. Med lite förakt i blicken ser<br />

de på när gamlingarna kommer med<br />

sin kärra. Ett förakt som snart bytes<br />

Fru Tekla Isaksson<br />

kunde den 30 april i år fira l0-årsjubileum<br />

som elevhemmets husmor. Werner<br />

tyckte att det borde firas och inbjöd<br />

styresmannen, överingenjören med flera<br />

som i olika anledningar har kontakt<br />

med elevhemmet till visit. De kom vid<br />

lunchdags. Fru Isaksson var "varnad"<br />

och hade dukat ett fint kaffebord. Styresrrannen<br />

överlämnade blommor och<br />

stunden vid kaffebordet med fru Isaksson<br />

som festföremål förflöt under stort<br />

gemyt.<br />

Senare på kvällen infann sig elevhemsfolk<br />

från Malmslätt och Västerås<br />

och tillsammans med pojkarna var ett<br />

trevligt samkväm arrangerat. Pojkarna<br />

överlämnade genom Sven-Äke Mattisson<br />

och Rolf Sparw ett presentkort<br />

jämte blommor.<br />

Ia må hon leua<br />

det önslz.ar Tunås<br />

Ahlgren och Werner samt Dauid Molin<br />

och ui<br />

Ja, må hon leva,<br />

lzul kunde de ua.<br />

om hon ficLz leua uti 100 år!<br />

ViII hon bli äldre?<br />

Lår oss då hellre,<br />

'f å föreslå etthundraf emriosiu.<br />

[Leverop, Nationalsången, flaggan<br />

hissades, alla stod upp.]<br />

mot ilska. Vid dörren är den fria höiden<br />

inte tillräcklig, när kärran skall passera<br />

över tröskeln. Den översta kartongen<br />

med filmjölk ramlar ner och traffar<br />

polisen i huvudet. Några mjölkpåsar<br />

spricker och innehållet stänker vida omkring.<br />

Polisen behöver man efteråt enciast<br />

ge socker och ingefära, sedan kan<br />

han slicka i sig hela uniformen. Och<br />

grevinnan skulle behöva en vindrutetorkare<br />

på monokeln, sikten ser så dålig<br />

ut. Men efter diverse grymtningar är<br />

polisen snart klar att träda i tjänst<br />

igen. Snart är kärran ute på gatan, och<br />

där lämnar vi det gamla paret med<br />

sitt kära lass.<br />

Glada och nöjda reser vi hem. Vi har<br />

sett litet av den stora folkfest. som<br />

kallas realisation.<br />

Bengt Andersson.<br />

-/ /-<br />

Ny siukdom.<br />

På avdelning 642 bedrivs frekvensstudier.<br />

Studien företas av en arbetsstudieingenjör<br />

med smeknamnet Björn-<br />

Anders.<br />

Följande samtal har avlyssnats på avdelningen.<br />

- Du ser tyngd ut, broder.<br />

- Ja, jag har fått Björn-frossa.<br />

Truclzförare Fritz Eriksson lyfter in<br />

en KM2B på högsta hyllplanet i nykonstruktionen.<br />

Väl utnyttjat<br />

förrådsutrymme<br />

I samband med modifiering av RM2rrotorerna<br />

till RM2B, blev en omändring<br />

av förrådsställningarna i motorförrådet<br />

nödvändig. Den sistnämnda motorn<br />

med Ebk-tillsats, är nämligen c:a<br />

2 meter längre. Samma längd har motor<br />

RM6, som kommer för översyn på<br />

CVA.<br />

RM2 förvaras i fack, som är byggda<br />

av U-balk i 2 våningar. 14 st. motorer<br />

kan förvaras i varje sådant längsgående<br />

fack. Ett av dessa har ersatts med ett<br />

nyt! byggt av I1/2" stålrör, sammanfogade<br />

med Burton rörkopplingar. På<br />

grund av motorns längd måste man, för<br />

att kunna lyfta den i och ur facket<br />

rned tillräckligt utrymme för trucken,<br />

ställa den i 45" vinkel mot vägg och<br />

transportgång.<br />

Det nya facket rymmer 6 motorer i<br />

3 våningar, summa 18 st. motorer. 3:dje<br />

hyllplanet ligger på c:a 4 m höjd över<br />

golv och dit lyfter den nya Hystertrucken<br />

utan svårighet de relativt tunga<br />

motorerna.<br />

Så småningom kommer även det<br />

andra facket att byggas om och då<br />

kan man förvara 36 långa motorer mot<br />

tidigare 28 korta på samma yta.<br />

Cåson.<br />

En sqnn historiq.<br />

Enligt Hedström på avd. 279 finns<br />

[eller kanske fanns] ett original Skinnar-Edvin.<br />

När denne en dag gick förbi<br />

kyrkogården och fann dödgrävaren sittande<br />

på gravkanten, ätande en smörgås,<br />

kommenterade han synen sålunda.<br />

- Jaså, du är så pass, att du får vara<br />

uppe i dagl<br />

ll

Omskolning och<br />

vidareutbildning<br />

Många industrier kämpa i dag med<br />

sysselsättningssvårigheter. Indirekt påverkar<br />

detta även CVA möjligheter att<br />

finna utfyllnadsarbeten. Den stränga<br />

ekonomiska linje, som FF beordrat, reducerar<br />

även i icke oväsentlig grad<br />

arbetstillfällena vid centrala flygverkstäderna.<br />

Härmed vill jag inte ha sagt, att<br />

vi sakna arbetstillfällen för dagen, men<br />

vi måste ur alla synpunkter se om vårt<br />

hus. Dels måste vi, för att möta den<br />

kärvare ekonomiska tiden, i ännu högre<br />

grad än hittllls effektivisera och ekonomiskt<br />

följa upp våra arbeten, dels måste<br />

vi göra omplacering av personal från<br />

mindre till mera belagda avdelningar.<br />

Inom CVA kommer vi i första hand<br />

att få problem med arbete för personalen<br />

på nitaravdelningen [avd. 190]. Ärbetena<br />

här kommer i huvudsak att taga<br />

slut under 1959. Beläggningen på elsektionen<br />

kommer att successivt ökas under<br />

de närmaste åren. Kunde man utan<br />

vidare flytta personal till dessa arbeten<br />

voro problemet enkelt. El-arbetena fordra<br />

emellertid vissa förkunskaper. För<br />

att bibringa aktuell personal dessa har<br />

CVÄ anhållit och av FF fått tillstånd<br />

att ombesörja sådan omskolning.<br />

Omskolning.<br />

En första "proublass" om 6 elever<br />

har i vår genomgått undervisning i<br />

elektroteknik. Praktisk utbildning i lödning,<br />

kopplingsarbeten enl. schema, kabelskarvning,<br />

-dragning, -boxning samt<br />

enklare felsökning har även ingått i<br />

läroplanen.<br />

Kursen startade på CVA den 74<br />

april. Den 2l april överfördes eleverna<br />

till FF:s verkstadsskola i Västerås. Utbildningen<br />

där pågick fram till midsommar.<br />

Kursen avslutades på CVA med<br />

14 dagars utbildning i bl. a. kabeldragning<br />

och -boxning.<br />

Sammanfattningsvis har kursen omfattat<br />

föliande:<br />

Matematik 100 tim.<br />

Yrkesritning<br />

Elektroteknik<br />

tt 'r<br />

0th4nna<br />

Verkstadspraktik .. . 350 ,,<br />

Ca 800 tim.<br />

Efter semestern var<br />

för att ingå i olika<br />

avd. 280.<br />

t2<br />

?5n<br />

eleverna klara<br />

montagelag på<br />

Följande personal har genomgått denna<br />

utbildning:<br />

Arne Asplund avd. 280<br />

Evert Eriksson ,, 491<br />

Bertil Isaksson .. 190<br />

Per Liljekvist ,, 190<br />

Bertil Lundberg ,, 280<br />

Martin Svensson ,, 280<br />

"Eleverna" har under hela tiden visat<br />

stort intresse och utbildningen har därför<br />

givit ett gott resultat.<br />

Vidoreutbildning.<br />

För att få vårt behov täckt av kvalificerade<br />

telemontörer erfordras samtidigt<br />

med omskolningen en vidareutbildning<br />

av skickliga el- och radiomontörer.<br />

I första hand kommer 15 elmontörer<br />

och 20 radiomontörer att omskolas till<br />

radio- resp. radarmontörer. Denna vidareutbildning<br />

av personalen på elsektionen<br />

är ofrånkomlig med tanke på<br />

den allt mer komplicerade telematerielen,<br />

som CVA kommer att arbeta med.<br />

Utbildningen au elmontörer i radioteknik<br />

avses att omfatta föliande:<br />

Matematik 95 tim.<br />

El-1ära<br />

80"<br />

Elektronik<br />

210 ,,<br />

Mätteknik med laborationer 125 ,,<br />

Stationsutbildning<br />

[Fr 8 och RK-01J 50 ,,<br />

Ca 560 tim.<br />

Laborationerna kommer om möjligt<br />

att förläggas till Flygvapnets Centrala<br />

skolor, Västerås, varvid halva dagama<br />

utnyttjas för laborationer och återstoden<br />

för teoretisk undervisning.<br />

Utbildningen au radiomontörer i radarteknik<br />

avser att genom teori och<br />

laborationer ge radiomontörerna kunskaper<br />

i radars princip, pulsteknik,<br />

mikrovågsteknik och speciella problem<br />

med mottagardelen. Kursen, som avslutas<br />

med genomgång av några av Flygvapnets<br />

radarstationer, avses omfatta<br />

följande:<br />

Matematik 50 tim.<br />

Elektronik 50<br />

G<strong>nr</strong>ndläggande radarutbildning<br />

med laborationer . 250 ,,<br />

Ca 350 tim.<br />

Intresset för omskolningen och uidareutbildningen<br />

har varit stort. Till omskolningskursen<br />

anmälde sig ca 40 st.<br />

av de anställda. Det är vår förhoppning<br />

att intresset under utbildningstiden skall<br />

bli lika stort som det varit i den kurs,<br />

som avslutades före semestern. Blir kurserna<br />

till alla delar lyckade innebär det<br />

minskade risker för sysselsättningssvårigheter<br />

samtidigt som våra egna anställda<br />

få ökade kunskaper och därmed<br />

större utvecklingsmöjligheter.<br />

