lisbeth Johnson - WebNews

Nr 3 2008 | Sextonde årgången Pris 79 kr 

UPPHANDLING EKONOMI jUrIDIK UtbILDNING vårD LEDArSKAP MILjö KONfErENS 

Profilen 

Inför Kommek 

Lean bemanning inom 

sjukvården ställer nya 

krav på chefen 

Kfi 

Betydelsefullt för 

kommunernas framtid 

Småföretag kan 

också vinna ramavtal 

Nya LOU och 

försörjningslagen 

Avknoppning 

Lägesrapport 

från Stockholm 

Swiss Post fick ramavtal 

men ingen post 

I år har redan 23 

kommunala skolor 

ansökt om att bli friskola 

Sverige har blivit 

protektionistiskt 

lisbeth Johnson 

Nu är det dags för samarbete 

Avtalsnytt | IT-produkter med tillhörande tjänster

2 

Elektroniska signaturer för alla 

Upphandlare 

Ta emot elektroniskt signerade anbud och signera avtal elektroniskt direk 

genom att integrera ditt upphandlings-, diarie- eller dokumenhanteringssys 

När du använder tjänsten ser du om anbudslämnaren eller motparten 

representera sin organisation som firmatecknare eller via fullmakt. Inom kort 

har skatteskulder. 

Leverantörer 

Skaffa ett ChamberSignkonto och spara tid och pengar genom att skicka 

även använda ditt konto för tex. avtalssignering mot dina egna leverantörer 

skicka a 

Systemtillverkare 

Säkra upp juridiken i ditt system genom att integrera ChamberSigns tjän 

integrationsgränssnittet är helt kostnadsfritt. 

Kommer snart! 

Inom kort kan du använda din 

e-legitimation i vår tjänst... 

Gå in på www.chambersign.se eller ring 08-191119 för mer information 

ChamberSign Sverige AB är ett handelskammarägt bolag och ingår tillsammans med åtta andra lä 

Offentliga Affärer 3 2008 | www.offentligaaffarer.se 

samma namn.

t via ChamberSigns tjänst eller 

tem mot tjänsten. 

vid avtalssignering har rätt att 

kommer du även se om bolaget 

dina anbud elektroniskt. Du kan 

. Du får ditt konto och kan börja 

ster. Det är mycket enkelt och 

nder i ett europeiskt samarbete med 

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 3 2008 

Några av våra partners: 

Upphandling.com 

3

AMERICAN EXPRESS 

BETALSYSTEM 

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster. 

Bara en leverantör är rankad 

1:a i alla kategorier. 

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer. 

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på: 

Tel 08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com 

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS. SM

Lisbeth Johnson 

tar höjd som ny 

ordförande för SOI 

22 

20 


8 

16 

36 

8 

13 

20 

16 

22 

36 

47 

innehåll 

Offentliga Affärer nr 3 2008 

Profilen 

Nu är det dags för samarbete. Lisbeth johnson, 

nybliven ordförande för SOI, vill se mer samarbete 

med leverantörerna för att skapa förståelse för 

varandras roller. 

Östersjöregionen skall bli världsbäst 

fredrik reinfeldt skall under Sveriges 

ordförandeskap i EU jobba på att östersjöregionen 

skall bli den främsta tillväxtregionen i Europa. 

Sverige missar affärer och jobb 

När det gäller tjänstesektorn har Sverige sällat sig till 

de mest hårdnackade protektionisterna och missar 

därför enorma affärsmöjligheter i vår omvärld. Det 

menar fredrik Erixon, chef för ECIPE, en think tank 

baserrad i bryssel. 

Kommunforskningen i Västsverige 

Offentliga Affärer kommer att publicera en 

serie korta artiklar från Kfi. först ut är artikeln 

”betydelsefullt för kommunernas framtid”. 

Juridik 

Nya LOU och nya försörjningslagen – reglerna 

viktnng av tilldelningskriterier presenteras av 

advokat Anna Ulfsdotter forsell. 

Ledarskap 

Coachning och mental träning ger bättre resultat. 

Michael Södermalm tredje och avslutande artikel 

om hur man kan coacha sig själv till ett friskare och 

bättre liv. 

Avtalsnytt 

It-produkter med tillhörande tjänster, planerade och 

pågående upphandlingar. 

5

Nummer ett på 

betalkort och resekonto 

för statliga 

myndigheter. 

eurocard.se 

6 

Eurocard har återigen vunnit det statliga 

ramavtalet för betalkort och resekonto. 

Att samla allt på en faktura ger smartare 

administration och sparar tid och pengar. 

Men det unika är tjänsterna ni enkelt 

kopplar till era kort: system för sammanställning, 

analys och uppföljning av alla 

inköp. Resultatet är bättre kostnadskontroll. 

Kontakta oss gärna om du vill ha fl er 

skäl att välja Eurocards kort- och betalningstjänster. 

Läs mer på eurocard.se, 

eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen 

till en expert på betalningar. 

Offentliga Affärer 3 2008 | www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av 

VD och Ansvarig utgivare 

Urban Nilsson 

urban@hexanova.se 

Ekonomi 

Monika beiring 

monika.beiring@hexanova.se 

Redaktionsledning 

Klas bergqvist 

klas.bergqvist@hexanova.se 

Journalister 

Ingrid Saarva 

tina Lundberg 

Arne öster 

Klas bergqvist 

Kent Mossheden 

Krönikör 

tina Lundberg 

Annonser/Traffic 

Henrik tonström 

annonser@hexanova.se 

Layout 

Henrik tonström 

henrik.tonstrom@hexanova.se 

Prepress och tryck 

Stromia-futurum Grafiska Ab 

www.stromia.se 

Projektledning Stockholm 

Anita Sanderholm 

anita.sanderholm@hexanova.se 

Kent Mossheden 

kent.mossheden@hexanova.se 

Göran Welander 

goran.welander@hexanova.se 

Projektledning Göteborg 

Aleksandar Capovski 

a.capovski@hexanova.se 

Adress/Namnändringar 

adressandring.oa@hexanova.se 

Adress Göteborg (HK): 

Hexanova Media Group Ab 

fiskhamnsgatan 2, 

414 58 Göteborg 

tel 031-719 05 00 

fax 031-719 05 29 

Adress Stockholm: 

Hexanova Media Group Ab 

Drakenbergsgatan 2 

117 41 Stockholm 

tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 

fax. 08-618 03 27 

www.offentligaaffarer.se 

ISSN 1653-3674 

Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och 

upphandlare inom den offentliga sektorn. 

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den 

offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista, 

kontakta vår annonsavdelning. 

Staten tar täten i energi- 

smartare It-användning 

Statliga myndigheter ska ha energianvändningen 

i fokus när de upphandlar datorer och annan 

kontorsutrustning. Energimyndigheten och 

Miljöstyrningsrådet arbetar med de nya EU-reglerna. 

De krav som ställs av Energy Star, ett energimärkningssystem 

som används inom EU, måste 

uppfyllas. 

EU:s förordning om att energimärkningen 

Energy Star ska användas vid offentliga upphandlingar 

av energikrävande kontorsutrustning gäller 

från och med mars 2008. Apparater som datorer, 

skärmar, kopiatorer och skannrar omfattas. Energiförbrukningen 

i produkterna måste motsvara 

de krav som ställs i Energy Star, eller vara ännu 

energisnålare. 

Det blir tuffare för tillverkarna att få Energy 

Stars märke på sina produkter. Tidigare var i 

princip alla kända kontorsapparater på marknaden 

märkta med Energy Star, men nu skärps kraven så 

att bara de allra mest energieffektiva omfattas. För 

övriga tillverkare blir de mål att sträva mot. Energikraven 

kommer att skärpas löpande allt eftersom 

produkterna förbättras. 

EU hoppas att Energy Star ska minska unionens 

energianvändning med 30 TWh. Det är 

första gången som EU inför obligatoriska krav på 

energianvändning i offentlig upphandling. 

Sveriges väg- och 

järnvägsnät är eftersatt 

Ett hållbart och väl fungerande transportsystem är 

en förutsättning för Sveriges konkurrenskraft och 

välfärd. Budskapet från landets kommuner, landsting 

och regioner är tydligt – staten måste kraftigt 

öka satsningarna på vägar och järnvägar. 

I Banverkets analys konstateras att det finns 

marknadsmässiga förutsättningar att bygga Europakorridoren, 

det vill säga helt nya järnvägar på 

sträckorna Stockholm – Göteborg och Stockholm 

– Skåne. Banverket vill först se en satsning på 

Götalandsbanan Stockholm – Jönköping – Göteborg 

och föreslår att regeringen börjar med den 

så kallade Ostlänken från Järna i Södermanland 

till Linköping och i andra ändan sträckan Borås 

– Göteborg. Utredarna beräknar att hela Europakorridoren 

skulle kosta mellan 100 och 150 

miljarder kronor. 

I dag råder kapacitetsbrist på Sveriges järnvägar 

samtidigt som klimatmål och effektiviseringsskäl 

talar för att mer person- och godstrafik borde föras 

över till järnväg. 

Söder om Skandinavien finns i dag 550 mil 

höghastighetssträckor och 350 mil är under 

byggnad. 

Nya finansieringsmodeller, som offentlig och 

privat samfinansiering, s.k. OPS-lösningar, kan i 

vissa fall prövas som komplement, men inte för 

att lösa akuta finansieringsproblem eller eftersatt 

underhåll. 

Kritiska synpunkter 

Skattepengar ska givetvis användas där de gör 

störst nytta. Offentliga investeringar måste utgå 

från beräkningar som väger fördelar mot nackdelar. 

Att lägga miljarder på projekt som kostar 

betydligt mer än de smakar är ett slöseri med 

medborgarnas pengar. 

Den pågående debatten om höghastighetståg 

visar hur angelägna sådana samhällsekonomiska 

beräkningar är. Allt fler politiker talar om att 

Sverige ska satsa på denna typ av järnväg, men få 

ställer frågan om det mycket höga priset – minst 

en miljard kronor per mil – kan motiveras. 

Både gods- och pendeltåg måste fungera 

Å andra sidan behöver järnvägsnätet utvecklas på 

ett sådant sätt att både gods- och pendeltågstrafiken 

underlättas. Samordningseffekter av olika 

investeringar ska inte underskattas. Det gäller inte 

minst i Västra Götalandsregionen, som ibland är 

lite bortglömd på sina håll. 

Här finns Göteborgs hamn som är en av Skandinaviens 

viktigaste hamnar och har en central roll 

för regionens näringslivsutveckling och sysselsättning. 

Hamnen är centralpunkten i ett komplext 

system av transportleder för väg, järnväg och 

farleder på havet, där varje del är beroende av de 

övriga för att säkerställa funktionen av Göteborg 

som ett nationellt logistiskt centrum. Göteborgs 

hamn har pekats ut som en av de tio viktigaste 

hamnarna i Sverige. 

Då är det naturligtvis väldigt angeläget att de 

olika transportlederna till och från hamnen fungerar 

så smidigt och effektivt som möjligt. 

Urban Nilsson 

Ansvarig utgivare 

7

profIlen | LisBeth johnson – ny ordförande soi 

Nu är det dags för 

Den första april valdes Lisbeth 

Johnson till SOI:s ordförande efter 

Sven-Eric Hargeskog. Med ett 

förflutet som upphandlingschef för 

Försvarsmakten och upphandlingsexpert 

på Socialstyrelsen, så även 

upphandlare inom kommuner och 

landsting har hon många erfarenheter 

att ta med sig in i arbetet. Styrelsen 

som var nästan ny när Lisbeth trädde 

i kraft som ordförande, har kommit 

en god bit på väg i arbetet. 

– Jag tycker att det har gått 

jättebra. Vi i styrelsen har pratat 

igenom var vi står, vad vi vill och 

vad som är viktigt att prioritera nu. 

Vi landar i medlemsnyttan. Det är 

oerhört viktigt att försöka få igång 

lokala och regionala nätverk som 

stärker den enskilda upphandlaren, 

menar Lisbeth. 

Förbättra förutsättningarna 

SOI är en ideell förening som består 

av offentliga upphandlare vars syfte 

är att förbättra förutsättningarna 

för offentlig upphandling. Idag är 

det cirka 1100 medlemmar som är 

knutna till föreningen. Förutom att 

SOI stödjer medlemmarna med sitt 

nätverk, hjälper de medlemmarna 

att utvecklas i sin roll som upphandlare 

genom att anordna olika utbildningar, 

konferenser och seminarier. 

– Jag vill lyfta fram upphandlaren 

i vardagen och bredda förståelsen. 

Som upphandlare är du ensam och 

ibland upplever jag att upphandlaren 

inte får gehör av sina chefer, därför 

känns det oerhört viktigt att stötta 

upphandlarna. Inte minst därför att 

upphandlaren ibland även har poli- 

8 

samarbete 

De första månaderna som ordförande för SoI, 

Sveriges offentliga Inköpare, har varit mycket 

glädjande för lisbeth Johnson. Både hon och 

styrelsen har fått många positiva tillrop. 

– Det känns fortfarande stort och jag är stolt 

över förtroendet, säger lisbeth. 

tiska krav på sig, vilket är ett krav 

i sig. Jag vill försöka bidra med att 

lyfta fram vardagsverktygen och 

utbildningsfrågor. Lika viktigt som 

det är att vi syns i debatten, fortsätter 

Lisbeth. 

Nya LOU en kosmetisk natur 

– Lagen om offentlig upphandling, 

LOU, fortsätter att vara ett kärt 

debattämne. Det är bra. Effekterna 

av lagen behöver diskuteras. Målen 

om ökad konkurrens och förbättrad 

rättssäkerhet bör stå fast, men kan 

säkert nås genom ett enklare ramverk 

än dagens, menar Lisbeth. 

För upphandlare är det många 

gånger ett omfattande regelverk som 

är negativt ur flera aspekter. Det 

skapar byråkrati utan att säkerställa 

att lagens syften uppnås, inte minst 

med tanke på att det riskerar att 

utestänga tänkbara leverantörer och 

minska konkurrensen. 

– De förändringar av LOU, lagen 

om offentlig upphandling, som 

trädde ikraft vid årsskiftet var mer 

av kosmetisk natur och kommer 

sannolikt inte att innebära någon 

förenkling av det praktiska arbetet. 

Vi som är verksamma som upphandlare 

i stat, landsting och kommuner, 

väntar nu på en fortsatt översyn av 

LOU i huvudsak enligt de linjer som 

SKL, Sveriges kommuner och landsting, 

drar upp, säger hon. De idéer 

som SKL drar upp kan vara en bra 

grund för det fortsatta arbetet 

– Direktupphandling upp till ett 

belopp om 600 000 kr med krav 

på dokumentation som visar att 

flera leverantörer fått möjlighet att 

lämna anbud innebär att det skapas 

väsentligt förbättrade möjligheter 

för mindre företag utan omfattande 

administrativa resurser att vara med 

och konkurrera. 

– Att säkerställa konkurrens och 

rättssäkerhet tror vi går att förena, 

ja, till och med lättare uppnås, med 

förändringar av lagen i den riktning 

som SKL anger, menar Lisbeth. 

Bristande kommunikation 

– Det är lätt att prata om att vi är 

effektiva, men vi måste kunna visa 

det på ett tydligt och tillgängligt sätt. 

En bra affär är när vår kund får det 

han vill ha, till rätt kvalitet och till 

rätt pris, säger hon. 

Lisbeth tycker det är viktigt att 

skapa större förståelse i kontakterna 

med Svenskt Näringsliv och Företagarna. 

Hon anser det är viktigt 

att de möts och diskuterar kring 

frågan - vad är det som kan gå snett i 

upphandlingsfrågor. 

– Problemet som jag ser det är den 

bristande kommunikationen. Det 

hade varit mycket lättare om leverantören 

vid viktiga frågor kontaktade 

upphandlaren och frågade istället 

för att dra iväg med egna tankar som 

kan sluta i domstol, menar hon. 

– Om man inte pratar med 

motparten så kan man ju heller inte 

skapa förståelse. Jag tycker det är 

viktigt att vi pratar om hur vi ser på 

varandra, diskuterar förfrågningsunderlaget, 

svagheter i anbuden, ja, hur 

vi kan skapa broar av större förståelse 

för varandras roller är ytterst viktigt, 

fortsätter Lisbeth. 

En neutral plats 

– Jag tycker att vi behöver vidareutveckla 

forum där vi inte pratar om 

enskilda affärer, utan en neutral plats 

där vi möts kring den gemensamma 

nämnaren – att hjälpas åt att göra 

bra affärer. Jag ser att fler och fler 

kommuner bjuder in leverantörer till 

frukostmöte, vilket är mycket bra. 

säger hon. Jag har också märkt en 

annan förändring sista halvåret, vid 

konferenser nämns inte regelverket, 

utan man pratar mer om affärer, det 

säger en del och är positivt, fortsätter 

Lisbeth. 

Sparar 10 miljoner 

– Kollegor har gjort en inkontinensupphandling 

alldeles nyligen som 

gick riktigt bra. Vi sparar 10 miljoner 

under en fyra års period, det vill säga 

om inte den nuvarande förbrukningen 

ökar för då blir besparingen 

ännu större. Det man har gjort 

här att man har valt att bara ha en 

leverantör per produktområde. Det 

blir mycket bättre priser, inte minst 

mycket lättare att följa avtalen. 

Ödmjuk 

Att inte ta åt sig äran själv är något 

som blir synligt i Lisbeth Johnsons 

resonemang. Det ligger kanske 

något i det hon skrev i sitt tacktal 

till medlemmarna – ”det är naturligt 

att en styrelseordförande är den som 

syns och hörs mest men solospel kan 

aldrig framgångsrikt matcha ett väl 

fungerande kollektiv”. 

Text: Tina Lundberg 

Foto: Thor Balkhed 



profIlen 

”Det är naturligt att en 

styrelseordförande är den 

som syns och hörs mest 

men solospel kan aldrig 

framgångsrikt matcha ett 

väl fungerande kollektiv.” 

9

1. 2. 3. 

10 

Ingen vet hur morgondagen ser ut. 

God morgon! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid 

förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas 

till nya behov. Oavsett om ditt företag växer snabbt eller har ett högt 

förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. 

Vill du veta mer: www.agresso.se 

Affärssystem utan bäst före-datum 


Kommuner slarvar med brandskydd 

Bara sex av tio brandskyddskontroller genomförs 

som de ska. Det slarvas med olycksundersökningar, 

som enligt lagen ska ske till exempel 

efter en brand. Kommunerna nonchalerar lagen 

om skydd mot olyckor (lSo), att döma av räddningsverkets 

senaste utvärdering. 

Trots att den nya lagen gällt i fyra 

år har bara 22 procent av kommunerna 

antagit de handlingsprogram 

för räddningstjänsten som lagen 

kräver, visar Räddningsverkets färska 

avstämning. 

Kommunerna skyller på att den 

här processen tar tid, och det är 

möjligt. Men som lagen är skriven 

kan vi inte vara nöjda med det här 

resultatet, menar Lars Ekberg, chef 

för Räddningsverkets tillsynsavdelning. 

Den gamla räddningstjänstlagen 

ersattes 2004 av Lagen om skydd 

mot olyckor (LSO). Den nya lagen 

innehåller bland annat en ökad 

betoning på förebyggande arbete i 

kommunerna. I senaste numret av 

Räddningsverkets tidning Sirenen 

redovisar myndigheten dystra 

siffror över efterlevnaden. Kommunerna 

genomför exempelvis bear 

65 procent av de brandskyddskontroller 

som anses så viktiga att de 

ska genomföras vartannat år. Såväl 

i offentliga byggnader som i privata 

bostäder, till exempel av vedeldade 

pannor och braskaminer. 

Att bara 65 procent av brand- 

Sänkt kommunalskatt i 54 kommuner 

54 kommuner får sänkt kommunalskatt nästa år, 

i berörda kommuner bor 37 procent av landets 

befolkning. 

Mest sänks kommunalskatten i Täby, 

där skattesatsen minskas med 0,57 

procentenheter. Mest höjs skatten i 

Falkenberg, där den höjs med 0,82 

procentenheter till 31,02. Den 

kommunala skattesatsen i medeltal 

för riket sänks från 31,55 till 31,45. 

En del av sänkningen beror på att 

landstingsskatten minskar. 

Kommuner med störst sänkning 

av kommunalskatten: 

Kommun Skattesats Förändring 

Täby 29,73 -0,57 

Norrtälje 32,22 -0,47 

Danderyd 29,30 -0,43 

Solna 29,22 -0,43 

Kommuner med störst höjning av 

kommunalskatten 


Falkenberg 31,02 0,82 

Bräcke 33,47 0,75 

Älvdalen 33,45 0,75 

Storuman 33,55 0,65 


skyddskontrollerna blir utförda är 

alldeles för lite, anser Lars Ekberg. 

Det påstås vara svårt att få tag i 

behöriga kontrollanter. Räddningsverket 

utbildar för kommunernas 

behov, men när kurserna som 

myndigheten anordnar inte fylls kan 

de inte göra så mycket mer. 

Olycksundersökningar viktiga 

Lagen kräver också att kommunerna 

efter avslutad räddningsinsats ska 

genomföra en fördjupad undersökning 

av olycksorsak, förlopp 

och räddningsinsats – för att dra 

lärdomar och undvika nya olyckor. 

Det gäller inte bara bränder. I hela 

81 av landets 202 räddningstjänstkommuner 

genomfördes inte en 

enda sådan olycksundersökning 

under 2007. Nacka kommun, Västra 

Sörmland, Kristianstad och Sundsvall-Timrå 

återfinns i den skaran. I 

Stockholm gjordes bara tio olycksundersökningar. 

Här har kommunerna verkligen 

kommit igång dåligt, konstaterar 

Lars Ekberg och betonar att olycksundersökningarna 

är viktiga. 

Han uppmanar länsstyrelserna, 

Dals-Ed har den högsta 

och Vellinge den lägsta 

Dals-Ed har fortfarande den högsta 

skattesatsen i landet, 34,09 procent. 

Detta trots att Dals-Ed hör till de 

kommuner som sänker skatten nästa 

år. Vellinge har, liksom innevarande 

år, den lägsta skattesatsen i landet. 

Stockholm och Täby är nya på listan 

över de tio kommuner som har lägst 

skattesats. 

Kommuner med högst kommunalskatt: 


Dals-Ed 34,09 -0,15 

Malå 33,80 0,15 

Norsjö 33,80 0,15 

Ragunda 33,72 0,00 

Sollefteå 33,69 0,00 

som är regionala tillsynsmyndigheter, 

att jaga på kommunerna. I övrigt 

hoppas han mycket på den utvärdering 

av den nya lagen, som regeringen 

utlovat. Att bara 22 procent av 

kommunerna hunnit anta aktuella 

handlingsprogram för räddningstjänsten 

kan möjligen vara en signal 

om att lagen inte riktigt fungerar. 

Tragiskt trendbrott 

Det ser ut att bli ett tragiskt trendbrott 

i dödsbrandsstatistiken 2008. 

Hittills i år har 58 människor mist 

livet i bränder. Första halvåret 2007 

omkom 45 personer. 

Radhusbränder är relativt sett inte 

vanligare än villabränder. Men sprids 

elden blir konsekvenserna mycket 

Härnösand 33,64 0,00 

Ånge 33,63 0,00 

Smedjebacken 

33,59 0,00 

Mora 33,57 0,00 

9 kommuner med 33,55 

Kommuner med lägst kommunalskatt: 


Vellinge 28,89 0,00 

Kävlinge 28,90 0,00 

Örkelljunga 29,15 0,00 

Solna 29,22 -0,43 

Staffanstorp 29,28 0,00 

Danderyd 29,30 -0,43 

Ängelholm 29,43 0,00 

Lomma 29,63 0,00 

Stockholm 29,68 -0,37 

Täby 29,73 -0,57 

nyheter 

större. 

På Räddningsverket ser man 

kritiskt på röran av radhuskontruktioner. 

Här anser man att det 

är angeläget att radhus byggs och 

kontrolleras bättre från brandsskyddssynpunkt. 

Idealet är att varje radhuslägenhet 

konstrueras som en avskild brandcell 

ända upp till taket. I dag kan 

vindarna helt sakna brandmurar. 

Men kontrollen av radhus efter 

renoveringar behöver också bli bättre. 

Det kan räcka att någon borrar ett 

hål för en kabel i den gipsvägg som 

är brandmur, för att brandskyddet 

ska gå om intet. 

Arne Öster 

Tre landsting sänker skatten 

och ett höjer 

Landstingen i Stockholms län 

(-0,17), Västmanlands län (-0,15) 

och Kalmar län (-0,26) sänker 

landstingsskatten. För Kalmar läns 

landsting är det dock fråga om en 

så kallad skatteväxling, som beror 

på att primärkommunerna tagit över 

verksamhet från landstinget. Västerbottens 

läns landsting (+0,15) är det 

enda landsting som höjer skatten. 

Tina Lundberg 

11

12 

Ett handslag för effektivare 

offentlig upphandling 

När Upphandlingsdagarna för fjärde året i rad går av 

stapeln den 4-5 februari 2009 har ännu ett intressant 

år av offentlig upphandling passerat, sedan landets 

upphandlare senast samlades till vår stora upphandlingskonferens. 

Vi vill nu slå ytterligare ett slag för 

den ”goda affären” och har därför instiftat ett pris 

att dela ut till den eller de som genomfört, alternativt 

medverkat till, en synnerligen god affär inom offentlig 

förvaltning. 

Dock vill vi vidga perspektivet, så att pris även kan 

delas ut till personer som förtjänstfullt arbetat med 

att utveckla upphandlingsfunktionen och kompetenssäkra 

organisationen. 

Vi vill ha dina förslag och motiveringar till villken eller 

villka personer du tycker har bidragit till en eller flera 

”goda affärer” under 2008. 

Vinnare utses av en jury bestående av väl initierade 

personer som ingår i Upphandlingsdagarnas 

programråd. 

