LOV att välja - WebNews

Nr 2 2008 | Sextonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI jUrIDIK UtbILDNING vårD LEDArSKAP MILjö KONfErENS 

Profilen 

Att VERVA 

eller inte 

VERVA 

Åsidosättande av LOU 

KKV vill att tre kommuner 

vidtar åtgärder för att häva 

kontrakt 

Miljöbilsboomen 

Tuffa miljökrav 

i offentlig upphandling 

lade grunden till 

miljöbilsboomen 

300 Mkr 

ska påskynda 

införandet av LOV 

Acko Ankarberg 

LOV att välja 

Avtalsnytt | Park- och lekmaterial, Konferenshotell 

och kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor

2 

Offentliga Affärer 2 2008 | www.offentligaaffarer.se

www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2008 

Konica Minolta. The skills to win. 

www.konicaminolta.se 

3

Är du redo?

Programrådet för 

Upphandlingsdagarna 

2009 är samlat! 

Snart kan du ta del av nästa års program 

4-5 februari 2009 

Sätt en bock i kalendern redan nu! 

Anna Lindberg 

Miljöstyrningsrådet 

Bernt Jakobsson 

Akademikerförbundet SSR 

Fredrik Tamm 

Upphandlingsdagarna 

Jan Blom 

VHS Upphandling 

Kent Mossheden 

Offentliga Affärer 

Klas Färm 

Akademikerförbundet SSR 

Lars-Göran Fröjd 

Oreo 

Lena Svensson 

Sveriges Kommuner och Landsting 

I programrådet ingår: 

Monica Widegren 

Konkurrensverket 

Peter Forsberg 

Advokatfirman Vinge 

Roland Pettersson 

Kommentus 

Stefan Holm 

Almega 

Sven-Eric Hargeskog 

Affärskollegan 

Ulf Palm 


Urban Nilsson 

Offentliga Affärer 

Ylva Mannervik 

Ekonomistyrningsverket 

Passa på att redan nu ta del av Upphandlingsdagarna 2008 på webb-tv! 

www.upphandlingsdagarna.se/webbtv

16 

30 


24 

32 

39 

24 

16 

32 

10 

30 

39 

40 

51 

innehåll 

Offentliga Affärer nr 2 2008 

Tuffa miljökrav i offentlig upphandling 

grunden för miljöbilsboomen 

Nu utgör miljöbilsförsäljningen en dryg tredjedel 

av nybilsförsäljningen. vad få insett är att tuffa 

miljökrav i offentlig upphandling la grunden för 

miljöbilsboomen. 

Stabsutredare föreslår att Verva läggs ner 

regeringens särskilde utredare Mats Svegfors har 

överlämnat betänkandet ” Ett stabsstöd i tiden” där 

han föreslår att verva avvecklas. 

Plastbilar som går på batterier 

Nu rullar de första elbilarna ut från den norska 

fabriken. Intresset är megastort och 2 000 bilar är 

redan beställda i förväg. 

Profilen 

Acko Ankarberg johansson – Kvinnan bakom 

utredningen LOv, lagen om valfrihetssystem, 

är jönköpings första kvinnliga kommunalråd. 

Lagen är tänkt att träda i kraft 2009, men det är 

viktigt att vara på alerten redan nu med att söka 

stimulansbidrag. 

Juridik 

Det gäller de nya reglerna om ramavtal för den 

klassiska sektorn. Advokat Anna Ulfsdotter forssell 

presenterar den nyhet i lagen om LOU som hon 

anser vara viktigast. 

Klimatberedningens förslag 

ett steg i rätt riktning 

beredningen föreslår bland annat en storsatsning 

på järnvägen för att Sverige till år 2020 ska kunna 

minska de svenska utsläppen med 35 procent. 

Ledarskap 

Coachning och mental träning ger bättre resultat. 

Michael Södermalm fortsätter sin artikelserie om hur 

man kan coacha sig själv till ett friskare och bättre liv. 

Avtalsnytt 

Park- och lekmaterial, Konferenshotell och 

kursgårdar, Skyddsglasögon, Yrkeskläder och skor. 

7

AMERICAN EXPRESS 

BETALSYSTEM 

American Express hjälper Försvarsmakten 

att spara 21 miljoner kronor per år 

American Express Betalsystem ger dig full kontroll 

över verksamhetens resekostnader 

Det är bara en av anledningarna till att American Express 

är världsledande inom betalsystem och resekostnadshantering. 

Vi har kunskapen, processerna och produkterna 

som ger dig marknadens mest effektiva lösningar för 

hantering av resebudgeten. 

Vi leder utvecklingen inom resekontohantering 

Vårt resekonto, Business Travel Account, ger dig möjlighet 

att sköta alla resebetalningar via ett centraliserat 

konto som din resebyrå debiterar. Nu har du även möjlighet 

att använda resekontot för bokning och betalning 

hos Hotelzon, SJ Prio, SAS TPC, Malmö Aviation, 

Netrevelation och Hertz. På så sätt slipper du hantera 

kostsamma direktfakturor, då kostnaderna hamnar på 

samma faktura som dina övriga resekostnader. 

Tack Försvarsmakten för förtroendet! 

FM Log har valt American Express resekonto för 

betalning med elektronisk voucher vid hotellbokningar 

hos Hotelzon. 

- Vi har ungefär 60 000 – 70 000 hotellbokningar per år. 

A t slippa få en separat faktura för varje bokning innebär 

en stor besparing för både oss och hotellen. Efter en 

genomgång av de första bokningarna är vi så pass nöjda 

a t vi nu implementerar fullt ut. Fakturorna är bra 

utformade och ekonomiavdelningen är nöjd, säger Ingela 

Mildton-Patzelt, produktchef för hotell och konferens på 

FM Log. 

Vill ni också få hjälp att effektivisera era processer och spara 

pengar? Kontakta Fredrik Öhrn, ansvarig Offentlig Sektor 

på tel.08-429 5831, email: fredrik.m.ohrn@aexp.com 

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS. SM

Offentliga Affärer utges av 

VD och Ansvarig utgivare 

Urban Nilsson 

urban@hexanova.se 

Ekonomi 

Monika beiring 

monika.beiring@hexanova.se 

Redaktionsledning 

Klas bergqvist 

klas.bergqvist@hexanova.se 

Journalister 

Arne öster 

Ingrid Saarva 


Klas bergqvist 

Lotta Engelbrektson 

tina Lundberg 

Krönikör 

tina Lundberg 

Annonser/Traffic 

Henrik tonström 

annonser@hexanova.se 

Layout 

Henrik tonström 

Prepress och tryck 

Stromia-futurum Grafiska Ab 

www.stromia.se 

Projektledning Stockholm 

Anita Sanderholm 

anita.sanderholm@hexanova.se 


kent.mossheden@hexanova.se 

Göran Welander 

goran.welander@hexanova.se 

Projektledning Göteborg 

Aleksandar Capovski 

a.capovski@hexanova.se 

Adress/Namnändringar 

adressandring.oa@hexanova.se 

Adress Göteborg (HK): 

Hexanova Media Group Ab 

fiskhamnsgatan 2, 

414 58 Göteborg 

tel 031-719 05 00 

fax 031-719 05 29 

Adress Stockholm: 


Drakenbergsgatan 2 

117 41 Stockholm 

tel. 08-618 03 21, 08-618 03 17 

fax. 08-618 03 27 

www.offentligaaffarer.se 

ISSN 1653-3674 

Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och 

upphandlare inom den offentliga sektorn. 

Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den 

offentliga sektorn. för en detaljerad distributionslista, 

kontakta vår annonsavdelning. 

Utredare vill avveckla 

utvecklingsverk 

Avveckla Verket för förvaltningsutveckling, Verva, 

och satsa på Statskontoret som regeringens strategiska 

utredningsmyndighet. Den uppmaningen 

kommer från landshövding Mats Svegfors, som 

har utrett hur regeringens stabsmyndigheter kan 

organiseras. 