Ah<br />

I föregående nummer av Bergtrollet<br />

kunde vi läsa under CVA känning att<br />

organisationsformen, som fastställdes<br />

den 1 nov. 1949, med endast ett fåtal<br />

ändringar gallt ti1l den I jan. <strong>1958</strong>. De<br />

mera väsentliga ändringarna under<br />

nämnda tidsperiod var:<br />

l. Den 1 dec. 1952. Kontrollsektionen<br />

placerades direkt under styresmannen.<br />

2.<br />

J.<br />

Den I febr. 1955. Robotsektionen<br />

tillkom under överingenjören.<br />

Den 5 dec. 1955. Produktionskontoret<br />

tillkom. Detta i<strong>nr</strong>ättades efter<br />

utredning och rekommendation av<br />

Ekonomisk Företagsledning Ä8. Från<br />

Planeringsavdelningen utbröts Produktionsberedningen<br />

och från Ritkontoret<br />

Verktygsritkontoret. Dessa<br />

tillsammans med Arbetsstudieavdelningen<br />

bildar grundstommen i Produktionskontoret.<br />

Med anledning av att större, icke<br />

önskvärda skiljaktigheter mellan de tre<br />

centrala flygverkstädernas organisation<br />

förelåg och då ett flertal arbetsuppgifter,<br />

som tidigare utförts på sakbyråerna<br />

mer och mer tenderade att överföras<br />

till cv beslöt FF att en fullständig revidering<br />

av cv organisation skulle göras.<br />

Även detta utredningsuppdrag lades på<br />

Ekonomisk Företagsledning AB.<br />

Efter långvariga undersökningar och<br />

åtskilliga diskussioner fastställde FF ny<br />

organisationsplan för cv att gälla fr.o.m.<br />

den I jan. <strong>1958</strong>. Denna som genomgripande<br />

ingrep på tidigare arbetsformer,<br />

kostnadsställen etc., kunde naturligtvis<br />

icke tillämpas omgående. En viss inkörningsperiod<br />

medgavs därför.<br />

Huvudtemat i den nya organisationen<br />

är att de tre centrala verkstäderna<br />

i princip skall vara lika organiserade.<br />

-I

sl<br />

ol<br />

öl<br />

3l<br />

PolsIJ.^ouu.H<br />

J6rEuru66otuouuetuV<br />

tedd<strong>nr</strong>0160luour3<br />

dd<strong>nr</strong>osn9qrePUn{u9l<br />

tarlrou:lål lsoJ<br />

r9J råddnJtsu^sr.^O<br />

Flr.^s6urulsoJln )oqou<br />

porstra^or.uDx<br />

porsNr.4u.u<strong>nr</strong>ts ul<br />

6uru6{t}nortuol<br />

oi,

Såväl de nuvarande som de nya arbetsuppgifterna,<br />

som överföres från sakbyråerna<br />

till cv, kräver mera teknisk<br />

bearbetning. För enhetlig ledning och<br />

samordning av dessa arbeten har under<br />

verkstadsöveringenjören tidigare hörande<br />

rent teknisk personal utbrutits och<br />

sammanförts i en gemensam avdelning<br />

benämnd Tekniska avdelningen. Till<br />

denna hör också Konstruktions- och<br />

Normaliekontoret samt all inom cv förekommande<br />

kontroll. Kontrollarbetet<br />

kan dock där så bedömes lämpligt och<br />

möjligt delegeras till Produktionsavdel-<br />

Normalie- och Kontrollkontoren fått<br />

en medhjälpare, som sköter dessa. Genom<br />

uppdelning av Produktion och<br />

Teknik kan frågor, som tidigare löstes<br />

under verkstadsöveringenjören, kräva<br />

styresmannens ingripande. Övriga avdelningar<br />

under styresmannen äro i<br />

stort sett oförändrade.<br />

Vid CVA är den nya organisationen<br />

till stora delar redan genomförd och<br />

det är vår avsikt att den helt skall vara<br />

införd inom en snar framtid. Då skall<br />

vi också återkomma här med en mera<br />

detaljerad redogörelse, gällande CVA.<br />

CV organisation<br />

Grillande fr. o. m. den 1 jan./958<br />

ningen. Detta fritager dock icke Tekniska<br />

avdelningen från kontrollansvaret.<br />

Tekniska avdelningen skall på salnma<br />

sätt som Produktionsavdelningen lyda<br />

under styresmannen och ha en överingenjör<br />

sorn chef. Under denne lyder<br />

förutom stabsorganen de s. k. tekniska<br />

kontoren, som innefatta teknisk beredning<br />

och kontrollgrupper.<br />

Under Produktionsavdelningen har<br />

ingen förändring skett betr. stabsorganen<br />

likaså har benämningen sektion bi<br />

behållits för underavdelningarna. Inom<br />

dessa har till följd av utbrytningen av<br />

den tekniska personalen och kontrollpersonalen<br />

vissa förändringar skett.<br />

För styresmannen innebär organisationen<br />

att han i stället för att ha den<br />

direkta ledningen av Konstruktions-,<br />

Inom vårt dagliga liv, inom hemmet,<br />

staden, rättsväsendet etc., arbeta vi<br />

instinktivt efter osynliga organisationsplaner.<br />

Ävsikten med vår organisationsplan<br />

är att den skall vara en hjälp i<br />

starten och att den skall vara så anpassad<br />

att var och en utan att tänka<br />

på den arbetar efter den. Att den helt<br />

skall passa var och ens privata önskningar<br />

inom en stor verkstad är uteslutet<br />

men med den tolerans, som kan<br />

accepteras, tages givetvis i största möjliga<br />

mån hänsyn till individernas lämplighet<br />

och önskemål vid tillämpningen<br />

av densamma.<br />

Ah<br />

Korrespondensstudier<br />

I <strong>nr</strong> I av Bergtrollet år 1957 omtalade<br />

överingenjören att en ny möjlighet<br />

till utbildning har medgivits av Flygförvaltningen,<br />

nämligen utbildning genom<br />

korrespondensstudier.<br />

För Dig, som är nyanställd och icke<br />

känner till denna utbildningsform får vi<br />

meddela att CVA i samråd med korrespondensinstituten<br />

får bedriva viss<br />

kursverksamhet för sina anställda. Kurserna<br />

avser att höja yrkesskickligheten<br />

och underlätta omskolningen för att<br />

handha ny eller mera komplicerad materiel.<br />

Den som genomgått en korrespondenskurs<br />

som påbörjats efter tillstånd<br />

från FF erhåller ersättning för kursavgiften.<br />

Ersättningen utbetalas då kursen<br />

slutförts och godkänt betyg uppvisats<br />

för studieledaren. För att utfå ersättning<br />

gäller att kursdeltagaren vid slutförd<br />

kurs fortfarande innehar anställning<br />

vid Flygvapnet.<br />

Två gånger om året före den I juni<br />

och 15 november insänder CVA till<br />

Flygförvaltningen uppgift på personal,<br />

som önskar vidareutbilda sig.<br />

Anmälan kan göras direkt till personalkontoret<br />

eller till de kontaktmän,<br />

som finnes utsedda inom varje sektion.<br />

FE

Några anteckningar ...<br />

<strong>Arboga</strong> är som bekant en gammal<br />

stad, som redan från tidig medeltid hade<br />

ordnad styrelse. I spetsen för denna<br />

stod två fogdar, som lydde direkt under<br />

konungen. Närmast under kungsfogdarna<br />

stod borgmästare, även dessa<br />

två [tidtals 4 st. till antaletJ. Till deras<br />

hjälp stod rådet, som bestod av 6-8<br />

rådmän. Verksamheten i stadens styrelse<br />

uppdelades på olika verksamhetsområden.<br />

Dessa benämndes Magistrat,<br />

Rådstugurätt och I(ämnärsrätt. Borgerskapet<br />

i staden representerades av de<br />

24 äldste och sammansättningen av dessa,<br />

som närmast motsvarar vår nuvarande<br />

stadsfullmäktige, var hälften handelsmän<br />

och hälften "gerningsmän"<br />

d. v. s. hantverkare. Motsvarigheten till<br />

drätselkammaren var då för tiden 7manskammaren,<br />

som tillsattes genom<br />

val och revisionen av stadens affärer<br />

handhades av 12-mansstugan.<br />

Man vet rått val hur stadens styrelse<br />

tedde sig och hur rätt skipades redan<br />

under l400-ta1e! dels genom bevarade<br />

brev dels genom rättsprotokoll de s.k.<br />

tänkeböckerna. Det faller utom ramen<br />

för denna lilla skildring, att närmare<br />

diskutera dessa förhållanden. Här skall<br />

endast i korthet beröras några anteckningar,<br />

som kan ge en fragmentarisk<br />

uppfattning om gångna tiders styrelsemän<br />

i vår stad.<br />

Den äldste kände borgmästaren bar<br />

namnet Miclis Oloffsson och nämnes<br />

1379. Efter denne finnes en obruten<br />

rad namn på dessa ämbetsmän i <strong>Arboga</strong>.<br />

En uppräkning är ju i detta sammanhang<br />

av föga intresse. Däremot kan<br />

enstaka innehavare av ämbetet ha<br />

framträtt ur det dunkla förflutna i<br />

samband med olika händelser, vilka torde<br />

vara mer givande som underhållning.<br />

Lars Porsöl, som blev borgmästare<br />

i459 tog sin syssla på allvar. Hans<br />

namn nämnes med respekt i samband<br />

med rättsprotokoll och andra handlingar.<br />

Namnet är intressant, då clet ger<br />

vid handen att han sysslade med öltiliverkning.<br />

Han var en tidig företrädare<br />

för arbogaölet. Namnet syftar också på,<br />

att ölet bryggdes med pors och ej humle,<br />

som först på 1500-talet blev vanligt.<br />

En borgmästare som visserligen ej speciellt<br />

framträder, men som dock förtjänar<br />

nämnas, är Anders Guldsmed. Denne<br />

måste ha haft ett gott rykte, ty han<br />

