lisbeth Johnson - WebNews
lisbeth Johnson - WebNews
lisbeth Johnson - WebNews
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
eKonomI<br />
Sverige missar affärer och jobb<br />
Det forna frihandelslandet Sverige har lämnat<br />
de gamla ideal som en gång möjliggjorde den<br />
svenska tillverkningsindustrins expansion och<br />
etablering på världsmarknaden.<br />
när det gäller tjänstesektorn har vi nu istället<br />
sällat oss till de mest hårdnackade protektionisterna<br />
och missar därför enorma affärsmöjligheter<br />
i vår omvärld.<br />
Den officiella bilden är som skriven<br />
i sten: Sverige är det mest frihandelsvänliga<br />
landet i Europa. Kanske till<br />
och med i världen, om vi räknar bort<br />
frihandelshamnar som Hongkong<br />
och Singapore. Allt sedan finansminister<br />
Gripenstedts liberala reformer<br />
i mitten på 1800-talet, och efter<br />
kampen mot spannmålstullar (svälttullarna)<br />
under missväxtåren senare<br />
under samma sekel, har Sverige burit<br />
frihandelns fana. Vi har varit den<br />
progressiva kraften, de vita riddarna,<br />
kämpandes mot textilprotektionister<br />
20<br />
i EFTAsamarbetet, tullskyddsvänner<br />
i världshandelsorganisationen, och<br />
nu mot jordbruksprotektionister i<br />
EU.<br />
Allt detta är riktigt. Men det är<br />
något som får mig att tvivla. Frihandelspolitik<br />
har snabbt ändrat form.<br />
Bara för något decennium sedan var<br />
handelspolitik en teknisk ingenjörsform<br />
med obskyra förhandlingar om<br />
tarifformler i någon avlägsen internationell<br />
organisation.<br />
Detta var ett uppdrag för diplomater;<br />
handelspolitiken var ett<br />
ämne utanför den nationella politiken.<br />
Handelspolitiken var också<br />
sektoralt avgränsad. Den handlade<br />
egentligen enbart om handel med<br />
konsumentvaror och industriella<br />
produkter. Denna modell för<br />
frihandel passade Sverige bra. Våra<br />
stora företag efterfrågade successivt<br />
bättre öppningar för export och de<br />
var konkurrenskraftiga på internationella<br />
marknader.<br />
Men som handelspolitisk strategi<br />
är denna modell nu ålderdomlig:<br />
tullarna inom industrin och tillverkningssektorn<br />
har sänkts kraftigt och<br />
det råder i princip frihandel i stora<br />
delar av världen. Ännu viktigare:<br />
som strategisk grund för svensk tillväxt<br />
är denna modell också uttjänad.<br />
Frihandelsreformer i dag handlar<br />
särskilt om tjänstesektorn. Men<br />
protektionismen inom tjänstehandeln,<br />
som är omfattande, uttrycks<br />
inte i tullar eller andra gränsskydd.<br />
Protektionismen finns snarare i regleringar<br />
och offentliga system. När den<br />
typen av protektionism granskas står<br />
Sverige inte i frihandelns första led.<br />
Långt därifrån. Sverige är defensivt<br />
snarare än offensivt. Detta påverkar<br />
också våra framtida tillväxtmöjligheter.<br />
Låt oss ta två exempel på expansiva<br />
tjänstesektorer – högre utbildning<br />
och sjukvård. Indiens Knowledge<br />
Commission rapporterade nyligen<br />
att Indien behöver bygga 1 500 nya<br />
universitet de närmaste 20 åren. För<br />
tillväxtländerna i Asien beräknas att<br />
tillväxten i nya universitetsstudenter<br />
till 2020 kommer att vara nära 75<br />
miljoner. Med det snabbt stigande<br />
välståndet och utbildningsutgifterna<br />
i dessa länder är det en gigantisk<br />
värdetillväxt som kommer att ske på<br />
marknaden för högre utbildning.<br />
Vad gör svenska universitet<br />
för att ta del av tillväxten?<br />
Vad gör då svenska universitet för att<br />
ta del av denna tillväxt? Inte mycket.<br />
Det är till och med så att svenska<br />
universitet inte har något ekonomiskt<br />
intresse av utlandsexpansion<br />
eller att locka utländska studenter<br />
till Sverige.<br />
Svenska universitet får i dag inte<br />
ta betalt för sina tjänster. Universiteten<br />
skulle faktiskt förlora ekonomiskt<br />
om de avgiftsbelade sin export<br />
av högre utbildning. Tusentals<br />
svenskar pluggar i dag utomlands.<br />
Många betalar avgifter för sin utbildning.<br />
Enbart på läkarutbildningen<br />
på Wroclaw-universitet i Polen läser<br />
101 svenskar och de betalar ungefär<br />
100 000 kronor per år för sin utbildning.<br />
Hur kommer det sig att Polen<br />
och inte Sverige blivit exportör av<br />
läkarutbildning?<br />
Marknaden för sjukvård kommer<br />
också att växa exponentiellt i Asien<br />
de närmaste tjugo åren. Det finns<br />
studier som pekar på en tillväxt på<br />
två biljarder amerikanska dollar för<br />
Kinas sjukvårdsmarknad till 2020.<br />
Vad gör då svenska sjukhus för att<br />
ta del av den tillväxten? Inte mycket.<br />
Det finns över huvud taget ingen<br />
strategisk satsning från svenska<br />
sjukhus att investera utomlands eller<br />
att få patienter till Sverige. Estland är<br />
i dag en större sjukvårdsexportör än<br />
Sverige.<br />
Sveriges välstånd byggdes på<br />
en handelsinriktad industri. För<br />
arbetarna i blåställ fördes en internationellt<br />
offensiv politik. Men<br />
för lagerkransarna och vitrockarna<br />
gäller protektionismens politik. Med<br />
en sådan politik gör Sverige snart<br />
Medelhavsländerna sällskap i EU:s<br />
protektioniska klubb.<br />
Fredrik Erixon<br />
Chef för European Centre for International<br />
Political Economy (ECIPE), en<br />
think tank baserad i Bryssel<br />
Källa: Handelskammartidningen 6/07<br />
Offentliga Affärer 3 2008 | www.offentligaaffarer.se
Change language