Mats Svegfors anser att Verva, som funnits 

i endast två år, har haft ett svårt uppdrag som 

utvecklingsmyndighet. Han föreslår en annan 

lösning där det bildas en ny delegation för elektronisk 

förvaltning (e-förvaltning), som ska arbeta 

i nära samspel med regeringskansliet. Dess uppgift 

blir främst att förverkliga regeringens e-handlingsplan, 

som antogs i januari i år. 

Enligt Mats Svegfors bör Statskontoret, som 

i dag är en renodlad utvärderingsmyndighet, ges 

ett vidgat uppdrag och utökade resurser. En tillkommande 

uppgift blir att göra uppföljningar ur 

ett effektivitetsperspektiv alltså vad Riksrevisionsverket 

gjorde fram till dess nedläggning för fem år 

sedan. 

Dags för en direktvald 

Stockholm-Mälardalsregion 

Hur landet ska indelas i regioner diskuteras i 

många länder. I Sverige har frågan utretts i snart 

50 år. 

Tre större förändringar har ägt rum under 

denna tid. I Stockholmsregionen i början av 

70-talet och i de två övriga storstadsområdena i 

slutet av 90-talet. 

Hälften av befolkningen bor nu i de tre storstadsregionerna. 

Och den andra hälften i de övriga 

18 länen. 

För drygt ett år sedan presenterade Ansvarskommittén 

ett förslag om att lägga samman Sveriges 

nuvarande 21 län till 6-9 regionkommuner. 

Förslaget innebär också att de nya länsstyrelsernas 

områden blir desamma som de nya regionkommunernas, 

att övriga statliga verk och myndigheter 

får samma gränser samt att uppgifterna hos 

de nuvarande regionförbundne – som finns i de 

flesta län – skulle överföras till de nya regionkommunerna. 

Argumenten för bildandet av en ny politisk 

region är kanske starkast i Mälardalen. Skälet är 

att Stockholms län, Uppsala län och stora delar av 

Södermanlands och Västmanlands län alltmer blir 

en funktionell region. 

Inom ett årtionde torde nästan hela området 

vara en funktionell arbetsmarknad. I dag finns i 

de fyra länen fyra landsting, fyra länsstyrelser, två 

regionförbund och två kommunförbund, två så 

kallade NUTS2-regioner (en indelning gjord för 

statistiska syften), ett myller av statliga regionindelningar 

samt ett stort antal frivilliga samarbetsorgan 

som Mälardalsrådet och Haga Forum. 

Nästan allt detta skulle kunna ersättas med en 

direktvald regionkommun, en statlig regionstyrelse 

och en sammanfallande regionindelning för alla 

statliga myndigheter i Stockholm-Mälarregionen. 

Det skulle bli både mer effektivt och mer tydligt 

för medborgarna, menar Bo Könberg, landshövding 

i Södermanlands län. 

Stockholmare får blixtsnabbt bredband 

70 mil rör för att lägga ut fiberkablar. Detta köpte 

precis Stockholms Stad av Fortum när kommunen 

nu bestämt sig för ge 90 procent av hushållen täckning 

för fiberanslutningar till internet. Stokab har 

anlitats för att se till att projektet realiseras. Affären 

gick lös på 130 miljoner kronor. Utbyggnaden rör 

sig om ett operatörsneutralt nät, som Stockholm 

stad står för, något som man räknar med ska främja 

konkurrensen, skriver Telekom idag. 

Går 110 % av din arbetstid till möten? 

Ofta går vi på möten som är så dåligt förberedda 

och ostrukturerade att vi inte löser något och dessutom 

har vi fått fler problem eller frågeställningar. 

Efteråt har vi ingen tid för sammanfattning och 

kanske vi till och med har svårt att konstatera vad 

mötet handlade om. Läs mer om problemet och 

idéer om möjliga lösningar. 

Läs också om den norska elbilen Think City 

och om Miljöstyrningsrådets arbete för hållbar 

upphandling genom stöd till företag och offentlig 

förvaltning i deras miljöarbete, för att ta några 

exempel ur innehållet i denna utgåva av Offentliga 

Affärer. 

Urban Nilsson 

Ansvarig utgivare 

9

profilen 

LOv 

att välja 

när regeringen ville utreda hur förhållandet mellan individens valfrihet 

inom äldre och handikappomsorgen och lagen om upphandling ser ut i 

verkligheten, vände den sig till Acko Ankarberg Johansson, Jönköpings 

första kvinnliga kommunalråd. 

lagen ska träda i kraft 2009 om den blir antagen, men det är viktigt att 

vara på alerten nu med att söka stimuleringsbidrag. Varje kommun som 

ansöker i höst kommer att få minst en miljon kronor. 

Kvinnan bakom utredningen LOV 

Lag om Valfrihetssystem, Acko 

Ankarberg Johansson är född och 

uppvuxen i Jönköping 1964. Där 

gick hon i Rosenlundsskolan och 

sedan samhälls vetenskaplig linje på 

Per Brahegymnasiet. 

– Jag hade tur och fick ett bra 

arbete direkt efter skolan, berättar 

hon. De jobb jag har haft, har jag 

stannat på i sju år vardera tidigare. 

Det verkade vara en bra tidsrymd 

innan det var dags att gå vidare. 

Det har inte stämt när det gäller 

hennes politiska engagemang. Där 

är hon nu inne på nionde året som 

heltidspolitiker och det ser ut som 

att det kommer att bli många ytterligare. 

Det var 1986 hon blev politiskt 

aktiv, att det då blev Kristdemokraterna 

berodde på att det var där 

hon kände mest samhörighet. Vid 

valen 1991 och 1994 fanns hennes 

namn på Kommunfullmäktigelistan 

liksom på Riksdagslistan. Vid valet 

1998 var hon partiets första namn 

på kommunlistan och då insåg hon 

att det var på det kommunala planet 

hon ville verka och att det dessutom 

inte var riktigt trovärdigt att samtidigt 

finnas med i rikssammanhang. 

Acko Ankarbergs hjärtefrågor är 

kultur och sociala frågor. I de tidigare 

10 

jobben har hon varit musiklärare hos 

KFUM Studieförbund och i egna 

familjeföretaget var hon tillsammans 

med sin far begravningsentreprenör 

under sju år. Det har varit erfarenheter 

och kunskaper som kommit 

väl till pass i de politiska uppdragen. 

De första åren var hon först ersättare, 

sedan ledamot i kulturnämnden. 

Något unikt för Jönköping är att 

musikskolan aldrig varit hotad med 

neddragningar. 

– Den är nu en mycket bra 

kulturskola med stor bredd och stort 

djup. Idag anses den vara en av de 

bättre i landet, berättar Acko Ankarberg, 

som brinner för kultur, sång 

och musik. Hon är mycket stolt över 

de förändringar som verkställdes 

under hennes tid i nämnden under 

1992 – 1994. 

– Det känns så bra att näringslivet 

här i Jönköping uttryckt att 

det är viktigt även för näringslivet 

att det finns ett attraktivt och livligt 

kulturutbud. Att det är viktigt för 

deras medarbetare att det finns andra 

värden i livet än att arbeta, äta och 

bo, förklarar Acko Ankarberg. 

HV71 en plats i hjärtat 

På fritid sjunger Acko Ankarberg 

gärna i kör och hon lyssnar mycket på 

musik. Och så är det HV 71, förstås. 

Här har laget en stor anhängare, alla 

hemmamatcher hon kan, går hon på, 

men hon reser inte land och rike runt 

för att följa dem. Då får det duga att 

hålla tummarna och se dem på TV. 