verkade som borgmästare 1496-1499<br />

och återkom ånyo 20 år senare. Detta<br />

var synnerligen ovanligt och talar för<br />

vederbörandes goda karaktärsegenskaper.<br />

Ersättningen till borgmästarna ut-<br />

t4<br />

Med. dr G. Bergquist<br />

gick från stadens ränta och halva sakören.<br />

Vidare erhöllo de en del av det<br />

vin som infördes och det ö1 som utdömdes<br />

som böter [kontanta pengar<br />

var det ont om denna tidJ. 1477 klagade<br />

borgmästarna Lars och Jöns Storbjörnsson<br />

och Sven Jönsson över sina<br />

löneförhållanden och önskade få ersättning<br />

i kontanta medel. Detta beviljades<br />

ej "som det tillförne varit hade, så<br />

rnåtte det härefter bliva". Borgmästarna<br />

skulle också kontrollera stadens skrivare,<br />

som av och till försökte sig på litet<br />

förfalskning i räkenskaperna. Samma<br />

borgmästare som nyss nämndes hade<br />

svårighet i detta stycke och måste rapportera<br />

förhållandet för Sten Sture,<br />

som var märkligt mild i sin dom. Det<br />

heter i denna till slut "skall aldrig skriva<br />

skatt oftare". Huruvida detta nu<br />

innebar avsättning eller allvarligare<br />

straff framgår icke av anteckningarna i<br />

ärendet. En Peder Stubb kallade år<br />

1504 borgmästaren Måns Bältare för<br />

tjuv och anförde ett folkupplopp som<br />

angrep denne i hans hem. De som voro<br />

anklagade skrädde inte orden. Vid ett<br />

tillfäile säger en sådan till borgmästaren:<br />

"Där sitter du och skäller" men<br />

blir naturligtvis dömd till böter för<br />

"slemma ord".<br />

Den lön som av ålder utgått på sätt<br />

som ovan antytts ändrades så småningom.<br />

1633 utgjordes lönen av 50 riksdaler<br />

och några år senare 100 riksdaier<br />

silvermynt förutom vinkanna vid högtiderna,<br />

d. v. s. vin av det som infördes<br />

till staden. En av denna tids borgmästare<br />

var Gubert von Queckenberg, som<br />

1644 hade att försvara sig mot klagomål<br />

från stadens borgerskap. De anförde<br />

att han ensidigt disponerade krono- och<br />

donationsjorden. Man antydde vidare<br />

att han "ligger i Stockholm" och där<br />

icke förvärvat något för staden.<br />

En annan borgmästare vid denna tid<br />

är Harald Månsson. Lorens skrivare påstod<br />

att borgmästaren lovat sin dotter<br />

jungfru Malin tiil äkta. Han anför hur<br />

han kommit och lagt gåvor till dottern<br />

och att dessa mottagits, då de ej sänts<br />

åter förrän efter två dagar. Vidare hade<br />

Lorens bjudit borgmästaren på vin och<br />

då hade denne "talat goda ord". Ytterligare<br />

hade borgmästaren önskat Lorens<br />

lycka, skriftligt till och med. Flickan<br />

tycks ha varit en f1irt, ty enligt vad<br />

som framkom inför rätta, när Lorens<br />

anklagade borgmästaren för brutet ord,<br />

hade flera ungherrar lämnat gåvor till<br />

jungfru Malin. Rätten beslöt att borgmästaren<br />

skulle betala Lorens för de<br />

gånger han gått på besök till denna och<br />

där fått förtäring. I övrigt blev intet<br />

nämnt i protokollet. Kärlekshistorien<br />

slutar med detta och i stället blir det<br />

bitter strid. Hårda ord fälides och<br />

Malin fick till och med böta för att hon<br />

kallat Lorens "grov äreskändare". Lorens<br />

å sin sida fick böta för att han<br />

hade sagt "skjelmhjärta" till flickan.<br />

Att han blev bötfälld tycker man ju<br />

var härt, ty det 1åg ju liksom något av<br />

kärlek i tilltalsordet. Man får också<br />

bekräftelse på att så var fallet ty det<br />

blev förlikning och kanske också giftermåI.<br />

Borgmästarna reduceras så småningom<br />

och frän 4 blev det 2 och slutligen<br />

endast en. Breven och protokollen i vår<br />

gamla stads arkiv gömmer mycket av<br />

intresse inte bara om borgmästare. Här<br />

antydda händelser ge en viss uppfattning<br />

om hur människor i alla tider är<br />

lika, de må nu vara borgmästare, skrivare<br />

eller "vanligt folk".<br />

-/ /-<br />

Social verksamhet<br />

För innevarande år har CVA fått<br />

bemyndigande att av verkstadsmedel<br />

disponera 7.500:- kr för att bedriva<br />

social verksamhet och genomförande av<br />

trivselbefrämjande åtgärder.<br />

Kommitt6n, som består av repr. från<br />

företagsledningen och personalorganisationerna,<br />

har uppgjort förslag till fördelning<br />

av beloppet. Förslaget är godkänt<br />

av styresmannen.<br />

För studieverksamhet<br />

Till åtgärder för att stimulera<br />

500:skyddsarbetet<br />

.. ..<br />

För bidrag till utgivande av<br />

1.000:-<br />

Bergtrollet<br />

För bidrag till personalorganisationerna<br />

vid anordnande av<br />

2.000:den<br />

traditionella årliga barnfesten<br />

För bidrag till en personalsammankoms!<br />

som skall anordnas<br />

i samband med personalorgani-<br />

I .000:sationerna<br />

L000:-<br />

För idrottsverksamhet samt<br />

stöd till driftvärnet<br />

För inköp av tidskrifter, som<br />

1.000:skall<br />

utläggas på mässen och i<br />

lunchrummen<br />

För utsmyckning av lunchrum400:men<br />

såsom inköp av konstverk<br />

och blommor .. .. 300:-<br />

Till blommor, som kommer att<br />

överlämnas till de anställda,<br />

som råkar ut för längre tids<br />

siukdom 300:-<br />

Summa kr. 7.500:-<br />

FE

:# \& Tuå Gunnar på seynester<br />

Anfoll på verkstqdsskolqn i Vösterås.<br />

Fredagen den l3 juni kom driftvärnspojkarna<br />

100 procentigt medan anslutningen<br />

från de äldre driftvärnsmännen<br />

var liten.<br />

Först på mötesplatsen var Helmer<br />

Persson, Erik Persson samt Ivar Eriksson<br />

[Klippen], som även kan visa upp<br />

de flesta övningstimmarna för arbetsåret<br />

som går ut den 30 juni.<br />

Fär'den tili Västerås företogs med<br />

lastbilar som verkstaden även denna<br />

g,ång välvilligt ställt till vårt förfogande.<br />

Vägen till anfallsmålet gick över<br />

l(ungsör, Kvicksund och Rytterne kyrka,<br />

fram till behörigt avstånd från fienden.<br />

Vägen över Köping var under arbete<br />

så den var ej lämplig för transport<br />

på lastbilsflak. På kvällen straxt före<br />

avfärden började det klarna upp. Temperaturen<br />

var ca 12 grader så vi fick<br />

plocka fram våra goa modell 10 kappor<br />

för att hålla värmen uppe.<br />

Vid Rytterne kyrka rastade vi å tog<br />

en åkarbrasa. Nu hade vi bara 14 km<br />

kvar till anfallsmålet. På lagom avstånd<br />

från fienden urlastade vi och intog den<br />

gruppering som vi på förhand gjorde<br />

upp hemma på garagegården.<br />

Gruppchefer under övningen var<br />

Gunnar Dalman, Tage Wallqvist, Ric,<br />

kard Lenander och från Stridsskolan i<br />

Vällinge nyhemkomne A. Hulting.<br />

Bakom en sten i skogen hade fienden<br />

lagt ut stegar som vi skulle använda<br />

när staketet skulle forceras. Allt gick<br />

efter beräkning fast motståndet var<br />

hårdare än vi trott. Staketet forcerades<br />

av de flesta utan stege med överljudshastighet,<br />

trots detta hängde det en och<br />

annan byxbak på taggtråden. Kämparglöden<br />

och skottlossningen var intensiv<br />

från båda sidor under anfallet. Efter<br />

"eld upphör" vidtog samling, vapenvård<br />

och genomgång. Äran delades lika mellan<br />

anfallande och försvarande.<br />

Kling hade under kvällens lopp farit<br />

fram som ett yrväder, men när han<br />

fick se alla fina smörgåsar som våra<br />

värdar bjöd på vek han inte en tum<br />

från bordet. Lundberg var åter framme<br />

å brände handen. När mackorna och<br />

kaffet var slut utbyttes tacktal från båda<br />

sidor. Samarbetet mellan de båda<br />

driftvärnen skulle fortsätta. Under hösten<br />

<strong>1958</strong> skulle verkstadsskolan återgälda<br />

vårt besök.<br />

Välkommen i driftvärnet.<br />

Allan Grödön, Tage Andersson och Lars<br />

Kling startberedda för ofientering.<br />

Det hör upplevde Gunnor Siöberg,<br />

qvd. 800.<br />

En semesterdag damp jag ner i Stockholm.<br />

Jag har för vana - eller kanske<br />

det är ovana - att äta en god bit mat<br />

i den sta'n och till mina vanor hör<br />

också, att det ska ske på restaurang<br />

SHT. Av den enkla anledningen, att<br />

där får man god mat i trevlig miljö.<br />

Jag stegade alltså in på SHT, hittade<br />

ett bord i en inbjudande hörna. Jag<br />

blev serverad och åt min mat med<br />

frisk aptit.<br />

Efter en stund siog sig en annan gäst<br />

ned vid mitt bord. Han såg inte på<br />

något sätt underlig ut, men det var<br />

ändå något speciellt med honom, som<br />

gjorde, att jag gav honom ett uppmärksamt<br />

öga.<br />

Sedan hände något. I rask följd droppade<br />

nya gäster in vid bordet och alla<br />

sökte sig med något av vana i stegen<br />