Priset kallas ”Handslaget”. Det delas ut under 

Upphandlingsdagarnas fest- och mingelkväll den 

4 februari 2009. 

Förutom ett välförtjänat diplom får vinnaren en 

resecheck värd 10 000 kr samt självklart kostnadsfritt 

deltagande under Upphandlingsdagarna 2009. 

Sista dag då du kan lämna förslag är den 10 januari 

2009, men vi ser gärna att du redan nu och löpande 

inkommer med förslag så att vi inte missar några 

goda affärer som bör belönas. 

Diplom 

Årets upphandling 2008 

har tilldelats: 

Anders Andersson 

I 2009 års programråd ingår: 

Anna lindberg, Miljöstyrningsrådet | Berndt Jakobsson, Akademikerförbundet SSR | Monica Widegren, Konkurrensverket 

Fredrik Tamm, Upphandlingsdagarna | Jan Blom, VHS Upphandling | Johan Aksberg, Kommentus | Ulf Palm, SKL 

Lena Svensson, SKL | Sven-Eric Hargeskog, Affärskollegan | Peter Forsberg, Advokatfirman Vinge | Roland Petersson, Kommentus 

Urban Nilsson, Offentliga Affärer | Kent Mossheden, Offentliga Affärer | Ylva Mannervik, Ekonomistyrningsverket 


Patientsäkerhet ett prioriterat område 

– Att människor skadas i vården är oacceptabelt. 

Därför arbetar vi intensivt tillsammans 

med landstingen för att förebygga vårdskador. 

Svensk sjukvård är i topp när det gäller medicinska 

resultat och vi ska vara i topp också när det 

gäller patientsäkerhet. Det säger håkan Sörman, 

vd på Sveriges Kommuner och landsting i en 

kommentar till den rapport om vårdskador i som 

Socialstyrelsen idag lämnat. 

Sveriges Kommuner och Landsting 

driver tillsammans med landstingen 

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet, 

där sex vanligt förekommande 

vårdskador ingår. För att 

förebygga vårdskador har experter 

tagit fram flera nya åtgärdspaket som 

ska användas konsekvent på landets 

vårdavdelningar. Den 17 juni presenterar 

SKL också en första omfattande 

mätning där förekomsten av de vårdrelaterade 

infektioner i landstingens 

kartläggs. Målsättningen är att reducera 

de vårdrelaterade infektionerna 

till hälften vid utgången av 2009. 

– Det är bra att Socialstyrelsen 

lyfter upp frågan om vårdskadorna. 

Vi är ytterst medvetna om 

situationen och det finns inget att 

kompromissa om när det gäller att 

komma till rätta med problemen. 

Det stora engagemang och omfattande 

förbättringsarbete som finns 

ute i landet skapar samtidigt stora 

förhoppningar om en positiv utveckling, 

säger Håkan Sörman. 


Varje år sker cirka 200 miljoner 

patientkontakter, varav ca 26 

miljoner läkarbesök i öppenvården 

och drygt 1 miljon vårdtillfällen på 

sjukhus. 

– I de allra flesta fall är vården i 

Sverige effektiv och säker. För att 

komma till rätta med de brister som 

ändå finns krävs att landstingens 

ledningar skapar säkerhet i rutiner, 

processer och strukturer. Självfallet 

har även individen ett ansvar, men 

det måste vara lätt att göra rätt, säger 

Håkan Sörman. 

Fotnot 

Förutom Nationell satsning för ökad 

patientsäkerhet pågår mängder av 

andra aktiviteter i landstingen för att 

förbättra patienternas säkerhet, till 

exempel: 

• VRISS-projekt pågår eller ska 

starta på Gotland och i landstingen 

i Jämtland, Västerbotten, 

Kalmar, Norrbotten, Uppsala. 

(VRISS = Vårdrelaterade infek- 

östersjöregionen ska bli världsbäst 

Östersjön får högsta prioritet under Sveriges 

eU-ordförandeskap. 

och statsminister fredrik reinfeldt siktar högt. 

regionen ska inte bara bli bäst på tillväxt i eU, utan 

i världen. fredrik reinfeldt är övertygad om att 

Östersjöstrategin kommer att leda till ökad handel, 

ökad tillväxt och förbättrade miljöinsatser. 

– Det finns mycket som talar för att vi verkligen kan 

bli den främsta tillväxtregionen i europa och också i 

hela världen, om vi använder detta rätt, säger han. 

Östersjöstrategin är en svensk idé 

som alla stats- och regeringschefer 

ställde sig bakom på EU-toppmötet 

i december i fjol. EU-kommissionen 

fick då en beställning på att ta fram 

ett konkret innehåll, som ska presenteras 

strax före Sverige blir EU-ordförande 

den 1 juli 2009. 

– Vi vill att det ska vara så 

konkret att svenska folket känner att 

tioner ska stoppas). 

• SÄLMA – Säker läkemedelsanvändning. 

Arbete pågår i bl.a 

Stockholm, Jönköping, Gävleborg, 

Västra Götaland, Västerbotten, 

Värmland 

• Händelse- och riskanalys - genomförs 

i flera landsting vid inträffad 

vårdskada bl.a Östergötland, 

Jönköping, Stockholm. 

• Fallskador och trycksår - arbete 

pågår i flera landsting, bl.a 

Uppsala, Västra Götaland, 

Dalarna, Jönköping 

det faktiskt är så att man steg för steg 

kan se förändringar”, säger Fredrik 

Reinfeldt. 

EU-kommissionen lägger nu 

örat till marken för att känna av vad 

regionen efterfrågar. I september 

kommer den också att hålla en stor 

Östersjökonferens i Stockholm. 

Redan i dag finns olika samarbeten 

runt Östersjön. Till exempel 

Östersjöstaternas råd, som haft toppmöte 

i två dagar i Riga med regeringsrepresentanter 

från alla länder i 

regionen. 

Men detta är inte nog, tycker 

Reinfeldt. Ingenstans märks det 

tydligt att åtta av Östersjöstaterna 

nu är EU-medlemmar och indirekt 

och direkt påverkas av EU:s lagar 

och budget. 

Mycket i strategin kommer att 

handla om handel, miljö, energi och 

transporter. 

– Men vi ropar inte på mer pengar. 

Vi ser det inte som en exklusiv klubb 

bara för oss i vår del av EU, utan det 

nyheter 

• Nationella IT-strategin - syftar 

bland annat till att ge en samlad 

bild av en patients vårdkontakter 

och läkemedelsordinationer 

• Kvalitetsregister - för att metodiskt 

följa medicinska resultat 

som en grund till förbättringsåtgärder 

• Öppna jämförelser av hälso- och 

sjukvården - där SKL och Socialstyrelsen 

tillsammans kartlägger 

kvalitet och resultat inom en stor 

mängd områden 

ska stå öppet för övriga i Europeiska 

unionen”, säger Reinfeldt. 

Runt om i EU tas nu olika regionala 

initiativ. I södra EU planeras 

en Medelhavsunion och Sverige och 

Polen har lanserat en idé om mer 

samarbete österut. Något som skulle 

kunna splittra EU, men också kan 

ses som ett sätt att anpassa EU-kostymen 

till de 27 medlemsländernas 

olika förutsättningar. 

Ett tecken på att Östersjön inte 

enbart intresserar de närmast berörda 

var den franske EU-ministerns Jean- 

Pierre Jouyets något udda begäran 

på toppmötet i Riga. I sitt tal, på 

engelska, ansökte han om att Frankrike 

ska få bli fullvärdig medlem i 

Östersjöstaternas råd. Ansökan ska 

nu behandlas av rådet under danskt 

ordförandeskap. 

13

nyheter 

bra med statligt ansvar för 

introduktion av nyanlända 

I utredningen ”egenansvar med professionellt 

stöd” som i dagarna presenterade sitt betänkande 

föreslås att staten ska ha huvudansvaret 

för introduktionen av nyanlända. Det är bra 

eftersom det är ett statligt ansvar ta emot flyktingar 

tycker Sveriges Kommuner och landsting. 

Den ändrade ansvarsfördelningen 

som utredningen föreslår innebär 

att kommunernas ansvar för introduktionen 

av nyanlända och försörjningsansvaret 

under introduktionstiden 

upphöra. Kommunerna ska 

fortfarande ha verksamhetsansvar i 

samband med flyktingarnas introduktion. 

– Kommunerna har gjort ett 

bra jobb med att försöka samordna 

insatserna för att introducera nyanlända 

i samhället. Det har på vissa 

håll inneburit stora svårigheter att 

få arbetsförmedling, Försäkringskassan 

och de egna insatserna att gå 

hand i hand. Därför är det bra om 

staten tar tillbaka huvudansvaret för 

samordningen av introduktionen, 

Två värdiga vinnare 

Guldlänken 2008 har fått två 

vinnare: Umeå Fritid som med Aktivitetskort 

på nätet förenklar administration 

i föreningslivet och hos 

14 

säger Anders Knape ordförande för 

Sveriges Kommuner och Landsting. 

– Att flyktingmottagandet i 

kommunerna samtidigt har varit 

kraftigt underfinansierat, något som 

bekräftas av utredningen, har inte 

gjort saken lättare för kommunerna, 

säger Anders Knape. 

Utredningen föreslår även att 

kommuner som inte på frivillig väg 

tar emot flyktingar ska tvingas att 

göra det. 

– Det är bara ett fåtal kommuner 

som inte tar emot flyktingar idag. 

Därför kommer förslaget om pliktlag 

inte få några större effekter för flyktingmottagandet 

i Sverige. Man 

kan dock undra hur effektivt det är 

att alla kommuner ständigt ska ha 

beredskap att ta emot flyktingar, 

med bostäder och den personal som 

krävs, säger Anders Knape. 

– Det vi saknar i betänkandet är 

en ordentlig utredning om anhörigas 

behov av introduktion. Vi har 

statistik som visar att många fler 

anhöriga har behov av introduktion 

än de som utredningen föreslår ska 

få det. Det handlar till exempel om 

personer som är anhöriga till flyk- 

Segrare: Pliktverket och Umeå fritid 

Tävlingen om landets mest 

innovativa offentliga e-tjänst 

kommunerna samt Pliktverket som 

med sin nya lämplighetsundersökning, 

CAPISCO, skapat helt nya 

vägar för hanteringen av lämplighetsundersökning 

och mönstring, 

– Det vi saknar i betänkandet 

är en ordentlig utredning 

om anhörigas behov 

av introduktion, säger 

Anders Knape. 

Bild från prisutdelningen 2008 då Magnus Kolsjö, finansdepartementet (mitten) gratulerade 

Lars Klefbohm, Umeå Fritid (till vänster) och Olle Ejner, Pliktverket (till höger) till segern. 

till värnpliktstjänstgöring. 

Guldlänken är tävlingen som 

premierar de bästa e-tjänsterna inom 

kommuner, landsting och statlig 

förvaltning. 

tingar som har hunnit bli svenska 

medborgare. Det måste vara behovet, 

och inget annat, som avgör om anhöriga 

får introduktion eller inte, säger 

Anders Knape. 

– Nu ska vi behandla utredningens 

förslag i sin helhet för att utreda vilka 

konsekvenser de olika föreslagna 

åtgärderna får för kommunerna och 

de nyanlända, säger Anders Knape. 

I Steg 1 valde juryn ut 15 tjänster 

bland alla förslag som kommit in. 

Dessa gick vidare till en mer ingående 

granskning. 

I Steg två nominerade juryn fyra 

finalister. Dessa fyra presenterade 

sina tjänster på konferensen Offentliga 

Rummet i Västerås 3 juni. 

Samma kväll utsågs vinnarna. 

Utöver vinnarna deltog i finalen 

Biblioteket.se, Stockholms stadsbibliotek, 

Kulturförvaltningen Stockholms 

Stad som skapar nya vägar 

för bibliotekens sätt att fungera i 

en digitaliserad medievärld samt 

Boverket som med hjälp av elektronisk 

upphandling visat hur man 

kan skapa lönsamma förenklingar i 

hanteringen av offentlig upphandling. 

Juryns presenterade följande 

motiveringar för vinnarna: 

”För ett mycket innovativt arbete 

med en fullständig förändring av en i 

högsta grad etablerad och traditionell 

verksamhet med hjälp av en mycket 

lönsam e-tjänst och en ny syn på verksamheten 

utses Pliktverket till en av 

vinnarna av Guldlänken 2008!” 

För ett kreativt och innovativt 

arbete med starkt nyttoorienterad 

användning av lönsamma e-tjänster, 

där Aktivitetskort på nätet är ett av 

flera exempel, utses Umeå Fritid 

till en av vinnarna av Guldlänken 

2008.” 


Sveafastigheter bidrar till den fortsatta 

utvecklingen i Bodens kommun 

Som en del i ett omfattande samarbete med 

Bodens kommun började Sveafastigheter i april 

att bygga den nya citygallerian i kvarteret kring 

hotell Bodensia och medborgarhuset. Den nya 

gallerian kommer att bidra till att Boden kan 

behålla delar av de handelsvolymer som i dag 

försvinner till bland annat grannkommuner. 

Boden kommer under 2009 att få ett 

nytt centrum med bland annat klädbutiker 

som kommer att bidra till att 

staden kan behålla delar av de stora 

handelsvolymer som i dag går till 

grannkommuner, främst Luleå. 

Gallerian, som slår upp portarna 

under hösten 2009, kommer att 


innehålla cirka 5 000 kvadratmeter 

butiksyta och ska inrymma ett 20-tal 

butiker varav mer än hälften kommer 

att vara nyetableringar i Boden. Den 

totala investeringen beräknas till 140 

miljoner kronor. 

Projektet är viktigt för handelns 

utveckling i Boden, men också som 

mötesplats med kulturella inslag i 

form av teater och bibliotek. Tillsammans 

med en i övrigt positiv företagsutveckling 

i såväl nya som etablerade 

företag i kommunen, ny event- och 

idrottsarena, som Sveafastigheter har 

byggt och som invigdes den 6 juni i 

år samt aktuella framtidsplaner kring 

underhållnings- och turistdestinationer 

kommer satsningen i centrum 

att ge Boden en kick. 

Lokalt stöd viktigt 

– Det lokala stödet bland bodensarna 

för inte minst utvecklingen av 

centrum och den nya arenan är stort, 

vilket är viktigt för oss eftersom vi vet 

att goda relationer med kommuninvånarna 

är en av de avgörande faktorerna 

för ett långsiktigt framgångsrikt 

samarbete med en kommun eller 

kommunalt fastighetsbolag, säger 

Eric Bergström, ansvarig för Bodensamarbetet 

på Sveafastigheter. 

I och med gallerians utmärkta läge 

mitt i Boden och en genomarbetad 

plan för hur ytorna ska utformas finns 

ett stort intresse bland hyresgäster som 

tidigare valt bort en etablering i Boden 

och en stor del av lokalerna är uthyrda 

redan innan bygget kommit igång. 

Gallerian har i dag inget eget 

namn och för att ytterligare involvera 

kommuninvånarna har Sveafastigheter 

och Bodens kommun beslutat att 

utlysa en tävling bland allmänheten 

för att hitta ett passande namn på 

gallerian. 

eKonomI 

Samarbetet med kommunen 

sträcker sig längre än till bara 

handelsytor 

Under maj månad köpte Sveafastigheter, 

som tidigare ägde en äldreboendefastighet 

i kommunen, resterande 

sju äldreboenden i Bodens 

kommun från det kommunala 

bostadsbolaget BodenBo. I och med 

affärerna har en investering om cirka 

50 miljoner kronor i modernisering 

och ombyggnad av en större äldreboendefastighet 

möjliggjorts. För att 

skapa kontinuitet och säkra kvaliteten 

för de boende kommer driften 

av verksamheten att även fortsättningsvis 

drivas i kommunal regi 

och BodenBo att sköta den löpande 

förvaltningen av fastigheterna. 

– Det är viktigt att poängtera 

att ett samarbete med en privat 

fastighetsinvesterare som Sveafastigheter 

skapar möjligheter till investeringar 

i fastigheter som tidigare 

kanske inte rymts i den kommunala 

budgeten. Dessutom frigörs tidigare 

bundet kapital som kan investeras i 

kommunens kärnverksamhet – att 

erbjuda bra och kvalitativa tjänster 

till kommuninvånarna, säger Eric 

Bergström. 

Ytterligare ett exempel på Sveafastigheters 

engagemang i Boden är 

bygget av den nya multiarenan på 

ett tidigare militärt område. Arenan, 

som har kapacitet för 5 000 sittande 

åskådare, ägs och har byggts på 

uppdrag av Sveafastigheter och har 

tillkommit för att möta de behov 

som de lokala idrottsföreningarna, 

inte minst fotbollsföreningen Boden 

BK, har på en modern hemmaarena. 

Arenabygget har gått enligt 

plan och arenan invigdes den 6 juni 

med bland annat en konsert med 

Robert Wells och lokalsonen Stefan 

Gunnarsson. 

Om Sveafastigheter 

Sveafastigheter är ett fastighetsbolag 

som grundades 2003 och är aktivt 

inom fastighetsinvesteringar och 

utvecklingsprojekt i främst Sverige 

och Finland, men även i övriga 

länder runt Östersjön. Ett av Sveafastigheters 

huvudområden är investeringar 

i regionstäder tillsammans 

med lokala partner som kommuner 

och lokala förvaltare. 

Sveafastigheter äger i dag fastigheter 

till ett värde av cirka 5 miljarder 

kronor med en uthyrbar area, inklusive 

planerade utvecklingsprojekt, om cirka 

650 000-700 000 kvadratmeter. 

Arne Öster 

15

eKonomI 

Kommunforskning i Västsverige 2007 

Verksamheten inom Kommunforskning i Västsverige 

(Kfi) omsatte under 2007 cirka fem miljoner 

kronor. Under de senaste åren har omfattningen 

på verksamheten mätt i ekonomiska termer varit 

runt fem miljoner, vilket är en volym som innebär 

att de gemensamma kostnaderna för ledning och 

administration täcks. 

KFi baseras i hög grad på ett omfattande 

nätverk av forskare vid universitet 

och högskolor och omfattningen 

på verksamheten beskrivs inte alltid 

bäst av hur mycket medel som har 

tillförts verksamheten. Under 2007 

avrapporterades många studier, vilket 

gjorde att rapportfloran var betydligt 

intensivare än ett normalår. Åtta 

KFi-rapporter publicerades, vilket 

innebar att det vid årsskiftet givits 

ut 92 rapporter sedan verksamheten 

startade. Till detta kommer åtta så 

kallade U-rapporter och två RoS- 

1. Stabila spelregler mellan stat 

och kommun 

2. Tydliga finansiella förutsättningar 

3. Reformera kommunstrukturen 

(om det krävs för att åstadkomma 

1 och 2) 

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv 

är det viktigt att spelreglerna mellan 

stat och kommun är tydliga och 

stabila. Det är inte ändamålsenligt 

att besluta om förändringar med 

kort varsel vare sig det handlar om 

nya pålagor eller nya medel för att 

förstärka eller satsa på något politiskt 

angeläget område. En kvalitet 

i stabila spelregler är att de bygger 

på en långtgående decentralisering, 

den kommunala självstyrelsen måste 

värnas. 

16 

rapporter som är den särskilda serien 

där resultat från vår årliga ekonomichefsenkät 

redovisas. Enkäten har nu 

genomförts tre år i rad och den fjärde 

studien förbereds i skrivande stund, 

detta medför att vi får alltmer intressanta 

data rörande uppfattning om 

ekonomi, styrmodeller och ledning i 

våra kommuner. 

Under 2007 har arbetet inom 

KFi bedrivits inom ramen för fyra 

programområden; kommunal 

utveckling, redovisning och finansiell 

bedömning, styrning och 

Artikel ett i Offentliga Affärers serie korta artiklar ur verksamheten vid Kfi. 

Betydelsefullt för 

kommunernas framtid 

mot bakgrund av ett stort antal studier av kommuners 

utveckling och tillståndet i kommunsektorn 

framträder tre saker som betydelsefulla för en 

gynnsam kommunal utveckling ekonomiskt och 

verksamhetsmässigt 

Tydliga finansiella förutsättningar 

följer av stabila spelregler. 

Det är viktigt att kommuner och 

landsting är trygga i sin förvissning 

om hur deras verksamhet finansieras 

och vilket ansvar staten tar i 

denna finansiering. Av stor vikt är 

att riktade ekonomiska bidrag och 

i synnerhet extraordinärt stöd till 

så kallade kriskommuner undviks. 

Det är nödvändigt för att förhindra 

den dubbelt negativa effekten av 

bail-out-problematiken. Om staten 

beviljar extra stöd till kommuner 

som inte tar ansvar för sin ekonomi 

behöver dessa kommuner inte heller 

i fortsättningen göra nödvändiga 

anpassningar och företrädare övriga 

kommuner kan komma att göra 

bedömningen att det inte lönar sig 

att följa uppsatta spelregler. Mycket 

ledning samt kommunal självstyrelse. 

En diskussion har påbörjats 

inom styrelsen och ledningen om en 

översyn av programstrukturen och en 

ny indelning av forskningsverksamheten 

som bättre svarar mot angelägna 

forskningsbehov och samtidigt 

är en bättre beskrivning av den profil 

som forskningen vid KFi har eller 

bör sträva mot. Som en konsekvens 

av att forskningen kring klassiska 

kommunalekonomiska frågor har 

försvagats i ett nationellt perspektiv 

är det viktigt att KFi starkt profilerar 

kommunforskningsverksamheten 

och driver på utvecklingen. Inför 

den nya avtalsperioden från och med 

år 2010 kommer en ny struktur att 

presenteras. 

Det finns ett stort behov av 

forskning kring hur kommuner och 

landsting hanterar sitt välfärdsuppdrag 

och balanserar ställda krav på 

hög verksamhetskvalitet och kostnadseffektivitet. 

Alldeles oavsett om 

de finansiella förutsättningarna är 

talar också för att en ökad tydlighet i 

kommunernas ansvar för ekonomin 

skulle gynnas av att det ekonomiska 

balanskravet avvecklas. Kravet har 

urholkats men skapar fortfarande 

viss förvirring i resonemang kring 

innebörden av god ekonomisk 

hushållning och i formulering av 

finansiella strategier. 

En förutsättning för att staten 

och kommunsektorn ska utveckla 

den relation som förespråkas ovan 

kan vara att kommunstrukturen 

reformeras. Vi förespråkar ingen ny 

allomfattande kommunindelningsreform 

även om vi i våra genomförda 

studier noterar att organisationsförändringar 

kan medverka till en 

gynnsam utveckling eftersom det 

innebär att etablerade företeelser 

ifrågasätts och nödvändig förändring 

kan komma till stånd. På det sättet 

kan en genomgripande omorganisering 

vara ett betydelsefullt medel 

för institutionell förändring. Men 

samtidigt har vi i våra studier noterat 

att de tidigare kommunsammanslagningarna 

har haft svårt att få genomslag 

i praktiken. I alla fall har det tagit 

tämligen lång tid. Vi är medvetna om 

gynnsamma eller om försvagningar 

innebär att reduceringar och prioriteringar 

måste göras är forskning viktig 

för att belysa, förklara och bidra till 

ökad förståelse för hur effektiv verksamhet 

upprätthålls och utvecklas. 

Inriktningen på verksamheten inom 

Kommunforskning i Västsverige 

innebär att vi dessutom erbjuder oss 

att medverka i utveckling och implementering 

av lämpliga modeller och 

metoder för ekonomisk och verksamhetsmässig 

bedömning, organisation, 

styrning och ledning. 

I detta nummer av Offentliga 

Affärer redovisas en av de korta 

artiklar som kompletterar vår årsredovisning. 

I nästa nummer av 

Offentliga Affärer följer vi upp med 

ytterligare artiklar som författade av 

forskare inom Kfi 2007-kretsen. 

Trevlig läsning. 

Björn Brorström, Professor 

Rolf Solli, Professor 

att det är svårt att på generell nivå 

avgöra hur stor en lagom kommun 

är och det finns studier som visar att 

mindre kommuner inte har svårare 

att hantera ekonomin än större 

kommuner. Vad vi ändå menar är 

att det torde finnas ett minimum för 

hur liten en kommun kan vara för att 

staten ska våga skapa och respektera 

stabila spelregler för kommunerna 

vilket även inbegriper de finansiella 

förutsättningarna. Om det ska bli 

möjligt att förverkliga de idéer som 

finns om att stärka det kommunala 

självstyret, vilket en expertgrupp 

till Grundlagsutredningen har föreslagit, 

kan det finnas skäl att ifrågasätta 

de allra minsta kommunernas 

möjligheter. Dessa kan ha svårt att 

upprätthålla kompetens och enskilda 

händelser riskerar att få alltför stort 

genomslag på deras ekonomi för att 

den statliga nivån – inte minst rikspolitikerna 

– ska acceptera kommunerna 

och avstå från interventioner. 


KFi– Aktiviteter 2007 

KFi-rapporter 

92. Sven Siverbo, 2007. 

”Benchmarking i svenska kommuner 

år 2007.” 

ISBN 978-91-976612-9-4 

91. Rolf Solli och Peter Demediuk, 

2007. ”Tradition som förändringsförklaring.” 

ISBN 978-91-976612-8-7 

90. Sven Siverbo, 2007. ”Att arbeta 

med benchmarking.” 

ISBN 978-91-976612-7-0 

89. Lennart Jansson, 2007. ”Lärandeprojekt 

för skolutveckling, vad 

kan vi lära av det?” 

ISBN 978-91-976612-6-3 

88. Björn Brorström, Pierre Donatella 

och Hans Petersson, 2007. ”Allt 

om kommuners årsredovisning.” 

(Bok utgiven av Studentlitteratur). 

ISBN 978-91-44-04899-4 

87. Björn Brorström, Staffan Lindvall 

och Rolf Solli, 2007. ”Ledande 

för produktivitet.” 