Hon bor i ett kedjehus i 

Huskvarna tillsammans med maken 

Bosse. Hon uppskattar att det är en 

liten tomt som hör till huset, för 

när semestern kommer är det inte 

rensa ogräs som gäller. Favoritsemestern 

tillbringar hon med maken 

i den grekiska arkipelagen. Det ska 

helst vara nya öar att upptäcka och 

utforska varje gång. 

Oftast blir det långa arbetsdagar 

för Acko Ankarberg, hon tillhör de 

som inte tar med sig arbetet hem. 

Varken att läsa, skriva eller representera. 

Hemma är det mest skönlitteratur 

som gäller. På nattduksbordet 

ligger Ian Rankin I de dödas namn, 

visserligen utläst, men hon har inte 

hunnit ersätta den med någon ny 

än. 

– Jag är bra på att laga mat, och vi 

är mycket förtjusta i de nya råvarorna 

som exempelvis bulgur, quinoa och 

avorioris, säger Acko Ankarberg. 

På helgerna turas hon och maken 

om att regera i köket. 

Frittvalutredningen 

Det främsta skälet att öka valfriheten 

för de äldre och de handikappade 

är att de själva ska få bestämma 

vilken typ av vård och omsorg de 

önskar. Att öka lyhördheten för 

den enskildes behov och önskemål. 

Samtidigt som det är ett sätt att 

öka tillgängligheten, kvaliteten och 

effektiviteten inom äldreomsorgen 

såväl som i stödet till personer med 

funktionshinder. Innan utredningen 

var klar, fick den ett utökat uppdrag 

att även utreda om och i så fall hur 

valfrihet även kan tillämpas inom 

hälso- och sjukvården. 

Acko Ankarberg tillfrågades om 

och utsågs till särskild utredare av 

Fritt val. Det var hennes bakgrund 

som bland annat vice ordförande i 

Svenska Kommunförbundets socialberedning 

1999-2002 och oppositionsråd 

1999-2006 med ansvar för 

bland annat äldreomsorg samt som 

ledamot i Ansvarskommittén, som 

gjorde att hon fick uppdraget. 

– Acko har gedigen erfarenhet 

och kunskap på området och jag 

är väldigt glad att hon ställer upp. 

Denna reform är oerhört viktig för 

att äldre ska kunna känna sig tryggare 

i Sverige och jag ser mycket 

fram emot att just Acko leder det 


arbetet, sa äldre- och folkhälsominister 

Maria Larsson i samband med 

att utredningen presenterades. 

Av uppdraget framgår att 

hon främst ska undersöka förutsättningarna 

för att ge äldre och 

personer med funktionsnedsättning 

en utökad möjlighet att välja 

utförare av socialtjänst insatser. Att 

förslaget ska innehålla ett valfrihetssystem 

avstämt mot svensk lag och 

EG-rättslig upphandlingslagstiftning, 

vara enkelt att tillämpa, öka 

valfriheten och inflytandet för äldre 

personer och personer med funktionsnedsättning 

samt främja en 

mångfald av utförare. 


Stimulansbidrag gäller 2008 

För att underlätta för kommuner 

att övergå till ett valfrihetssystem 

har regeringen avsatt 300 miljoner 

kronor i bidrag för att stimulera och 

påskynda införandet. Acko Ankarberg 

föreslår att den kommun som 

vill ha del av stimulansbidraget ska 

följa den föreslagna lagen om valfrihetssystem 

och att 280 miljoner 

av medlen fördelas mellan de 

kommuner som ansöker om att få 

del av bidragen. Av resterande 20 

miljoner anser Acko Ankarberg att 

tio miljoner ska gå till Ekonomistyrningsverket 

för dess kostnader 

att uppföra en nationell databas för 

annonsering av valfrihetssystem. 

Och att Socialstyrelsen och Sveriges 

Kommuner och Landsting får fem 

miljoner vardera för råd och stöd att 

informera om den nya lagen. 

– Ansökan och utbetalning 

av stimulansbidrag ska ske under 

hösten 2008 och vara avslutad senast 

den 31 december 2008, poängterar 

Acko Ankarberg. 

– Man kan fastslå att varje 

kommun som ansöker kommer att 

få minst en miljon kronor. 

Utredningen utmynnade i betänkandet 

LOV att välja – Lag om 

Valfrihetssystem SOU 2008:15. 

Lagen är avsedd att fungera som ett 

frivilligt verktyg för de kommuner 

och landsting som vill konkurrenspröva 

verksamhet som drivs i egen 

regi för att därigenom överlåta valet 

av utförare till brukaren. 

Om arbetet med utredningen 

säger Acko Ankarberg: 

– Det var spännande. Det är 

viktigt att de som behöver betydande 

insatser kan välja. Det är viktigt att 

öka egen makt även i en utsatt situation. 

Jag är glad att få utreda något 

som jag tror är viktigt för människor. 

Folk vill vara med och bestämma 

11

12 

”jag är glad att få utreda något som 

jag tror är viktigt för människor.” 

profilen 

innehållet i biståndsarbetet. 

Hon tror att med fler utförare 

blir det lättare för dem att profilera 

sig och det öppnar möjligheter för 

egenregi och alternativa utförare. Att 

det blir kvalitetskonsekvenser som 

gynnar brukarna. 

Som utredare föreslår Acko 

Ankarberg att en ny lag om valfrihetssystem, 

LOV, införs. Den föreslagna 

lagen är ett alternativ till lagen 

om offentlig upphandling LOU 

(2007:1091) och kan tillämpas på 

handikapp- och äldreomsorg samt 

hälso- och sjukvårdstjänster. Lagen 

innehåller regler om löpande annonsering 

i en ny nationell databas för 

valfrihetssystem, krav på utförare, 

förfrågningsunderlagets innehåll, 

ansökan och tilldelning i kontrakt, 

information till brukarna/invånarna, 

brukarens/invånarens val av utförare 

och överprövning. 

I betänkandet behandlas även 

frågor om uppföljning och kontroll 

av utförare, kvalitet, tilläggstjänster, 

kommunal samverkan 

och hur stimulansbidraget om 300 

miljoner kronor bör fördelas, för att 

uppmuntra kommuner att införa 

valfrihetssystem. Även om lagen inte 

träder i kraft förrän 2009, är det 

viktigt för den som vill ha del av det 

statliga stimulansbidraget att ansöka 

om det i höst! 

När Acko Ankarberg beskriver 

lagförslaget ser hon det som ett 

träd. I stammen, vid roten, finns 

den politiska förberedelseprocessen 

enligt kommunallagen. I stigande 

upp mot toppen finns Vilka krav 

ska ställas i förfrågningsunderlaget 

– Utarbetande av förfrågningsunderlag. 

Minimum enligt svensk lag 

– Annonsering i nationell databas 

– Ansökningar inkommer från utförare 

– Avtal träffas mellan kommun 

och utförare – Skriftlig information 

till medborgarna – Medborgarens val 

– Uppföljning – Rättsmedel. 

Till detta kommer grenverket med 

synpunkter på vad som är viktigt i de 

olika faserna. Det rör sig om exempelvis 

personalens utbildningsnivå, 

ekonomiska krav, ledningskompetens, 

katastrof och krisberedskap och 

förslag hur information till medborgarna 

kan genomföras. 

– Ett krav som måste ställas på 

de externa leverantörerna i ett valfrihetssystem 

är att de ska bedriva verksamheten 

i enlighet med det i tiden 

gällande regelverket inom området. 

Det innebär bland annat att verksamheten 

ska bedrivas med respekt 

för de övergripande mål och grundläggande 

värderingar för samhällets 

socialtjänst som anges i SoL, att 

insatserna som ges ska vara av god 

kvalitet, att det i verksamheten ska 

finnas personal med lämplig utbildning 

och erfarenhet, och att kvaliteten 

i verksamheten systematiskt 

och fortlöpande utvecklas och säkras, 

säger Acko Ankarberg. 

