profIlen | LisBeth johnson – ny ordförande soi Nu är det dags för Den första april valdes Lisbeth <strong>Johnson</strong> till SOI:s ordförande efter Sven-Eric Hargeskog. Med ett förflutet som upphandlingschef för Försvarsmakten och upphandlingsexpert på Socialstyrelsen, så även upphandlare inom kommuner och landsting har hon många erfarenheter att ta med sig in i arbetet. Styrelsen som var nästan ny när Lisbeth trädde i kraft som ordförande, har kommit en god bit på väg i arbetet. – Jag tycker att det har gått jättebra. Vi i styrelsen har pratat igenom var vi står, vad vi vill och vad som är viktigt att prioritera nu. Vi landar i medlemsnyttan. Det är oerhört viktigt att försöka få igång lokala och regionala nätverk som stärker den enskilda upphandlaren, menar Lisbeth. Förbättra förutsättningarna SOI är en ideell förening som består av offentliga upphandlare vars syfte är att förbättra förutsättningarna för offentlig upphandling. Idag är det cirka 1100 medlemmar som är knutna till föreningen. Förutom att SOI stödjer medlemmarna med sitt nätverk, hjälper de medlemmarna att utvecklas i sin roll som upphandlare genom att anordna olika utbildningar, konferenser och seminarier. – Jag vill lyfta fram upphandlaren i vardagen och bredda förståelsen. Som upphandlare är du ensam och ibland upplever jag att upphandlaren inte får gehör av sina chefer, därför känns det oerhört viktigt att stötta upphandlarna. Inte minst därför att upphandlaren ibland även har poli- 8 samarbete De första månaderna som ordförande för SoI, Sveriges offentliga Inköpare, har varit mycket glädjande för <strong>lisbeth</strong> <strong>Johnson</strong>. Både hon och styrelsen har fått många positiva tillrop. – Det känns fortfarande stort och jag är stolt över förtroendet, säger <strong>lisbeth</strong>. tiska krav på sig, vilket är ett krav i sig. Jag vill försöka bidra med att lyfta fram vardagsverktygen och utbildningsfrågor. Lika viktigt som det är att vi syns i debatten, fortsätter Lisbeth. Nya LOU en kosmetisk natur – Lagen om offentlig upphandling, LOU, fortsätter att vara ett kärt debattämne. Det är bra. Effekterna av lagen behöver diskuteras. Målen om ökad konkurrens och förbättrad rättssäkerhet bör stå fast, men kan säkert nås genom ett enklare ramverk än dagens, menar Lisbeth. För upphandlare är det många gånger ett omfattande regelverk som är negativt ur flera aspekter. Det skapar byråkrati utan att säkerställa att lagens syften uppnås, inte minst med tanke på att det riskerar att utestänga tänkbara leverantörer och minska konkurrensen. – De förändringar av LOU, lagen om offentlig upphandling, som trädde ikraft vid årsskiftet var mer av kosmetisk natur och kommer sannolikt inte att innebära någon förenkling av det praktiska arbetet. Vi som är verksamma som upphandlare i stat, landsting och kommuner, väntar nu på en fortsatt översyn av LOU i huvudsak enligt de linjer som SKL, Sveriges kommuner och landsting, drar upp, säger hon. De idéer som SKL drar upp kan vara en bra grund för det fortsatta arbetet – Direktupphandling upp till ett belopp om 600 000 kr med krav på dokumentation som visar att flera leverantörer fått möjlighet att lämna anbud innebär att det skapas väsentligt förbättrade möjligheter för mindre företag utan omfattande administrativa resurser att vara med och konkurrera. – Att säkerställa konkurrens och rättssäkerhet tror vi går att förena, ja, till och med lättare uppnås, med förändringar av lagen i den riktning som SKL anger, menar Lisbeth. Bristande kommunikation – Det är lätt att prata om att vi är effektiva, men vi måste kunna visa det på ett tydligt och tillgängligt sätt. En bra affär är när vår kund får det han vill ha, till rätt kvalitet och till rätt pris, säger hon. Lisbeth tycker det är viktigt att skapa större förståelse i kontakterna med Svenskt Näringsliv och Företagarna. Hon anser det är viktigt att de möts och diskuterar kring frågan - vad är det som kan gå snett i upphandlingsfrågor. – Problemet som jag ser det är den bristande kommunikationen. Det hade varit mycket lättare om leverantören vid viktiga frågor kontaktade upphandlaren och frågade istället för att dra iväg med egna tankar som kan sluta i domstol, menar hon. – Om man inte pratar med motparten så kan man ju heller inte skapa förståelse. Jag tycker det är viktigt att vi pratar om hur vi ser på varandra, diskuterar förfrågningsunderlaget, svagheter i anbuden, ja, hur vi kan skapa broar av större förståelse för varandras roller är ytterst viktigt, fortsätter Lisbeth. En neutral plats – Jag tycker att vi behöver vidareutveckla forum där vi inte pratar om enskilda affärer, utan en neutral plats där vi möts kring den gemensamma nämnaren – att hjälpas åt att göra bra affärer. Jag ser att fler och fler kommuner bjuder in leverantörer till frukostmöte, vilket är mycket bra. säger hon. Jag har också märkt en annan förändring sista halvåret, vid konferenser nämns inte regelverket, utan man pratar mer om affärer, det säger en del och är positivt, fortsätter Lisbeth. Sparar 10 miljoner – Kollegor har gjort en inkontinensupphandling alldeles nyligen som gick riktigt bra. Vi sparar 10 miljoner under en fyra års period, det vill säga om inte den nuvarande förbrukningen ökar för då blir besparingen ännu större. Det man har gjort här att man har valt att bara ha en leverantör per produktområde. Det blir mycket bättre priser, inte minst mycket lättare att följa avtalen. Ödmjuk Att inte ta åt sig äran själv är något som blir synligt i Lisbeth <strong>Johnson</strong>s resonemang. Det ligger kanske något i det hon skrev i sitt tacktal till medlemmarna – ”det är naturligt att en styrelseordförande är den som syns och hörs mest men solospel kan aldrig framgångsrikt matcha ett väl fungerande kollektiv”. Text: Tina Lundberg Foto: Thor Balkhed Offentliga Affärer 3 2008 | www.offentligaaffarer.se
www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2008 profIlen ”Det är naturligt att en styrelseordförande är den som syns och hörs mest men solospel kan aldrig framgångsrikt matcha ett väl fungerande kollektiv.” 9
Change language