ISBN 978-91-7164-265-3 


86. Pierre Donatella, Hans Petersson 

och Björn Brorström, 2007. ”Bristfälliga 

budgetdokument. Om mål 

och riktlinjer för god ekonomisk 

hushållning.” 

ISBN 978-91-976612-4-9 

85. Lisa Nöjd, 2007. ”Framgångsrik 

mot alla odds – En studie av Härjedalens 

kommun.” 

ISBN 978-91-976612-3-2 

KFi U-rapporter 

80. Sara Brorström, Pierre Donatella 

och Björn Brorström, 2007. 

”Organisations utveckling i Högsby 

kommun – En utvärdering.” 

79. Sara Danielsson, 2007. ”En 

jämförande studie av Sveriges socialchefer 

och skolchefer.” 

78. Pierre Donatella och Rolf Solli, 

2007. ”En hållbar arbetsplats.” 

77. Lisa Nöjd, 2007. ”Praktik i praktiken 

– En utvärdering av feriepraktiken 

i Västra Götalandsregionen.” 

76. Sven Siverbo, 2007. ”Kommunsektorns 

organisering, styrning 

och ledning – En enkät studie 

av kommuncheferna i Sveriges 

kommuner.” 

75. Sofia Wallén, 2007. ”Resultat – 

benchmarking 2007 – En studie om 

svårigheterna med att få nyckeltal att 

komma till användning i kommunsektorn.” 

74. Viveka Nilsson, 2007. 

”Kommunal tillväxt – Kommunchefens 

motiv till tillväxtsatsningar.” 

RoS-rapporter 

RoS-rapport 3. Pierre Donatella 

och Tobias Johansson (red), 2007. 

”Ekonomi i fokus – om sämre tider, 

ekonomistyrning och avgiftshöjningar.” 

Rolf Solli 

eKonomI 

RoS-rapport 2. Viveka Nilsson (red), 

2007. ”Förbättrad ekonomi och 

ökad grad av omorientering.” 

Keop – kommunal ekonomi och 

politik 

Seminarier 

FIFA-dagen, den 22 mars 2007. 

Chefsdagen, den 11 maj 2007. 

KFi-dagen, den 8 november 2007. 

Redovisningsseminarium, den 11 

december 2007. 

Utbildningar 

Utbildning för förtroendevalda, 

Bollebygds kommun, Tanums 

kommun, Öckerö kommun, Göteborgs 

stad 

Mässor och andra aktiviteter 

GPMS – Göteborg Public Management 

Seminar, den 19-20 november 

2007. 

Kvalitetsmässan, den 20-22 

november 2007. 

17

eKonomI 

Ledande på vagnparksadministration 

Autoplan som är en del av Swedbank är marknadsledande 

på vagnparksadministration i 

Sverige. man hanterar mer än 33 000 fordon och 

har drygt 500 kunder. Bland kunderna finns stat, 

kommuner och landsting och större företag. 

Kommuner och landsting 

ställer speciella krav 

– Vår framgång med kommuner 

och landsting kan enklast förklaras 

av att vi är en oberoende leverantör. 

Utifrån kundens behov, bilpolicy, 

antal anställda etcetera rekommenderar 

vi lämpliga leverantörer och 

samarbetspartners oavsett om det rör 

sig om bilköp, däckinköp, oljebolag 

eller hyrbilsfirmor. Vi rekommenderar 

– kunden väljer. Tack vare vårt 

oberoende kan de alltid lita på vår 

objektivitet, berättar Daniel Thell På 

Autoplan. 

– Särskilt när det gäller kommuner 

och landsting kommer vår erfarenhet 

väl till pass. Till skillnad från företagen, 

är behoven inom kommun 

och landsting mycket mer varierat. 

Där kan det handla om rena tjänstebilar, 

lätta lastbilar och transport- 

Lean bemanning 

lean, som betyder smal, har blivit det nya modeordet 

bland experterna på sjukvårdsproduktion. 

Sålunda eftersträvas en förändring som i allt 

väsentligt bygger på toyotas erfarenheter av att 

metodiskt identifiera och utsortera allt onödigt 

i produktionsprocessen. Att minimera slöseri 

förutsätter en kontinuerlig utvärdering kopplat 

till ständigt förbättringsarbete där verksamheten 

ytterst är fokuserad på att öka tjänsteeller 

produktvärdet för kunden. 

I de flesta organisationer utgör tiden 

och människan de främsta tillgångarna 

men samtidigt också de största 

kostnadsposterna. Men frågan är om 

detta beaktats i tillräcklig utsträckning 

tidigare eller ens i nuläget med 

introduktionen av lean. Hittills 

har ansträngningarna att förändra 

produktion och öka effektivitet mest 

handlat om nya processer, omstruktureringar 

eller rent av nedläggningar. 

Överraskande lite har gjorts 

för att höja produktivitet genom 

att modifiera bemanningen för en 

och samma uppgift. Arbetsgivaren 

är traditionsbunden och lever ofta i 

tron att den gällande bemanningen 

18 

bilar men också bilar till hemtjänst 

och annan personal som delar på 

bilar i tjänsten. De brukar särskilt 

uppskatta att vi hjälper dem med att 

hålla koll på drivmedelskorten när de 

har två eller flera användare. Genom 

samlingsfakturering får man också 

betydligt färre fakturor och bättre, 

mer effektiv uppföljning av kostnaderna. 

Kort sagt, vi förenklar hela 

administrationen av en vagnpark. 

Bollplank i bilfrågor 

– Vi fungerar ofta som bollplank för 

våra kunder. Genom att vi arbetar 

med alla stora bilmärken och leverantörer 

knutna till branschen blir 

vi ständigt uppdaterade om det 

senaste som gäller miljöfrågor. Är det 

bensin, diesel eller etanol som gäller 

i framtiden? Redan nu ser vi hur det 

blivit svårare att sälja bilar med stora 

bensinmotorer. Vi har också haft ett 

är optimal. Dessutom uppfattar 

facket varje ingrepp i bemanningen 

som ett hot mot välbefinnandet, 

eftersom den kan leda till personalneddragning 

och därmed stress och 

utbrändhet. Går det överhuvudtaget 

att reducera personal med bibehållen 

produktionsvolym och kvalitet utan 

att äventyra hälsan? Svaret på frågan 

är JA. Det är nu gång på gång visat att 

en och samma verksamhet kan drivas 

lika bra med 10-15 % färre individer 

utan att äventyra välbefinnandet. 

Ytterst handlar det om att synnerligen 

noggrant anpassa bemanningen 

över tid i förhållande till efterfrågan, 

det vill säga belastningen. För detta 

antal uppskattade miljöbilsseminarium 

för våra kunder. 

– Kort sagt vi har blivit rådgivare 

inom allt som har med bilar och 

miljö att göra. Hur skall vi tänka? Vi 

har också stimulerat våra kunder att 

lära sig Eco-driving på plats ibland 

annat på Gillinge och Mantorp som 

ett led i vår miljösatsning. 

Olika typer av leasing 

– De finns två varianter av leasing, 

finansiell leasing som är den vanligaste 

i Sverige samt operationell 

leasing som är vanliga i resten av 

Europa. I korthet kan man säga att 

skillnaden mellan de två finansieringsformerna 

är vem som står risken 

med ett eventuellt ofördelaktigt 

restvärde. Vid finansiell leasing står 

leasetagaren risken. – Vi erbjuder 

bägge formerna berättar Daniel. 

finns det idag nya lösningar som 

erbjuder långt driven streamlinebemanning 

kombinerat med självvalda 

arbetstider. Detta förutsätter 

att man i detalj definierar belastning 

och personalbehov över tiden, vilket 

i sin tur obönhörligt leder till ett ifrågasättande 

av traditionell skiftgång. I 

lean-konceptet har emellertid metod 

och process i produktionen kommit 

att överskugga bemanningsaspekten. 

Alltjämt har man inte frigjort sig 

från skifttänkandet, vilket bland 

annat avspeglas i kravet på fasta 

team. Detta i sin tur begränsar flexibiliteten 

i produktionen och därmed 

möjligheterna till ”just in time”samt 

förutsättningarna för nytt lärande 

och tänkande. 

Nu har alltså sjukvårdssektorn 

drabbats av lean-epidemin. Leantänkandet 

bör ses som ett välkommet 

tillskott i en samhällelig verksamhet 

som ropar efter nya lösningar med 

hänsyn till dagens situation, och inte 

minst den annalkande åldringsexplosionen. 

Inom vård och omsorg 

har traditionellt skifttänkande varit 

under avveckling sedan 90-talet. Här 

har man istället satsat på individuella 

schemalösningar som inte är förenliga 

med produktion baserad på fasta 

Trading 

– Vårt nytänkande återspeglas framförallt 

i vår tjänsteutveckling. Vi var 

först med biltrading, och vi jobbar 

hårt för att vara först även med 

morgondagens nyheter.– Vår tjänst 

biltrading gör vi genom Autoplan 

Trading. Det är ett av de smidigaste 

och mest lönsamma sättet att sälja 

företagets fordon. Med vår unika 

onlinefunktion kan du själv följa 

med i budgivningen, godkänna köp 

och ta ut försäljningsstatistik. Varje 

år förmedlar vi på detta viset med än 

4 000 fordon via 280 auktoriserade 

bilhandlare över hela landet. Erfarenheten 

visar att du som kund får 

9 000 kr mer per såld bil genom vår 

effektiva biltrading, avslutar Daniel 

vårt samtal. 

Klas Bergqvist 

team. Därför är det kritiskt viktigt att 

utarbeta lösningar som medger att 

lean-konceptet kan kombineras med 

självvalda arbetstider. Inte minst den 

nyss avslutade sjusköterskestrejken 

utgör en påminnelse om betydelsen 

av goda arbetsvillkor. Att förena lean 

produktion och lean bemannning 

har alla förutsättningar att bli den 

lösning som sjukvården efterlyser i 

syfte att uppnå effektivare produktion 

och ökat välbefinnande hos de 

anställda. 

Monica Johansson 

Arbetstidskonsult, Time Care AB 


Sveriges offentliga 

finanser goda 

Sveriges offentliga finanser får nu betraktas som 

goda, särskilt satt i relation till de stora finansiella 

underskotten i början av 1990-talet, enligt 

Statistiska centralbyrån. 

Den offentliga sektorn i Sverige 

är omfattande, sektorns utgifter i 

relation till BNP var 52 procent 

2006, och därmed bland de högsta 

i världen. Statens intäkter uppgick 

till 1 035 miljarder kronor, medan 

utgifter uppgick till 965 miljarder. 

Kommuner och landsting 

Kostnaden för kommunernas verksamhet 

uppgick till 433 miljarder, 

parallellt som ekonomin bland 

kommunerna har förbättrats senaste 

åren. Resultatet före extraordinära 

poster var drygt 13 miljarder. 

Landstingens verksamhetskostnader 

uppgick till 215 miljarder kronor 

och uppvisade ett resultat före extraordinära 

poster på 2 miljarder. 

Matbutiken i brevlådan. 

Och försäkringsbolaget i datorn. 

Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden 

precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar 

datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större 

valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrevlösningar 

är du välkommen att besöka oss på www.posten.se. 


Inkomster till offentlig sektor 

De totala inkomsterna till den 

offentliga sektorn var 1 571 miljarder 

kronor, varav största delen kom från 

skatter och sociala avgifter. Andelen 

sysselsatta i offentliga myndigheter 

var 31 procent, varav ytterligare fem 

procent var sysselsatta i offentligt 

ägda företag. 

Utgifter 

42 procent av de totala utgifterna 

gick till det sociala skyddet och en 

stor del av dessa utgifter var ersättningar 

vid bland annast sjukdom, 

arbetslöshet och ålderdom. 

Tina Lundberg 

En del av din dag. 

eKonomI 

FAKTA 

Sveriges Maastrichtsskuld var 47 procent relativt bNP vilket 

är betydligt lägre än EU-snittet, som ligger på 62 procent. 

Sverige är en av de största nettobetalarna i EU med 13 

miljarder kronor. 

19

eKonomI 

Sverige missar affärer och jobb 

Det forna frihandelslandet Sverige har lämnat 

de gamla ideal som en gång möjliggjorde den 

svenska tillverkningsindustrins expansion och 

etablering på världsmarknaden. 

när det gäller tjänstesektorn har vi nu istället 

sällat oss till de mest hårdnackade protektionisterna 

och missar därför enorma affärsmöjligheter 

i vår omvärld. 

Den officiella bilden är som skriven 

i sten: Sverige är det mest frihandelsvänliga 

landet i Europa. Kanske till 

och med i världen, om vi räknar bort 

frihandelshamnar som Hongkong 

och Singapore. Allt sedan finansminister 

Gripenstedts liberala reformer 

i mitten på 1800-talet, och efter 

kampen mot spannmålstullar (svälttullarna) 

under missväxtåren senare 

under samma sekel, har Sverige burit 

frihandelns fana. Vi har varit den 

progressiva kraften, de vita riddarna, 

kämpandes mot textilprotektionister 

20 

i EFTAsamarbetet, tullskyddsvänner 

i världshandelsorganisationen, och 

nu mot jordbruksprotektionister i 

EU. 

Allt detta är riktigt. Men det är 

något som får mig att tvivla. Frihandelspolitik 

har snabbt ändrat form. 

Bara för något decennium sedan var 

handelspolitik en teknisk ingenjörsform 

med obskyra förhandlingar om 

tarifformler i någon avlägsen internationell 

organisation. 

Detta var ett uppdrag för diplomater; 

handelspolitiken var ett 

ämne utanför den nationella politiken. 

Handelspolitiken var också 

sektoralt avgränsad. Den handlade 

egentligen enbart om handel med 

konsumentvaror och industriella 

produkter. Denna modell för 

frihandel passade Sverige bra. Våra 

stora företag efterfrågade successivt 

bättre öppningar för export och de 

var konkurrenskraftiga på internationella 

marknader. 

Men som handelspolitisk strategi 

är denna modell nu ålderdomlig: 

tullarna inom industrin och tillverkningssektorn 

har sänkts kraftigt och 

det råder i princip frihandel i stora 

delar av världen. Ännu viktigare: 

som strategisk grund för svensk tillväxt 

är denna modell också uttjänad. 

Frihandelsreformer i dag handlar 

särskilt om tjänstesektorn. Men 

protektionismen inom tjänstehandeln, 

som är omfattande, uttrycks 

inte i tullar eller andra gränsskydd. 

Protektionismen finns snarare i regleringar 

och offentliga system. När den 

typen av protektionism granskas står 

Sverige inte i frihandelns första led. 

Långt därifrån. Sverige är defensivt 

snarare än offensivt. Detta påverkar 

också våra framtida tillväxtmöjligheter. 

Låt oss ta två exempel på expansiva 

tjänstesektorer – högre utbildning 

och sjukvård. Indiens Knowledge 

Commission rapporterade nyligen 

att Indien behöver bygga 1 500 nya 

universitet de närmaste 20 åren. För 

tillväxtländerna i Asien beräknas att 

tillväxten i nya universitetsstudenter 

till 2020 kommer att vara nära 75 

miljoner. Med det snabbt stigande 

välståndet och utbildningsutgifterna 

i dessa länder är det en gigantisk 

värdetillväxt som kommer att ske på 

marknaden för högre utbildning. 

Vad gör svenska universitet 

för att ta del av tillväxten? 

Vad gör då svenska universitet för att 

ta del av denna tillväxt? Inte mycket. 

Det är till och med så att svenska 

universitet inte har något ekonomiskt 

intresse av utlandsexpansion 

eller att locka utländska studenter 

till Sverige. 

Svenska universitet får i dag inte 

ta betalt för sina tjänster. Universiteten 

skulle faktiskt förlora ekonomiskt 

om de avgiftsbelade sin export 

av högre utbildning. Tusentals 

svenskar pluggar i dag utomlands. 

Många betalar avgifter för sin utbildning. 

Enbart på läkarutbildningen 

på Wroclaw-universitet i Polen läser 

101 svenskar och de betalar ungefär 

100 000 kronor per år för sin utbildning. 

Hur kommer det sig att Polen 

och inte Sverige blivit exportör av 

läkarutbildning? 

Marknaden för sjukvård kommer 

också att växa exponentiellt i Asien 

de närmaste tjugo åren. Det finns 

studier som pekar på en tillväxt på 

två biljarder amerikanska dollar för 

Kinas sjukvårdsmarknad till 2020. 

Vad gör då svenska sjukhus för att 

ta del av den tillväxten? Inte mycket. 

Det finns över huvud taget ingen 

strategisk satsning från svenska 

sjukhus att investera utomlands eller 

att få patienter till Sverige. Estland är 

i dag en större sjukvårdsexportör än 

Sverige. 

Sveriges välstånd byggdes på 

en handelsinriktad industri. För 

arbetarna i blåställ fördes en internationellt 

offensiv politik. Men 

för lagerkransarna och vitrockarna 

gäller protektionismens politik. Med 

en sådan politik gör Sverige snart 

Medelhavsländerna sällskap i EU:s 

protektioniska klubb. 

Fredrik Erixon 

Chef för European Centre for International 

Political Economy (ECIPE), en 

think tank baserad i Bryssel 

Källa: Handelskammartidningen 6/07 


Lean visar vägen inom 

industrin, sjukvården 

och affärsvärlden 

för 80 år sedan inleddes effektiviseringsarbetet 

som sedan resulterade i toyota som en världsledande 

koncern. nu införs samma effektiviseringsarbete 

vid Universitetssjukhuset i lund, så 

även inom affärsvärlden. Den japanska filosofin 

lean knyter samman de olika världarna. 

Lean som begrepp har hämtats från 

industrin och detta synsätt har nu 

börjat tillämpas bland annat inom 

sjukvården. Resultaten med Leankonceptet 

har visats sig vara så goda 

att Universitetssjukhuset i Lund nu 

håller på att införa Lean på bred 

front. Syftet som Universitetssjukhuset 

i Lund har är att eliminera 

interna väntetider, så att mycket av 

utrednings- eller behandlingsprocessen 

utförs vid ett enda tillfälle, på 

en enda geografisk plats. 

Lean är en ledningsfilosofi 

Lean är en ledningsfilosofi som 

bygger på några få grundstenar som 

handlar om att skala bort allt det 

som inte är av värde, vara nyttig 

för andra, föregå som gott exempel, 

leva som man lär, ge kvalitet, stötta 

medmänniskor, särskilja det som 

är lönlöst och se möjligheter. Detta 

genererar effektivitet och gott arbetsklimat. 

Från industrin, sjukvården 

och finanssektorn 

Den japanska filosofin Lean, där 

kärnan är allt som inte skapar värde 

skall bort, är i mångas ögon synonymt 

med biltillverkaren Toyota. Effektiviseringsarbetet 

som inleddes för 80 år 

sedan har skapat en världsledande 

koncern. Det visar sig nu att filosofin 

sprider sig även till många andra 

aktörer och sektorer, inte bara inom 

sjukvården utan även inom affärsvärlden. 

Gemensam nämnare är att 

det är förlegat att ”skära kostnader, 

öka pressen och arbeta hårdare”, 

enligt Lean handlar det istället om 

engagera alla, lära nytt, respektera 


individen, betala bra, arbeta långsiktigt 

och arbeta smartare. 

Lean som målsättning 

Lean är en ledningsfilosofi som 

bygger på att vara nyttig för 

samhället, ägarna, medarbetarna 

och kunden utan någon inbördes 

rangordning. Målsättningen är att, 

det kunden vill ha skall levereras så 

resurssnålt som möjligt, med högsta 

kvalitet och kortaste ledtid. För att 

åstadkomma detta handlar det om 

problemlösning i en företagskultur 

som framhåller att ”problem är 

möjligheter”. 

Trygghet i ledarrollen 

Lean ställer nya krav på högsta chefen 

till avdelningschefen, oavsett om det 

handlar om bilindustrin, sjukvården 

eller affärsvärlden. Det krävs inte 

bara att chefen är trygg i sig själv, 

utan också är sann i sin ledarroll. Det 

innebär att ansvarig går ut i verksamheten 

och engagerar sig i personalen, 

ställer frågor och stöttar helhjärtat 

sina medarbetare. Lika mycket som 

det handlar om att ha klart för sig 

hur man coachar klokt och även 

har insikt om när förbättringar blir 

slöseri. 

Vid KOMMEK-mässan i Malmö 

i augustimånad hålls följande seminarium: 

”Lean Healthcare visar vägen” är 

ett seminarium där deltagarna får ta 

del av erfarenheterna från Universitetssjukhuset 

i Lund som nu håller 

på att införa Lean-konceptet. 

Tina Lundberg 

eKonomI 

21

JUrIDIK 

Nya LOU och nya Försörjningslagen 

– Reglerna viktning av tilldelningskriterier 

Denna artikel handlar om reglerna 

om krav på viktning av utvärderingskriterierna 

när principen det ekonomiskt 

mest fördelaktiga anbudet 

används. Reglerna är desamma för 

alla upphandlande myndigheter och 

enheter. Jag kommer att presentera 

reglerna på ett så objektivt sätt som 

möjligt. Samtidigt lämnar jag mina, 

högst personliga, synpunkter på 

innebörden av dessa nyheter i sitt 

sammanhang. 

De nya reglerna om krav på 

viktning – öppet, selektivt 

och förhandlat förfarande 

När en upphandlande myndighet/ 

enhet skall tilldela kontrakt i en 

upphandling finns två alternativa 

grunder för tilldelning; lägsta pris 

eller det ekonomiskt mest fördelaktiga 

anbudet. När jag nedan refererar 

till relevant bestämmelse i Nya LOU 

avses också motsvarande bestäm- 

22 

melse i Försörjningslagen. Jag citerar 

inte ur båda lagarna utan bara ur 

Nya LOU. 

Av 12 kap.1 § första stycket Nya 

LOU: 

”En upphandlande myndighet skall 

anta antingen 

1. det anbud som är det ekonomiskt 

mest fördelaktiga för den upphandlande 

myndigheten, eller 

2. det anbud som innehåller det lägsta 

priset.” 

Vad som menas med lägsta pris är 

ganska uppenbart och tillämpningen 

av den grunden vållar sällan problem 

i praktiken. Däremot uppstår ibland 

vissa svårigheter när grunden det 

ekonomiskt mest fördelaktiga 

anbudet används. Vissa aktörer 

på marknaden tror fortfarande att 

det ekonomiskt mest fördelaktiga 

anbudet är det med lägst pris. Detta 

är fel. När grunden det ekonomiskt 

mest fördelaktiga anbudet används 

behöver kriteriet pris inte tillmätas 

någon betydelse alls. 

Vilka kriterier kan då den 

upphandlande myndigheten/ 

enheten använda sig av och tillmäta 

betydelse när utvärderingsgrunden 

det ekonomiskt mest fördelaktiga 

anbudet används? Svaret är att det 

avgör den upphandlande myndigheten/enheten 

på egen hand utifrån 

dess önskemål och behov. 

I 12 kap. 1 § andra stycket Nya 

LOU nämns följande exempel på 

kriterier och listan är således inte 

uttömmande. 

”Vid bedömningen av vilket 

anbud som är det ekonomiskt 

mest fördelaktiga, skall myndigheten 

ta hänsyn till olika kriterier 

som är kopplade till föremålet för 

kontraktet, såsom pris, leverans- eller 

genomförandetid, miljöegenskaper, 

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat 

och delägare i Advokatfirman 

Delphi, Stockholm. Anna är ansvarig 

för Delphis grupp för Offentlig 

upphandling och Offentliga projekt. 

Inom gruppen bistår hon tillsammans 

med sina medarbetare såväl upphandlande 

myndigheter/enheter som leverantörer 

till den offentliga sektorn i 

alla upphandlingsrelaterade frågor. 

Gruppens verksamhet kring Offentliga 

projekt har utvecklats mycket under 

det senaste året och uppdragen från 

upphandlande myndigheter som vill 

investera i större projekt, exempelvis 

arenor och olika typer av friskvårdsanläggningar, 

ökar stadigt. Fokus för 

gruppens arbete liksom Delphis juridiska 

råd i allmänhet är att alltid 

finna den för klienten bästa lösningen. 

driftkostnader, kostnadseffektivitet, 

kvalitet, estetiska, funktionella och 

tekniska egenskaper, service och 

tekniskt stöd.” 

Det är viktigt att notera att 

de kriterier som myndigheten/ 

enheten väljer att tillmäta betydelse 

måste vara kopplade till föremålet 

för kontraktet. Vidare gäller som 

en följd av transparensprincipen 

och likabehandlingsprincipen att 

den upphandlande myndigheten/ 

enheten i annonsen om upphandlingen 

eller i förfrågningsunderlaget 

måste ange vilken grund för tilldelning 

av kontraktet som kommer att 

tillämpas. 

När den upphandlande myndigheten/enheten 

har bestämt vilka 

kriterier den avser att tillmäta betydelse 

i sin utvärdering gäller som 

huvudregel att dessa kriterier måste 

viktas inbördes. Av 12 kap. 2 § Nya 

LOU första stycket följer. 


”Den upphandlande myndigheten 

skall ange hur sådana kriterier 

som avses i 1 § andra stycket 

kommer att viktas inbördes vid 

bedömningen av vilket anbud som 

är det ekonomiskt mest fördelaktiga. 

Kriterieviktningen får anges 

som intervall med en lämplig största 

tillåtna spridning.” 

Vad som exakt menas med ”viktas 

inbördes” framgår inte av lagtexten 

och inte heller av förarbetena. Jag 

anser dock att kravet måste förstås på 

så vis att kriterierna ges viss vikt och 

att denna vikt måste ställas i relation 

till något. Låt mig ta ett exempel. 