Ingrid Saarva

nyheter 

Claes Norgren lämnar 

Konkurrensverket för 

att bli riksrevisor 

Generaldirektören Claes norgen utsågs den 

9 april till ny riksrevisor och lämnar därför 

Konkurrensverket. Claes norgren tillträder den 

nya befattningen den 1 juli 2008 och efterträder 

då lennart Grufberg som går i pension. Vem som 

skall efterträda Claes norgren som generaldirektör 

för Konkurrensverket är inte känt. 

Claes Norgren är född 1954. Han är 

civilekonom och sedan 2003 generaldirektör 

vid Konkurrensverket. 

Dessförinnan var han under tio år 

generaldirektör vid Finansinspektionen. 

Åren 1990–1993 var Claes 

Norgren vice riksbankschef och 

under 1987–1990 upplåningschef 

på Riksgäldskontoret. Tiden 1980– 

1987 arbetade han som utredare 

vid Riksbanken och Finansdepartementet. 

Claes Norgren har haft en rad 

uppdrag. Han har varit ordförande 

i Arbetsgivarverket, i Insättningsgarantinämnden, 

i BAC, Europakommissionens 

rådgivande kommitté 

för bankreglering, i översynen av 


kapitaltäckningsreglerna, Baselkommittén 

i bankregleringsfrågor och 

i FATF, Finacial Action Task Force 

against Money Laundering. Han har 

också varit medlem i regeringens råd 

för konsumentfrågor. 

Riksrevisionen, som är en del av 

riksdagens kontrollmakt, började 

sin verksamhet den 1 juli 2003 och 

tog då över det statliga revisionsansvaret 

från föregångarna Riksdagens 

revisorer och Riksrevisionsverket. 

Myndigheten leds av tre riksrevisorer. 

Riksrevisionens uppdrag är att 

granska den statliga verksamheten 

och därigenom medverka till god 

resursanvändning och en effektiv 

förvaltning i staten. • 

Översättning till alla språk 

www.semantix.se info@semantix.se 

13

nyheter 

framtidens lösning 

för e-id i sikte 

för första gången finns nu en gemensam målbild 

för förvaltningens framtida hantering av e-legitimationer. 

Målbilden har tagits fram av Verva i 

samarbete med representanter för stat, kommun 

och landsting. 

Denna vår pågår ett intensivt utvecklingsarbete 

på Verva med att konkretisera 

tidigare förslag på modell för 

utfärdande och kontroll av e-legitimationer. 

Utgångspunkten är en 

färdplan för e-legitimation, som 

Verva tog fram förra året. 

I juni ska den konkretiserade 

modellen presenteras för regeringen. 

Just nu undersöks olika alternativ för 

finansiering. 

– Vi tar avstamp från de behov 

som finns hos myndigheter, 

kommuner och landsting, säger 

Wiggo Öberg, projektledare Verva. 

Fånga in synpunkter 

För att se till att Vervas förslag till 

lösningar motsvarar de behov som 

finns i förvaltningen har Verva tillsammans 

med representanter för 

sex myndigheter, länsstyrelserna, 


(SKL) samt Stockholms stad 

14 

tagit fram ett förslag på målbild för 

utvecklingen. 

– Med denna målbild har vi 

kommit en god bit på väg mot ett 

gemensamt förslag. Nu vill vi gärna 

höra vad andra intressenter tycker, 

säger Wiggo Öberg. 

Målbilden har publicerats på 

Vervas webbplats. Där finns ett 

formulär där man enkelt kan lämna 

sina synpunkter elektroniskt, senast 

den 30 april. 

Nästa steg är att 

realisera modellen 

När Verva har rapporterat till regeringen 

i juni går arbetet in i en ny 

fas. Förslagen ska då realiseras och 

arbetet med att förankra och finjustera 

fortsätter. 

Även om en ny lösning som 

öppnar för fler aktörer är angelägen, 

är användningen av e-legitimationer 

stor redan i dag. Varje månad 

SKL stärker ledningen i 

Kommentus – thomas 

Idermark ny vD 

Thomas Idermark tillträder 1 april 

tjänsten som VD i Kommentus 

Gruppen AB som ägs av SKL, 


genom SKL Företag AB, och som är 

ett av landets ledande företag inom 

upphandling och förlagsverksamhet 

riktad till främst den offentliga 

sektorn. Thomas har sin bakgrund 

inom både industrin och den finansiella 

sektorn. Han har bl.a. varit 

verksam inom Cloetta, Candelia, 

Orrefors Kosta Boda, Coop Bank 

och Spira Invest. Under senare år har 

han arbetat som managementkonsult 

riktad mot främst industrin. 

– Thomas får en mycket viktig roll 

och blir nyckelperson i den förnyelse 

och utveckling av Kommentus som 

vi nu har startat. Företaget står idag 

på en stabil grund ekonomiskt och 

verksamhetsmässigt, men det krävs 

delvis nya grepp, ny inriktning och 

ny kompetens för att vi ska behålla 

och stärka vår ledande roll, säger 

Kommentus styrelseordförande 

Thomas Håkansson. 

Verksamheten inom Kommentus 

är sedan tidigare inriktad på 

upphandlings- och förslagsverksamhet 

för främst kommuner och 

landsting men även för vissa andra 

företag och organisationer. Kraven 

på verksamheten, som är av stor 

ekonomisk och strategisk betydelse 

för kunderna, har delvis förändrats 

under de senare åren och man ser en 

fortsatt förändring både vad gäller 

inriktning och innehåll i framtiden. 

Speciellt upphandlingen ställer idag 

används e-legitimationer för över 1,5 

miljoner identifieringar eller underskrifter 

i förvaltningen. 

Omkring 160 e-tjänster 

med e-id 

I dag finns cirka 160 e-tjänster där 

e-id används. Populära exempel är 

Försäkringskassans anmälan av tillfällig 

föräldrapenning och Skatteverkets 

deklaration via webben. 

Men e-legitimationer används 

även i e-tjänster hos kommuner och 

landsting. Av de totalt 48 organisationer 

som beviljats Vervas finansiella 

stöd för kontroll av e-legitimationer 

är 37 kommuner eller landsting. 

nya krav inte bara 

lönsamhetsmässigt 

utan även i termer 

av exempelvis miljöhänsyn 

och ekologisk 

hållbarhet. 

– Med tanke på 

den förändringsfas 

företaget står inför 

ser jag arbetet på 

Kommentus som 

en extra spännande 

utmaning. Det finns 

en historik i företaget 

som vi inte 

ska glömma men nu 

står vi inför helt nya 

förutsättningar och 

krav, säger Thomas 

Idermark. 

Utveckling av e-tjänster 

ett problemområde 

Men e-id löser inte allt. Många 

kommuner har svårt att få igång sina 

e-tjänster på grund av svårigheter att 

integrera olika funktioner i e-tjänster 

och att leverantörerna i många fall 

haft bekymmer med att bli klara 

med sina applikationer i tid. 

– I en uppföljning av Vervas startpaket 

för e-identifiering såg vi att 

kommunernas problem inte är e-id, 

utan själva utvecklingen av e-tjänster, 

säger Wiggo Öberg. 

Arne Öster

tre kommuner har 

olagligt direktupp- 

handlat avfallshantering 

De tre kommunerna Ödeshög, Mönsterås och 

Vimmerby bröt mot lagen om offentlig upphandling 

när de direktupphandlade avfallshantering. 

Det har Konkurrensverket funnit efter en granskning. 

Ödeshögs, Mönsterås och Vimmerby 

kommuner har olagligt direktupphandlat 

avfallshantering. 

Konkurrensverket har i sina tre 

första beslut inom ramen för ett pågående 

tillsynsprojekt av den kommunala 

avfallsmarknaden funnit att tre 

kommuner brutit mot LOU (lagen 

om offentlig upphandling) när de 

direktupphandlat avfallshantering. 

