lisbeth Johnson - WebNews

More documents

Recommendations

Info

eKonomI Sverige missar affärer och jobb Det forna frihandelslandet Sverige har lämnat de gamla ideal som en gång möjliggjorde den svenska tillverkningsindustrins expansion och etablering på världsmarknaden. när det gäller tjänstesektorn har vi nu istället sällat oss till de mest hårdnackade protektionisterna och missar därför enorma affärsmöjligheter i vår omvärld. Den officiella bilden är som skriven i sten: Sverige är det mest frihandelsvänliga landet i Europa. Kanske till och med i världen, om vi räknar bort frihandelshamnar som Hongkong och Singapore. Allt sedan finansminister Gripenstedts liberala reformer i mitten på 1800-talet, och efter kampen mot spannmålstullar (svälttullarna) under missväxtåren senare under samma sekel, har Sverige burit frihandelns fana. Vi har varit den progressiva kraften, de vita riddarna, kämpandes mot textilprotektionister 20 i EFTAsamarbetet, tullskyddsvänner i världshandelsorganisationen, och nu mot jordbruksprotektionister i EU. Allt detta är riktigt. Men det är något som får mig att tvivla. Frihandelspolitik har snabbt ändrat form. Bara för något decennium sedan var handelspolitik en teknisk ingenjörsform med obskyra förhandlingar om tarifformler i någon avlägsen internationell organisation. Detta var ett uppdrag för diplomater; handelspolitiken var ett ämne utanför den nationella politiken. Handelspolitiken var också sektoralt avgränsad. Den handlade egentligen enbart om handel med konsumentvaror och industriella produkter. Denna modell för frihandel passade Sverige bra. Våra stora företag efterfrågade successivt bättre öppningar för export och de var konkurrenskraftiga på internationella marknader. Men som handelspolitisk strategi är denna modell nu ålderdomlig: tullarna inom industrin och tillverkningssektorn har sänkts kraftigt och det råder i princip frihandel i stora delar av världen. Ännu viktigare: som strategisk grund för svensk tillväxt är denna modell också uttjänad. Frihandelsreformer i dag handlar särskilt om tjänstesektorn. Men protektionismen inom tjänstehandeln, som är omfattande, uttrycks inte i tullar eller andra gränsskydd. Protektionismen finns snarare i regleringar och offentliga system. När den typen av protektionism granskas står Sverige inte i frihandelns första led. Långt därifrån. Sverige är defensivt snarare än offensivt. Detta påverkar också våra framtida tillväxtmöjligheter. Låt oss ta två exempel på expansiva tjänstesektorer – högre utbildning och sjukvård. Indiens Knowledge Commission rapporterade nyligen att Indien behöver bygga 1 500 nya universitet de närmaste 20 åren. För tillväxtländerna i Asien beräknas att tillväxten i nya universitetsstudenter till 2020 kommer att vara nära 75 miljoner. Med det snabbt stigande välståndet och utbildningsutgifterna i dessa länder är det en gigantisk värdetillväxt som kommer att ske på marknaden för högre utbildning. Vad gör svenska universitet för att ta del av tillväxten? Vad gör då svenska universitet för att ta del av denna tillväxt? Inte mycket. Det är till och med så att svenska universitet inte har något ekonomiskt intresse av utlandsexpansion eller att locka utländska studenter till Sverige. Svenska universitet får i dag inte ta betalt för sina tjänster. Universiteten skulle faktiskt förlora ekonomiskt om de avgiftsbelade sin export av högre utbildning. Tusentals svenskar pluggar i dag utomlands. Många betalar avgifter för sin utbildning. Enbart på läkarutbildningen på Wroclaw-universitet i Polen läser 101 svenskar och de betalar ungefär 100 000 kronor per år för sin utbildning. Hur kommer det sig att Polen och inte Sverige blivit exportör av läkarutbildning? Marknaden för sjukvård kommer också att växa exponentiellt i Asien de närmaste tjugo åren. Det finns studier som pekar på en tillväxt på två biljarder amerikanska dollar för Kinas sjukvårdsmarknad till 2020. Vad gör då svenska sjukhus för att ta del av den tillväxten? Inte mycket. Det finns över huvud taget ingen strategisk satsning från svenska sjukhus att investera utomlands eller att få patienter till Sverige. Estland är i dag en större sjukvårdsexportör än Sverige. Sveriges välstånd byggdes på en handelsinriktad industri. För arbetarna i blåställ fördes en internationellt offensiv politik. Men för lagerkransarna och vitrockarna gäller protektionismens politik. Med en sådan politik gör Sverige snart Medelhavsländerna sällskap i EU:s protektioniska klubb. Fredrik Erixon Chef för European Centre for International Political Economy (ECIPE), en think tank baserad i Bryssel Källa: Handelskammartidningen 6/07 Offentliga Affärer 3 2008 | www.offentligaaffarer.se