till nin hörna. Och alla var det något<br />

speciellt rned. Ett kul skägg, en snitsig<br />

fluga eller några strån på överläppen.<br />

Men snart slutade jag registrera deras<br />

utseende. Jag bara lyssnade - skrattade.<br />

Snabbt klarnade det för mig, att jag<br />

befann mig bland journalister. En kom<br />

t. ex. från ett reportage i Lappland, en<br />

annan från en resa i England.<br />

Konversationen i detta sällskap låg<br />

på ett sådant plan, att det var en uppleveise<br />

att få vara med och lyssna.<br />

Skämt som allvar serverades lika elegant<br />

och replikerna röjde dessa herrars<br />

intelligens och djupa humor.<br />

Det var kanske mina hjärtliga skratt,<br />

som gjorde att jag snart betraktades<br />

som en i gänget.<br />

När jag nu läser ett kåseri eller något<br />

reportage i någon av stockholmstidningarna<br />

försöker jag lista ut, vem av<br />

mina okända vänner från SHT som är<br />

upphovsmannen.<br />

ffi<br />

Gunnqr Liung, ovd. 506, beröttqr<br />

så här.<br />

Semestern tillbringade min hustru och<br />

jag på en plats, dår solen strålade dag<br />

efter dag från en molnfri himmel. Platsen<br />

låg inte i Sverige utan det var på<br />

ön Rodos utanför Turkiet.<br />

ön tillhör Grekland och ligger i det<br />

blågröna, kristallklara Medelhavet. Befolkningen<br />

består i huvudsak av greker<br />

och turkar och eftersom avståndet till<br />

Cypern bara ar cirka 30 mil, svallade<br />

de politiska vågorna ganska högt. Som<br />

tur var tog de sig inte uttryck i inbördes<br />

oroligheter utan i stället strejkade<br />

man då och då. Poliser gick omkring<br />

och såg till att strejken var total - inte<br />

ens glaceförsäljarna fick sälja något.<br />

Strejkerna blev aldrig långa och vi kunde<br />

gå omkring och handla i trånga orientaliska<br />

affärsgränder med handelsbodarna<br />

långt ute på gatan. Om rnan kom<br />

vid l2-tiden, kunde man höra bönutroparnas<br />

"mässande" från minareterna.<br />

Rodos invånare är inte turistminded<br />

i högre grad, men vänliga och glada. En<br />

sak är klar - den soliga semestern <strong>1958</strong><br />

på ön Rodos kommer vi aldrig att glömma.<br />

De sista dagarna av semestern<br />

regnade det tyvärr, men det berodde<br />

inte på Rodos utan orsaken var, att vi<br />

hade kommit hem till Sverige.<br />

-/ /-<br />

Briltsommqrrundqn och konstgiord<br />

ondning.<br />

Brittsommarrundan blev en stor<br />

framgång för Flygets Motorklubb i alla<br />

avseenden - utom ett enda litet undantag,<br />

är det väl bäst att tillägga.<br />

Det gäller provet i sjukvård, där<br />

tävlingsledningen tilldelade samtliga tävlande<br />

fem prickar för felaktigt besvarad<br />

fråga. Alla hade nämligen svarat, att<br />

man inte skulle företaga konstgjord<br />

andning rned en trafikskadad, som<br />

blöder ur näsa och mun och är medvetslös.<br />

Efter samtal med dr Bergqvist har<br />

tävlingsledningen ändrat uppfattning i<br />

saken. Denna frarnhåller, att konstgjord<br />

andning ej företages på medvetslös i<br />

annat fall än då gas-, elström- eller<br />

drunkningsfall föreligger.<br />

Efter avdrag av fem prickar, vilket<br />

samtliga tävlande har rätt till. är<br />

ställningen bldnd de tio bästa följande.<br />

l. Kjell Nilsson, 4I prickar; Sten<br />

Molin, 4l prickar; 3. Gösta Eriksson,<br />

42; Sune Swanström 66, Folke Eriksson<br />

65,5, Allan Genberger 69, Yngve<br />

Knutsson 74, OIle Ottosson 74,5, K.<br />

G. Berggren 79, Ivan Adielsson 83,<br />

Vi återkommer till tävlingen i nästa<br />

nummer.<br />

l5

f TO . ..<br />

v ara penslonater<br />

Knut Moberg.<br />

CVA-foto: Rune Larsson.<br />

Onsdagen den 30 april avgick Knut<br />

Moberg med pension från CVA. Han<br />

hade en lång anställningstid inom försvaret<br />

bakom sig. Moberg började sin<br />

anstäilning inom försvaret vid örlogsvarvet<br />

i Stockholm 1918. Flyttade 1927<br />

till Centrala Flygverkstaden, Västerås.<br />

Härifrån kom Moberg åter till Stockholm<br />

1941 och började vid FFVS. Då<br />

denna verkstad nedlades 1945 överflyttade<br />

Moberg till CVÄ. Moberg har<br />

genom sin långa anställningstid inom<br />

flygvapnet på ett intimt sätt kunnat<br />

följa den tekniska utvecklingen inom<br />

detta område. Sitt yrke som snickare<br />

har Moberg varit trogen och har utvecklat<br />

en yrkeskunskap som varit högt<br />

uppskattad. Vid sin avgång blev Moberg<br />

föremål för hjärtliga uppvaktningar.<br />

Från företagsledningen vid CVA taiade<br />

bitr. överingenjören F. Kropp, som<br />

tackade för de många gag<strong>nr</strong>ika åren<br />

inom flygvapnet samt överlämnade presentkort,<br />

adress och blommor. Från arbetskamraterna<br />

tackade verkstadsförman<br />

Engvall och överlämnade en minnesgåva.<br />

För fackföreningen talade ordföranden<br />

Ingvar Johansson, som även överlämnade<br />

blommor. Från mässföreningen inbjöd<br />

G. Johansson pensionären och de<br />

uppvaktande till ett dukat kaffebord.<br />

Efter vederbörlig fotografering skedde<br />

hemfärden med företagets flottaste bil.<br />

Att Moberg trots att han är pensionär<br />

behållit sitt pojkaktiga lynne och vitalitet<br />

vittnar följande samtal vid kaffebordet<br />

om. Ingenjör Kropp: "Det bästa<br />

jobb jag kan tänka mig då man blir<br />

pensionär är att vara på en pråm som<br />

rorsman, då sitter man i lugn och ro<br />

och får tillfälle att meditera." Moberg:<br />

16<br />

"Nej, det blir för rogivande, då<br />

nog vara bogsering annars blir<br />

jobbigt."<br />

får det<br />

det för<br />

GA]<br />

En av CFA:s "veteraner" i förrådet<br />

pensionerades den 30 april. Det var<br />

Emil Nyqvist, som anställdes den 26<br />

jan. 1947. Nyqvist hade tidigare ett<br />

flertal år varit stamanställd vid Vaxholms<br />

Kustartilleriregemente och var<br />

lugn för att det var en malt, som<br />

prydde uniformen och inte tvärtom.<br />

Vid arbetstidens slut samlades arbetskamraterna<br />

kring Nyqvist vid "torget"<br />

och så anlände dennes chefer. förrådsdir.<br />

Erik Nyberg, ing. Eskil östlund och<br />

Ivar Key-Åberg.<br />

Dir. Nyberg tackade Nyqvist för den<br />

iånga tid han förtjänstfullt tjänat företaget<br />

och överlämnade blommor. Key,<br />

Äberg talade på avdelningens vägnar,<br />

varvid han bi. a. tackade för sott kam-<br />

EmiI Nyquist.<br />

Foto: Erik Persson.<br />

ratskap. För fackföreningskamraterna<br />

talade Bertil Eriksson, som framförde<br />

tack- och avskedsord och dessutom<br />

överlämnade en gåva till den nyblivne<br />

pensionären.<br />

Emil Nyqvist njuter sitt otium i egen<br />

villa i Brattberget.<br />

Den 31 juli inträdde Fritz Löf i<br />

CVA-pensionärernas led och CVA fick<br />

därmed sin tredje "riktiga" pensionär.<br />

Personalavdelningen hade ordnat en<br />

kaffefest på Mässen, då Löf avgick ur<br />

tjänst. Skämt och humor hade sin givna<br />

plats vid det festligt dukade borde! där<br />

Löf den vänlige satt som hedersgäst.<br />

Vänlig och tillmötesgående, det hade<br />

Löf alltid varit i sitt arbete och det<br />

fick han nu bekräftelse på att det värdesatts<br />

av såväl företaget som arbetskamraterna.<br />

Fritz Löf.<br />

CVA-foto: Rune Larsson.<br />

Styresman Dahlin inledde avskedstacktalens<br />

rad.<br />

- Tiden går och vi följer med. Vi<br />

har nu hunnit så långt, att vi fått ytterligare<br />

en pensionär, inledde styresman.<br />

Han omnämnde därefter, att Löf<br />

varit anställd vid CVÄ mycket lång tid<br />

[5/9 1949] och att denne den sista tiden<br />

under sin tjänstgöring i personalbyggnaden<br />

stått i skottgluggen för sina<br />

kamrater.<br />

- Jag är övertygad om att de varit<br />

belåtna och belåten dr jag, yttrade styresman<br />

och tackade till sist Löf för<br />

alla åren och önskade honom god hälsa<br />

och välgång under kommande år.<br />

Styresman Dahlin överlämnade blommor<br />

till den nyblivne pensionären, ett<br />

fotografi av Löf i arbetet fBurt hade<br />

tecknat ett kul omslag, där Löf bl. a.<br />

figurerade med röd tomteluva] samt<br />

ett presentkort på framtidsprenumeration<br />

på Bergtrollet.<br />

Ingvar Johansson tog till orda på<br />

kar<strong>nr</strong>aters och fackets vägnar.<br />

- Från dina kamrater framför jag ett<br />

tack för den tid du varit tomte i personalbyggnaden.<br />

Vi har bara hört väl<br />

om dig och det är med vemod, som vi<br />

ser dig 1ämna CVA. Vi tackar dig för<br />

den tid som varit och för eott medlemskap<br />

i facket.<br />

Så här glatt uar det hring kaffebordet,<br />

ncir Fritz Löf autackades för lång och<br />

trogen tidnst.