Ödeshögs, Mönsterås och 

Vimmerby kommuner bröt mot 

LOU när de år 2002 tecknade 

avfallskontrakt med Tekniska Verken 

i Linköping utan föregående offentliga 

upphandlingar. Det har Konkurrensverket 

funnit i sina tre första 

beslut inom ramen för tillsynsprojektet 

av den kommunala avfallsmarknaden. 

De tre kommunernas avtal är 

totalt värda cirka 4, 10 respektive 

15 miljoner kronor under hela den 

sjuåriga avtalstiden. 


Trots att upphandlingsvärdena 

översteg då gällande tröskelvärde 

hade kommunerna vare sig annonserat 

upphandlingarna eller i övrigt 

följt de förfaranderegler som gäller 

för öppet eller selektivt förfarande 

enligt LOU. Några omständigheter 

som kunde berättiga att kommunerna 

underlåtit att tillämpa dessa 

förfaranderegler har inte framkommit. 

Konkurrensverket har förelagt 

kommunerna att redovisa vilka 

åtgärder de vidtar för att snarast 

avveckla kontrakten. 

Konkurrensverket genomför 

under 2008 ett tillsynsprojekt av 

kommunernas och de kommunala 

avfallsbolagens hantering av avfallskontrakt. 

Som ett led i detta projekt 

granskas ett antal kommuners och 

kommunala avfallsbolags tilldelningar 

av avfallskontrakt. 

Sida reformerar 

sin organisation 

Den första april 2008, fattade Sida 

beslut om en ny organisation som 

radikalt förändrar arbetssätt och 

rutiner. Sida genomför en rad viktiga 

åtgärder för att ytterligare förstärka 

kontrollen, förbättra uppföljningen 

och minska riskerna för oegentligheter. 

Målet är att stärka det svenska 

utvecklingssamarbetet och göra 

Sverige till en ännu starkare aktör 

internationellt. 

– Nu får vi tydligare ansvarsfördelning, 

bättre möjligheter att 

redovisa resultat och vi fokuserar 

på de områden där vi kan göra 

mest nytta. Samtidigt ser vi till att 

förbättra systemen för kontroll och 

uppföljning för att vara säkra på att 

biståndet används rätt och ger de 

resultat vi vill, säger Sidas generaldirektör 

Anders Nordström. 

De förändringar Sida gör kan 

sammanfattas i fyra punkter. 

Sida inför landchefer, Country 

Directors, med tydligt ansvar och 

befogenheter för verksamheten i de 

olika samarbetsländerna. I uppdraget 

ingår tydliga krav på resultat och 

förmåga att redovisa dem. 

I högre utsträckning än tidigare 

ska Sida fokusera på frågor där 

Sverige lyckats bra och har störst 

kunskap. Sida koncentrerar och 

utvecklar därför sin kompetens i 

enlighet med regeringens priorite- 

Många vill påverka kommuners 

framtida hantering av detaljplaner 

Sverige består idag av 290 kommuner. 

Hur och till vad marken ska användas 

i respektive kommun beslutas i 

planprocessen och via lokala detaljplaner. 

Den tekniska utvecklingen 

har bidragit till att planprocessen i 

allt större utsträckning sker digitalt. 

Kraven har ökat på att information 

ska vara åtkomlig och begriplig och 

även tillämplig i framtida e-tjänster, 

vilket förutsätter vissa regler och 

rekommendationer för struktur och 

format. 

Nu har SIS, Swedish Standards 

Institute startat ett nytt projekt vars 

arbete ska underlätta denna process 

för kommunerna. Ett projekt som 

de senaste månaderna fått flera nya 

deltagare. Bland annat Falkenbergs 

kommun (Projektet är öppet för alla 

företag, myndigheter och organisationer 

som vill delta). Alla projekt- 

deltagare kan vara med och påverka 

slutresultatet. 

Standarderna ska förenkla och ge 

stöd vid framtagandet och användningen 

av detaljplaner, översiktsplaner 

och andra planer. Många 

kommuner tar till exempel idag in 

externa it-konsulter som gör mycket 

manuellt arbete och då är det lätt 

att det kan gå fel, tar längre tid och 

kostar mer än planerat. Med en 

framtida standard kan sådana fel 

minimeras. Då vet både kommunen 

och it-konsulterna hur det ”ska” ser 

ut eftersom standarden kommer 

kunna kan ge enklare och tydligare 

direktiv. 

I en planprocess ska mängder av 

information hämtas in, sammanställas 

och kunna presenteras på ett 

begripligt sätt för alla de intressenter 

som är berörda. SIS-projektet Fysisk 

planering (SIS/TK 501) ska fastställa 

formerna för framtida informationsutbyte 

mellan planprocessens aktörer. 

Det innebär att de kommande standarderna 

kommer att omfatta detalj- 

nyheter 

ringar till fem centrala områden: 

1) miljö och klimat, 2) demokrati, 

jämställdhet och mänskliga rättigheter, 

3) kunskap och folkhälsa, 4) 

ekonomisk utveckling samt 5) fred 

och säkerhet. 

Sida inför ett sammanhållet mål- 

och resultatsystem och förstärker 

internrevisionen. Ekonomiadministrationen 

centraliseras vilket redan 

skett med upphandlingen. 

Sida ökar samarbetet med bland 

annat andra organisationer, företag 

och myndigheter både inom Sverige 

och internationellt. Samarbetet 

ska leda till nya vägar för att skapa 

utveckling och på så sätt bidra till att 

minska fattigdom. 

– Förändringarna i omvärlden 

gör att Sida måste förändras. Vi har 

lyssnat på samarbetspartner, medarbetare 

och andra intressenter för att 

möta olika behov i de länder vi arbetar 

med. Den här lösningen ger en stark 

förankring i samarbetsländerna och 

en organisation som är ordentligt 

rustad för de krav omvärlden ställer 

på oss, säger Anders Nordström. 

planer, områdesbestämmelser, mark- 

och vattenanvändning, allmänna 

intressen samt rekommendationer 

för bevarande och förändring av den 

fysiska miljön. 

15

UpphAnDlinG 

Stabsutredare föreslår 

att Verva läggs ner 

nya former för utveckling av e-förvaltningen skall skapas. Statskontoret 

förstärks och nya resurser tillförs. Statskontorets roll som regeringens 

strategiska utredningsstöd läggs fast. Verket för förvaltningsutveckling – 

Verva, avvecklas. 

Det är tre huvudpunkter i Stabsutredningens 

betänkande ”Ett stabsstöd 

i tiden” som har överlämnats till 

statsrådet Mats Odell. 

Stabsutredningen har haft i 

uppdrag att se över regeringens 

stabsmyndigheter dvs. Ekonomistyrningsverket, 

Kammarkollegiet, 

Statskontoret och Verva, Verket 

för förvaltningsutveckling. Särskild 

utredare har varit landshövding Mats 

Svegfors. 

– Under decennier har det i praktiken 

rått en kontinuitet i svenska 

förvaltningspolitiska utvecklingen. I 

16 

grunden har det varit en och samma 

föreställning som varit vägledande. 

Politiken styr genom uppdrag och 

mål och myndigheterna genomför 

politiken. Viktiga komponenter i 

förvaltningspolitiken kommer dock 

med stor sannolikhet att förändras 

under de närmaste åren. Detta 

gäller såväl synen på styrning och 

uppföljning som kring hur statsförvaltningen 

ska utveckla sina arbetsformer, 

verktyg och personal. Stabsstödet 

bör därför också organiseras 

och styras så att det blir en funktionell 

del av en fungerande helhet 

tillsammans med uppdragsgivaren 

och statsförvaltningen i stort. Stabsstödet 

måste också kunna ge stöd i 

alla led i processen och därför också 

ha förmåga att se utanför de egna 

ramarna och den egna organisationen. 