Lean visar vägen inom industrin, sjukvården och affärsvärlden för 80 år sedan inleddes effektiviseringsarbetet som sedan resulterade i toyota som en världsledande koncern. nu införs samma effektiviseringsarbete vid Universitetssjukhuset i lund, så även inom affärsvärlden. Den japanska filosofin lean knyter samman de olika världarna. Lean som begrepp har hämtats från industrin och detta synsätt har nu börjat tillämpas bland annat inom sjukvården. Resultaten med Leankonceptet har visats sig vara så goda att Universitetssjukhuset i Lund nu håller på att införa Lean på bred front. Syftet som Universitetssjukhuset i Lund har är att eliminera interna väntetider, så att mycket av utrednings- eller behandlingsprocessen utförs vid ett enda tillfälle, på en enda geografisk plats. Lean är en ledningsfilosofi Lean är en ledningsfilosofi som bygger på några få grundstenar som handlar om att skala bort allt det som inte är av värde, vara nyttig för andra, föregå som gott exempel, leva som man lär, ge kvalitet, stötta medmänniskor, särskilja det som är lönlöst och se möjligheter. Detta genererar effektivitet och gott arbetsklimat. Från industrin, sjukvården och finanssektorn Den japanska filosofin Lean, där kärnan är allt som inte skapar värde skall bort, är i mångas ögon synonymt med biltillverkaren Toyota. Effektiviseringsarbetet som inleddes för 80 år sedan har skapat en världsledande koncern. Det visar sig nu att filosofin sprider sig även till många andra aktörer och sektorer, inte bara inom sjukvården utan även inom affärsvärlden. Gemensam nämnare är att det är förlegat att ”skära kostnader, öka pressen och arbeta hårdare”, enligt Lean handlar det istället om engagera alla, lära nytt, respektera www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2008 individen, betala bra, arbeta långsiktigt och arbeta smartare. Lean som målsättning Lean är en ledningsfilosofi som bygger på att vara nyttig för samhället, ägarna, medarbetarna och kunden utan någon inbördes rangordning. Målsättningen är att, det kunden vill ha skall levereras så resurssnålt som möjligt, med högsta kvalitet och kortaste ledtid. För att åstadkomma detta handlar det om problemlösning i en företagskultur som framhåller att ”problem är möjligheter”. Trygghet i ledarrollen Lean ställer nya krav på högsta chefen till avdelningschefen, oavsett om det handlar om bilindustrin, sjukvården eller affärsvärlden. Det krävs inte bara att chefen är trygg i sig själv, utan också är sann i sin ledarroll. Det innebär att ansvarig går ut i verksamheten och engagerar sig i personalen, ställer frågor och stöttar helhjärtat sina medarbetare. Lika mycket som det handlar om att ha klart för sig hur man coachar klokt och även har insikt om när förbättringar blir slöseri. Vid KOMMEK-mässan i Malmö i augustimånad hålls följande seminarium: ”Lean Healthcare visar vägen” är ett seminarium där deltagarna får ta del av erfarenheterna från Universitetssjukhuset i Lund som nu håller på att införa Lean-konceptet. Tina Lundberg eKonomI 21
Page 1 and 2: Nr 3 2008 | Sextonde årgången Pri
Page 3 and 4: t via ChamberSigns tjänst eller te
Page 5 and 6: Lisbeth Johnson tar höjd som ny or
Page 7 and 8: Offentliga Affärer utges av VD och
Page 9 and 10: www.offentligaaffarer.se | Offentli
Page 11 and 12: Kommuner slarvar med brandskydd Bar
Page 13 and 14: Patientsäkerhet ett prioriterat om
Page 15 and 16: Sveafastigheter bidrar till den for
Page 17 and 18: KFi- Aktiviteter 2007 KFi-rapporter
Page 19: Sveriges offentliga finanser goda S
Page 23 and 24: ”Den upphandlande myndigheten ska
Page 31 and 32: SupraPlus Gör ett smart val, skydd
Page 33 and 34: Allt fler skolor knoppar av Det har
Page 35 and 36: - Nästa steg är att patienterna f
Page 37 and 38: Jag hoppas att du fått en bättre
Page 39 and 40: Ny skandinavisk undersökning: öka
Page 41 and 42: Landet runt ta en titt på vad som
Page 43 and 44: fram till Värtahamnen. Det planera
Page 45 and 46: Konferens kryddad med kultur Den gu
Page 47 and 48: IT-produkter 2008 med tillhörande
Page 49 and 50: IT-produkter och trender en organis
Page 51 and 52: Skydda din verksamhet! Server/stora
Page 53 and 54: Pågående upphandlingar Tilldelnin
Page 55 and 56: You really need skills to become Eu

lisbeth Johnson - WebNews

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?