En kommun skall tilldela den 

anbudsgivare som lämnat det ekonomiskt 

mest fördelaktiga anbudet, 

utifrån kriterierna Pris och Kvalitet, 

kontrakt. För att anbudsgivarna 

skall kunna veta vad som kommer 

att tillmätas betydelse i upphandlingen 

och hur de bäst skall utforma 

sina anbud måste de få veta vilket av 

dessa kriterier som väger tyngst och 

också hur kriterierna väger i förhållande 

till varandra. Det enklaste och 

mest effektiva sättet att informera 

om detta är att ange vikten i procent; 

Pris 55 % och Kvalitet 45 %. Men, 

jag kan också tänka mig att detta kan 

anges genom andelstal på annat sätt, 

exempelvis genom att ange Pris 1/3 

och Kvalitet 2/3. Det viktigaste för 

anbudsgivarna är att dessa får veta 

hur kriterierna väger sinsemellan. 

Självklart måste den upphandlande 

myndigheten/enheten i sitt underlag 

nogsamt specificera vad den avser 

med Kvalitet och Pris. Klara och 

tydliga riktlinjer för utvärderingen 

är givetvis också en stor fördel för 

den upphandlande myndigheten/ 

enheten. 

Den upphandlande myndigheten/enheten 

får också, se lagtexten 

ovan, ange kriterieviktningen i intervall 

med en lämplig största tillåtna 

spridning. Hur ett intervall skall 

anges om inte procent används är 

oklart. Vad begreppet ” intervall med 

en lämplig största tillåtna spridning” 

betyder är inte heller helt klart. I 

förarbetena anges dock att denna 

spridning inte får vara så stor spridning 

att det i realiteten innebär att 

informationen förlorar sin betydelse. 

Som exempel i förarbetena nämns 

intervallet Kvalitet 60-70 % och Pris 

40-30 %. Hur stort detta intervall 

tillåts vara utan att stå i strid med 

kravet på transparens kommer att få 

avgöras i praxis. 

Om den upphandlande myndigheten/enheten 

inte kan ange viktningen 

av de olika kriterierna skall 

dessa anges i fallande prioritetsordning. 

Lagtexten lyder: 

”Om det enligt den upphandlande 

myndigheten inte är möjligt 

att ange viktningen av de olika kriterierna, 

skall dessa anges i fallande 

prioritetsordning. 

Viktningen av kriterierna eller 

kriteriernas prioritetsordning skall 

anges i 

1. annonsen om upphandlingen, 

2. förfrågningsunderlaget, eller i 


3. en inbjudan att lämna anbud 

eller att delta i förhandlingar.” 

Vilka situationer som avses här 

har jag svårt att se. Klart är dock att 

det är den upphandlande myndigheten/enheten 

som har bevisbördan 

för att det inte är möjligt att ange 

viktningen. Vilka situationer som 

avses kommer att få avgöras genom 

praxis. 

Sammanfattningsvis gäller alltså 

följande när grunden det ekonomiskt 

mest fördelaktiga anbudet används. 

Kriterierna skall viktas inbördes 

– detta sker lämpligen med angivande 

av procent kriterierna får 

anges som intervall med en lämplig 

största tillåtna spridning, och, men 

bara om det inte är möjligt att ange 

viktningen av de olika kriterierna, får 

kriterierna anges i fallande prioritetsordning. 

De nya reglerna om krav på 

viktning – förenklat förfarande 

och urvalsförfarande 

För upphandlingar med värden 

under de s.k. tröskelvärdena gäller 

reglerna i 15 kap. Nya LOU och 

Försörjningslagen. Av 15 kap. 16 § 

Nya LOU följer. 

”En upphandlande myndighet 

skall anta antingen 

1. det anbud som är det ekonomiskt 

mest fördelaktiga för den 

upphandlande myndigheten, eller 

2. det anbud som har lägst pris. 

Bedömningen av vilket anbud som 

är det ekonomiskt mest fördelaktiga 

skall göras enligt 12 kap. 1 § andra 

stycket. 

Den upphandlande myndigheten 

skall antingen ange hur de olika 

kriterierna som avses i 12 kap. 1 § 

andra stycket. viktas vid bedömningen 

av vilket anbud som är det 

ekonomiskt mest fördelaktiga eller 

ange kriterierna i fallande prioritetsordning. 

Kriterieviktningen får 

anges som intervall med en lämplig 

största tillåtna spridning. 

Kriterieviktningen eller prioritetsordningen 

skall anges i annonsen om 

upphandling, i ansökningsinbjudan 

eller i förfrågningsunderlaget.” 

I dessa typer av upphandlingar 

kan således den upphandlande 

myndigheten/enheten välja mellan 

att vikta kriterierna (intervall möjligt 

även här) eller ange kriterierna i 

fallande prioritetsordning. 

Avslutningsvis vill jag påpeka 

att alla har att vinna på tydliga och 

bra utvärderingsmodeller, i vilka 

jag inkluderar ordentliga viktningar 

– helst angivna i procent. Anbudsgivarna 

får möjlighet att lämna 

anbud som är bättre anpassade 

efter den upphandlande myndighetens/enhetens 

önskemål och behov, 

vilket leder till bättre affärer för de 

upphandlande myndigheterna/enheterna 

och ett bättre nyttjande av våra 

skattemedel. 

Anna Ulfsdotter Forssell 

Advokat och delägare 

Advokatfirman Delphi, Stockholm 

Översättning 

till alla språk 

Vi översätter allt, till och från alla språk 

och inom alla fackområden. Vi tar även 

översättningsuppdrag som kräver korta 

leveranstider. 

När du vänder dig till Semantix, 

vänder du dig till Nordens ledande 

översättningsföretag. 

info@semantix.se www.semantix.se 

Översättning 

08-506 225 00 

Språkvård och utbildning 

08-506 225 40 

Tolkning 

0770-457 400 

23

UpphAnDlInG 

Småföretag kan 

också vinna ramavtal 

Kan ett litet företag med kontor i Köping ha 

stora kunder inom offentlig förvaltning (statliga 

myndigheter och kommuner) och faktiskt vinna 

upphandlingar och ha avtal med de flesta? 

– Ja, det har gått alldeles utmärkt, säger VD marianne 

manfredsdotter pettersson, Consensis AB. 

Consensis AB startade i april 2002 

när IT-branschen definitivt inte 

stod på topp . Trots läget då har det 

bara gått uppåt för Consensis vars 

första kunder inom den offentliga 

sektorn var Energimyndigheten och 

VINNOVA. 

Företagets egen produkt – mailsystemet 

uniForm – ger en enhetlig 

profil och ett enhetligt arbetssätt 

med koppling till dokumenthanteringssystem. 

Marianne får priset som Årets 

nyföretagare 2003 av Köpings 

kommun och 2003 inleds också ett 

samarbete med Västerås Miljöförvaltning 

och ECOS Användarförening. 

Stora IT-upphandlingar 

dominerar 

Verva har regeringens uppdrag att 

genomföra ramavtalsupphandlingar 

inom IT-området. Ramavtalen 

omfattar större delen av 

offentlig sektor, det vill säga såväl 

statliga myndigheter som anslutna 

kommuner och landsting. 

Ramavtalen omfattar cirka 150 

ramavtalsleverantörer inom 16 olika 

ramavtalsområden och omsätter 

sammanlagt cirka sju miljarder 

kronor/år. Omsättningen är jämt 

fördelat mellan myndigheter och 

kommuner/landsting. Vervas 

ramavtal omfattar cirka 70 procent 

av all offentlig IT-upphandling av 

sådana produkter och tjänster som 

omfattas av ramavtalen, och cirka 30 

procent av all offentlig IT-upphandling. 

Vervas ramavtalupphandlingar 

utgör därmed en betydande del av 

den potentiella offentliga marknaden 

för leverantörer av IT-produkter och 

IT-tjänster. 

Ramavtalen syftar till att underlätta 

anskaffningen av den offentliga 

sektorns gemensamma och 

breda behov av produkter, tjänster 

och funktioner inom IT-området. 

Offentlig förvaltnings IT-anskaffningar 

är ofta av myndighetskritisk 

karaktär och tillåter endast aktörer 

som är erkänt kompetenta och som 

24 

kan erbjuda goda kommersiella 

villkor. 

Upphandlingsprocessen är till 

stor del regelstyrd enligt lagen om 

offentlig upphandling (LOU). Kravställningar 

och utvärderingar har 

att följa LOU men också kraven på 

affärsmässighet. 

Beträffande småföretags möjligheter 

att delta i Vervas ramavtalsupphandlingar 

finns det åtskilliga 

exempel där dessa blivit antagna som 

ramavtalsleverantörer, återförsäljare 

eller underleverantörer. Det finns 

exempel där flera av dessa mindre 

företag vuxit och markant ökat sin 

omsättning tack vare detta. 

Konkurrensverket kritiskt 

Som tillsynsmyndighet av offentlig 

upphandling är dock Konkurrensverket 

kritiskt till de effekter som 

stora centraliserade upphandlingar 

för med sig. 

De statliga upphandlarna ska 

sträva efter att göra så effektiva 

affärer som möjligt för skattebetalarnas 

pengar, men det är inte själv- 

Vi var helt okända för kommunen men sedan Kungsbacka 

gjort en gedigen genomgång av alla aspekter vann vi upphandlingen, 

påpekar Marianne Manfredsdotter Pettersson, 

vd på Consensis AB. 

klart att ramavtal leder till de bästa, 

de billigaste och de mest effektiva 

upphandlingarna. 

Ramavtal kan också tränga undan 

små och medelstora företag från 

offentliga upphandlingar och det 

går stick i stäv med ambitionerna att 

främja nyföretagande och innovationskraft. 

Varför har Consensis lyckats? 

– Flera faktorer samverkade: en 

affärsidé som låg bra till i tiden 

och som jag brinner för, fantastiska 

kunder där några även fungerat som 

mentorer, Jan-Erik Lundström, vår 

styrelseordförande med sin gedigna 

erfarenhet från branschen samt vårt 

arbetssätt och kvalitetstänkande, 

förklarar Marianne Manfredsdotter 

Pettersson, VD Consensis AB som 

under sina sex års verksamhet har 

haft 3-4 anställda i Köping. 

Vad gör Consensis? 

– Consensis är specialister på att 

ta fram dokumentprofiler samt på 

teknik för att förenkla för användare 

och organisation. Mailsystemet 

uniForm är vårt egenutvecklade 

koncept med strategier, metoder och 

verktyg för att säkerställa en organisations 

dokumentprofil och en effektiv 

dokumentproduktion, säger Marianne 

Manfredsdotter Pettersson. 

Vinner kommunal 

upphandling 

Consensis AB fokuserar på traditionella 

kunskaper kombinerade med 

ny teknik. 2005 vinner företaget 

Kungsbacka kommuns upphandling. 

– Vi var helt okända för 

kommunen men sedan Kungsbacka 

gjort en gedigen genomgång av alla 

aspekter vann vi upphandlingen, 

påpekar Marianne Manfredsdotter 

Pettersson. 

2006 får Consensis AB kontakt 

med Axalon Tech AB, med kontor 

i Västerås och Borlänge, som sedan 

har blivit ett partnerföretag. Axalon 

Tech är framför allt specialiserade på 

MOSS, Microsoft Office SharePoint 

Server 2007. 

– Efter år av träget säljarbete är 

det fantastiskt att själv bli kontaktad, 

som till exempel av Hudiksvalls, 

Torsby och Trelleborgs kommuner. 

Vi vinner också ITPS, Institutet för 

tillväxtpolitiska studiers upphandling, 

säger Marianne Manfredsdotter 

Pettersson. 

På plats i Stockholm 

– Genom vårt partnerföretag 

Alita AB, som drivs av Lena Taavo 

Ekblom, etablerar vi oss nu i Stockholmsregionen, 

säger Marianne 

Manfredsdotter Pettersson. 

– En stor del av våra kunder: 

Svenska Kraftnät, VINNOVA, 

Konkurrensverket, Krisberedskapsmyndigheten, 

Svensk Energi, 

KK-stiftelsen, Praktikertjänst, 

Stockholms stad, med flera finns i 

Stockholm. Det känns skönt att vi 

nu kommer att ha högre närvaro i 

Stockholm med resurser på plats, 

konstaterar hon. 

Arne Öster 



UpphAnDlInG 

Mindre byråkrati ger fler anbud 

Anpassa betalningsvillkor till mindre företags 

villkor, gör upphandlingar mindre och öka 

upphandlarnas kunskaper om villkoren för små 

och medelstora företag. 

Det skulle underlätta för fler små 

och medelstora företag att delta 

i de offentliga upphandlingarna. 

Förslagen kommer från en intervjuundersökning 

som Konkurrensverket 

låtit göra. 

Enligt de intervjuade konsultföretagen 

finns det en föreställning hos 

många mindre företag att offentliga 

upphandlingar är krångliga, byråkratiska 

och tar en massa tid. Därför 

avstår många från att lägga anbud 

när kommunerna eller staten ska 

köpa varor och tjänster. 

En annan uppfattning är att 

många offentliga upphandlingar inte 

är anpassade till de små och medelstora 

företagen. Det kan handla 

om för stora volymer, för långa 

kontraktstider och betalningsvillkor 

som innebär betalning i efterhand i 

stället för löpande under kontraktstiden. 

Flera villkor som ställs i 

anbuden passar inte små och medelstora 

företags sätt att arbeta. 

Det är ett problem att många 

mindre och medelstora företag avstår 

från att lämna anbud vid offentliga 

upphandlingar. Det innebär att 

många upphandlingar går till stora 

och redan väl etablerade företag. 

Därmed kan inte den innovationskraft, 

förmåga till anpassning och 

den lokala kunskap som ofta finns 

hos mindre företag inte tas tillvara 

vid offentliga upphandlingar. 

Konkurrensverket har därför låtit 

ARS Research AB intervjua företrädare 

för konsultbolag som hjälper 

företag att lämna anbud vid offentliga 

upphandlingar för att ta reda 

på vilka problem som de små och 

medelstora företagen upplever. 

I rapporten ”Behovet av stöd 

och hjälp till små och stora företag 

vid offentlig upphandling” anges 

också en rad förslag som förts fram 

från de tillfrågade konsultföretagen 

under intervjuerna. Bland förslagen 

kan nämnas att kunskapen hos 

upphandlarna bör öka om de små 

och medelstora företagens villkor, att 

de administrativa kraven bör minska 

vid upphandlingar, att avtalstiden 

bör kortas för att inte utestänga 

mindre företag och att kommunerna 

bör informera bättre om kommande 

upphandlingar. 

Konkurrensverkets granskning av Apoteket Ab avslutad 

Konkurrensverket gör bedömningen att Apoteket 

AB:s agerande inom ramen för de granskade 

problemområdena för närvarande inte utgör 

hinder för att etablera en väl fungerande marknad 

efter en avveckling av apoteksmonopolet. 

I juni 2007 påbörjade Konkurrensverket 

en egeninitierad granskning 

av områdena för distribution 

och försäljning av läkemedel inför 

den kommande avvecklingen av 

apoteksmonopolet. Granskningen 

avslutas nu. 

Konkurrensverket undanröjer 

den tidigare beslutade anmaningen 

mot Apoteket AB att inkomma 

med svar på de frågor som omfattades 

av anmaningsbeslutet den 24 

september 2007. Konkurrensverket 

har gjort bedömningen att den 

information som Apoteket AB har 

lämnat till Konkurrensverket ger svar 

på de frågorna och att det därför inte 

längre finns skäl för anmaningen att 

kvarstå. 

Konkurrensverket har i granskningspromemorian 

”Granskning 

av områdena för distribution och 

försäljning av läkemedel inför 

avvecklingen av apoteksmonopolet” 

analyserat ett antal potentiella 

problemområden som rör Apoteket 

AB:s verksamhet och åtgärder inför 

avvecklingen av apoteksmonopolet. 

Konkurrensverkets bedömning 

baseras på den information som 

erhållits från bland annat Apoteket 

AB och förutsätter att de föreslagna 

förändringarna rörande avyttring av 

apotek från Apoteket AB och separation 

av IT-infrastrukturen genomförs. 

Bedömningen kan komma att 

förändras för det fall nya omständigheter 

framkommer. 

Fortsatt uppföljning och analys 

av apoteksmarknaden 

Konkurrensverket har också löpande 

analyserat utvecklingen av omregleringen 

av apoteksmarknaden och 

i remissvar lämnat kommentarer 

och förslag till åtgärder i syfte att 

stärka konkurrensen. Regeringen 

har nyligen aviserat ett uppdrag till 

Konkurrensverket att även fortsättningsvis 

särskilt följa och analysera 

utvecklingen på apoteksmarknaden. 

Källa. Konkurrenverket 

25

UpphAnDlInG 

runt om i landet möts vi allt mer av ordet 

avknoppning. Det är i denna blomstertid inte 

bara ett ord för att möta sommaren utan även för 

att beskriva en process där offentligt anställda 

erbjuds en möjlighet att bli med eget företag. 

något som tidigare har varit svårt för många av 

dessa entreprenörer att förverkliga inom den 

bransch de har varit verksamma då den ofta har 

varit reglerad och tjänsten levererats av offentlig 

sektor utan nämnvärd konkurrens. 

Värderingsproblematiken 

ger snett fokus 

Nu när förändringens vindar blåser 

liv i företagandet igen ser vi prov på 

avknoppningar runt om i landet. 

De avknoppningar som brukar få 

mest uppmärksamhet är när det 

gått snett eller när någon anser sig 

blivit förfördelad. Ett exempel är 

Täby kommun vars avknoppning 

av Tibble Gymnasium satt fart på 

debatten och diskussionen kring 

värdering vid avknoppning. I diskussionen 

kring värdering är det lätt att 

glömma bort att personalen i sig, 

vilka är villiga att knoppa av sin egen 

verksamhet och ta ett utökat ansvar 

att fortsatt leverera bra tjänster till 

medborgarna, ingår i själva värderingen. 

Dvs att den värdering som 

en utomstående aktör är villig att 

betala är ett överpris i förhållande till 

det pris som den egna personalen bör 

erbjudas som riktpris. Svårigheten i 

att ta fram en helt objektiv värdering 

är stor och kanske det till syveendes 

och sist bör vara så att brukarna, dvs, 

i skolans fall, föräldrarna, ska få fälla 

26 

I försommarens tid 

knoppas det av 

och blommorna slår ut 

den avgörande rösten kring vem de 

vill ha som leverantör av utbildning 

om deras barns skola är i stånd att 

knoppas av. 

En framgångsrik metod 

Stockholms stad har valt en annan 

väg än många andra kommuner som 

tillåter avknoppning och aktivt satsat 

på sin personal för att stimulera dem 

att våga ta steget och knoppa av 

sin verksamhet. I Stockholms stad 

budget återfinner vi målsättningen 

som lyder; 

Valfriheten ska öka med prioritet 

på äldreomsorg, stöd och service till 

personer med funktionsnedsättning, 

förskola, skola, individ och familjeomsorg 

samt inom vuxenutbildningen. 

Staden ska stimulera tillkomsten 

av fler alternativ inom dessa 

områden. Ett sätt är att aktivt stödja 

anställda som önskar att knoppa av 

verksamhet. 

Med denna målsättning i fokus 

bildades ett avknoppningskansli 

som genomförde ett antal inspirationsseminarium 

vilka alla blev 

fulltecknade. På dessa seminarium 

kunde intresserade anställda ta del 

av information kring olika former av 

företagande, lyssna till erfarenheter 

av tidigare avknoppare, få råd och 

tips vart man kan vändas sig för att 

finna mallar och hjälp med affärsplan, 

finansiering mm. Mottagandet 

var oerhört stort och positivt vilket 

ledde till att kansliet genomförde en 

upphandling av Startaeget-utbildning 

och rådgivning för att stötta 

alla de som är nyfikna på eller intresserade 

av att knoppa av. 

Upphandlade rådgivare 

inom Avknoppning 

En av dessa leverantörer är KompetensTorget, 

vilka erbjuder tjänster 

inom olika arbetsmarknadsåtgärder 

och är en del av folkbildningsorganisationen 

Medborgarskolan. Enligt 

deras erfarenheter är uppdraget att 

coacha och utbilda tjänstemän inom 

kommunen till stor del detsamma 

som att coacha de som vill starta eget 

inom andra områden men det finns 

några skillnader. Den största och 

viktigaste är att dessa personer står 

inför ett val att lämna sin mångåriga 

trygghet, som det innebär att vara 

anställd inom offentlig förvaltning, 

till att själva ta det yttersta ansvaret 

genom att erbjuda sina tjänster som 

egenföretagare. Visserligen med 

fördelen att man agerar inom en 

bransch de både kan och redan är 

kända inom, med en kund som är 

ekonomsikt stark och trygg, men 

med baksidan att när avtalet löper ut 

är risken att de står där utan kund 

och därmed utan tryggheten som 

anställd. En situation som även gäller 

andra företagare men är mer påtaglig 

för en avknoppare då utbudet av 

Fakta 

Stockholms stads avknoppningskansli 

har genomfört en 

upphandling av utbildning 

och rådgivning inom följande 

områden; företagsekonomi, Affärsjuridik, 

Arbetsrätt och inom 

Offentlig Upphandling. 

I och med att man allmänt 

tillhandahåller utbildning och 

erbjuder rådgivning till sina 

tjänstemän inför en eventuell 

avknoppning, vilken i de flesta 

tjänsteområdena också innebär 

en offentlig upphandling av 

tjänsten, har Stockholms stad 

gjort bedömningen att man 

följer de kommunalrättsliga 

bedömningarna om förbud mot 

direkt understöd till enskild eller 

enskilda företag liksom de EGrättsliga 

statsstödsreglerna. 

De två leverantörerna som vann 

upphandlingen är Kompetenstorget 

och Avknoppningsakademin. 

Deras avtal löper tom 

2010-12-31 med möjlighet till 

förlängning ett år. 

kunder är begränsat och den egna 

säljinsatsen inte är särskilt påverkande 

på kundens möjlighet att välja 

alternativa leverantörer. Detta gör att 

uppdraget att hjälpa dessa avknoppare 

är extra utmanande, krävande 

och viktigt vilket på ett bra sätt återspeglar 

sig i vad KompetensTorgets 

VD, Birgitta Wahlman säger: 

– För oss på KompetensTorget 

är uppdraget åt Stockholms Stads 

avknoppningskansli både spännande 

och stimulerande. Avknoppning 

är en ny och viktig del i processen 

mot en mer differentierad arbetsmarknad. 

Många av de blivande avknoppare 

vi träffar står inför ett stort 

beslut av betydelse både för deras 

arbetsliv men även deras liv i övrigt 

på ett sätt som kanske inte alltid går 

att överblicka i förväg. Därför känns 

det meningsfullt för oss att hjälpa 

till, och det är alltid en stor glädje 

när ”våra” avknoppare till slut tagit 

hem sin upphandling och avtalet är 

undertecknat. 

Resultaten låter inte 

vänta på sig 

Under det senaste halvåret som 

Avknoppningskansliets verksamhet 

har varit igång med stöd av sina 

upphandlade leverantörer har 17 nya 

företag startats och dessa har tagit 

över 35 arbetsplatser. Med denna takt 

på nyföretagande kan vi se fram mot 

dryga hundratalet nya företag under 

de närmsta två åren. Entreprenörsandan 

inom Stockholms stad måste 

därmed anses vara blomstrande. 

Fredrik Tamm 



UpphAnDlInG 

Liten men växande i Sverige – stor internationellt 

Genom förvärvet av postdistributionsföretaget 

ImS europe AB i malmö stärker Swiss post International 

(SpI) sin skandinaviska närvaro samtidigt 

som företaget blir en allt viktigare aktör 

på den svenska postmarknaden. resultatet av 

ramavtalet om brevförmedlingstjänster har dock 

hittills blivit en besvikelse. 

Swiss Post International etablerades 

i Sverige 2005 och efter tre framgångsrika 

år tar företaget nu ytterligare 

ett betydelsefullt tillväxtsteg på 

den svenska marknaden. Förvärvet 

av postdistributionsföretaget IMS 

Europe AB skedde retroaktivt från 

och med den 1 januari 2008. IMS 

Europe AB hade 2007 en omsättning 

på nära 21 miljoner kronor. 

Rikstäckande service 

I dag har SPI två kontor - med 11 

medarbetare på kontoret i Arlanda 

Stad och fem på kontoret i Malmö 

– dit SPI:s större företagskunder kan 

välja att själva ombesörja transporten 

av sina utrikes brev och paket. SPI 

kan också erbjuda sig att hämta och 

lämna post med hjälp av ett rikstäckande 

nät av samarbetspartner. 

– Förvärvet av IMS ligger helt 

linje med våra expansionsplaner för 

Skandinavien och i vårt övergripande 

mål att leverera 100 procent kvalitet 

till våra kunder. Det förststärker 

vårt erbjudande mot marknaden 

ytterligare och ger oss möjlighet att 

leverera våra tjänster i stort sett över 

hela Sverige med lokal närvaro, säger 

Thomas Sjölin, VD Swiss Post International 

Sverige AB. 

Mindre del 

Skatteverkets ramavtalsupphandling 

Brevförmedlingstjänster resulterade i 

att SPI fick en mindre del som gäller 

utrikes B-post. 

– Det brister kanske en del när 

det gäller kunskapen om vad vi som 

en ganska ny aktör på marknaden 

kan erbjuda myndigheterna och ofta 

går väl posthanteringen också av 

gammal vana. Hittills har resultatet 

varit en besvikelse. Att vi har blivit 

en godkänd leverantör är dock ett 

steg i rätt riktning, menar Daniel 

Klinge på Swiss Post International 

Sverige AB. 

– Att förbättra konkurrensen är 

ett av målen med upphandlingen. 

Skatteverket kan dock inte garantera 

några volymer på ramavtalet 

eller tvinga någon att använda en 

viss leverantör. Vi är dock medvetna 

om Swiss Posts svårigheter och följer 

utvecklingen, säger Nils-Gunnar 

Sträng, ramavtalsanvarig på Skatteverket. 