Detta ställer särskilda krav på 

att stabsmyndigheterna arbetar flexibelt, 

snabbt och att arbetet präglas av 

en stor närhet till och kunskap om 

regeringens och Regeringskansliets 

arbete, säger Mats Svegfors. 

Mot bakgrund av denna grundsyn 

presenterar Stabsutredningen ett 

antal förslag, bland annat: 

Utvecklingen av e-förvaltningen 

förstärks och sker 

i nya former 

Utvecklingen av en modern e-förvaltning 

bör i fortsättningen ske i 

arbetsformer som säkrar att statens 

samlade kompetens och resurser tas 

tillvara. Utredningen föreslår därför 

att en delegation i kommittéform, 

Förvaltningsdelegationen, inrättas. 

Denna ska, i samspel med regeringen 

och Regeringskansliet, samordna 

och utveckla förverkligandet av 

regeringens e-handlingsplan som 

antogs i januari i år. Detta mycket 

speciella utvecklingsarbete kräver 

en ny typ av samverkansstruktur 

där regeringen, som visar vägen, kan 

interagera med myndigheterna, som 

har kompetens och resurser. Delegationen 

består av företrädare för såväl 

Regeringskansliet som myndigheter 

och syftar till att ta tillvara samtliga 

statliga resurser i ett samordnat och 

strategiskt utvecklingsarbete. Delegationens 

arbete, behov av kansliresurser 

med mera finansieras genom 

att 14 miljoner kronor per år anslås 

till detta ändamål. 

Statskontoret utvecklas och 

ges ett strategiskt uppdrag 

För att ge underlag för regeringens 

styrning av statsförvaltningen krävs 

tillgång till mycket kvalificerat utredningsstöd. 

Ett sådant åstadkoms 

bland annat genom att det finns 

väl fungerande uppföljningssystem 

och utvärderingsfunktioner. Utredningen 

föreslår att Statskontorets 

roll som ett uppföljnings- och utredningsorgan 

nära kopplat till Regeringskansliet 

stärks. Mot bakgrund 

av att avvecklingen av Riksrevisions- 

verket år 2003 lett till att regeringen 

sedan dess inte fått tillräckligt stöd 

när det gäller uppföljningar ur ett 

effektivitetsperspektiv blir detta ett 

prioriterat område för Statskontoret. 

För att ge goda förutsättningar för 

det nya bredare uppdraget ges Statskontoret 

utökade resurser om 22 

miljoner kronor per år. 

Verket för förvaltningsutveckling 

avvecklas 

Verket för förvaltningsutveckling, 

Verva, har haft ett svårt uppdrag. 

Konstruktionen med en renodlad 

”utvecklingsmyndighet” har inte 

gett rätt förutsättningar för att möta 

de krav som ställs och kommer att 

ställas. Utredningen föreslår därför 

att Verva avvecklas från och med år 

2009. 

Arbetet med att utveckla en 

kompetent förvaltning tar 

nya vägar 

Ansvaret för kompetensförsörjningen 

är, och ska vara, ett av myndighetsledningarnas 

primära uppdrag. 

Utredningens grundinställning är 

att myndigheternas behov av utbildningar 

inom skilda områden bör 

tillgodoses genom att kompetens på 

den privata marknaden samt inom 

universitet och högskolor tas tillvara. 

Men det finns också kompetensbehov 

som är tämligen specifika för 

statsförvaltningen. Exempel på detta 

är den statliga ekonomistyrningen 

och budgetarbetet, EU-frågor, 

”statstjänstemannaskap” samt 

statlig chefsutveckling. Inom dessa 

områden finns det skäl för att staten 

själv svarar för vissa insatser. Ekonomistyrningsverket 

och Försvarshögskolan 

ges därför uppdrag inom 

dessa områden. 

Regeringskansliets verksamhet 

renodlas ytterligare 

Regeringskansliets främsta uppgift 

är att biträda regeringen med underlag 

i dess roll att styra riket. För att 

kunna vara ett effektivt kanslistöd 

till den verkställande makten krävs 

att Regeringskansliet fokuserar 

sina insatser på områden som är 

strategiskt viktiga för regeringens 

arbete. För att Regeringskansliet ska 

kunna fokusera på sina huvuduppgifter 

föreslås att vissa uppgifter av 

administrativt slag förs över från 

Regeringskansliet till Kammarkollegiet. 

Källa: Finansdepartementet, 

Stabsutredningen 



UpphAnDlinG 

Lena jönsson kommenterar Stabsutredningen 

– Att splittra upp Vervas verksamhet skulle innebära 

att den viktiga samordningen och stödet för 

utveckling av svensk e-förvaltning upphör. 

Det säger lena Jönsson om Stabsutredningens 

betänkande som presenterades den 10 mars. 

Stabsutredningen har idag presenterat 

sitt betänkande Ett stabsstöd i 

tiden (SOU 2008:22) som innehåller 

förslag till förändringar i regeringens 

stabsorganisation. Förslaget innebär 

i vissa avseenden stora förändringar 

för samordning och utveckling av 

elektronisk förvaltning i Sverige. 

Utredaren föreslår bland annat 

att Verva, Verket för förvaltningsutveckling, 

avvecklas som myndighet 

och att den nuvarande verksamheten 

splittras upp. 

Ett steg tillbaka 

– Offentliga e-tjänster berör allt 

fler människor. IT-utvecklingen går 

lavinartat snabbt. För förvaltningen 

ställer det stora krav, även i framtiden, 

på samordning, kompetens 

och möjlighet att kunna följa och 

delta i utvecklingen. I detta läge 

väljer utredaren att ta ett steg tillbaka 

och föreslår att den enda myndig- 

heten med en samordningsroll och 

ett helhetsperspektiv på området ska 

läggas ned. Detta försvårar förvaltningens 

möjligheter att leva upp till 

kraven på service från medborgare 

och företag. 

– Utredaren ser inte heller den 

viktiga kompetensförsörjningsfrågan 

som en del i verksamhetsutvecklingen, 

vilket är beklagligt. 

– För sina slutsatser och förslag 

har utredaren haft den felaktiga 

utgångspunkten att Verva haft regeringens 

uppdrag att styra myndigheterna. 

Ett sådant uppdrag har Verva 

inte haft. 

Allvarliga konsekvenser för förvaltningen: 

• Utredarens förslag innebär tre 

allvarliga konsekvenser för förvaltningens 

utveckling: 

• Kommuner och små myndigheter 

stängs ute 

• Kommuner och landsting samt 

små myndigheter lämnas utanför 

det faktiska utvecklingsarbetet. 

Utvecklingen av en e-förvaltning 

med medborgarna och företagarna i 

fokus kan inte bara handla om stora 

myndigheter. 

Lyckat EU-samarbete om 

e-förvaltning försvagas 

Sveriges viktiga roll i EU-samarbetet 

och i internationellt arbete försvagas. 

För att vara slagkraftig i sådant samar- 

vem är mannen som vill lägga ner verva? 

inte nog med att han är landshövding i Västmanlands 

län sedan 2000. en gång i tiden var han ordförande 

i fria Moderata Studentförbundet. Senare 

sakkunnig i ekonomidepartementet, därefter 

statssekreterare i bostadsdepartementet under 

fälldin-regeringen, för att mellan 1991-2000 vara 

chefsredaktör för Svenska Dagbladet. 

Vem talar jag om, jo Mats Svegfors. I 

botten journalist och redan som ung 

liten grabb började han hålla längre 

anförande om samhällsfrågor varje 

nyår. 

– Vi bodde i Småland i Aneby. 

Jag kommer ihåg hur jag ställde mig 

mitt på golvet och pratade om det 

som jag tyckte var viktigt, säger Mats 

och skrattar. 

Längtan efter något mer 

I unga tidiga år fanns den där längtan 

efter något mer. Efter något som han 

kanske själv inte förstod just då. 