PefSOnalstatiStik ff an CVA<br />

Atdersfördetning den 1 ian <strong>1958</strong><br />

-:r-ssl------__l<br />

-zt-zsf------1 -ro-zo[--_l<br />

Ätder<br />

oo-zo I<br />

I sr-os I<br />

Iso-ooE<br />

Isr-ssl--_l<br />

1101009080 70 60 50 40 30 20 10 0 0 10 20 3040 5060 70 80 90 100110<br />

Antat arbetare Antal. tiänstemän<br />

Johansson överlämnade blommor och<br />

framförde välgångsönskningar.<br />

Sigvard Brom6 överlämnade blommor<br />

från kamratema inom avd. 380 och talade<br />

på deras vägnar.<br />

- Vi tackar dig för den tid vi fått<br />

arbeta tillsammans och för det goda<br />

samarbetet under alla år, yttrade Brorn6<br />

och han framförde också välgångsönskningar.<br />

Balk-Johan avslutade med några ord<br />

från Mässen, varvid han skämtade om<br />

Löfs konkurrens med mässföretaget.<br />

- Här på Mässen är vi glada för att<br />

du sluta! ty du har varit en väldig<br />

konkurrent. Du har tagit så god vårdnad<br />

o<strong>nr</strong> dina kamrater, att vi mist kunderl<br />

Balk-Johan tackade mera allvarligt<br />

Löf för gott samarbete med Mässen<br />

och bjöd honom till sist en extra bit<br />

av jordgubbstårtan.<br />

Så blev det några personliga ord och<br />

tack från överingenjören, innan Ford<br />

Customline rullade fram till mässtrappan<br />

för att ta ombord Löf med famnen<br />

full av blommor.<br />

Wim.<br />

t1 tE<br />

36-10<br />

Lönsporondet ger dubbel vinst.<br />

Lönsparandet är en sparform som är<br />

mycket uppskattad inte endast därför<br />

att den på ett mindre kännbart sätt<br />

möjliggör sparande till sådana ändamål<br />

som är väsentliga, utan även binder de<br />

sparande medien till en tid då omdömet<br />

om pengar och pengars värde hos den<br />

sparande blivit mera realistiskt. Sparbeloppen<br />

får uttagas till väsentliga ting<br />

eller vid uppnådda 25 års ålder. Under<br />

spartiden äger även vinstutlottning rum<br />

varje år.<br />

Att möjligheten till en extra siant är<br />

stor på denna vinstutlottning har lönspararna<br />

vid CVA erfarenhet av då vid<br />

senaste utlottningen inte mindre än 6<br />

CVA-are blev lyckliga vinnare.<br />

Dessa äro:<br />

2276 Kalle Lind6n, avd. 272 500:-<br />

2241 KarI Göran Andersson, 609 50:-<br />

2161 Mats Granqvist, 250 50:-<br />

2133 Rangvald Folke Leo, 280 50:-<br />

2156 Rolf Helmer Persson, l0l 50:-<br />

409 Britt-Mari Törnqvist, 646 50:-<br />

Lönsparandet lönar sig alltså i dubbel<br />

bemärkelse.<br />

GAJ<br />

Anstär.tninsstidens rängd<br />

den 1 jan <strong>1958</strong><br />

Ar<br />

Irg-ul-.l<br />

ftt-tzl-J<br />

f s-m!<br />

Iz-Bl<br />

ls-sI<br />

I3-48<br />

r1-21-_l<br />

l

Vad händer på spionfronten? Den<br />

frågan kan endast de verkligt initierade<br />

- huvudorganisatörerna för spionaget .svara<br />

på, och dessa är som bekant mycket<br />

förtegna - av för dem angelägna<br />

skäl. Vi vanliga individer vet inte mer<br />

än vad tidningarna då och då förkunnar<br />

för oss, och det har varit rätt magert<br />

under sista tiden. Förekommer det<br />

då inte flera spionerifall än vi får reda<br />

på7 Jo, tyvärr gör det så. De flesta<br />

spioner klarar sitt smutsiga hantverk<br />

utan att bli avslöjade. Personer som<br />

ingående studerat frågan gör gällande,<br />

att endast c:a l0 "Ä av allt spioneri<br />

blir avsiöjat. C:a 90 % kar. sålunda<br />

fullgöra sina uppdrag helt i löndom. Vi<br />

vet sålunda mycket litet om vad som<br />

kan vara sålt av våra försvarsanläggningar,<br />

vår militära och civila produktion,<br />

vår industri, vår beredskap m. m.<br />

Lika litet vet vi, om något spioneri kan<br />

vara igång i våra trakter. Vi får livligt<br />

hoppas, att så icke är fallet. Men det<br />

skulie vara rätt underligt om vederbörande<br />

helt skulle sakna intresse för våra<br />

anläggningar, arbetsuppgifter m. m.<br />

Spioner är väldrillade, mycket försiktiga<br />

och vakna individer. Men någon gång<br />

gör även de ett misstag. Ett förfluget<br />

ord, en olämplig kontakt med uppdragsgivaren,<br />

ett påtagligt intresse för vissa<br />

ting etc. kan bli deras öde, nota bene<br />

om iakttagaren är vaken, bedömer fallet<br />

riktigt och handlar därefter. Flera i<br />

Sverige avslöjade spioner har dragit<br />

misstankar på sig genom någon obetydlig<br />

detalj, som givit anledning till skärpt<br />

uppmärksamhet och så småningom full<br />

bevisning och anhållande.<br />

Erfarenheten visar att ett avslöjande<br />

väcker stort intresse hos allmänheten,<br />

och uppmärksamheten skärpes betydiigt<br />

under den närmast följande tiden.<br />

Men allt eftersom tiden går utsuddas<br />

rninnesbilden mer och mer, och snart<br />

har hela affären fallit i glömska.<br />

Vem tänker nu på de allvarliga fallen<br />

Hilding Andersson och Enbom, som<br />

dock inträffat under 1950-talet, och hur<br />

är det med "radarspionen" Anatol<br />

Eriksson? Det är ännu inte två år sedan<br />

han greps och dömdes till 12 års<br />

straffarbete.<br />

Varje avslöjande år säkerligen ett<br />

hårt slag för alla övriga spioner. Deras<br />

verksamhet försvåras av skärpt vaksamhet<br />

från ailmänheten. De känner allas<br />

ögon riktade mot sig, och kanske de<br />

t8<br />

Tt,,| o I<br />

roq mea oss<br />

Vid det här laget vet väl de flesta<br />

vid "Flyget" vad "Följ med oss" innebär.<br />

Några ord därom i alla fall.<br />

Det började med att någon fick en<br />

id6 och talade med en annan och så<br />

blev det så småningom något annat än<br />

någon annan hade tänkt och så bildades<br />

det en kommitt6 för att ordna med<br />

händelserna. Det blev för FCPF Bror<br />

Möller och Erik Isacsson, för FCTF<br />

Anders Wadström och Olle Winberg<br />

jämte John Eklöf för Bergtrollet.<br />

Personaltidningen Bergtrollet står som<br />

arrangör med FCPF och FCTF bakom<br />

ryggen. Genour en pristäviing utlyst i<br />

"Trollungen" har vi fått en signaturmelodi,<br />

som spelas i högtalaranläggningen<br />

i samband med meddelanden<br />

angående "Följ med oss". Detta namn<br />

har också tillkommit genom pristävlan.<br />

F<br />

ö<br />

L J<br />

M E<br />

D<br />

o S<br />

S<br />

Bättre kännedom om varandra bör medverka<br />

till större trivsel på arbetsplatsen<br />

och dithän strävar vi väl allal<br />

Vqd hqr hönt.<br />

Premiärprogrammet svarade <strong>Arboga</strong><br />

Bågskytteklubb för söndagen den 3 augusti.<br />

Efter KM-tävlingarna, där bi. a.<br />

Mindor Eriksson och Börje Klotz från<br />

Flyget deltog, hade Bågskytteklubben<br />

ställt instruktörer till förfogande för<br />

undervisning av intresserade bågskyttar<br />

bland publiken. Och nog fanns det intresseradel<br />

Styresrnan Dahlin var en av<br />

dem och han hade en hel rad av sakkunskap<br />

omkring sig, när han spände<br />

bågen. Bågskytteklubben fick åtskilliga<br />

nya medlemmar, främst kanske genom<br />

den uppmärksamhet som pressen ägnade<br />

arrangemanget.<br />

Arrangemang <strong>nr</strong> 2 blev - trots att<br />

det i ordets vidaste bemärkelse var<br />

v å t t - en stor succ6 för den arrange-<br />

F<br />

ö<br />

L J<br />

M E<br />

D<br />

o S<br />

<strong>Arboga</strong> Bågskyttehlubb ägnade sina gäster uid FöLl MED OSS-premiären<br />

myclzen uppmärksamhet. Här rir det styresman Dahlin, som instrueras au Greta<br />