Billigare men besvärligare 

– Vi tycker att nuvarande ramavtal 

blir billigare men besvärligare än 

det tidigare ramavtalet, vilket gör 

det svårare att konkurrera om 

uppdragen. Hittills har vi inte fått 

några distributionsuppdrag alls men 

har svårt att tro att myndigheterna 

inte skickar någon utrikes B-post. 

Nyligen fick vi vårt första avtal – 

med Försvarsmakten – och vi får 

se vad det kan leda till, säger VD 

Thomas Sjölin, Swiss Post International 

Sverige AB. 

– Vid sidan av Posten är SPI det 

enda internationella postverket i 

Sverige. Att vi har etablerat oss i en 

av Skandinaviens mest expansiva 

regioner betyder att företag i södra 

Sverige och í Danmark kommer att 

kunna utnyttja samma kostnadseffektiva 

service och tjänster som har 

gjort oss så framgångsrika i Mälardalen. 

Förvärvet ökar också möjligheten 

för SPI att behålla en stark 

expansionstakt och att som första 

företag i Sverige på allvar konkurrera 

rikstäckande med Svenska Posten på 

internationell affärspost, det vill säga 

A-post, förklarar Thomas Sjölin. 

Att etablera sig på marknaden 

för inrikespost är alltför kostnadskrävande 

och är inte aktuellt för oss, 

anser Thomas Sjölin. 

Arne Öster 

27

KommUnAlteKnIK 

Tre intensiva dagar – fullspäckade 

med nyheter, möten, aktiviteter 

GIt-mässan 2008 under Kartdagarna är den effektivaste 

mötesplatsen i Sverige för alla som jobbar 

med Geografisk It. Genom möten och samtal med 

kunder, kollegor och andra aktörer inom andra 

grenar av branschen än den egna, kan de mest 

briljanta idéer uppstå. 

GIT-mässan (utställningen) och 

Kartdagarna (konferensdelen) 

arrangerades den 16-18 april 2008 

på Elmia i Jönköping. Aldrig tidigare 

har intresset för branschen varit så 

stort som nu. 

Förklaringen är enkel. Geografisk 

IT har fått sitt genombrott inom 

produkter och tjänster kopplade till 

konsumenter. Enbart i Sverige räknar 

branschen med att omsätta mellan 5 

och 10 miljarder kronor i år. 

GIT-mässan och Kartdagarna är 

ett forum för dig som arbetar med 

Geografisk IT. På mässan hittar du 

branschens leverantörer av hårda 

eller mjuka produkter och/eller 

tjänster med inriktning på insamling 

av data i fält, efterbehandling och 

presentation. På konferenserna finns 

möjlighet till fördjupad kunskap 

inom allt som rör Geografisk IT. 

Konferensen Kartdagar 2008 

arrangerades av Kartografiska Sällskapet 

i samarbete med Utvecklingsrådet 

för Landskapsinformation 

(ULI) och MBK-leverantörernas 

Intresseförening. Arrangemanget 

genomfördes med hjälp av sällskapets 

lokalavdelning i Jönköping och 

Elmia. Inom arrangemanget fanns 

föredrag, seminarier och kurser inom 

GIS, geografisk IT, geodesi, fotogrammetri, 

geografisk information, 

kartografi, historisk kartografi och 

arkiv samt en teknisk utställning. 

GIT-mässan speglar 

stark miljardindustri 

Från att ha varit en bransch ”i det 

tysta” har geografisk IT utvecklats 

till en miljardindustri med extremt 

stark tillväxt. 

– I dag är vi en del av vardagen för 

gemene man, säger Patrik Ottoson, 

ordförande Kartografiska Sällskapet. 

– Att söka vägbeskrivningar via 

Internet eller hitta rätt med hjälp 

av en GPS-navigatorer, är tjänster 

som utvecklats utifrån vår teknik, 

förklarar han. 

Utställningsdelen (GIT-mässan) 

var högintressant för den ville se den 

senaste tekniken och framför allt 

vilka användningsområden som är 

på gång i framtiden. Konferensdelen 

(Kartdagarna) bjöd garanterat på en 

rad intressanta ämnen och personligheter. 

Några exempel: 

Tina Thörner har gjort sig känd 

28 

som en av världens skickligaste kartläsare, 

med bland annat stora framgångar 

i ökenrallyt Paris-Dakar. 

– Jag berättar om mina erfarenheter 

med kartor och hur de har 

kommit att färga mitt liv och att 

skapa driv och motivation, säger 

Tina Thörner. 

Dan Ericsson, statssekreterare hos 

Kommun- och finansmarknadsminister 

Mats Odell, gästade Elmia för 

både föredrag och debatt. I debatten 

deltog också Socialdemokraternas 

Sven-Erik Österberg och Swecos Ulf 

Johansson. En rad aktuella frågeställningar 

diskuterades, exempelvis; 

Hur ska staten hantera konkurrensutsatt 

verksamhet? Centralisering 

vs Decentralisering? Vilka konsekvenser 

får detta på samhället i stort? 

Här kunde man räkna med starka 

åsikter och hett debattklimat. 

Frank Yang, från SuperMap i 

Kina, berättade om hur GIS-tekniken 

använts när de olympiska 

arenorna planerats. Samma teknik 

blir också viktig för övervakning av 

sommarens OS i Kina och för att ge 

information till den samlade världspressen. 

Res tre decennier tillbaka i tiden 

– det blir möjligt med Lantmäteriets 

nya satellitdatabas. Användaren 

kunde studera landskapsförändringar 

från 1970-talet fram till nutid 

och tjänsten riktar sig till exempelvis 

stadsplanerare och folk inom jord- 

och skogsbruk. De kostnadsfria 

satellitbilderna kommer även att 

vara tillgängliga för nedladdning för 

allmänheten. Det här är en alldeles 

färsk nyhet som Lantmäteriet berättade 

mer om under mässan. 

På mässans öppningsdag hölls ett 

presseminarium i Kongresshuset, där 

deltagarna fick en bild av branschen 

i dag och förhoppningsvis vart den 

är på väg. Det som alla frågar sig är, 

Vilka företag kommer att bli branschens 

vinnare, vilka nya tekniker är 

på gång, kommer tillväxten att fortsätta? 

På plats fanns representanter 

från TomTom, Nokia, Google, Eniro 

och Hitta.se. 

Lägesbild GI Sverige 

offentliga sektorn 

Utvecklingsrådet för Landskapsinformation 

(ULI), en av arrangörerna 

av Kartdagar 2008, har sedan början 

av 1990-talet genomfört studier för 

att kartlägga användandet av geografisk 

information (GI) och geografisk 

informationsteknik (GIT) i Sverige. 

Den återkommande undersökningen 

är unik och syftar till att följa 

utvecklingen och definiera behov och 

möjligheter för ökad användning och 

nytta av geografisk information. 

Den delundersökning som riktar 

sig till offentlig sektor (exklusive 

utbildningssidan) genomfördes med 

en enkät i slutet av 2007. Utskicket 

gick till 443 organisationer – statliga 

myndigheter, kommuner och landsting 

– och svarsfrekvensen var cirka 

50 procent. 

Det finns vissa svårigheter att 

undersöka användningen av geografisk 

information, GIS och GIT i och 

med de varierande definitionerna 

på dessa begrepp. Tekniken är också 

relativt ung och utvecklingen har 

gått snabbt framåt de senaste två 

decennierna, vilket har bidragit till 

att synen på GIS också har förändrats 

för många. 

GIS används i så gott 

som alla organisationer 

I en tidigare enkät (2003) svarade 

åtta procent av informanterna från 

den offentliga sektorn att de inte 

infört GIS i sin verksamhet. Enligt 

den nyligen genomförda enkätundersökningen 

är det bara en procent 

(av de som är användare av GI) som 

menar att de inte hanterar geografisk 

information digitalt (till exempel i 

GIS). I de organisationer där GIS 

används kan det dock finnas ett 

eller flera verksamhetsområden där 

geografisk information inte hanteras 

i GIS. 

Behov av ökad kompetens 

Det finns ett tydligt behov av ökad 

kompetens i anslutning till området 

geografisk information. Av de organisationer 

som deltog i undersökningen 

svarade 90 procent att de ser 

ett behov av att höja kompetensen 

de närmaste tre åren. Inom avancerad 

användning ser flest organisationer 

ett kompetensbehov men 

spridningen är relativt stor mella de 

olika kompetensområdena. Enkäten 

innehöll också frågor om hur 

organisationerna planerar att täcka 

kompetensbehovet inom respektive 

arbetsuppgiftsområde – i fall de 

planerar att vidareutbilda befintlig 

personal, köpa tjänster, nyanställa 

eller något annat. 

En rapport om delundersökninghen 

Offentliga sektorn publiceras 

sommaren 2008 och kommer 

utöver information kring användandet 

av geografisk information 

bland annat att innehålla resultat 

från frågor kring GIS-strategier, 

dataåtkomst, Internettjänster och 

standarder. 

Arne Öster 



KommUnAlteKnIK 

Intresset för Nordic Urban Forum 

på Elmia växer 

en levande och attraktiv stadskärna uppstår inte 

av sig själv. Den skapas av människor som vill och 

vågar, de som ser möjligheterna och är beredda 

att samverka för att förverkliga en vision. 

Nordic Urban Forum – som i år 

arrangerades den 22-24 april på 

Elmia – är en unik mötesplats för 

alla som på något sätt är engagerade 

i arbetet med att skapa dagens och 

morgondagens attraktiva stadsmiljöer 

och tillväxtregioner. 

– Nordic Urban Forum 2008 

pågår i tre dagar och består av en 

utställning och tre separata konferenser. 

På så sätt kan vi erbjuda 

unika möjligheter för deltagarna att 

bredda sina kunskaper och knyta 

nya kontakter. Förutom trygghetskonferensen 

ingår också en konferens 

kring temat Hållbara städer och 

Svenska Parkeringsföreningens årliga 

konferens, berättar Jörgen Nyström, 

Elmia. 

NUF startade i blygsam skala 

på Elmia hösten 2005. Gensvaret 

var mycket positivt och våren 2007 

anordnades NUF som ett tvådagarsarrangemang 

med utställning 

och parallella seminarier. Därmed är 

grunden lagd för ett återkommande 

arrangemang med stor bredd som 

kan spegla trenderna och helhetsper- 

spektivet inom modern stadsutveckling 

och samhällsbyggande. 

Kreativa människor 

och attraktiva miljöer 

Städernas utveckling har starka 

samband med den ekonomiska tillväxten 

i regionerna. När kreativa 

människor söker sig till städerna 

påverkas utbudet av service, kultur, 

upplevelser och arbetstillfällen. 

Urbaniseringen innebär också att 

städerna står inför nya utmaningar. 

Kraven på effektiva och miljömässigt 

hållbara kommunikationer ökar och 

tätorterna måste kunna erbjuda en 

bra och trygg livsmiljö för alla. 

Hållbara Staden lyfte fram nya 

spännande projekt och belyste 

aktuella trender. Konferensen hade 

sin utgångspunkt i stadens hållbara 

utveckling och stadsmiljön som 

motor för kommuners och regioners 

attraktionskraft. 

Nationell trygghets- 

konferens till Elmia 

I den tredje upplagan av NUF ingick 

också en nationell trygghetskonferens 

med stark anknytning till lokala 

och regionala initiativ inom kollektivtrafiken. 

– Det hela startade som ett 

jämställdhetsprojekt inom Jönköpings 

Länstrafik för några år sedan, 

då trygghetsfrågorna kom upp till 

ytan på ett helt nytt sätt. Arbetet 

presenterades vid en internationell 

konferens i Geneve och har nu 

utmynnat i ett lokalt partnerskap 

där också bussoperatörerna, Polisen, 

Vägverket och Jönköpings kommun 

ingår, berättar Lisa Warsén, projektledare 

och forskare. 

Trygga resor för 

ökad hållbarhet 

Många upplever otrygghet som kan 

leda till minskat kollektivt resande 

och därmed påverka klimat och 

miljö negativt. Helhetsperspektiv 

och lokal samverkan är avgörande 

begrepp för framgångsrik stads- och 

samhällsutveckling. Samverkan ger 

flera perspektiv och ökar möjligheten 

till trygga resor. Konferensen 

Henrik Zetterholm, 

Stadsbyggnadskontoret, 

Jönköpings kommun, 

informerar om den pågående 

stadsutvecklingen i 

Jönköping. 

”Trygga resor” kommer därför att 

erbjuda programpunkter som vänder 

sig till NUF:s samtliga deltagare. 

Parkering i förändring 

Förändringsarbete pågår ständigt i 

våra olika parkeringsorganisationer. 

Ofta finns en tanke om miljön i 

bakgrunden. 

Svenska Parkeringsföreningen 

med ett 70-tal medlemmar och 

samarbetspartner är Sveriges branschorganisation 

för parkering. Årets 

konferens var ett led i föreningens 

förändringsarbete. Ett nytt inslag var 

en halvdag som i synnerhet vände 

sig till parkeringsvakter och övrig 

personal som rör sig ute på stan. En 

aktuell arbetsmiljöfråga som diskuterades 

var: Hur ska man agera för 

att undvika hotfulla situationer och 

våld? 

Arne Öster 

29

expertpAnelen SVArAr 

”Alla vet” att det görs avsteg från ramavtal, det vill säga att ”man” köper 

från en annan leverantör än den man har ramavtal med. Enligt reglerna skall 

om så sker en anmälan göras till upphandlande myndighet. Under föregående 

år anmäldes 18 avsteg till Konkurrensverket. Se: Förordning (1998:796) 

om statlig inköpssamordning. ”När en myndighet avser att upphandla utan 

att använda de avtal som avses i 2 § skall Ekonomistyrningsverket underrättas 

om skälen till detta. 

anna Ulfsdotter forsell, 

advokat, delphi & Co 

ann Linde Koolman, 

upphandlare 

alingsås Kommun 

hans sundström, 

Chefsjurist Verva 

1. ramavtal är oftast inte bindande för 

den upphandlande myndigheten. Detta 

kommer till uttryck på så vis att inga 

volymer garanteras. Däremot är leverantörerna 

skyldiga att leverera när den 

upphandlande myndigheten så önskar. 

Det råder därmed ofta en ”obalans” i 

ramavtalen. 

jag har dock märkt att upphandlande 

myndigheter hanterar ramavtal de 

upphandlat på egen hand bättre än 

de ramavtal som upphandlats för dem 

tillsammans med andra inom ramen för 

den statliga inköpssamordningen. De 

är ”trognare” sina egna ramavtal än de 

statliga ramavtalen. 

När ramavtalen inte är bindande 

för den upphandlande myndigheten 

1. Sannolikt. Har ingen uppfattning om 

omfattningen. 

2. Det åligger ett ansvar på varje 

myndighet att sprida och informera om 

ramavtalen. Det spelar kanske i detta 

avseende ingen roll hur många som 

ingår i ett ramavtal, bara informationen 

om dem sprids. ju fler som omfattas av 

upphandlingen desto svårare blir det 

dock att följa upp ramavtalstroheten på 

grund av komplexiteten. 

1. vi tror att det finns ett mörkertal, 

men vi vet väldigt lite om omfattningen. 

Skälet till att man gör avsteg kan vara 

ekonomiska, det vill säga att man får 

bättre villkor någon annanstans. Enligt 

ESv:s förordning om statlig inköpssamordning 

är ett sådant avsteg tillåtet 

om man ”finner annan form av avtal 

sammantaget är bättre”. 

Det kan också finnas administrativa 

skäl till varför man väljer bort statliga 

ramavtal. Man kan uppleva att det 

går snabbare och smidigare med 

en direktupphandling. Det är därför 

väldigt viktigt att de ramavtalsansvariga 

1. Tror du att det finns ett mörkertal när det gäller avsteg? Har du någon 

uppfattning om omfattningen? 

2. När det görs avsteg kan det bero på att ramavtalen har kommit att omfatta 

fler myndigheter än vad som är praktiskt hanterbart? 

3. Att göra avsteg från ramavtalet är ett konkret svek mot leverantören man 

tecknat avtalet med. Hur och vad anser du är korrekt att göra då? Skall man 

straffa myndigheten? Vad är lämpligt då? Skall man kompensera leverantören? 

Vad är lämpligt då? 

är det svårt att kalla det för ”avsteg” 

och ”mörkertal”. Den upphandlande 

myndigheten gör sig inte skyldig till 

något avtalsbrott. 

Alla avtalsparter måste ha klart för sig 

vad som förväntas av respektive part. 

Avtal som ingås med olika eller oklara 

förväntningar blir aldrig bra. 

2. jag har svårt att kalla det för ”avsteg”, 

se ovan. Det är svårt att ingå bra 

ramavtal som passar alla myndigheter 

under regeringen. Myndigheterna ser 

så olika ut. Detta kan vara en anledning 

till att vissa myndigheter upphandlar 

egna ramavtal istället för att tillämpa de 

statliga ramavtalen. 

3. Som jag har sagt ovan så är det inget 

3. Det fakta som anges i förfrågningsunderlaget 

ligger till grund för 

leverantörens anbud. Om myndighetens 

uppgifter om exempelvis volymer 

väsentligt avviker från vad som i 

praktiken avropas kan detta leda till 

att leverantörer inte kan lita angivna 

volymer i förfrågningsunderlaget, vilket 

kanske inte ger optimala anbud på sikt 

för myndigheten. Straff eller kompensation 

leder inte till bättre trohet utan det 

gäller att leverantören och exempelvis 

upphandlingsavdelningen tillsammans 

myndigheterna har enkla rutiner för att 

underlätta för dem som ska avropa. 

Här på verva jobbar vi intensivt med ett 

sådant projekt för att förenkla avrop 

från it-ramavtalen. På sikt ska det vara 

möjligt att göra alla inköp från dessa 

it-avtal från en e-handelsportal. 

2. vi har svårt att uttala oss om 

andra avtalsområden. När det gäller 

it-upphandlingen så kan det finnas 

upp till 850 myndigheter, kommuner 

och landsting som är berättigade att 

avropa. Det är förstås väldigt många. 

våra kundundersökningar visar dock 

avtalsbrott att göra avsteg från ett icke 

bindande ramavtal. Eftersom det inte 

är ett avtalsbrott kommer inte heller 

någon påföljd i fråga. 

Om fråga däremot gäller ett bindande 

ramavtal med garanterade volymer 

och den upphandlande myndigheten 

inte uppfyller sina åtagande om köp av 

viss volym föreligger ett avtalsbrott. Den 

naturliga påföljden är då skadestånd 

med kompensation för den uteblivna 

vinsten. Denna påföljd brukar regleras i 

det aktuella avtalet. 

De statliga ramavtalen innehåller 

såvitt jag vet aldrig något löfte om 

garanterade volymer, varför avtalsbrott 

inte heller kan uppkomma. 

verkar för att informationen når ut till 

berörda och att beställarna gör rätt. 

Statistik och uppföljning på ett tidigt 

stadium av avtalsperioden ökar möjligheterna 

att fånga upp om ramavtalen 

följs och därmed finns det en möjlighet 

att ändra ett felaktigt beteende och 

kompensation uppnås till viss del. 

att över 95 procent använder sig av 

it-ramavtalen. Ett skäl till den höga 

siffran är förmodligen komplexiteten i 

just detta upphandlingsområde. Man 

behöver hjälp med både produkt, tjänst 

och själva avtalet. 

3. vi tror på morötter när det gäller att 

få kundtrogenhet på ramavtalen. Straff 

och vite och liknande är så tungt att 

hantera administrativt att det inte blir 

särskilt effektivt. Dessutom skapar det 

en ovilja mot själva avtalsformen.vi tror 

på bra villkor och enkel hantering som 

lösningen på problemen. 

Ställ en fråga till Expertpanelen, mejla till brev@hexanova.se

SupraPlus 

Gör ett smart val, skydda dina öron. 

• Oslagbar komfort och prestanda. 

• Välj ljud i ett eller två öron samt bullerdämpande 

mikrofon eller talrör. 

• Finns som trådlöst variant. 

• Använd till mobiltelefon, stationär telefon eller både 

och. Det enda som behöver bytas är en nedre sladd. 


Plantronics headset finner du hos återförsäljare i hela landet 

IsiCom AB - Svensk leverantör av Plantronics headset - www.isicom.se 

31

UtBIlDnInG 

Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar 

verksamheten. 

Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information 

i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt 

presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt 

system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och 

miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål. 

QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera 

ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är 

ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom 

verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige. 

Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna 

på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så 

berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er 

organisation. 

32 

Varför nöja sig med ett ledningssystem 

som bara består av en samling dokument? 

VERVA 

V E R K E T F Ö R F Ö R VA LT N I N G S U T V E C K L I N G 

qualiware.com 

08-429 12 60 

info@qualiware.se 


Allt fler skolor knoppar av 

Det har blivit vanligare att kommunala skolor 

omvandlas till fristående skolor genom så kallad 

avknoppning. framförallt har antalet ansökningar 

ökat markant sedan år 2007. en orsak 

kan vara att politikerna har blivit mer positivt 

inställda till privatisering. 

Tidigare var det sällsynt att kommunala 

skolor ansökte om att få 

omvandlas till fristående skolor. 

Fram till förra året kom det som 

mest in två sådana ansökningar in 

till skolverket årligen. Men år 2007 

var antalet 59 – varav 17 beviljades 


att knoppa av. Och årets skörd är 

23 ansökningar, enligt statistik från 

Skolverket. 

– Jag tror att ökningen till en 

del kan bero på att företagen vill 

etablera sig på marknaden innan de 

stora minskningarna i elevkullarna 

kommer, säger Birgitta Fredander, 

chef för skolverkets tillståndsprövning. 

Fler aktörer 

Ett annat skäl till ökningen kan 

vara att politiker både centralt och 

lokalt nu är mer positiva till fristående 

skolor, tror Birgitta Fredander. 

Regeringen har sedan förra året 

satsat på att stimulera fler aktörer än 

det offentliga att bedriva verksamhet 

inom välfärdssektorn, till exempel 

skolan. Socialdepartementet har 

bland annat medverkat i arbetet 

med att starta det nya institutet 

Avknoppningsakademin som ger 

råd, kunskaper och kontakter till 

 

 

UtBIlDnInG 

 

 

 

 

 

 

Fakta 

Nästan en fjärdedel av 

ansökningarna kom från 

gymnasieskolor förra 

året, respektive omkring 

17 procent år 2008. I 

huvudsak är det dock 

grundskolor i Stockholmsområdet 

som vill privatisera 

sin verksamhet. 

vanligast är att 

personer ur arbetsplatsens 

personal tar över 

driftsansvaret i privat regi 

och driver verksamheten 

vidare som ett företag. I 

syfte att få nödvändiga 

kunskaper om hur man 

sköter ett företag erbjuds 

personalen ofta utbildning 

i någon form. 

anställda som vill konkurrensutsätta 

och knoppa av sin verksamhet. 

Inga förändringar 

Skolverket har ännu inte gjort någon 

utvärdering av de skolor som beviljats 

avknoppning. Precis som andra 

fristående skolor kommer de att 

granskas under andra verksamhetsåret. 

Men redan nu ser man att de 

flesta sökande vill fortsätta att driva 

skolan på ungefär samma sätt som 

tidigare, enligt Birgitta Fredander. 

David Gustavsson 

Källa: Skolverket och 

Regeringskansliet 

33

VårD 

reumatiker får hjälp till självhjälp 

KI förbättrar patienthälsan 

med analys från SAS Institute 

för första gången kan patienter själva använda 

avancerad analysteknik för att förbättra sin livskvalitet. 

Karolinska Institutet och Stockholms 

läns landsting driver två utvecklingsprojekt i 

samarbete med SAS Institute, som är ledande på 

beslutstödssystem och affärsanalys. med patientens 

Vetenskapliga Verktygslåda får reumatiker 

möjligheten att själva undersöka vilka faktorer 

som påverkar deras hälsa. med hjälp av prediktiv 

modellering får reumatologerna ett verktyg som 

kan hjälpa dem att välja den bästa behandlingen 

för varje patient. 

Prototyper av de två analyslösningarna 

presenterades på Vitalis-mässan 

i Göteborg i slutet av maj. 

– De två utvecklingsprojekten 

utgår från behov som vi har 

uppmärksammat att patienter och 

läkare har av att bättre kunna förutsäga 

effekten av olika behandlingar 

och livsstilsfaktorer, berättar Staffan 

Lindblad som är föreståndare på 

Hälsoinformatikcentrum (HIC), 

som drivs av Karolinska Institutet 

och Stockholms Läns Landsting 

sedan september 2007. 

34 

”Hälso- och sjukvård 

är ett prioriterat område 

för oss. Vi har 

lång erfarenhet av 

projekt inom vårdsektorn 

och en tredjedel 

av SAS Institute försäljning 

kommer från 

hälso- och sjukvård” 

Liselotte jansson, vd på SAS 

Institute i Sverige. 

SAS Institute har en heltäckande 

lösning för att hämta, lagra, analysera 

och presentera information. Det är 

framförallt den sofistikerade analys 

som finns inbyggd i SAS system som 

används för att ta fram de patientanpassade 

lösningarna. 

– Hälso- och sjukvård är ett prioriterat 

område för oss. Vi har lång 

erfarenhet av projekt inom vårdsektorn 

och en tredjedel av SAS Institute 

försäljning kommer från hälso- 

och sjukvård, säger Liselotte Jansson, 

vd på SAS Institute i Sverige. 

De två samarbetsprojekten som 

presenterades på Vitalis-mässan är: 

Prediktiv modell för att hjälpa 

läkarna att välja den bästa behandlingen 


Patientens vetenskaplig verktygslåda 

med syfte att skapa hjälp till 

självhjälp för patienterna. 

– En person med en kronisk 

sjukdom som reumatism får råd 

från alla möjliga håll om vad som 

skulle kunna förbättra deras hälsa. 

Som privatperson är det svårt att ta 

ställning till dessa råd. Med Patientens 

Vetenskapliga Verktygslåda kan 

patienten själv vetenskapligt testa 

vad som fungerar och inte, säger 

Staffan Lindblad. 