Men ett minne kom ofrånkomligt 

att prägla Mats Svegfors kommande 

karriär. 

– Jag minns min gamla folkskolelärare, 

som förvisso var en duktig 

lärare, men som samtidigt kunde 

straffa oss elever om någon av oss 

hade gjort fel. Kommer ihåg hur 

läraren kunde dra in gymnastiktimmen 

för oss alla och hur bestört 

jag blev. Jag tyckte det var ett sådant 

övergrepp, då jag tyckte så ofantligt 

mycket om dessa gymnastiktimmar. 

Det där var hårt för en ung grabb. 

Detta minne var just det där 

minnet som kom att bli ödesdigert. 

Minnet som gjorde den unga 

10-åriga Mats Svegfors fast besluten 

att en dag vara med och påverka i de 

större sammanhangen. Vid 12 års 

ålder hade han ett brinnande engagemang 

för rättspolitiska frågor. Förebilden 

var Dag Hammarskjöld. 

– Jag var oerhört imponerad av 

honom. Dag Hammarskjöld var 

för mig en mönsterperson. Han var 

ständigt närvarande i tidningarna, 

och den personliga insatsen att ge 

allt för något han trodde på. 

Och på den vägen blev det. Även 

för Mats Svegfors. 

Djup livserfarenhet 

När jag lyssnar på svaren han ger 

av mina ställda frågor, slås jag av 

en ovanlig värdighet. Registrerar 

hur jag tycker mig skönja en eftertänksamhet 

som bara kan födas ur 

lärdomar sprungna ur djup livserfarenhet. 

Samtidigt som när jag sitter 

här slås jag av hur sällsynt det är 

att personer i beslutsposition öppet 

står för både sina styrkor, så väl som 

mindre bra sidor. 

– Jag är inte nöjd med några 

viktiga personfrågor där jag tycker 

att jag har rekryterat fel. Inser att ju 

äldre jag blivit desto mer kan jag se 

mina egna tillkortakommanden och 

hur jag kunnat agera på annat sätt, 

fortsätter Mats allvarligt. 

– Sedan är jag nog rätt förtjust 

i mina egna projekt, säger han och 

skrattet bubblar upp. Vi är två chefer 

här i Västmanlands län, fungerar 

oerhört bra med Håkan Eriksson 

som är länsråd. 

Verva avvecklas 

Mats Svegfors har verkat som chef i 

40 år. Precis nyligen har han lämnat 

ifrån sig ”Ett stabsstöd i tiden” till 

bete krävs att man är en drivande 

kraft i den nationella utvecklingen. 

Förslaget motverkar detta. Nedläggningen 

av Verva föreslås dessutom 

ske samtidigt som myndigheten har 

viktiga pågående uppgifter inför 

Sveriges ordförandeskap i EU 2009. 

Kortsiktiga lösningar hindrar 

utveckling på lång sikt 

Utredarens förslag är överraskande 

kortsiktiga. Utvecklingsarbete måste 

ha en långsiktig inriktning, liksom 

de lösningar som tas fram. 

– Vervas existens är inget självändamål, 

men de viktiga uppgifterna 

och de stora utmaningarna kan inte 

avvecklas. Att lägga ut Vervas arbetsuppgifter 

på annat håll är både felaktigt 

och äventyrligt genom att den 

viktiga samordningen och det viktiga 

stödet för utveckling av svensk e-förvaltning 

upphör, säger Lena Jönsson, 

generaldirektör Verva. 

Lena Jönsson 

stadsrådet Mats Odell, där han har 

varit särskild utredare för Stabsutredningen 

på uppdrag av regeringen. 

Uppdraget har inneburit att se 

över regeringens stabsmyndigheter, 

Ekonomistyrningsverket, Kammarkollegiet, 

Statskontoret och Verva, 

Verket för förvaltningsutveckling. 

Syftet är att skapa nya former för 

utveckling av e-förvaltningen, där 

Stadskontoret skall stärkas som 

regeringens strategiska utredningsstöd 

och nya resurser tillföras. I det 

sammanhanget föreslår Mats Svegfors 

att Verva skall avvecklas. Mats 

Svegfors har även lett utredningen 

om statens ansvar för evakuering av 

svenskar när det inträffar katastrofer 

i utlandet som presenterades i början 

av april. 

Är det något särskilt som du 

skulle vilja förverkliga? 

– Jag skulle väldigt gärna vilja starta 

ett café och en restaurang uppe i 

Bergslagen kombinerat konsthantverk 

och antikviteter, säger Mats 

med ett tonläge som ofrånkomligt 

leder mig till Bergslagens trolska 

natur och historiska platser, långt 

bort från Vervas nedläggning. 

Tina Lundberg 

17

UpphAnDlinG 

18 

Språk som alla förstår 

Mångkulturella samhällen och internationalisering 

av företag ökar efterfrågan på tjänster 

inom översättning och tolkning. Behovet är stort 

inom både den offentliga och privata sektorn då 

både myndigheter och företag satsar allt mer 

på fungerande kommunikation. 

Dagens ökande globalisering innebär 

en ständigt växande efterfrågan på 

översättning och tolkning. Semantix 

är Nordens ledande företag inom 

kvalificerade språk- och kommunikationstjänster. 

Det är 150 anställda 

och ett nätverk av mer än 5 000 

tolkar, översättare och språkkonsulter 

över hela världen som gör det 

möjligt. 

Semantix har vuxit till att ha sju 

kontor i Sverige, från Umeå i norr 

till Malmö i söder. Sedan en tid finns 

även kontor i Finland och Norge. 

I kundkretsen finns många stora 

multinationella företag, bland annat 

inom IT- och telekombranschen. På 

den legala sidan har man de flesta 

större advokatbyråer i Sverige. 

Spetskompetens 

inom alla områden 

Kvalitet sätts i första rummet när 

Semantix erbjuder sina avancerade 

språktjänster. 

– Om vi exempelvis har ett 

uppdrag inom juridik så behövs en 

person som inte bara har språklig 

kompetens utan också fackkunskap 

inom området, berättar 

Birgitta Stymne Göransson, vd för 

Semantix. 

Förutom översättning växer även 

behovet av tolkning kraftigt inom 

både offentlig sektor och det privata 

näringslivet. Kravet på kvalificerade 

tolkar ökar inom alla områden, till 

exempel rättstolkar. Även affärs- och 

konferenstolkning utgör en stor del 

av Semantix verksamhet. Likaväl 

vid affärsförhandlingar som i asylärenden 

krävs kompetenta tolkar som 

har erfarenhet och språkkunskaper 

inom det specifika ämnesområdet. 

Text och anpassad 

teknik för alla språk 

De flesta företag och myndigheter är 

idag genom sin webbplats tillgängliga 

både nationellt och globalt. Det 

egna modersmålet och engelska är 

inte längre de enda språken som man 

kommunicerar på. 

Ett multinationellt företag som 

bygger en webbplats kan idag behöva 

ha den översatt till ett fyrtiotal språk, 

och har också behov av en anpassad 

teknisk plattform för det. Då kan 

Semantix erbjuda en helhetslösning. 

– Att kunna tala alla världens 

språk är en ouppnåelig dröm för en 

människa. Men hos Semantix är det 

verklighet, avslutar Birgitta Stymne 

Göransson. 

Stina Rangmar 




 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UpphAnDlinG 

Arbetar för hållbar upphandling 

Miljöstyrningsrådet som arbetar för att ge 

vägledning för hållbar upphandling, miljöledning 

och miljörelaterad produktinformation, vill 

nu bidra utveckling genom att stödja företag och 

offentlig förvaltning i deras miljöarbete. 

Tillsammans med extern experthjälp 

från GoodPoint har Miljöstyrningsrådet 

påbörjat ett genomgripande 

arbete med marknadsanalyser. Syftet 

är att få fram information om miljöprestanda 

rörande produkter som 

förekommer i upphandlingssammanhang. 