Iohansson, Ketty och Börie Klotz samt Ragnar Pettersson.<br />

Andqmålet.<br />

Meningen är att vi alla CVA- och<br />

CFA-are genom "Följ med oss"-arrangemangen<br />

skall bli i tillfälle att se våra<br />

arbetskamrater i en annan miljö än<br />

arbetets. Genom att visa "fritidsmänniskan"<br />

i aktion hoppas vi på större<br />

förståelse "arbetsmänniskorna" emellan.<br />

Roland Jansson [han med skägget] har<br />

2x25 kr att emotse, så snart Bergtrollet<br />

trollat fram beloppet.<br />

rent av måste avbryta sin verksamhet<br />

för en längre eller kortare tid.<br />

Valzsamheten är alltid ett gott skydd<br />

mot spioneri.<br />

G.T.<br />

S<br />

rande klubben, <strong>Arboga</strong> Simsällskap.<br />

Lördagen den 23 blev en fin simpropagandadag.<br />

Ett par hundra personer hade<br />

samlats vid Villabadet för att följa<br />

ett program, som tydligen var tilltalande,<br />

ty alla trotsade det hällande regnet<br />

och stannade tills det hela var slut.<br />

Einar Frändberg hade plockat med<br />

sig ett snabbsimmargäng från Västerås<br />

och Olle Böhlmark ett dito från Kungsör,<br />

som tog en hård dust med arbogasimmarna.<br />

Det visade sig, att <strong>Arboga</strong><br />

var farligast i vattnet på spinnsidan,<br />

när det gällde fartsim. Så var det korpsim<br />

5x25 m, där tre lag från Flyget<br />

kämpade mot Affärsanställda och <strong>Arboga</strong><br />

Maskiner. Med ett nödrop vann<br />

Flygets lag I med Affärsanställda endast

Bosse Engdahl beiublades, när han från<br />

å-bottnen bärgade detta uackra hjul.<br />

Foto: Reinhold Carlsson.<br />

en halv sekund efterl Jumbopriset kommer<br />

att tilldelas Ritkontorets lag under<br />

högtidliga former vid prisutdelningsceremonien<br />

i Folkets hus den 15 november,<br />

då Personalfesten äger rum. Vi<br />

hoppas, att vi då får se laget i sin<br />

säregna utstyrsel - polkagrisfärgade<br />

baddräkter från en svunnen tid och<br />

långa, stiliga pröjsare under näsan -<br />

stiga upp på prispallen medförande badfotograf.<br />

Man kan inte neka till att<br />

dom grabbarna satte färg på lagkappen.<br />

Bosse Engdahl behövde inte be om<br />

applåder, när han gjorde uppvisning i<br />

sportdykning. I sin AGA-utrustning<br />

försvann han i det mörka åvattnet och<br />

kom upp med allehanda underliga förerrå1<br />

från åbotten.<br />

Smågrabbarna Krister Petersson,<br />

Björn Andersson och Göran Svartberg<br />

applåderades också livligt under sin<br />

korvätartävling i det våta.<br />

Polomatchen mellan Staden och Fly,<br />

get slutade 2-2. Einar Frändberg skötte<br />

domarpipan med den äran. Flygets lag<br />

har all anledning glädjas över resultatet,<br />

då man kämpade mot ordinarie<br />

serielaget. Och så här såg laget ut: Bo<br />

Hula Wernersson, Bengt Hall6n, Hans<br />

Knutsson-Hall, Anders Andersson, Gösta<br />

Karlsson, Björn Haglund och Göran<br />

Andersson.<br />

Vi fick också en intressant och skickligt<br />

genomförd livräddningslektion. Einar<br />

Frändberg och Bo Hedlund gav<br />

demonstration i vattnet och Olle Böhlmark<br />

kommenterade.<br />

Äran av att publiken hängde med<br />

till slutet faller säkert till en icke ringa<br />

del på tävlingarnas trevliga speaker<br />

Olle Wallström.<br />

Vqd kommer qtt höndq.<br />

"Följ med oss"-arrangemangen följer<br />

nu slag i siag och förmodligen har yt-<br />

terligare ett par arrangemang utöver<br />

de omnämnda gått av stapeln, när detta<br />

Bergtroll kommer ut. Vi redogör dock<br />

för programmet i sin helhet.<br />

18/9 Höstkonsert vid Folkan. Medverkande<br />

är <strong>Arboga</strong> Blåsorkester och<br />

ABF:s Gossmusikkår, <strong>Arboga</strong> Manskör<br />

och Hembygdskör<br />

28/9 Flygdag med <strong>Arboga</strong> Flygklubb<br />

som arrangör.<br />

30i9 Bridgepropaganda med final den<br />

7 oktober.<br />

5/10 <strong>Arboga</strong> Skyttegille anordnar<br />

rnästerskapsskjutning. Söndagsskolealliansen<br />

har samling på torget kl. 15.<br />

12/10 Driftvärnet anordnar driftvärnsövning<br />

med avslutning vid Fälthangaren.<br />

Det gås från staden med en<br />

gås som första pris till den familj, som<br />

klarar de flesta proven under vandringen.<br />

Dragkamp på fältet mellan CVAoch<br />

CFAJag. Flygets Motorklubb kör<br />

tävlingen Brittsommarrundan. Start och<br />

mål förlägges till CVA.<br />

15/10 Missionskyrkan.<br />

2ll10 <strong>Arboga</strong> Minne ordnar visning<br />

av <strong>Arboga</strong> Museum.<br />

25110 Frälsningsarm6n.<br />

3l/10 Besök på stadsfullmäktigesammanträde.<br />

27 I | | Filadelfiakyrkan.<br />

3lll-14/11 Fotoutställning på Mässen<br />

i samband med tävlingen "Bästa semesterbilden".<br />

glll <strong>Arboga</strong> Manskör och Hembygdskör.<br />

Konsert i Läroverkets aula.<br />

l3/ll <strong>Arboga</strong> Husmodersförening.<br />

l5/ll Personalfest i hela Folkets<br />

Hus. Skaffa biljett i tidl Arrangörer<br />

är personalorganisationerna.<br />

l6ill Aftongudstjänst i Trefaldighetskyrkan.<br />

Klockslag och närmare detaljer kring<br />

Följ med oss-programlnen kommer i<br />

varje särskilt fall att meddelas på olika<br />

sätt.<br />

Vem skqll vqrq med?<br />

Du och jag och alla andra vid Flyget.<br />

Vi som har familj, tar naturligtvis fru<br />

och barn med ut. "Föli med oss" är<br />

parollenl<br />

Signoturmelodien.<br />

Roland Janssons lilla trall har försetts<br />

med text av Anders Wadström och här<br />

ko<strong>nr</strong>mer versen, som vi ska 1ära utantill,<br />

ty den ska vi sjunga många gånger<br />

tillsammansl<br />

Föli med oss ut<br />

FöIi med oss<br />

För ui slza hiälpas åt från uardagsjäLztet<br />

basta loss<br />

I skömt och alluar är ui docb. i<br />

samma båt<br />

Så därför fölias ui åt.<br />

OId Jim<br />

Cup-finolen <strong>1958</strong>.<br />

En varm och solskensrik septembersomrnarkväll<br />

hade en förväntansfull<br />

skara samlats runt Ekbackens fotboilspian.<br />

Skaran var inte liten precis - ett<br />

par hundra personer minst - och den<br />

fick se Instrument vinna Fotbollscupen<br />

<strong>1958</strong> utan målinsläpp i finalmatchen.<br />

Man fick också se Flygets Tjänstemän<br />

förlora med två bollar i kassen.<br />

Bästa laget vånn - den saken är<br />

klar - men det dröjde länge, innan<br />

Instrument kom sig för att visa, att<br />

de verkligen var bäst. Båda målen kom<br />

till i andra halvlek och Liljehammar<br />

var målskytt i båda fallen.<br />

Mycket kunde sägas orr denna<br />

match. Man kunde t. ex. säga, att båda<br />

lagen spelade med var sin klippa i försvaret<br />

- Curt Gr6en (InstrumentJ och<br />

Lars Hahne. Båda lagen hade också var<br />

sin spjutspets - William Liljehammar<br />

[InstrumentJ och Karl-Erik Äberg. Vidare<br />

kunde man säga, att Instruments<br />

r.nålvaktsfenomen Hasse Eriksson fick ta<br />

till pantersprång och störtdykningar för<br />

att freda sin bur. Man kunde också<br />

säga, att Instrument varit nog förutseende<br />

att förse sig med fotbeklädnader,<br />

lämpliga för halt underlag, men till<br />

syvende og sist kan man säga, att det<br />

var kamratlig och sportslig uppgörelse,<br />

som bjöd publiken mycket nöje. Nöjet<br />

hade kanske varit större - lite ris -<br />

om snacket inte gått fullt så högljutt<br />

på plan.<br />

Den vackra Cup-pokalen kommer att<br />

delas ut till vinnande laget vid personalfesten<br />

i Folkets Hus den 15 november.<br />

Wim.<br />

Resultqt från FCTF:s pistolskyttetövling<br />

den lI iuni.<br />

Erik Dahlberg 166, J. A. Olsson 164,<br />

Thure Nyr6n 162, Kerstin Pettersson<br />

16l, Henning Forslund 159, Lars Kriiger<br />

156, Sigurd Mattsson 148, Edvin<br />

Westeriund 95, Gunnar Seth 88.<br />

-il_<br />

Nytt stiörnskott.<br />

En av CVA:s snabba "sniglar" begåvades<br />

med namnet Sputnik, emedan<br />

han lätt försvann, men aldrig kom tillbaka.<br />

Nu har en kollega till honom<br />

förärats nalnnet Explorer. Han har<br />

nämligen väldigt svårt att komma iväg.<br />

r9

Sokkunskop.<br />

I skolundervisningen ingår praktik<br />

bi. a. på kontor och verkstäder. På<br />

avd. 271 imponerade en av de praktiserande<br />

grabbarna stort genom sin självsäkerhet.<br />

Hör här vad som bl.a. hände.<br />

Ekman junior balanserade ett ankare<br />

under uppsikt av praktikanten.<br />

* Det här ankaret ser ut att vara<br />

dåligt lindat, yttrade sig åskådaren sakkunnigt.<br />

Ekman senior, som hade lindat ankaret,<br />

råkade passera och hörde omdömet<br />

om sitt jobb.<br />

- Ja, min unge man, sa Ekman allvariigt<br />

med glimten i ögat, det här<br />

ankaret hör till en 100O-voltare och<br />

nan rnåste lägga ner all omsorg för att<br />

få det att hålla. men du förstår det<br />

är inte så lätt för en nybörjare, som<br />

inte har mer än så där cirka 40 år i<br />

yrket.<br />

Vid ett annat tillfälle var det en<br />

av avdelningens svarvare, som uppmärksammades<br />

av den unge mannen.<br />

Svarvaren satt en längre stund böjd<br />

och hamrade på en platta, som skulle<br />

pranas.<br />

- Sitter du där och hamrar för att<br />

hålla dej vaken, tillfrågades han av den<br />

nyfikne.<br />

Nu hände ingenting, men man frågar<br />

sig med bävan, vad hade hänt i en liknande<br />

situation för 25 år sedan?<br />

Olou Norön, pristagare i Bergtrollstduling.<br />

Jul- och påsktävlingorno.<br />

Kommer någon ihåg, att vi hade en<br />

pristävling, där det gällde att gissa<br />

llamnet på Bergtrollets vackra badflicka.<br />

Hon hette Susanna och makarna<br />

20<br />

Snaskklubb en u a,nn 5.ooo<br />

Elua glada uinnare samlade h.ring gottuagnen. Fr. u. Verner "Manne" Andersson,<br />

Holger Oscarsson, Stellan Eliasson,Erib Andersson,Gustaf Hiörpe,"snaskambulansförare"<br />