Med hjälp av SAS program kan 

man göra en faktoranalys för att 

pröva olika hypoteser och med hjälp 

av randomiserade kontrollerade 

prövningar hitta den bästa kombinationen 

av olika livsstilsfaktorer. 

– På så sätt åstadkommer vi alltså 

en vetenskaplig hypotesprövning i 

varje enskilt fall, säger Staffan Lindblad. 

Patienten ska själv använda det 

webbaserade verktyget. Han eller 

hon får först välja vad han eller hon 

helst vill förbättra – till exempel värk 

eller trötthet. Patienten väljer sedan 

upp till fyra livsstilsfaktorer som är 

oberoende av varandra, till exempel 

daglig motion, vegetarisk kost och 

tidiga sovvanor, som kan testas 

samtidigt under upp till två veckor. 

Programmet genererar ett randomiserat 

schema (en försöksplan) 

i form av en dagbok med vilka 

faktorer som patienten ska testa 

varje dag försöket pågår. Patienten 

fyller sedan varje dag i uppgifter om 

sin uppskattade värk eller trötthet. 

Siffrorna granskas och bearbetas av 

programmet. I slutet av försöksperioden 

räknar programmet ut vilka 

faktorer eller vilken kombination av 

faktorer som ger den bästa effekten 

på patientens livskvalitet. Resultatet 

visualiseras för patienten genom till 

exempel stapeldiagram i olika färger. 

– För oss har det varit viktigt att 

verktyget mäter rätt saker precist, 

är känsligt, praktiskt användbart 

och enkelt för patienten. Dessutom 

måste rekommendationerna sedan 

vara praktiskt genomförbara i det 

vardagliga livet, säger Staffan Lindblad. 

En av de avgörande orsakerna 

till att HIC valde SAS Institute för 

projekten var möjligheterna till de 

sofistikerade beräkningar som behövs 

för att kunna göra faktoranalysen på 

ett vetenskapligt sätt. 

– Andra orsaker var att SAS 

program lätt kan integreras med 

webbgränssnitt, är användarvänliga 

och kan visualisera resultatet på ett 

bra sätt. Dessutom använder redan 

många landsting, sjukhus och även 

Socialstyrelsen system från SAS, 

vilket är en fördel när vi ska skapa 

intresse för lösningarna i landet, 

säger Staffan Lindblad. 

Redan 1995 initierade Staffan ett 

register för uppföljning av läkarbesök 

och effekter av olika behandlingar 

av patienter med reumatoid artrit, 

RA-registret. Patienterna fyller där 

själva i hur de mår vid varje läkarbesök. 

Läkaren väger sedan ihop 

dessa uppgifter med sina egna undersökningsresultat 

och för in uppgifter 

om mediciner och annan behandling 

i registret. 

Sedan 2001 är systemet webbaserat. 

Alla Sveriges 54 reumatologmottagningar 

deltar i registret och 

10 av dem har tryckkänsliga skärmar 

som patienten använder vid läkarbesöket. 

Från 2003 används en SAS-databas 

för att också möjliggöra analys 

av den insamlade informationen. 


– Nästa steg är att patienterna får 

fylla i uppgifterna hemifrån via en 

säker internetmiljö via Vårdguiden. 

Det har man börjat med i Falun. 

Det är den internetmiljön som vi 

också planerar att kunna använda för 

Patientens vetenskapliga verktygslåda, 


I dag finns 24 500 patienter 

med 127 000 besök registrerade i 

RA-registrets databas. Det innebär 

en omfattande samling av beprövade 

erfarenheter. 

– Det andra utvecklingsprojektet 

är en Prediktiv modell som vi har 

byggt med hjälp av SAS Institute 

för att stärka denna beprövade erfarenhet 

med en vetenskaplig analys, 


Modellen använder patientens, 

inför besöket registrerade, data som 

underlag för att förutsäga resultat av 

olika läkemedel och kombinationer 

Välj Nilfisk! 

Nilfisk har städmaskiner med automatisk 

dosering (EDS), miljöanpassade rengöringsmedel 

och ergonomiska redskap. Skonsamt 

både mot människa och miljö! 

Kontakta oss på 08 555 944 00 så hjälper vi dig 

att hitta din närmaste återförsäljare! 


av läkemedel. På så sätt ska läkarna 

få hjälp att välja den bästa behandlingen 


– Traditionellt går läkarna efter 

riktlinjer från Socialstyrelsen när 

de ska välja behandling. Dessa riktlinjer 

har tagits fram utifrån kliniska 

prövningar med ”normalpatienter” 

och passar inte alltid den enskilda 

patienten på en vanlig mottagning, 


I den prediktiva modellen används 

de 20 vanligaste läkemedels-kombinationerna 

för att få en tillräcklig 

kritisk massa för ett bra beslutsunderlag. 

Med den prediktiva modellen 

kan vårdgivarna också spara pengar. 

Kostnaderna har ökat dramatiskt 

i och med att reumatologerna har 

börjat skriva ut dyra biologiska läkemedel 

– en typ av läkemedel som är 

svår att förutse effekten av på olika 

individer. Genom att kunna identi- 

fiera vilka läkemedel som ger effekt 

på en viss typ av patient kan patienterna 

direkt få den medicin som 

passar bäst just för dem. 

Planen är att dra igång pilotprojekt 

för de båda projekten efter 

sommaren 2008. I nästa steg kan 

informationen från de två analyslösningarna 

användas inom Svenska 

Reumatologi Register, SRR, för att 

pröva möjligheterna att förbättra 

patienthälsan i hela landet. 

– Vi vill ge sjukvården möjlighet 

att kombinera styrkan i sofistikerad 

analys med en lättillgänglig presentation 

och distribution av resultaten 

till både beslutsfattare, läkare och 

patienter. Vårt mål på SAS Institute 

är att kunna stötta alla sjukhus och 

landsting så att de får det beslutsunderlag 

som krävs för att förbättra 

den svenska vården, säger Liselotte 

Jansson på SAS Institute. 

VårD 

SAS Institute är världens ledande 

mjukvaruföretag inom beslutstödssystem 

och affärsanalys. SAS Institute, 

även världens största privatägda 

mjukvaruföretag, omsätter årligen 

runt 10 miljarder kronor i 105 

länder och har 30 års erfarenhet av 

att utveckla verktyg och metoder 

som låter stora organisationer lära 

av sin historia, mäta och kommunicera 

pågående aktiviteter och inte 

minst att skapa insikt om framtiden. 

Världen runt har SAS Institute totalt 

gjort 40 000 kundinstallationer, 

bland annat i 90 procent av Fortune 

500-företagen. I Sverige startade 

SAS Institute AB år 1986 och är 

idag drygt 100 anställda på kontoret 

i Stockholm . Bland de svenska 

kunderna finns landets mest betydande 

företag och organisationer. 

Nilfisk-Advance, Box 44045, 100 73 Stockholm. Tel 08 555 944 00. www.nilfisk.se 

35

leDArSKAp 

36 


Jag hoppas att du fått en bättre och bredare 

förståelse för begreppet coaching som jag 

förklarat i de senaste numren. Det viktigaste 

med coachingen är ju att använda metoderna i 

vardagen. Att tillämpa coachingen som en del 

i ditt sätt att kommunicera för att uppnå ännu 

bättre resultat. 

I detta nummer har jag för avsikt att 

gå från begreppet coaching tillden 

mentala styrkans betydelse. Att vara 

mentalt stark är en grundförutsättning 

för att kunna cocha effektivt. 

Som i allt ledarskap är konsten att 

kunna coacha sig själv först A och 

O för att kunna coacha andra. Men 

för att orka vara en bra coach som 

är fullt närvarande med energi och 

passion är det viktigt att man känner 

en inre mental balans och styrka. 

Därför vill jag ge dig möjligheten 

till att bättre förstå hur man 

kan stärka sig själv mentalt. Mental 

styrka är nyckeln till bättre hälsa och 

ökad personlig framgång. 

Många pratar om vikten av att vara 

mentalt stark för att kunna prestera 

bra och vara bäst när det gäller. Men 

vad innebär det att vara mentalt stark 

och varför är det så viktigt? För mig 

handlar mental styrka primärt om 

fyra viktiga faktorer: 

1) Självbild 

2) Målbild 

3) Attityd 

4) Känsla 

1 


Din självbild är hur du väljer 

att se på dig själv. Självbilden 

bottnar dels i din självkänsla, 

som handlar om vem du är som 

person. Det gäller att acceptera sig 

själv för den man är och inse att man 

verkligen är något och inte falla för 

den klassiska jantelagen ”tro inte att 

du är något”. Därför är mitt tips att 

du dagligen upprepar: Jag ”förnamn” 

är mer än okej för den jag är oavsett 

vad jag gör. 

Självkänslan är som fysisk kondition, 

det är något du behöver jobba 

med under hela ditt liv. Vi lever i ett 

prestationsinriktat samhälle där vi 

mer mäter och belönar människor 

för vad de gör mer än för vilka de är. 

Den andra viktiga ingrediensen i 

din självbild är ditt självförtroende. 

Det är mer kopplat till vad du gör. 

Självförtroendet är färskvara och kan 

åka upp och ner från en dag till en 

annan. Men låt inte en dålig insats 

rubba din självkänsla. Du kan istället 

tänka på att det inte finns några 

misslyckanden, utan endast erfarenheter 

och lärdomar. 

Den optimala feedback man kan 

ge någon är att förstärka både självkänslan 

och självförtroendet samtidigt. 

Exempelvis: ”du är en underbar 

leDArSKAp 

Mental 

styrka 

är nyckeln till 

framgång 

person som alltid är positiv och 

glad att ha i gruppen och dessutom 

gör du verkligen ett bra jobb”. Hur 

skulle det kännas? 

2 

Den andra viktiga faktorn 

är vilka framtidsbilder/ 

målbilder du har. Hur ser 

du på framtiden? Med spänning 

och tillförsikt eller med oro och 

osäkerhet? När du arbetar med positiva 

och utvecklande målbilder är det 

viktigaste att de ger dig en tändning 

och att bilderna skapar ökad lust och 

energi i nuet. Tänk på hur du känner 

dig när du bokar en utlandsresa? Du 

bokar ett resmål som du ska åka till 

sen men av blotta tanken på målet 

så får du massor av lust och energi 

redan nu, eller hur? Då är det rätt 

resmål. Njut av resan dit också, det är 

det som är skillnaden som gör skillnaden. 

Precis så här ska du arbeta för 

att lättare nå dina livsmål.Jag brukar 

säga, om du verkligen vet vad du 

vill, så ändra aldrig målet utan ändra 

vägarna dit. 

3 

Den tredje faktorn är din 

attityd. Din attityd skulle 

jag säga är en helt avgörande 

faktor i livet i stort. Attityden är ditt 

förhållningssätt. Hur väljer du att 

förhålla dig till olika situationer och 

människor som du stöter på i livet? 

Väljer du att tolka situationer, möten 

och olika förändringar som sker som 

möjligheter och utmaningar eller ser 

du det som problem och hot? Jag 

säger till mina kursdeltagare, det är 

inte vad som händer i livet som är 

det viktigaste, utan HUR man väljer 

att förhålla sig/reagera på det som 

händer som är det viktigaste. 

4 

Den fjärde och sista faktorn, 

som är en mycket viktig del i 

mental styrka är att ha en inre 

känsla av lugn, säkerhet och trygghet 

– LST. Dessa känslor är en förutsättning 

för att må bra och prestera 

bra resultat. Så fundera på hur dina 

SMAK-faktorer (Självbild, Målbild, 

Attityd och Känsla) ser ut och vad 

du behöver träna på för att må och 

lyckas ännu bättre? Dessa faktorer är 

grunden till ökat välbefinnande och 

bättre välmående. 

Michael Södermalm 

Certifierad mental tränare 

ICC coach 

37

forDon 

Volvo ReCharge Concept 

– Plug-in hybrid med 100 km batteriräckvidd och flexifuel som reservkraft 

Volvo personvagnar introducerar nu Volvo 

reCharge Concept - en plug-in hybrid med en 

elmotor vid varje hjul och batterier som laddas 

dagligen via ett vanligt eluttag. 

Detta ger föraren ca 100 kilometer ren elkörning 

innan bilens fyrcylindriga flexifuelmotor 

måste aktiveras för att driva bilen och ladda 

batterierna. 

Volvo ReCharge Concept premiärvisades 

i en specialdesignad Volvo C30 

vid Frankfurt Motor Show. 

– En viss andel elfordon kommer 

att krävas för att klara framtidens 

CO2-krav. Eftersom Volvo ReCharge 

Concept både har en utmärkt batteriräckvidd 

och en förbränningsmotor 

som reservkraft är detta ett 

mycket intressant koncept, säger 

Magnus Jonsson, Senior Vice President 

Research and Development vid 

Volvo Personvagnar. 

– Detta är en banbrytande 

uppfinning. Den som kör under 100 

kilometer om dagen behöver sällan 

eller aldrig besöka en mack. I USA 

gäller detta uppemot 80 procent av 

alla bilister, säger Magnus Jonsson. 

Den utmärkta batteriräckvidden 

innebär att Volvo ReCharge Concept 

är exceptionellt snäll mot bilägarens 

plånbok. 

Vid körning enbart på el blir 

driftskostnaden cirka 80 procent 

lägre än för en bensindriven bil i 

samma storlek. Vid körsträckor 

längre än batteriräckvidden och med 

38 

förbränningsmotorn igång varierar 

förbrukningen från 0 till 5,5 l/100 

km beroende på hur länge Flexifuelmotorn 

körs. 

– Använd på effektivaste sätt bör 

plug-in hybriden ge cirka 66 procent 

lägre utsläpp av koldioxid jämfört 

med de hybridbilar som finns ute på 

marknaden i dag. Om elen kommer 

från CO2-fördelaktiga källor som 

biogas, vattenkraft och kärnkraft kan 

siffran bli ännu fördelaktigare, säger 

Magnus Jonsson. 

En elmotor vid varje hjul 

Det finns ingen mekanisk kraftöverföring 

från förbränningsmotorn till 

hjulen. Volvo ReCharge Concept är 

en så kallad seriehybrid med ett antal 

samverkande tekniklösningar: 

Ett batteripaket som är placerat 

under bagageutrymmets golv 

använder batterier av typen litiumpolymer. 

Batterierna har utformats 

för att ha en livslängd bortom bilens 

egen. 

Fyra elmotorer, en vid varje hjul, 

ger individuell fyrhjulsdrift. 

En fyrcylindrig 1.6-liters Flexifuel-motor 

driver den avancerade 

generatorn som ger kraft till hjulmotorerna 

när batteriet behöver ny 

laddning. 

Föraren kan själv välja kraftkälla 

Förbränningsmotorn startas automatiskt 

när 70 procent av batterikraften 

är förbrukad. Men föraren har även 

möjlighet att manuellt aktivera den 

fyrcylindriga Flexifuelmotorn via en 

knapp på instrumentpanelen. 

– Det finns en betydande skillnad 

mellan vår plug-in hybrid och dagens 

hybrider, som bara använder elmotorn 

som ett stöd till förbränningsmotorn 

under kortare perioder. Vår 

lösning gör det möjligt för de flesta 

att köra på el till hundra procent, 

med en extra trygghet i form av 

förbränningsmotorn, säger Ichiro 

Sugioka, projektledare för Volvo 

ReCharge Concept. Han tillägger: 

– Dessutom behåller vår C30 

med plug-in hybrid sina pigga och 

sportiga egenskaper. Accelerationen 

från 0-100 km/h går på 9 sekunder 

och toppfarten ligger på 160 km/h. 

Specialutvecklade elmotorer 

De centrala elektriska komponenterna 

i Volvo ReCharge Concept - 

generatorn för APU-enheten och de 

fyra hjulmotorerna - har utvecklats i 

samarbete med det brittiska specialistföretaget 

PML Flightlink. 

Med en elmotor per hjul blir 

både viktfördelningen och kraftöverföringen 

optimal, utan kuggväxelförluster. 

Bilen har ingen traditio- 

nell växellåda och följaktligen ingen 

växelspak. 

För att ytterligare optimera 

miljöeffekterna har Volvo ReCharge 

Concept högeffektiva däck från 

Michelin. Däcken har specialutvecklats 

för att ge plats åt hjulmotorerna. 

Bilen är fyrhjulsdriven i ordets 

rätta bemärkelse. Drivningen på 

varje hjul kan regleras individuellt. 

Den energi som genereras under 

inbromsningen leds till batteripaketet. 

När systemet är färdigutvecklat 

hoppas Volvo kunna ersätta de traditionella 

bromsarna med elektriska 

bromsar som ger minskade friktionsförluster 

av energi. 

Miljölösning för pendlare 

Volvo ReCharge Concept passar bäst 

för bilförare som kör kortare sträckor 

varje dag. Till exempel kan en bilägare 

som har mindre än 100 kilometer 

mellan hemmet och arbetsplatsen 

köra enbart på el. 

Även den som kör länge sträckor 

än batteriets räckvidd får stora miljöfördelar. 

En tripp på 150 kilometer 

som startar med fulladdat batteri 

förbrukar mindre än 2.8 liter bränsle, 

vilket innebär 1,9 l/100 km. 

– Den enda förutsättningen 

är att bilägaren har tillgång till en 

vanlig stickkontakt på bekvämt 

avstånd, hemma eller på jobbet. En 

fulladdning tar 3 timmar. Men även 

en timmes snabbladdning ger en 

körsträcka på ca 50 kilometer, säger 

Magnus Jonsson. 

Klas Bergqvist 


Ny skandinavisk undersökning: 

ökat inflytande och stora budgetutmaningar 

för It-chefen under 2008 

Det finns inga tecken på att en osäker konjunktur 

har påverkat budgeten för Sveriges It-chefer, som 

har en oförändrad eller till och med ökad budget 

i år. Samtidigt står de inför stora utmaningar. 

It-driften äter upp en stor del av resurserna och 

lämnar mindre kvar till alla de nysatsningar som 

finns på agendan. Det visar en skandinavisk undersökning 

som Synovate mmI utfört på uppdrag av 

It-företaget Steria och som presenteras i dag. 

Vart fjärde svenskt företag kommer 

att öka IT-budgeten under 2008 och 

bara 8 procent kommer att minska 

den. Samtidigt har fler IT-chefer fått 

större mandat under de senaste två 

åren och närmare hälften av alla tillfrågade 

sitter idag med i företagets 

ledningsgrupp. Två av tre upplever 

dessutom att ledningen är villig att 

investera i IT som strategisk möjliggörare. 

En övervägande andel av de tillfrågade 

använder fortfarande en stor 

del av sin budget till drift och förvaltning. 

72 procent använder minst 40 

procent av sin budget. Därför är 

Från: Vad kostar det? 

Till: Vad får vi för pengarna? 

Vi hjälper er med en målstyrning 

som ger fokus, helhetssyn och 

styrkraft. 

www.ekan.com 

Experter på styrning i offentlig sektor 


det inte helt överraskande att det 

är just effektivisering av IT-driften 

som ses som en av de största utmaningarna 

under 2008. Var tredje tillfrågad 

önskar dessutom en förnyad 

IT-plattform. 

– I många fall är anledningen till 

höga driftskostnader just att IT-plattformen 

är föråldrad. Många företag 

borde helt enkelt migrera till en ny 

och mer effektiv plattform, säger 

Sterias VD i Sverige Kari Forsén. 

Vad planerar man då att satsa 

budgeten på, förutom underhåll? 

Bland prioriterade teknologier och 

plattformar toppar fortfarande 

Microsoft, och som nummer två 

kommer virtualisering som den allra 

starkaste tekniktrenden just nu i sällskap 

av trådlösa nätverk och grön 

IT. 

– Virtualisering har blivit en självklarhet 

i dag, men kostnadsjakten 

kommer att tvinga fram betydligt 

mer genomgripande förändringar. 

Till exempel tror jag att vi bara har 

sett början på en omfattande standardiseringsvåg 

där företag och 

myndigheter väljer att inte bara standardisera 

sina datahallar, utan även 

de enskilda arbetsplatserna, både i 

valet av hårdvaruplattformar och 

applikationer. Det kommer ständigt 

nya lösningar för hjälp-till-självhjälp 

som förenklar supporten och installation 

av nya programvaror sker med 

hjälp av fjärruppdatering. Applikationsvirtualisering 

kommer också 

att bli ett viktigt inslag i den utvecklingen, 

säger Kari Forsén. 

Liksom under de senaste två åren 

är arkivering, portaler samt mobil 

infrastruktur fortsatt bland de prioriterade 

områdena. CRM, som det 

generellt talas mycket om, är det i 

Sverige bara 12 procent av IT-cheferna 

som säger att man prioriterar. 

Miljö & kvalitet 

Finansiering 

Hårdvara 

Sveriges mest kompletta IT-leverantör 

www.dustin.se 

Installation 

Programvara 

Konfiguration 

Dustin har närmare 20 års samlad kunskap om statliga ramavtal. Vi erbjuder Sveriges 

bredaste utbud av IT-produkter och är idag den mest kompletta IT-leverantören till 

offentliga och kommunala förvaltningar. 

It 

Det kan jämföras med 38 procent i 

Danmark och 34 procent i Norge. 

– Sverige ligger långt fram vad 

gäller CRM-lösningar och många 

företag gjorde investeringarna tidigt 

vilka dessa siffror bekräftar, säger 

Kari Forsén. 

Samma tendens syns på satsningen 

på data warehouse där 

strax under 20 procent prioriterar 

detta i Sverige medan nära hälften 

i Danmark och 34 procent i Norge 

har fokus på detta område. 

De flesta tillfrågade i Sverige har 

inga planer på att byta ut sina standardsystem 

såsom ekonomi- och 

affärssystem (ERP) de närmaste två 

åren, med undantag för applikationer 

inom HR där en fjärdedel har 

förändringsplaner. 

Undersökningen visar tydligt att 

effektivisering, processoptimering 

och kostnadsreducering nu ligger 

högst på listan över organisationens 

främsta utmaningar. Att förbättra 

kundservicen och att utveckla nya 

produkter och tjänster kommer 

strax därefter. Utveckling av sälj och 

marknadsföring hamnar dock allra 

längst ner på listan. 

39

40 


Landet runt 

ta en titt på vad som händer 

i Sveriges kommuner från Kalix i 

norr till i Karlskrona i söder. 

Skellefteå: Halverad leveranstid 

för bygglov 

Med helt nya grepp har Skellefteå 

kommun lyckats halvera leveranstiden 

för bygglov. Den mest radikala 

nyordningen är aktiviteten ”Bygglov 

Direkt” där kommunmedborgarna 

kan få bygglov för ett enklare ärende 

rakt över disk. 

2007 låg mediantiden för leverans 

av bygglov i Skellefteå på 82 dagar. 

– Perioden januari-april 2008 

lyckades vi komma ner till 39 dagar, 

berättar Göran Åström, förvaltningschef 

vid Skellefteå kommuns 

bygg- och miljökontor och inflikar 

att mediantiden för samma period 

2007 var 67 dagar. 

Kommunledningen har satt som 

mål att 2007 års leveranstid ska halveras 

till 2009. 

– Med all sannolikhet kommer vi 

att klara det redan i år, säger Göran 

Åström. 

Bygg- och miljökontoret har 

under det senaste året genomlyst 

hela bygglovsprocessen i detalj 

för att effektivisera verksamheten. 

Genomlysningen visade bland annat 

att hanteringen av enklare bygglovsärenden, 

där det maximalt handlar 

om om- och tillbyggnader på 50 

kvadratmeter, var ett viktigt förbättringsområde. 

– När dessa ärenden, som uppgår 

till en tredjedel av alla bygglovsärenden, 

blandas samman med tyngre 

ärenden kan handläggningstiden 

bli onödigt lång, konstaterar Göran 

Åström. 

Sollefteå: 

Årets konsumentkommun 

Svenska Kommunal Pensionärernas 

Förbund (SKPF) har utsett Sollefteå 

kommun till Årets konsumentkommun, 

ett upplyftande och inspirerande 

pris. 

Hela kommunen men speciellt 

konsumentdelegationen och konsumentrådgivare 

Ingrid Jacobsson tar 

med glädje emot priset som kommer 


att delas ut i samband med SKPF:s 

kongress i Luleå den 16-18 juni 

2008. 

SKPF:s motivering: 

”Sollefteå kommun har sedan 

2003 en konsumentdelegation. Delegationen 

består av såväl politiker som 

medborgarrepresentanter. Inrättandet 

av delegationen har inneburit att 

konsumentfrågor och konsumenternas 

situation har uppmärksammats både 

politiskt och i samhället som helhet på 

ett mycket förtjänstfullt sätt. 

Som exempel kan nämnas att 

servicen för synskadade och andra 

funktionshindrade i matbutiker har 

uppmärksammats. Likaså har man 

tittat på bankautomaternas utformning 

och placering. Marknadsföring 

av lån och krediter till privatpersoner 

har granskats. Delegationen har 

också vidgat sin granskning till att 

omfatta problem vid sjuk- och färdtjänstresor. 

Delegationens arbete präglas av 

ett genuint intresse att ge konsumenterna 

bästa möjliga service. 

Samarbetet inom delegationen är 

stort och varje möte avslutats med 

en stående punkt ”Dagens positiva 

fråga” där mötesdeltagarna har 

möjlighet att berätta om något positivt 

i kommunen. Det kan röra sig 

om allt ifrån ett trevligt skyltfönster, 

ett vänligt bemötande eller välansade 

trottoarer.” 

Sundsvall: Årets guldkommun 

På PIM-galan den 16 maj utsågs 

Sundsvall till årets guldkommun. 

PIM står för praktisk IT- och 

mediekompetens och består av 10 

handledningar i mjukvaror som finns 

tillgängliga på webben. Medarbetarna 

examineras i praktiska färdigheter 

och teoretiska kunskaper i upp 

till fem nivåer. 

Flest examinerade 

Kompetensutvecklingen riktar sig till 

alla medarbetare inom alla skolformer 

i Sundsvalls kommun. Sundsvall 

blev utsedd till årets guldkommun 

bland annat för att komunen under 

den korta tid de varit igång har flest 

examinerade medarbetare på nivå 5. 

Stockholm: Stadens miljöengagemang 

uppmärksammas 

– Stockholms stad genomför 

ett omfattande arbete för att 

minska stadens klimatpåverkan 

och det är mycket bra att 

Naturvårdsverket vill ta tillvara 

stadens engagemang i miljöarbetet. 

Nu får vi ett viktigt tillskott för att 

fortsätta arbetet med att bland annat 

minska utsläppen av växthusgaser. 

Det säger miljö- och fastighetsborgarrådet 

Ulla 

Hamilton (m) med anledning 

av att Stockholmsprojekt tilldelas 

29,6 miljoner kronor i bidrag från 

Naturvårdsverket till lokala klimatinvesteringar 

(KLIMP). 

Klimatinvesteringarna i 

Stockholms stad omfattar 

bland annat satsningar på 

fjärrvärmeutbyggnad, en 

ny fordonsgas-tankstation 

för sopbilar i Högdalen, 

satsningar på ökad utvinning av biogas 

ur avloppsslam samt arbete för att 

minska metangasutsläppen vid 

Henriksdal och Sicklanläggningen. 

– Biogas är ett förnyelsebart 

bränsle med låg klimatpåverkan och 

biogasmarknaden i Stockholm 

har goda förutsättningar 

att växa men då krävs 

det ett större utbud av tankstationer 

och säkrad tillgång på gas. 

Naturvårdsverkets besked idag är 

ett kvitto på att detta är ett viktigt 

arbete. Bidragen är välkomna tillskott 

till dessa viktiga projekt för 

stockholmsmiljön, säger Ulla 

Hamilton (m). 

Strömstad: Konsertflygel 

donerad till Koster Kammarmusikfestival 

Koster Kammarmusikfestival har fått 

en värdefull donation av en Kosterbo, 

som vill vara anonym. Festivalsledningen 

har dock fått klartecken att 

döpa flygeln till ”Elvis”. Donator 

har skänkt en alldeles ny konsertflygel 

av märket Shigeru Kawai, 

en japansk flygel av yppersta klass. 

Flygeln är byggd på ett sådant sätt, 

att den är förhållandevis okänslig för 

väderskiftningar. Invigningen av det 

nya instrumentet sker redan den 23 

maj – i god tid före årets Kammarmusikfestival 

den 28 juli - 3 augusti. 

Värdet av gåvan uppgår till cirka 

350 000 norska kronor. 

– Det är en fantastisk gåva, säger 

festivalgeneralerna Martin G Rasten 

och Thomas Flodin. Festivalen får 

tillgång till ett utsökt instrument och 

vi slipper de bekymmer, som tidigare 

varit att låna en flygel och transportera 

den fram och tillbaka. Det är en 

viktig gåva, som kommer att hjälpa 

till att utveckla festivalen. 

Även kommunens kultur- och 

informationssekreterare är glad och 

tacksam över donationen. 

– Sedan Musikaliska Akademien 

lade beslag på instrumenten på Saltögården 

har vi saknat en fullklassig 

flygel i Strömstad. Nu får Koster ett 

alldeles nytt instrument, det kommer 

musikvänner i hela kommunen att få 

glädje av: Kanske den generösa gåvan 

också kan väcka tankar hos andra 

kulturälskare inom kommunen? 

Privat generositet har under alla tider 

varit viktig för samhällens kulturliv. 

VAD hÄnDer 

I er KommUn? 

Vill du att just din kommun 

ska presenteras i kommunenkäten? 

Händer det något nytt 

eller spännande, som kan 

vara inspirerande för andra 

kommuner eller intressant för 

läsekretsen? Hör av dig till 

arne.oster@hexanova.se om 

du vill ha nyheter från din 

kommun publicerat i flera 

utgåvor av Offentliga Affärer. 

41

KonferenSGUIDEN 

Utmärkelsen gick till 

Elite Hotels 

med ett förflutet inom rese- och hotellbranchen 

internationellt, så väl som tennisspelare i 

USA återvände richard rosén till Sverige efter 

10 år. Sedan i december är han försäljningschef 

vid det fyrstjärniga hotellet, elite palace hotel i 

Stockholm. nu försöker han inte bara sälja in det 

egna hotellet, utan även hela elitekedjan. 

– Jag är ansvarig våra företagskunder, 

så givetvis är jag väldigt mån om hela 

kedjan. Vi har idag 20 hotell, två i 

Stockholm och ett tredje öppnas på 

Östermalm i september. Gästerna 

som kommer är allt från företag, 

statliga verk till grupper och privatpersoner, 

säger Richard Rosén. 

Hög konjuktur för hotellen 

– Vi har hög beläggning och jag ser 

mycket positivt på framtiden. Idag 

är det hög konjuktur för hotellbranschen, 

det byggs mycket och efterfrågan 

är väldigt stor. Givetvis har 

vi stor konkurrens här i Stockholm, 

men det är positivt med konkurrens, 

det kräver att vi konstant måste 

förbättra och utveckla vår produkt 

och service. Självklart är det även kul 

att vi har vunnit Grand Travel Award 

både 2007 och 2008, och även då 

Business Travel Award 2008. Det 

är den finaste utmärkelsen man kan 

få inom hotellbranschen, fortsätter 

Richard Rosén. 

Hotel är ett affärs- och konferenshotell 

med 14 konferenslokaler som 

utgör cirka 1000 kvadrat meter av 

hotellets yta. Med hotellets 215 rum 

erbjuds enkelrum till två-, tre- och 

fyra bäddsrum. Erfarenheten finns 

även att genomföra arrangemang, 

events och mindre mässor. 

– Vi fokuserar på hälsa och välbefinnande 

och försöker skapa den 

hälsoinriktade konferensen. Bullar 

och kakor byts ut till fruktsallader 

och smoothies. Dagen kan börja med 

morgonyoga eller ett träningspass på 

Elite Nautilus Gym. En nyhet för 

hela kedjan är Snooze konceptet. 

Det innebär att de gäster vi har på 

söndagar, kan ta det lugnt. De kan 

äta frukost fram till 13.00 och kan 

checka ut fram till 18.00, säger 

Richard Rosén. 

Från bil till cykel 

Elite Palace Hotel slog upp dörrarna 

1958. Hotellet byggdes för att då ta 

emot det växande antalet bilturister. 

Den smått annorlunda lösningen, 

där hotellrummen börjar först fyra 

plan upp, har sin historia i att hotellet 

byggdes av Philipson koncernen 

ovanpå dess bilhallar. 

– På den tiden kunde man få 

bilen servad i garaget, idag kan 

gästen få låna en cykel gratis istället, 

säger Richard Rosén och skrattar. 

Händer mycket 

Elite Palace Hotel ligger beläget i 

Vasastan i Stockholm. För den som 

bor där är det nära till stadens attraktioner, 

samtidigt som hotellet ligger i 

en fridfull omgivning. 

– Det händer väldigt mycket i 

Stockholm just nu. Jag tänker bland 

annat på vägprojektet Norra Länken 

Norra stationsområdet som innebär 

att den tunga trafiken i innerstan 

läggs under marken från Norrtull

fram till Värtahamnen. Det planeras 

cirka 5 000 nya bostäder, miljön är 

i fokus och grönområden kommer 

att ersätta stora delar av trafiken som 

nu finns. 2012 skall det vara klar, 

berättar Richard Rosén. 

Hotellet har en egen restaurang, 

Taabla, och icke att förglömma 

hotellets pub, den engelska puben 

The Bishop´s Arms som inbjuder till 

smakupplevelser vad gäller öl- och 

whiskeyprovningar. 

– Vi vill försöka ge det där lilla 

extra till våra gäster. Vi har medlemskvällar 

då vi bjuder in våra gästar 

och försöker göra något intressant. 

Nu sist bjöd vi på mat och dryck på 

terrassen, åkte sedan till Gamla stan 

och gick på vernissage. Det var en 

mycket uppskattad och trevlig kväll. 

Nu i sommar tänker vi hitta på något 

i samband med att Swedish Open går 

av stapeln, fortsätter Richard Rosén. 

Lugn mitt i stadens brus 

Palace SPA Relax erbjuder massage 

 

 

Annons 90x41_080402.indd 1 2008-04-02 11:20:55 

och ansiktsbehandlingar. Elite 

Nautilus Gym finns till förfogande 

för den som vill ta ett pass i spinning, 

aerobics och yoga. Elite Palace 

Hotel har renoverat ett 40-tal Deluxe 

rum och junior sviter. De renoverade 

rummen är utrustade med tänkbara 

bekvämligheter såsom trådlöst 

internet, flat screen TV, safety 

deposit box och minibar. 

Om två år öppnar vi ytterligare ett 

hotell vid Nacka Strand. Det är en 

äldre kvarn som kommer att byggas 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

om till hotell och konferensanläggning 

med över 200 rum och med 

tillgång till swimmingpool, restauranger 

med utsikt över Stockholms 

hamninlopp. Det skall bli otroligt 

kul att få ett sådant hotell i Elitekedjan, 

skrattar Richard Rosén. 

Tina Lundberg


Säröhus Konferenshotell 

Vi har tagit vårt miljökvalitetsansvar, Mål 2020. 

Nytecknade ramavtal med offentlig sektor. 

100% VINDKRAFT EL 

VARBERGS ENERGI 

100% KRETSLOPP, VÄRME, 

KYLA, VENT. 

100% LEGIONELLAFRI 

ANLÄGGNING 

100% RESERVKRAFTSÄKRAD 

DEFIBRILLATOR MED 

UTBILDAD PERSONAL 

SHR KVALITETSSTANDARD 

ENERGIDEKLARERAD 

FASTIGHET 

www.sarohus.se

Konferens kryddad med kultur 

Den gula sjukantiga byggnaden ser ut att flyta på vattnet där den står på en 

egen holme mitt i motala ström. Carl milles kallade den en gång för landets 

vackraste industribyggnad och under arkitekturåret 2001 blev den framröstad 

som Östergötlands mest omtyckta byggnader. Vi befinner oss i norrköping 

och i textilfabriken, som i folkmun kallas Strykjärnet, har maskinerna för 

länge sedan tystnat. Idag är den istället hemvist för Arbetets museum. 

Arbetets museum är det enda museet 

i Sverige som skildrar arbetslivet och 

vardagslivet – människorna, deras 

minnen och berättelser. Museet gör 

det i en rad tillfälliga utställningar, 

seminarier och programverksamhet 

för både vuxna och barn. En bild av 

hur det var att arbeta i textilfabriken 

får man om man besöker den enda 

permanenta utställningen på museet. 

Här berättar rullerskan Alva Carlsson 

om hur hon under 35 år, från 1927- 

1962, steg upp klockan fyra varje 

morgon för att gå till sitt arbete. 

Utställningen finns i trapphuset och 

medan man följer Alvas historia går 

man i samma trappor som hon en 

gång gjorde. 

Museet strävar efter att vara en 

mötesplats för samtal om människor 

arbete, liv och villkor. 

Redan när museet öppnade 

1991 hade man en idé om att också 

bedriva konferensverksamhet. Idag 

arbetar två personer på konferensavdelningen 

med att skräddarsy 

arrangemang åt konferensgäster. 

– Vi har många återkommande 

kunder från både företag, offentliga 

verksamheter och organisationer. Vi 

arbetar också med avtalskunder och 

har idag ramavtal med alla statliga 

myndigheter, Sveriges kommuner 

och Landsting, statliga verken i 

Norrköping, Linköpings universitet, 

Landstinget i Östergötland och 

Katrineholms kommun, berättar 

konferensansvarige Marie Grahn. 

Konferens på slottet? 

Statligt 

avtal! 

98 hotellrum, 

160 bäddar 

Det finns fem lokaler avsedda för 

konferenser, möten och seminarier 

för 5-200 personer på museet. Alla 

har fast internetuppkoppling och 

videokanon som komplement till 

standardutrustningen. En av lokalerna, 

Laxholmskällaren, ligger i nivå 

med vattenytan och har en mindre 

scen och ljudanläggning. Här kan 

man ha festevenemang, mindre 

mässor men också möten med lite 

udda touche. 

– Det blir väldigt vackert när vi 

tänder ljus i alla ljusstakar på bord 

och väggpelare. Med vattnet utanför 

känns det lite som man är ute på en 

www.offentligaaffarer.se 

www.sundbyholms-slott.se 

Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm. 

016 - 42 84 00 

Foto: Marcus Eriksson 

båt – men utan risk för sjögång. 

Eftersom huset är en gammal 

industribyggnad är det högt i tak 

och många stora fönster. Det gör 

att konferensrummen är ljusa och 

luftiga. 

I museet finns också Restaurang 

Laxholmen som dagligen serverar 

en uppskattad buffélunch för både 

konferensgäster och museibesökare. 

Naturligtvis finns en konferensmeny 

för de grupper som önskar det. 

Restaurangen är belägen på sjätte 

våningen och bjuder på en vacker 

utsikt över Norrköpings innerstad 

och industrilandskapet. Arbetets 

Välkommen till en unik 1700-talsmiljö 

i den vackra Kiladalen. Njut av Wretas 

delikata bakverk och smörgåsar, eller 

varför inte njuta av en god lunch eller 

en kulinarisk fantasifull middag? 

Wreta Gestgifveri 

610 50 Jönåker 

museum är framförallt en dagkonferensanläggning, 

men i samarbete 

med flera av Norrköpings hotell 

erbjuder man prisvärda helpensionspaket. 

Alla hotell finns på gångavstånd. 

Det är charmig industrimiljö 

både inomhus och utomhus. Den sju 

våningar höga byggnaden byggdes 

1917 som sista industrifastighet i 

det som idag kallas för industrilandskapet 

i Norrköping. Här flockades 

textilindustrierna kring den forsande 

strömmen. Vattnet behövdes både 

för att utvinna kraft och i processen 

att bereda bomullen för tillverkning 

av tyg. Under 1960-talet lades flera 

textilfabriker ner men byggnaderna 

blev kvar. Industrilandskapet väcktes 

till nytt liv under 1990-talet när 

museer, konserthus och universitet 

flyttade in i fabriksbyggnaderna. 

Idag är Norrköpings industrilandskap 

en av Sveriges mest intressanta 

kulturmiljöer och det fortsätter att 

utvecklas. 

Inne på museet finns kulturupplevelser 

bara några steg från konferenslokalen. 

Upp till sju utställningar 

visas samtidigt utspridda på de olika 

våningsplanen. 

– Det är populärt att ägna en 

stund av lunchen för att gå på egen 

hand i någon av våra utställningar. 

Man kan naturligtvis också boka 

en guide och få en visning av både 

museet och en aktuell utställning. 

Våra konferensbokare har 50% 

rabatt på guidad visning i samband 

med konferens. Ibland har man 

kanske inte så mycket tid att avsätta 

i sitt program och då har det hänt att 

vi dukar upp eftermiddagskaffet i en 

utställning. Det finns flera möjligheter 

att få en kulturupplevelse i 

samband med en konferens hos oss, 

avslutar Marie Grahn. 

Efter middagen unna dig att bo 

över i ett av våra vackra gästrum. 

Välkommen till Wreta. 

En del av en annan värld. 

0155 - 720 22 

www.wreta.com


Gör det enkelt. 

Boka allt-i-ett-paket hos oss. 

08-517 517 10 

scandichotels.se 

Bo & konferera! 

08-566 217 20 

Välkommen! 

Oasen i Jämtland 

JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL 

 

Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den 

kompletta hotell- och konferensanläggningen i 

södra Stockholm. 

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger 

er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte. 

Vi är fortfarande en exibel och prisvärd 

hotellanläggning med stor konferenskapacitet och 

bra kommunikationer. 

 

Bräcke 0693-160 20 

www.bjorknasgarden.com 

 

 

www.kirunacongress.se 

KONFERENS I KIRUNA 

Kloka konferenser 

Vilda äventyr 

06-0324 Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1 

En sagolik plats för kloka möten 

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som 

inspirerar. Endast 65 km från Stockholm. Välkommen 

till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs 

samman med personlig omsorg och naturlig omtanke. 

www.hemavantarnaby.nutel 0954-301 50 

Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se

IT-produkter 2008 

med tillhörande tjänster 


47

AvtALSnYTT / It-PrODUKtEr / KOMMENtUS 

IT-produkter 2008 med tillhörande tjänster 

Kommentus Gruppen har genomfört en ny 

upphandling av It-produkter med tillhörande 

tjänster. Det har varit ett stort intresse av den 

förra upphandlingen, som avslutades under 2006. 

I den ingick ett 70-tal upphandlande myndigheter 

och den omsatte årligen cirka 200 miljoner 

kronor. 

– Efter att den avslutades har många 

kommuner och andra upphandlande 

myndigheter kontaktat oss 

och vill vara med på våra kommande 

IT-upphandlingar, berättar Roland 

Pettersson som har varit ansvarig för 

genomförandet av dessa upphandlingar. 

– Det är väldigt roligt att vårt 

koncept har tagits emot så väl hos 

kommuner, landsting och även 

bland leverantörerna, menar Roland 

Pettersson. Att vi nu kan erbjuda 

ett hundratal av landets kommuner 

och landsting att köpa PC-datorer, 

servrar, nätverksprodukter samt 

programvaror till riktigt bra villkor 

känns väldigt bra. 

– När vi fått in ett 30-tal intresserade 

upphandlande myndigheter, 

bedömde vi att det sannolikt skulle 

finnas intresse från anbudsgivarna 

att delta i upphandlingen. Denna 

är beräknad att omsätta 40 miljoner 

kronor per år fördelat på högst sex 

leverantörer per produktområde. 

Ramavtalen gäller under perioden 

2008-04-01 till och med 2010- 

03-31, med möjlighet till förlängning 

på upp till 12 månader. 

– Vi tror att vårt framgångsrecept 

är att vi har ett nära samarbete med 

våra uppdragsgivare och kan på så 

vis ställa krav på varor och tjänster 

så att de väl överensstämmer med 

de behov som beställarna har. I det 

här fallet har det bland annat varit 

viktigt att se inköpen sammanhållet, 

där varor och tjänster kan 

hållas samman hos en leverantör, för 

största möjliga effektivitet för såväl 

beställare som leverantör, påpekar 

Roland Pettersson. 

– Det känns som att vi har lagt 

grunden till en riktigt bra utveckling 

för Kommentus framtida upphandlingar 

inom IT-området. Målet är så 

klart att fler kommuner, landsting 

och andra upphandlande myndigheter 

ser fördelarna med vårt sätt 

att upphandla denna typ av varor 

och tjänster. Det skulle medföra att 

vi kan göra upphandlingarna oftare, 

med en betydande omsättning i 

botten för att få de allra bästa villkoren 

från leverantörerna, säger han. 

– Vi vill gärna påbörja nästa 

upphandling av IT-produkter så 

snart som möjligt. Vi har en del 

idéer och uppslag som vi skulle 

vilja få prövade. Men det gäller att 

vi får tillräckligt många intresserade 

uppdragsgivare så att leverantörerna 

kan få lönsamhet, förklarar Roland 

Pettersson. 

Den som är intresserad av 

Kommentus IT-upphandlingar, 

genomförda och kommande, kan 

med fördel vända sig direkt till 

Roland Pettersson eller Thord Lindberg 

och diskutera möjligheter och 

lösningar. 

Antagna leverantörer per delområde 

Område A, PC dator Område C, Server 

Atea Sverige Ab Atea Sverige Ab 

Caperio Ab Office It-Partner i Sverige Ab 

QD It partner Ab QD It partner Ab 

Office It-Partner i Sverige Ab Dustin Ab 

Roland Pettersson 

Dell Ab Dell Ab 

Caperio Ab 

Område D, Nätverksprodukter Område E, Programvaror 

Atea Sverige Ab Caperio Ab 

Caperio Ab QD It partner Ab 

QD It partner Ab Office It-Partner i Sverige Ab 

Atea Sverige Ab

IT-produkter och trender 

en organisations grundläggande It-infrastruktur 

omfattar oftast både stationära och bärbara 

datorer, tunna klienter, servrar, nätverksprodukter, 

skrivare, programvara samt tillbehör och 

tjänster. närmare integration mellan hårdvaruresurser, 

mjukvara och nätverk är en växande trend 

liksom olika typer av virtualisering. 

Allt oftare väljer man att standardisera 

kontorsdatorer när det gäller 

prestanda, operativsystem, tillbehör 

och programvara. Microsofts verktyg 

är ofta basen i företagens och organisationernas 

IT-miljöer, men de måste 

fungera ihop med andra typer av 

lösningar också. Virusskydd, backupprogram, 

affärssystem, CRMverktyg, 

resursplaneringssystem 

och annat är ofta nära kopplat till 

Microsofts produkter. Alternativ 

med operativsystem och programvara 

baserade på så kallad öppen 

källkod gör dock inbrytningar på 

många håll. 

En orsak till att skatteavdraget 

för hem-PC togs bort vid årsskiftet 

2006-2007 var den växande skillnaden 

mellan kontors- och hemdatorernas 

prestanda. De senare ansågs 

av politikerna vara alltför avancerade 

för att subventioneras. I stället 

förmånsbeskattas samtliga lånedatorer 

– även de datorer som redan 

fanns ute på marknaden. 

Bärbara datorer har i många fall 

förändrat verksamhetens arbete så 

mycket det är svårt att föreställa 

sig ett arbetsliv utan dem. Men för 

IT-avdelningen är de inget mindre 

än en mardröm när det kommer 

till att handskas med till exempel 

nätverkssäkerhet eller olycksbenägna 

användare. 

Tunna klienter innebär att en 

datoranvändare arbetar direkt mot 

ett centralt nätverk. Lokalt har den 

enskilde användaren tangentbord, 

mus och bildskärm kopplat till en 

minimal centralenhet, utan hårddisk 

och operativsystem. Centralenheten 

kräver inte lika snabb CPU och inte 

lika mycket arbetsminne som en 

vanlig persondator som kör tillämpningsprogrammen 

lokalt. 

Marknaden för lagringssystem 

fortsätter att växa år för år. Behovet 

av datorkraft genererar i många fall 

fler inköp av servrar, ökade driftkostnader, 

utrymmes- och värmeproblem. 

I ett försök att minska användandet 

av hårddiskar kommer datortillverkaren 

Sun senare i år att erbjuda 

flashdiskar för utbyte av konventionella 

hårddiskar i kundernas existe- 

rande servrar. 

Virtuella serverlösningar har 

också blivit ett gångbart alternativ 

för att minska energiåtgång och helt 

enkelt utnyttja lagringskapaciteten 

på ett effektivare sätt. Här finns mer 

eller mindre öppna lösningar men 

också sådana som är låsta till leverantörens 

egna produkter. 

IBM vill i grunden förändra hur 

datorhallar arbetar. Så ska personalbehovet 

minskas, kostnaderna sänkas 

och energiutnyttjandet förbättras. 

Enligt bedömare har IBM rätt 

teknik, men måste bli bättre på att 

kommunicera värdet för kunderna. 

I analysföretaget Gartners senaste 

rapport kring operativsystem förespås 

en mörk framtid för traditionella 

operativsystem och intäktsmodeller. 

Under de närmaste åren kommer 

allt fler företag att välja olika hyrmodeller. 

Och tekniker som virtualisering 

på större servrar, med många 

processorkärnor, kommer att tvinga 

fram nya sätt att ta betalt. 

Dagens trend är applikationsvirtualisering, 

alltså där program kan 

levereras i en hypervisor, som gör att 

de kan köras på vilket operativsystem 

som helst. 

Det skulle göra valet av operativsystem 

ointressant och kanske innebära 

det största hotet hittills mot 

Microsoft. 

Virtuella datorer har dock fler 

risker än fysiska datorer. Skillnaden 

mot konventionella datorer är att 

om någon tar över kontrollen av 

huvudoperativsystemet får de samtidigt 

kontrollen över samtliga virtuella 

datorer. 

Till sist en praktisk produktnyhet: 

Hårdvarutillverkaren Man Machine 

har nu släppt ett tangentbord som 

tål fukt, vätskespill och allmänt 

tuffa tag i miljöer där vanliga tangentbord 

snabbt skulle få problem. 

Med det något överdådiga namnet 

Really Cool, lovar den rädda dagen 

när kaffekoppen oväntat dumpar sitt 

innehåll. 

Arne Öster

» iT-ProDuKTer « 

Dustin AB 

Jan Tufvander 

FAKTA 

Företagsnamn: 

Dustin Ab 

Omsättning: 

3,5 miljarder SEK 06/07 

Antal anställda i Sverige: 

350 

Etablerat år: 

1984 

Många upplever svårigheter i att 

bedöma företagets/organisationens 

behov av (server) servrar och datalagring 

samt i att ta fram en långsiktig 

strategi för detta. En ostrukturerad 

lagringsmiljö kan medföra sårbarhet 

och potentiell förlust av affärskritisk 

data. Detta kan leda till ekonomiska 

konsekvenser för företaget/organisationen 

då medarbetare saknar tillgång 

till information för att bibehålla 

servicegraden gentemot kunderna. 

I värsta fall kan förlust av data även 

innebära juridiska konsekvenser, om 

till exempel avtalad servicenivå inte 

kan upprätthållas eller om känslig 

information förvaras osäkert alternativt 

försvinner helt. 

Utmaningar för dagens 

IT-avdelningar 

IT-avdelningarna ska i dag leverera 

allt mer funktion till användarna 

inom ramen för sin budget och när 

datamängden växer ökar också kraven 

på en säker och effektiv hantering. 