Per Erihsson (ei medlem au Snashklubben), Mahe Andersson,<br />

AxeI Pettersson, Arne Breid, Bengt Karlson, KjeII Nilsson,KalleLindquist.<br />

Foto: Erik Persson.<br />

För något år sedan bildades på avd.<br />

271 er unik sammanslutning - Snaskklubben.<br />

Klubbens syfte är egentligen<br />

omoraliskt, ty man startade rent ut<br />

sagt för att "djäklas" med Antisnaskklubben,<br />

som har Olle Ählin tiil pappa.<br />

Denna klubb motarbetar - som namnet<br />

anger - snaskköpandet och medlemmarna<br />

satsade sina "snaskpengar" i en<br />

lottkassa och lotter köptes, men vinsterna<br />

har uteblivit. Snaskklubben däremot<br />

höstade in den ena vinsten efter den<br />

andra - 25, 50 och 200 kr i behaglig<br />

blandning. Och så kom den 15 augusti<br />

med storvinsten 5.000 kr. Då sken de<br />

15 medlemmarna i Snaskklubben i kapp<br />

med "Gottgubben", som den dagen fick<br />

extra god omsättning pä avd. 271.<br />

Trots taggen i hjärtat stegade Olle<br />

Olov och Anna-Lisa Nor6n tog hem<br />

priset. Så tyckte vi, att det skulle vara<br />

kul med en pristävling, där det gällde<br />

att gissa, vilket pris makarna Nor6n<br />

skulle få. Här gick alla, d. v. s. Branth,<br />

bet, ty han gissade fel och det var väI<br />

egentligen inte så mycket att förundra<br />

sig över. Nu har en flaska Champagne<br />

AVA Lyxbadolia överlåmnats till fru<br />

Anna-Lisa Norön och en lyxförpackning<br />

AVA badsalt till Olov Nor6n.<br />

Därrned förklaras dessa tävlingar högtidligen<br />

avslutade.<br />

Ählin storsint fram till basen<br />

Snaskklubben, Kjell Nilsson-Kina,<br />

gratulerade till vinsten.<br />

ror<br />

och<br />

Spänningen är nu olidlig pä avd. 271<br />

inför varje lottdragning. Blir det femtio<br />

elier hundratusen nästa gång och vilken<br />

förening kommer först att falla. Den<br />

som lever får sel<br />

Slqsktrqtten i verktygsförrådet.<br />

Det stundade till helg och någon<br />

hade haft vänligheten att köpa ut en<br />

halv liter spirituosa - en halvpanna<br />

alltså - åt Gösta i Verktygsförrådet.<br />

Nu bar det sig inte bättre än att Gösta<br />

glömde den kvar på jobbet. När Konte<br />

på måndagsmorgonen fick tag i flaskan<br />

och förvånat granskade den, råkade<br />

Lundmark bland andra stå i luckan.<br />

- Slå skräpet i slasktrattenl tyckte<br />

Lundmark och pekade med tummen åt<br />

tvättstället.<br />

Konte bleknade och tittade på Lundmark<br />

allvarligt, ty tummen pekade på<br />

Konte eftersom han hade ställt sis<br />

framför tvättstä11et.<br />

Tqcksomhet.<br />

- Br4 att vi fick höra pensionsfrågans<br />

slutbehandling i riksdagens andra<br />

kammare, sade bl. a. Olle Åhlin på<br />

avd.271.