Tidigare lade man oftast en 

tillämpning på en enskild server. I 

dag brottas IT-avdelningarna med ett 

antal olika utmaningar och frågeställningar: 

man har för litet serverrum, 

för mycket dyr hårdvara i relation till 

Huvudkontor: 

Hangövägen 35, 102 54 Stockholm 

Certifieringar miljökvalitet: 

ISO 9001, 14001 

Aktuellt ramavtalsområde: 

It-produkter med tillhörande tjänster 2008 

Servrar med tillhörande tjänster och tillbehör. 

utnyttjandegraden, sårbar affärskritisk 

data, en IT-park som drar för mycket 

ström och en ständigt växande datamängd 

som är svår att övervaka på ett 

effektivt sätt. Man oroar sig dessutom 

för om man kan garantera den tillgänglighet, 

snabbhet och service som 

ens verksamhet och kunder förväntar 

sig och för om lösningen är skalbar 

eller om man i stället ”målar in sig 

i ett hörn”. 

Långsiktiga lösningar som 

minimerar din sårbarhet 

Dustin erbjuder server/storage-lösningar 

som hjälper dig att hantera en 

växande datamängd på ett långsiktigt 

och kostnadseffektivt sätt. Vi tar ett 

helhetsansvar och kan erbjuda allt 

från inköpssupport till installation. 

• Genomgång av din befintliga 

miljö med behovsanalys baserad 

på din verksamhet, datalagringsmängd, 

säkerhetskrav med 

mera 

• Hjälp att ta fram en långsiktig 

IT-strategi som låter dig anpassa 

server/storageparken vartefter 

nya behov uppstår 

• Tillhandahållande av installation 

och montering (om önskvärt) 

Giltighetstid: 

2008-04-01 till och med 2010-03-31 

Referenser inom offentlig sektor: 

försvarsmakten, fMv, Arvika Kommun, järfälla 

Kommun, Sollentuna Kommun, Eskilstuna Kommun, 

Skatteverket, Kriminalvården, försäkringskassan, 

räddningsverket, Länsstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten, 

bollnäs Kommun, trollhättans 

Kommun, filipstads Kommun, Eslövs Kommun 

Kontaktperson: 

jan tufvander 

telefon 08-410 889 04 

fax 08-553 44 399 

E-post jan.tufvander@dustin.se 

Hemsida: 

www.dustin.se 

AvtALSnYTT / KOMMENtUS 

Skydda dina affärer med Dustins server/storage-lösningar 

Dustin erbjuder server/storage-lösningar som hjälper dig att hantera en 

växande datamängd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. Våra 

lösningar ger dig omedelbar tillgång till all din affärskritiska data dygnet 

runt och är dessutom skalbar för framtidens behov. 

Dustin tillhandahåller server/storagelösningar 

ur ett brett sortiment med 

produkter från ledande tillverkare 

som HP, IBM och Fujitsu-Siemens, 

VMware, Microsoft med flera. 

I våra lösningar ingår 

service och support-avtal från 

tillverkaren,anpassade efter ditt krav 

på tillgänglighet. 

För mer information kontakta oss 

på telefon 08-553 44 000 eller maila 

till info@dustin.se. 

Dustin, grundat 1984, är Sveriges 

största Internetbaserade återförsäljare 

av IT-produkter och hemelektronik. 

Försäljningen sker via Internet, postorder 

och direktförsäljning. I juli 

2007 tog Dustin första steget i en 

nordisk expansion i och med förvärvet 

av danska Computerstore A/S, en av 

Danmarks ledande leverantörer av 

IT-produkter. I Sverige och Danmark 

har Dustin nu cirka 350 anställda 

och koncernen beräknas omsätta 4 

miljarder kronor under 2008. Sedan 

Augusti 2006 är Private Equity-bolaget 

Altor huvudägare.

Skydda din 

verksamhet! 

Server/storage-lösningar från Dustin 

Dustin erbjuder offentlig sektor server/storage-lösningar som hjälper organisationen 

att hantera en växande datamängd på ett långsiktigt och kostnadseffektivt sätt. 

Våra lösningar ger omedelbar tillgång till all affärskritisk data dygnet runt och är 

dessutom skalbar för framtidens behov. 

www.dustin.se

AvtALSnYTT 

Planerade upphandlingar 

Bevakningstjänster 

och larm 2009 

Upphandlande organisation 

Kommentus Gruppen AB 

Ansvarig upphandlare 

Carl-Göran Bergstrand 

Telefon: 08-709 59 11 

E-post: cg@kommentus.se 

Upphandlingens omfattning 

Upphandlingen av bevakningstjänster 

och larm 2009 omfattar 

följande tjänster: 

• Stationär bevakning 

• Ronderande bevakning 

• Larmmottagning och larmförmedling 

som utförs av larmcentral 

(t.ex. mottagning av tekniska 

larm från driftrum och elrum, 

trygghetslarm som förmedlas av 

hemtjänsten, nödlarm/personallarm 

osv. inklusive GPS-tjänster 

och Kameratjänster). 

• Larmutryckning 

• Ordningsvakt 

• Skyddsvakt 

• Personskyddstjänster 

• Säkerhets- och brandutbildning 

• Förebyggande intern brandskyddskontroll 

• Telefonjour för felanmälningar, 

hisslarm osv. 

• Utryckning vid störningsärenden 

till inrapporterat objekt 

(störningsjour) 

• Beredskapsstyrka (vid incident 

och beredskapsinsatser kan 

det föreligga behov av snabbt 

förhöjda säkerhetsåtgärder där 

stationära väktare är en del av 

behovet) 

• Receptionstjänst 

• Parkeringsövervakning på gatumark 

(kommunal parkeringsvakt 

på offentlig plats) 

• Parkeringsövervakning på tomtmark 

• Åtgärdsarbeten vid inbrott/ 

skador, såsom t.ex. klottersanering 

och lagning av glasrutor 

samt återställande till ursprungligt 

skick (klottersanering pris- 

sätts per m² inklusive erforderligt 

material (miljödeklarerat), 

transporter till och från, fotografering, 

polisanmälan, administration 

osv. Beträffande glas 

lämnar leverantören förslagsvis 

pris på 3 olika sorter med mått 

70 * 90. (Float 3 mm, Lamell 

6 mm samt Isolerglas D4-12). 

• Konsulttjänster inom säkerhetsområdet 

(t.ex. riskanalyser, 

analysera nuvarande skydd och 

ge förslag till åtgärder, säkerhetsbesiktningar 

och åtgärder 

på skal-, person-, tekniska skydd 

m.m). 

Planerad avtalstid 

2009-01-01 – 2012-12-31 

Annonsförmedling 

Rikspolisstyrelsen (RPS) ansvar 

för framtagning av ramavtal för 

annonsförmedlingstjänster. För 

närvarande är det avtalslöst inom 

detta område då tidigare upphandling 

inte kunde slutföras på grund 

av överprövning samt att den senaste 

upphandlingen har avbrutits. 

Rikspolisstyrelsen har kommer 

starta en ny upphandling av annonsförmedlingstjänster 

som beräknas 

vara klar under hösten 2008. 


Rikspolisstyrelsen 

Kontaktperson 

Anneli Lindberg 

E-post: anneli.lindberg@polisen.se 

Fordon 2009 

Kommentus Gruppen AB genomför 

samordnad upphandling av fordon. 




Carl-Göran Bergstrand 

Telefon: 08-709 59 11 

E-post: cg@kommentus.se 

Upphandlingens omfattning 

Upphandlingen Fordon 2009 

omfattar konventionella personbilar, 

kombibilar, minibussar och 

lätta lastbilar upp till 3,5 ton samt 

serietillverkade s.k. miljöfordon. 

Med begreppet miljöfordon avses 

följande: metangasdrivna fordon, 

etanolfordon av FFV-typ, elhybridfordon 

samt fordon som släpper ut 

maximalt 120 gram CO 2 per km. 

Anbudsgivaren har även möjlighet 

att lämna anbud på en finansieringstjänst 

där kommunen/kommunala 

bolaget/landstinget som arbetsgivare 

har möjlighet att utan risk eller 

extra kostnad kunna erbjuda all sin 

personal att köra en ny bil, d.v.s. 

en form av personalbil. Värdet av 

förmånen beskattas enligt de regler 

som gäller för bilförmån. Finansieringstjänsten 

skall beskrivas utförligt 

i anbudet. 

Upphandlingen omfattar standardutrustade 

fordon i tre alternativ. 

Anbuden skall omfatta köp av 

fordon. Anbud bör även lämnas på 

Finansiell leasing och Operationell 

leasing (fullservice). 

Parallellt bjuder Kommentus 

även in till en separat samordnad 

upphandling av vagnparksfinansiering. 

Den omfattar finansiell leasing, 

operationell leasing samt vagnparksadministration, 

vilken kan utnyttjas 

som ett komplement till denna 

upphandling av fordon. Ansvarig 

upphandlare hos Kommentus är 

Henrik Palmér. 

För att kunna erhålla flexibilitet 

samt det totalt sett bästa reslutatet 

vad gäller köp + finansiering rekommenderas 

att ni anmäler er till bägge 

dessa upphandlingar. 

Planerad avtalstid 

2009-01-01 - 2012-12-31

Pågående upphandlingar 

Tilldelningsbeslut fattat 

i ramavtalsupphandling 

eID2008 

Verva har den 23 maj 2008 tecknat 

tilldelningsbeslut med fyra leverantörer. 


Verva 

Kontaktperson 

Irene Andersson 

E-post: irene.andersson@verva.se 

Tilldelningsbeslutet innnebär att 

Verva har valt ut fyra leverantörer 

som får teckna statliga ramavtal om 

tjänster för elektronisk identifiering 

och publika personliga e-legitimationer: 

Svenska Handelsbanken AB 

Swedbank AB 

Nordea Bank AB 

TeliaSonera Sverige AB 

Avslag om överprövning 

Länsrätten avslog Eurodocs AB:s 

ansökan om överprövning av Vervas 

selekteringsbeslut. Det innebär att 

Verva kunde fatta tilldelningsbeslut 

enligt plan. 

Befintliga ramavtal med Handelsbanken, 

Nordea, Swedbank och TeliaSonera 

gäller till den 30 juni 2008. 

Fram till denna tidpunkt kan avrop 

liksom förlängning av gällande leveransavtal 

göras. 

Ljuskällor 

FORTV har nu annonserat 

upphandling av Ljuskällor (lågenergilampor, 

lysrör, urladdningslampor, 

glödlampor, halogenlampor, fordonslampor) 

avseende statligt ramavtal. 


Fortifikationsverket 

Kontaktperson 

Ann-Charlotte Eriksson 

E-post: aeen@fortv.se 

Beräknad tidplan 

Förstudie: Genomförd 

Förfrågningsunderlaget utformad: 

Genomförd 

Upphandlingsnotiser 

It-konsultupphandling 

Verva vann samtliga tolv överprövningar 

i Länsrätten. 

Verva har gjort en upphandling av 

it-konsulttjänster inom åtta anbudsområden. 

Inom sju av områdena 

överklagades upphandlingen till 

Länsrätten av totalt tolv anbudsgivare. 

Länsrätten har nu avgjort de tolv 

överprövningarna och konstaterar 

att Verva inte har brutit mot några 

upphandlingsregler. Det betyder 

att Verva vunnit samtliga överprövningar. 

– Länsrättens dom är mycket 

glädjande – för leverantörerna som 

vunnit upphandlingen, för inköparna 

som vill göra bra affärer och 

för Verva som upphandlare, säger 

Michaela Kanti, upphandlingsledare 

Verva. 

Få till en bra affär 

Ingen tidigare statlig upphandling 

inom it-området har fått så många 

överprövningar. 

– Att vinna dem alla visar på 

att Verva har både kompetens och 

kunskap att genomföra sådana 

kvalificerade upphandlingar som 

tjänster. Vi visar också att det går att 

upphandla utifrån kundernas behov 

och få till en bra affär. 

Upphandlingen IT-konsulttjänster 

2008 stoppad av 

Kammarrätten 

Fem leverantörer har överklagat 

till Kammarrätten.x 

Fem överklagningar inkom till 

Kammarrätten. I ett fall har 

Kammarrätten nekat prövningstillstånd 

därmed står Länsrättens 

beslut fast. I ett annat har de beslutat 

att inte stoppa upphandlingen i 

avvaktan på att avgöra frågan om 

prövningstillstånd. I övriga tre har 

Kammarrätten meddelat interimistiskt 

beslut i väntan på att avgöra 

frågan om prövningstillstånd. Det 

Annonsering och anbudstid apriljuni 

2008: Pågår 

Sista anbudsdag: 2008-06-10 

Utvärdering/tilldelningsbeslut: 

2008-06-19 

Nytt avtal: 2008-07-01 

Hygien och städprodukter 

Verket för högskoleservice (VHS 

upphandling) har startat arbetet 

med en ny upphandling av det statligt 

ramavtal för hygien och städprodukter. 

Det nuvarande avtalet går ut 

den 14 november 2008. 


Verket för högskoleservice 

Kontaktperson 

Annette Annerstig 

E-post: annette.annerstig@vhs.se 

Sista dag att lämna anbud är den 25 

augusti 2008. 

Vitvaror 2008 

Kommentus genomför samordnad 

upphandling av storköksmaskiner, 

fastighetstvättmaskiner och vitvaror. 




Jeanette Hemmingsson 

Telefon: 08-709 59 63 

interimistiska beslutet som avser 

anbudsområde 1-6 och 8 innebär att 

upphandlingen nu är stoppad inom 

dessa områden och att ramavtalen 

inte kan träda ikraft. 

Huvudsäte i Stockholms län 

Ramavtalen som Verva upphandlat 

är tvååriga, med möjlighet till upp 

till två års förlängning. De avser 

it-konsulttjänster utan koppling till 

produkt eller funktion, och gäller 

leveranser till 52 statliga myndigheter, 

19 kommuner samt 9 stiftelser 

och liknande, alla med huvudsäte i 

Stockholms län. 

Ett av anbudsområdena i 

upphandlingen, GIS-kompetens, 

överklagades inte och ramavtalen 

inom det området kunde därför 

träda i kraft redan 13 februari. 

Stort intresse 

Vervas upphandling startade i juni 

2007 och har tagit längre tid än Verva 

räknade med från början. Intresset 

att lämna anbud var oväntat stort 

E-post: 

jeanette.hemmingsson@ 

kommentus.se 

Upphandlingen 

omfattar tre delområden 

Upphandlingen omfattar köp av 

produkter inom nedan angivna tre 

(3) delområden inklusive installation 

och service. Möjlighet ges till leverantören 

att offerera på ett eller flera 

delområden. Avtal avses att tecknas 

med upp till tre (3) leverantörer 

inom varje delområde för respektive 

upphandlande enhet. 

A. Vitvaror och hushållsprodukter 

(Vitvaror avses t.ex. kyl, tvättmaskin, 

ugn, spis m.m. med hushållsprodukter 

avses t.ex. dammsugare, köksapparater 

etc. för hushållsbruk) 

B. Fastighetstvättmaskiner (Tvättstugemaskiner, 

torkskåp, mopptvättmaskiner, 

manglar) 

C. Storköksmaskiner 

Sista anbudsdag 

Sista dag att inkomma med anbud är 

den 1 juli 2008. 

Avtalstid 

Avtalet tecknas för tre (3) år med 

möjlighet för Kommentus att 

förlänga avtalet med upp till ett (1) 

år. Avtalet beräknas träda i kraft 

under november-december 2008. 

inom alla anbudsområden. Totalt 

kom det in 307 anbud. 

Ramavtal för betalkort, 

resekonto och inköpskort 

förlängt till och med 2008 

Riksgälden utnyttar sin option att 

förlänga ramavtal för betalkort, 

resekonto och inköpskort en andra 

gång. 

Riksgäldens ramavtal med SEB 

Kort AB, American Express Services 

Europe Ltd, Swedbank AB (tidigare 

FöreningsSparbanken AB) samt 

Nordea Finans AB förlängs därmed 

till och med den 31/12 2008. 

Kontaktperson hos Riksgälden: 

Anita Schönbeck 

Telefon 08-613 45 85 

E-post: 

anita.schonbeck@riksgalden.se

Det handlar om våra barn 

eftersom jag även arbetar som terapeut, har jag 

tagit del av ungdomars öden i terapirummet, 

har det även frammanat mitt ställningstagande 

rörande vikten av att få in mer av barnperspektivet 

i vårt samhälle. 

Jag upplever att våra unga bär svar, 

viktiga svar, avgörande svar, till oss, 

om oss, inte minst avgörande svar 

till oss som arbetar inom skolan, 

socialtjänsten och ungdomsvården. 

Tyvärr upplever jag ibland att vi som 

arbetar där inte alla gånger tar våra 

ungdomar på allvar. 

Jag saknar ungdomarnas röster 

bland oss vuxna i samhällsdebatten 

idag, inte minst skoldebatten med 

utbildningsminister Björklund i 

spetsen. Jag upplever att vi vuxna 

alltför ofta riktar fokus på ledsamheter 

kring vad de unga gör och låter 

dem klä skott för vår egen oförmåga 

och okunskap, istället för att vi har 

kurage nog att rannsaka oss själva 

och se vad vi vuxna behöver lära 

oss mer av. Jag anser att vi behöver 

fråga barnen och ungdomarna vad 

de tycker, hur de känner, vad de 

upplever. Framförallt behöver vi 

lyssna på just dem som upplever sig 

vara utsatta just nu idag. 

Jag vill ge ett konkret exempel på 

en flicka som jag mötte som for offer 

för både skolsystemet, socialtjänsten 

och ungdomsvården. Jag kallar henne 

Camilla och börjar med att återge en 

kort sammanhangsbeskrivning: 

Åren 2002-2003 tvångsomhändertogs 

och SoL-placerades 24 

ungdomar i en av Göteborgs kranskommuner. 

I en utvärderingsrapport 

framtagen av kommunens egen 

socialförvaltning påvisades att de 24 

tvångs- och SoL-placerade ungdomarna 

fick större problem med 

droger, ökad ohälsa och skolproblem 

under själva behandlingstiden på 

institution. 

– Vi har slängt 14 miljoner i 

sjön och inte har ungdomarna blivit 

bättreî - sa dåvarande ordförande i 

social- och arbetsnämnden. 

Utsattes för misshandel 

Camilla var en av ungdomarna 

kommunen SoL-placerade. Hon var 

då 13 år. Det som satte stopp för 

Camillas institutionsvistelse, var att 

det uppenbarades att hon hade utsatts 

för misshandel av fyra behandlingsassistenter 

på institutionen. Drygt 

ett år efter misshandeln kontaktade 

Camillas mor mig. Hon frågade 

om jag ville ta emot henne och 

hennes dotter i terapi. Problemen 

modern delgav, var att Camilla vid 

54 

denna tidpunkt pendlade mellan 

förtvivlan och aggressivitet. Dottern 

hade börjat skära sig och tillta våld 

mot henne. Nu visste modern inte 

längre hur hon skulle hantera situationen. 

Dels kände Camillas mor 

misströstan mot socialtjänsten som 

SoL-placerat Camilla vilket resulterat 

i misshandel, och dels för att 

hon upplevde sig maktlös i mötet 

med sin dotter. När jag frågade om 

Camilla själv ville gå i terapi, svarade 

modern ja. 

Jag träffade Camilla och hennes 

mor varannan vecka under 1 ½ års 

tid. Uppdraget bestod av att stödja 

Camilla att bearbeta misshandeln, 

komma tillrätta med att hon skar 

sig, hantera förtvivlan och aggressiviteten, 

så väl som att modern skulle 

komma tillrätta med maktlösheten 

hon erfor inför Camilla, men också 

socialtjänsten och institutionsvården. 

Uppdraget bestod också av 

att mor och dotter skulle arbeta mot 

konstruktiva förhållningssätt i mötet 

med varandra för att tillsammans 

utveckla en sundare relation. 

Djup misstro mot vuxna 

Till en början upplevde jag att 

Camilla främst styrdes av djup 

misstro mot vuxna. Hon ifrågasatte 

allt och alla, så även mig. Jag 

minns så väl tillfället som jag efteråt 

upplevde var en vändpunkt för något 

nytt för henne, och så även nytt och 

ytterst lärorikt, för mig. Tack. 

Jag minns att jag satt på trappan 

bredvid Camilla. Plötsligt sa hon: 

– Om vi inte accepterade utredningen 

skulle jag bli tvångsomhändertagen 

enligt LVU sa surkärringen 

på îsocî. Jag förstörde för min 

omgivning tyckte hon och lärarna, 

säger Camilla tyst. Hon tar ett djupt 

andetag, tittar upp på mig, tar sats, 

fortsätter: 

– När jag hörde de där jävla orden 

gick det fort. Jag började isolera mig 

och tycka alltmer illa om mig själv. 

Jag skar mig varje gång jag blev arg, 

det kändes som jag ville straffa mig 

för att jag var så dum och elak. Fan 

vilket helvete det har varit! 

Camilla reser sig upp och går 

nedför trappan. Ser hennes tårar 

komma. Det hugger till inombords. 

Jag går sakta efter. Hon vänder sig 

om med tårdränkt ansikte: 

– Du kanske är en lika stor svikare 

du, säger hon rappt och ger mig en 

iskall blick. 

Jag vet att stunden är inne. Just 

den där avgörande stunden som 

svarar på om jag lyckas nå fram. 

Känner plötsligt mina tårar komma. 

Jag vill krama henne. Men – den där 

kramen är mitt behov. Jag avstår. 

– Jag vet inte, kanske jag är det, 

svarar jag. Jag finns här nu och 

lyssnar gärna på dig om det känns 

rätt för dig att berätta. 

– Du grinar ju. 

– Ja, svarar jag. 

Mina tankar snurrar. Var landar 

mina ord i henne. Plötsligt ler hon. 

Vi står där tysta. Länge. 

Försiktigt börjar Camilla berätta. 

Från dagen när hon transporterades 

till paragraf 12-hemmet, misshandeln 

på hemmet, mobbingen i skolan och 

skilsmässan mellan hennes mamma 

och pappa. 

När ni vuxna felar 

tystas det ner 

– Jag har fortfarande inte fått något 

rakt svar på varför behandlingsassistenterna 

gjorde så här mot mig. 

Inte heller har jag fått något rakt svar 

på varför min socialsekreterare inte 

trodde på mig när jag ringde och bad 

om hjälp. Ungdomshem kan aldrig 

bli någon lösning. Det handlar om 

att ni vuxna måste lära er mer om er 

själva för att vi unga tillsammans med 

er skall kunna skapa förståelse och 

respekt. Visst fan, kan jag och andra 

ungdomar göra fel, men det drabbar 

sällan mängder av människor. Medan 

när ni vuxna felar tystas det ner, allt 

för att inte uppmärksammas. Hur 

trovärdigt är det, säger Camilla och 

borrar in sin blick i mig. 

Handlar om 

ömsesidig respekt 

Efter just denna terapisession 

påmindes jag främst om att Camilla 

hade mött en situation som inget 

barn överhuvudtaget skall behöva 

möta. Jag påmindes också om 

Camillas klarsyn när hon sa îdet 

handlar om att ni vuxna måste lära 

er mer om er själva för att vi unga 

tillsammans med er skall kunna 

skapa förståelse och respektî. Hennes 

påstående delade jag, för mig var 

det en sanning som hade vuxit 

fram successivt i mitt arbeta med 

ungdomar. Lika mycket delade jag 

Camillas andra påstående - îvisst fan, 

kan jag och andra ungdomar göra 

fel, men det drabbar sällan mängder 

av människor. Medan när ni vuxna 

felar tystas det ner, allt för att inte 

uppmärksammas. Hur trovärdigt är 

det?î Jag delade även detta påstående, 

eftersom jag både i mitt yrke, så väl 

som privat, hade mött situationer 

rörande utsatta barn, som hade 

tystats ner och mörkats av vuxna. 

En ung människas 

tragiska erfarenhet 

Terapisessionen påminde mig åter 

om en ung människas tragiska 

erfarenhet. En erfarenhet som jag 

upplevde var ett svar på ett djupt 

misslyckande och övergrepp mot ett 

barn från samhällets sida. Här mötte 

jag en ung människa som blivit misshandlad 

av den personal som skulle 

hjälpa henne. Det gjorde mig arg. 

Återigen påmindes jag om luckorna 

i vårt rättssystem. Återigen påmindes 

jag om vårt allas delansvar. Mitt 

delansvar. Ditt delansvar. Föräldrars 

delansvar. Samhället och medborgarnas 

delansvar, inte minst skolan 

och den sociala myndighet som hade 

SoL-placerat Camilla och den institutionsvård 

vars personal hade utsatt 

henne för misshandel. Hur många 

gånger i mitt arbete hade jag inte 

mött liknande situationer där unga 

människor som på olika sätt hade 

kommit i kläm för att vi vuxna inte 

haft kurage nog att ta vårt ansvar? 

Vårt gemensamma delansvar 

Vi behöver lyssna på de unga riktigt 

noga både vad det gäller skolfrågor, 

institutionsvård och de barn som 

kommer från andra länder. När vi 

frågar barnet, ungdomen, eleven îvill 

du hjälpa mig att bemöta dig på sätt 

som är bra för digî lär vi garanterat 

hitta två nycklar. En nyckel som kan 

leda till ökad förståelse och ömsesidig 

respekt mellan barn och vuxna. 

En annan som kan skapa förutsättningar 

för att hitta kloka ramar för 

alla barn i skolan. Vi kan ju inte sätta 

in alla på institution. 

Tina Lundberg 


You really need skills to become Europe’s number one. 

Konica Minolta. The skills to win. 

www.konicaminolta.se

posttidning 

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Ab 

fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg 

Mer körglädje. 

Mindre administration. 

AutoPlan erbjuder fl exibel fi nansiering, smarta rutiner för 

administration och smidig onlineförsäljning av era fordon. 

AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabb 

telefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel. 

AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst. 

›› Det fi nns en anledning till att vi är marknadsledande. 

Vi lyssnar på våra kunder! ‹‹ 

För mer information besök vår hemsida www.autoplan.se eller maila till kontakt@autoplan.se

lisbeth Johnson - WebNews

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?