I <strong>Arboga</strong> Tidning för den 27 aug.<br />

<strong>1958</strong> har en Flyget närboende granne,<br />

disponent Bertil Molin på St. Sofielund<br />

i en insändare givit uttryck för<br />

sina känslor betr. trafiken på rikssexan<br />

när flygets folk slutat arbetet för dagen.<br />

Rubriken "Flyg på iandsväg" kan synas<br />

hur grotesk som heist, en sak är<br />

emellertid klar; artikeln är trots den<br />

eleganta formuleringen ailt för sann för<br />

att från vår sida kunna bernötas som<br />

ovederhäftig. Jag tror inte ens att man<br />

i någon punkt kan kalla den överdriven.<br />

Vi har allt för många dagliga exempel<br />

på riktigheten i påpekandena. Tyvärr.<br />

Undrar nu bara hur det stora flertalet<br />

av flygets trafikanter har uppfattat<br />

artikeiförfattarens intentioner. Inte som<br />

kritik väl utan fastmer som en vädjan<br />

att visa så mycket hänsyn som rimligtvis<br />

kan begäras.<br />

Vi måste ha kiart för oss en sak.<br />

Vägen CVA-<strong>Arboga</strong> ger inte flygfolket<br />

någon som helst prioritet på att få<br />

uppträda hur som helst. De trafikbestämmelser,<br />

som värkt fram under de<br />

senare åren, med allt mer växande<br />

trafik på våra vägar, äro till sin innebörd<br />

avsedda att gälla alla som på olika<br />

sätt färdas eller vistas på vägen. Några<br />

undantag för folket vid <strong>Arboga</strong>-flyget<br />

finns inte. Det hjälper nog inte, som<br />

insändaren uttrycker sig med enbart<br />

"handen på hjärtat" för att denna uppenbara<br />

nonchalans mot bestämmelserna<br />

om cykelåkning skall upphöra. Här<br />

rw<br />

t,\<br />

W-.<br />

gäller fast mer att man tar sig själv i<br />

kragen och verkligen anstränger sig att<br />

uppträda laglydigt. Förverkligandet av<br />

en sådan föresats blir i längden både<br />

biliigare och för med trafikanterna trevligare<br />

än om polisen måste hjälpa till<br />

med att uppfostra oss. Det står väl<br />

kiart för var och en som läst hr Molins<br />

artikel att denna är trots den humoristiska<br />

tonen en allvariig anklagelse mot<br />

en del cyklister för direkta trafikförseelser.<br />

Hur dessa anklagelser kommer<br />

att beaktas av polismyndigheten undandrar<br />

sig vår bedömning.<br />

Ingen av oss bör emellertid bli förvånad<br />

om det en dag visar sig att någon<br />

eller några av CVA-cyklisterna får höra<br />

av lagens övervakare i form av ett bötesföreläggande<br />

för ovarsamhet eller ännu<br />

värre för vårdslöshet i trafik.<br />

En tämligen dyster utveckling för<br />

den det drabbar.<br />

Men låt oss fortsätta med innehållet<br />

i hr Molins insändare:<br />

Han framhåller svårigheten att svänga<br />

in på Sofielundsvägen, genom trafikströmmen<br />

från CVA. Jo-jo; den som<br />

tili äventyrs vill komraa ut från t. ex.<br />

CFA vid samma tidpunkt vet precis hur<br />

det känns. Här krävs det verklig självövervinnelse<br />

för att behålla sitt "smiling<br />

face". Även om man inte, som i<br />

det senare fallet, stör någon bakomvarande<br />

trafik.<br />

Hr Molins situation måste väl därför<br />

i rättvisans namn på varje ansvarskännande<br />

motorförare verka i högsta grad<br />

beklagansvärd.<br />

Varför behöver det vara så? Äro vi<br />

inte alla predestinerade att någon gång<br />

råka i samma belägenhet. Säkert har<br />

många av oss, kanske t. o. m. under<br />

den sista semestern fått erfara glädjen<br />

av tillmötesgående från andra trafikanters<br />

sida.<br />

När nu förhållandena är som dom är<br />

varför inte försölla mjuka upp oss<br />

själva till lite av ridderlighet. Vi har<br />

6>.<br />

"Flygtrafiken" på rikssexan sedd med tecbnaren Burts ögon.<br />

.r.':,,:i::lnF':r<br />

. :. _ :l<br />

a anal?.1,::2*::-:::<br />

r i,i : :::liill:llll;lll:l<br />

1 ;&*o -'<br />

i::,t;;6@"d'i<br />

. , .t+rqtrItr1,<br />

"<br />

faktiskt goda möjhgheter att träna detta<br />

på vår egen parkeringsplats.<br />

T. ex. att inte som många benhårt<br />

hålla på sin vänsterrätt utan i stället<br />

släppa fram en bil från varje tvärgata<br />

vid utkörningen från parkeringen. Vi<br />

kan ju kalla metoden varannanbilsregeln.<br />

Vågar vi tillämpa något sådant<br />

på hemmaplan då vågar vi också ge oss<br />

ut i de större sarrmanhangen tillräckligt<br />

modiga att även släppa förbi den ensamma<br />

vägfaranden som haft oturen<br />

att komma till sin infartsväg just som<br />

CVA-trafikanterna väller fram. En liten<br />

paus i huvudledsjakten åtföljd av ett<br />

vänligt leende är allt vi behöver kosta<br />

på oss. Kanske ett sådant litet bevis<br />

på förståelse för andras svårigheter kan<br />

bli upphovet till ett nytt tänkande om<br />

flygets folk som trafikanter. I sanning<br />

ett mål värt att sträva efter.<br />

I redaktionens svar på hr Molins insändare<br />

talas om planer på genomgripande<br />

ändringar av vägförhåilandena,<br />

som skulle unda<strong>nr</strong>öja de nuvarande<br />

svårigheterna. Låt oss inte lita för mycket<br />

på dessa utfästelser. Vi som varit<br />

med sen -44 re'n, är inte så optimistiska.<br />

"Den nya vägen" kan vi prata<br />

om när vi som pensionärer sitter på<br />

sofforna på Herrgårdsgatan.<br />

Till dess bör vi nog själva gemensamt<br />

göra det bästa möjliga av situationen.<br />

LhI.<br />

-//-<br />

Fru ntimmersqfförer.<br />

När en skön ung dam skulle genomgå<br />

intelligenstest fick hon frågan:<br />

Om en person köper en vara för<br />

12 kronor och 25 öre och säljer den<br />

för 9 kronor och 75 öre, förtjänar eiler<br />

förlorar han då på affären?<br />

Flickan funderade skarpt och svarade<br />

slutligen: "Han tjänar på örena och<br />

förlorar på kronorna."<br />

När mina goda vänner anlände till<br />

torpet som de hade hyrt för sommaren<br />

fann de allting underbart så när som<br />

på att det inte fanns någon soptunna.<br />

De förhörde sig med folket på trakten<br />

och fick veta att föregående års sommargäster<br />

hade köpt sig en gris som<br />

tog hand om matresterna. Följaktligen<br />

var mina vänner snart ägare till en<br />

griskulting, som fullgjorde sin uppgift<br />

å det förträffiigaste, hela sommaren.<br />

När de fram på höstkanten skulle<br />

återvända till staden lät de bekantgöra<br />

att de l.rade en gris till salu. En hugad<br />

spekrliant a<strong>nr</strong>nälde sig genast och ville<br />

veta vad grisen kostade. "Ja", sa husets<br />

härskarinna tveksamt, "jag vet inte riktigt.<br />

Vi betalade 80 kronor för honom<br />

- men vi har ju förstås använt honom,<br />

hela sommaren. Tycker ni 40 vore för<br />

mycket?"<br />

21

Hur tar vi emot en nyanställd<br />

au Gustau A. Johansson<br />

Trivsel på arbetsplatsen är ett problem<br />

som ofta diskuteras. Att trivsel i<br />

arbetet icke enbart är en lönefräga år<br />

också ostridigt. Därför skall jag i fortsättningen<br />

icke ge mig in på lönens inverkan<br />

på trivsel i och utom arbetet,<br />

denna fråga tarvar sin egen behandling.<br />

Men i trivseldiskussionen bör också<br />

denna fråga komma med nämligen "Hur<br />

tar vi emot våra nyanställda?" Kan<br />

själva introduktionen inverka på trivsel<br />

i det nya arbetet genom att den nyanställde<br />

redan från början känner sig<br />

hemmastadd och vad gör vi vid CVA<br />

på den punkten?<br />

Först och främst skulle jag vilja klargöra<br />

en fråga som ofta diskuteras på<br />

arbetsplatsen nämligen efter vilka principer<br />

sker nyanställning till CVA och<br />

vad är det som är avgörande vid bedömningen<br />

om den eller den sökande<br />

skall få anställning. På detta kan svaras<br />

att den som bedömes lämpligast kommer<br />

i fråga. I lämplighetsbedömningen<br />

ingår erfarenhet och kunnande i det<br />

ledigförklarade arbetet samt hälsotillstånd.<br />

Bostadsproblemet spelar tyvärr<br />

även en viss roll då det gäller nyanställningar.<br />

När behov av arbetskraft<br />

uppstår på en avd. anmäles detta till<br />

personalkontoret, som efter överingenjörens<br />

godkännande har att i första hand<br />

tillse att eventuellt överskott av arbetskraft<br />

på annan avd. tages i anspråk.<br />

Om behovet icke kan fyllas genom omflyttning<br />

av egen personal anmäles arbetskraftbehovet<br />

till arbetsförmedlingen<br />

i <strong>Arboga</strong> och eventuellt annonsering i<br />

pressen. Inkomna ansökningshandlingar<br />

översändes till resp. avdelningsföreståndare,<br />

som bedömer den sökandes kvalifikationer<br />

och avger förslag för eventuell<br />

anställning.<br />

22<br />

Vid anstäilningens början tas den anställde<br />

om hand av personalkontoret,<br />

som inhämtar kompletterande personaluppgifter,<br />

varefter den anställde erhålier<br />

information om företagets sekretessbestämmelser.<br />

Härefter vidtar information<br />

om företaget och dess organisation,<br />

som tillgår så att den anställde informeras<br />

dels skriftligen genom en informationsbroschyr<br />

dels munt,igen om bl.a.<br />

våra kommunikationsmöjligheter till och<br />

från arbetsplatsen, in- och utpassering,<br />

parkering av bilar och cyklar, arbetstider<br />

och raster, mäss och lunchrum,<br />

stämpling och flyttning av tid- och arbetskort,<br />

lönesystem och pensionsbestämmelser.<br />

Information lämnas även<br />

om anmälningsskyldighet vid sjukdom,<br />

sjukavlöning, sjukvård, olycksfallsvård,<br />

tider för läkarmottagning, bestämmelser<br />

för permission, tjänstledigt och semester<br />

samt verkstadens allmänna ordningsregler<br />

såsom rökförbud, brandfara, efterlevnad<br />

om skyddsbestämmelser m. m.<br />

Personalorganisationerna presenteras och<br />

de som icke är från orten får en upplysning<br />

om vilka fritidssysselsättningar<br />

som finnes i staden.<br />

Den nyanställde har även möjlighet<br />

att med den som lämnar informationen<br />

diskutera sina personliga önskemål in.<br />

för den nya anställningen.<br />

Sedan den nyanställde presenterats<br />

för arbetsbefäl och arbetskamrater och<br />

installerats i sitt nya arbete släppes ej<br />

kontakten med denne. Under ytterligare<br />

en tid införskaffar personalkontoret informationer<br />

om hur den anställde anpassat<br />

sig i sitt nya arbete. Det är dock<br />

enligt min mening icke tillfyllest med<br />

detta, var och en vet då han första<br />

gången kommer till sin nya arbetsplats<br />

att man har en viss osäkerhetskänsla,<br />

"Hur ser arbetsbefälet på mig och vad<br />

säger mina kamrater om mig. Motsvarar<br />

jag de förväntningar som de ställer<br />

pa mlg' iJelta OsaKerneIsf,Illslano, om<br />

-\r<br />

dt"nblond \/ ,t'\ ,/ I qå qig"" Detta osäkerhetstillstånd, om<br />

^ l, 'f' 'Dr det får fortsätta, skapar otrivsel i den<br />

-/// ^/// det får fortsätta, skapar otrivsel i den<br />

171 J nyu anställningen och medverkar till att<br />

^ (:4/ 4 nykomlingen sluter sig inom sitt eget<br />

D 't1 f skal samt att kamrater och arbetsbefäl<br />

(,ttlry uppfattas på ett felaktigt sätt. Här kan<br />

r \\\\ - r I arDetsKamrater ocn arDersleonlnS urrar-<br />

\ V -\ )... l: TL*: roi 9"Ljrtryn1*:"?-* -1<br />

l"/////// Upplattas pa ef,I IeIaKIlga salf,. r-rar Kan<br />

'i arbetskamrater och arbetslednins uträt-<br />

\<br />

/ ) Ys' \ Zl å;;l;*' den nvkomne självförtroen-<br />

I U I<br />

/ R-- A \).<br />

i I de dels senom förtroliga samtal varige-<br />

7-./ f. f J I I rom h".," förstår att hän är uppskattad<br />

,/> K \\ | | sommedarbetareochaccepteradsom<br />

"-.--.i 7-, //\ \ /,

-+<br />

Teletekniska<br />

Begcir offert från<br />

Bo Palmblad AB<br />

I-{ornsgatan 58, Stockholm Sö. Tel. 449 295<br />

Bergtrollet presenleror:<br />

komponenter,<br />

apparater,<br />

Racerför<strong>nr</strong>e KarI Gard<br />

Röforsloppet är en av de stora motorsporthändelserna<br />

i arbogatrakten och<br />

årets lopp blev också en fartfest av<br />

stora mått. Smått sensationellt var det,<br />

att <strong>Arboga</strong> fick en klassvinnare och<br />

ännu mera sensationellt, att det var en<br />

debutant, som stod för bravaden. Det<br />

var CVA:aren Karl Gard, som i sin<br />

svartglänsande Triumph flög uppför den<br />

1.000 m långa backen på tiden 51.36<br />

sekunder.<br />

- Det har ailtid varit min dröm att<br />

få äga en sportbil, berättar Karl Gard<br />

för Bergtrollet, som hittade honom en<br />

kvälI på hans rum i Elevhemmet vid<br />

Ekbacken.<br />

- Att jag kom med i Röfors berodde<br />

på att arrangörerna var ute efter mig,<br />

annars hade det inte blivit av. Jag<br />

visste, att det här gällde delar av sekunden,<br />

om man skulle kunna hänga<br />

rred och jag räknade faktum med att<br />

vara med något så när, ty jag hade ju<br />

fördelen att känna backen väI. Men en<br />

segerplats, nej så långt hade jag aldrig<br />

tänkt migl Orn jag var nervös före<br />

loppet - jo, var säker. Men när jag<br />

gick och lyssnade på depåsnacke! kom<br />

mätinstrument,<br />

tillbehör o. s. v.<br />

jag underfund med att alla andra förare<br />

var lika nervösa som jag. Även de<br />

gamla uvarna. Det gjorde nog sitt till<br />

att jag var så pass frän på gasen, att<br />

jag lyckades bärga segern.<br />

Ja, så talade Kalle Gard, ljusdalsgrabb<br />

till börden. Han kom l95l till<br />

CVA från Verkstadsskolan i Västerås<br />

och fortsatte lärlingsutbildningen här i<br />

två år. Nu är han radiomontör i ett<br />

resemontörsiag vid avd. 280.<br />

BPG-kontakter<br />

4-,7- och 1Z-poliga, oförväxelbara<br />

kontakter i rakt eller<br />

viakelutförande med hölje<br />

svarvat i lättmetall. Hyls- och<br />

stifttag ändras lätt till proppar<br />

för kabelmontage genom<br />

att de 4- och 7-poliga kontakterna<br />

kan förses med bakstycke<br />

[re fig.]. Detta har<br />

gänga för standard tätningshylsa<br />

eller nippel för metallslang.<br />

Kontaktytorna försilvrade<br />

och anslutningsändarna förtenta.<br />

Begär specialkatalogl<br />

BPG-<br />

INDI-]STRIER AB<br />

Horrrsgatan 58, Stockholm Sö. Tel. 445 295<br />

KarI Gard, populär klassuinnare i Röforsloppet<br />

Innan vi lämnade Gard, ställde vi<br />

den fråga, som vi vet att mången vill<br />

ha besvarad.<br />

- Ställer du upp i nästa Röforslopp?<br />

Gards bländvita tandrad glimmar till<br />

i ett litet skratt och så kommer svaret.<br />

* Kanske - ja, det gör jag nogl<br />

Wim.

övEnlÄcsEN<br />

KVALITET<br />

från ett flertal av<br />

världsmarknadens förnämsta<br />

tillverkare av elektroniska<br />

mätinstrument, t. ex.<br />

ERIK FERNER<br />

Björnsonsgatan 197 BROMMA<br />

Tel. 8701 40<br />

Tektronix oscilloskop<br />

HEWI,ETT - PACKARD<br />

COMPANY<br />

Pala Alto, Cal.<br />

Elektroniska räknare<br />

Frekvensmetrar<br />

Funktionsgeneratorer<br />

Puls-, fyrkant- och<br />

siBnalgneratorer<br />

Oscillatorer<br />

Oscilloskop<br />

Rörvoltmetrar<br />

Mikrovåg-måtutrustningår<br />

m. m.<br />

CfA- och CVA-are<br />

Gynna Edert eget företag<br />

TLYGTTS<br />

TEKTRONIX INC.<br />

Portland, Oregon<br />

Katodstråle-oscilloskop<br />

Rörkurvskrivarc<br />

Videoförstärkarc<br />

L. C.-Meter<br />

Tidmarkeringsgeneratorer<br />

Fyrkantvåggeneratorer<br />

m. m.<br />

hp - Test Oscillator<br />

aa<br />

MASS<br />

God omsättning medför höjd standard till låga priser<br />

Alltid till Eder rjänst<br />

MÄSSFÖRENINGEN<br />

<strong>Arboga</strong> Bohtryckeri AB. <strong>Arboga</strong> rg58

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!