Analyserna skall belysa 

produkters kvalitet, från mindre bra 

till de så kallade ”frontprodukterna” 

och syftar till att inte bara kartlägga 

kommersiellt tillgängliga produkter, 

utan även produktkoncept och andra 

innovativa lösningar som finns men 

inte är kommersiellt tillgängliga. 

Kunskapsuppbyggnad 

En systematisk kunskapsuppbyggnad 

om hur marknaden ser ut för olika 

produktgrupper ger Miljöstyrningsrådet 

en nödvändig och viktig 

bakgrundsinformation som underlag 

för att utveckla så kallade ”spjutspetskriterier”. 

Samtidigt få den precision 

som krävs för att kriterierna skall 

kunna omfatta de mest miljöanpassade 

alternativen på marknaden. 

Detta kan omfatta moment av 

genomgång av befintliga databaser, 

begäran om information från företag 

inom den aktuella branschen, 

branschkontakter och företagsbesök 

eller liknande, och begära ut och 

analysera utvärderingsunderlag från 

upphandlande enheter. 

Miljöstyrningsrådet avser att hålla 

all information om resultaten av 

marknadsanalyserna öppet tillgängliga 

för att möjliggöra insamling av 

ytterligare information från leverantörer 

som önskar komplettera den 

insamlade informationen. 

Ökad användning 

av miljökrav 

Miljömålsrådet överlämnade i slutet 

av mars en utvärdering av regeringens 

arbete med de 16 miljömålen 

till miljöminister Andreas 

Carlgren. Utvärderingen påvisar att 

regeringens miljöarbete är underkänt 

och visar att de insatser som 

planeras inom miljöområdet inte 

räcker för att uppnå miljömålen till 

år 2020. Miljömålsrådet upprättar 

förteckning över vilka åtgärder och 

styrmedel som krävs för att miljömålen 

skall uppnås, och framhåller 

inte minst offentliga sektorns ansvar 

att vara föredöme genom att ställa 

tydliga miljökrav vid upphandling. 

Miljöstyrningsrådet växer 

Under våren kommer arbetsgruppen 

på Miljöstyrningsrådet kompletteras 

med ytterligare en anställd, Joakim 

Thornéus. Thornéus har tidigare 

arbetat med att ställa krav på miljö 

och sociala och etiska aspekter vid 

upphandling. Han har ett stort 

intresse för att utveckla synergierna 

mellan miljövarudeklarationer och 

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier, 

vilket även blir hans huvudsakliga 

uppgift. 

Tina Lundberg 

Källa: Miljöstyrningsrådet 

Affärstidningen 

för offentlig sektor 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

UpphAnDlinG 

Möjligheter och risker 

med elektronisk upphandling 

Den nya lagen om offentlig upphandling ger 

upphandlande enheter möjligheten att ställa 

krav på elektroniska anbud och elektronisk 

avtalssignering vid offentlig upphandling. Ur 

detta perspektiv har den nya lagen potential att 

ge en mycket stor uppsida för både upphandlande 

enheter och för deras leverantörer. 

Upphandlare behöver inte längre 

ägna sig åt parafering 1 (signering 

av alla sidor) av anbud. De 

flesta upphandlande enheter som 

i dag tar emot elektroniska anbud 

behöver inte heller jämföra dem 

med de signerade analoga anbud 

som måste skickas vid sidan om i det 

fall systemet man använder inte har 

godkända signaturer. 

Leverantörerna i sin tur får lägre 

distributionskostnader och mer tid 

att fila på sina anbud då distributionstiden 

minskar. Förfarandet är 

mindre diskriminerande eftersom 

samtliga anbudslämnare har samma 

distributionstid oavsett vilken ort de 

befinner sig på. Ett elektroniskt förfarande 

är dessutom mer miljövänligt 

eftersom behovet av att skeppa stora 

mängder papper fram och tillbaka 

helt försvinner. 

Det låter utopiskt men det 

finns bara en liten hake, nämligen 

Internet. 

Att kommunicera över Internet 

kan vara vanskligt då det är mycket 

enkelt att agera anonymt eller i 

någon annans namn särskilt via 

e-post. Vanlig e-post är dessutom i 

princip vidöppen för insyn. 

20 

Användarnamn och lösenord som 

distribueras via e-post kan aldrig 

påvisas tillhöra en individ och är inte 

heller godkänt enligt lagen om elektroniska 

signaturer, ens om de distribuerats 

med SMS . Systemtillverkare 

hänvisar ofta till en omfattande loggning 

av händelser i sina system då 

juridik kommer på tal. Loggarna är 

intressanta men inte ur ett juridiskt 

perspektiv, då det ofta inte går att 

knyta någon till händelsen i loggen 

om alla identifierat sig med användarnamn 

och lösenord. 

Om man vill använda Internet för 

affärskommunikation mellan företag 

kompliceras allt ytterligare eftersom 

det inte längre är individer utan 

organisationer med fysiska personer 

som representanter som kommunicerar. 

Vilken e-postlösning talar om 

vilken rätt motparten har att företräda 

sin organisation? Vems systemloggar 

gäller som bevismaterial? Är 

systemägaren tillräckligt oberoende 

för att man inte ska kunna ifrågasätta 

bevisen i deras loggar? Svaret på den 

sista frågan är definitivt nej om systemägaren 

dessutom är en av parterna. 

Frågorna är i många fall både obesvarade 

och oställda hos de upphand- 

lande enheter som använder system 

för elektroniska anbud och avtal 

eftersom förvånansvärt många osignerade 

anbud skickas och tas emot. 

Vad behöver systemtillverkarna 

och lagstiftarna göra för att lösa 

problemen? 

Systemtillverkarna ställer förstås 

krav på en enklare (läs: mer tillåtande) 

lagstiftning. 

Jag hävdar att nuvarande lagstiftning 

duger bra tillsvidare. Varför 

riskera att lämna komplexa juridiska 

frågeställningar obesvarade för att 

förenkla utvecklingen av system? En 

sådan förändring gynnar möjligen 

systemtillverkarna på kort sikt. På 

lång sikt gynnas ingen av att Inter- 

första kvinnliga ordföranden 

för Sveriges offentliga inköpare 

föreningen för Sveriges offentliga inköpare, 

Soi, har vid sitt årsmöte i Örebro utsett lisbeth 

Johnson, upphandlingsansvarig i halmstads 

kommun, till ordförande. 

Lisbeth Johnson har under lång 

tid varit engagerad i föreningen 

och var för några år sedan dess vice 

ordförande. Lisbeth var ledamot av 

dåvarande Nämnden för offentlig 

upphandling (NOU) och har tidigare 

erfarenhet av offentlig upphandling 

från såväl staten som landstingssektorn. 

Lisbeth efterträder Sven-Eric 

Hargeskog som efter sex år som 

ordförande nu lämnar över stafettpinnen. 

Den offentliga upphandlingen blir 

allt viktigare, säger Lisbeth Johnson i 

en kommentar. Stat, landsting och 

kommuner köper varor och tjänster 

under ett år för mellan 400-500 

Det är nu hög tid för systemtillverkarna att dra sitt strå till 

stacken, menar Ninos Daniel, vd för Chambersign Sverige AB. 

miljarder kronor om året. En professionellt 

skött upphandling ger det 

offentliga och i slutänden skattebetalarna 

stora effektivitetsvinster. Den 

kan dessutom bidra till att medborgarna 

som kunder eller brukare får 

varor och tjänster av hög och rätt 

kvalitet. 

Lagen om offentlig upphandling, 

LOU, har setts över och förbättringar 

har skett men ytterligare steg bör tas 

för att underlätta för både upphandlare 

och leverantörer. Föreningen har 

en viktig roll att spela både när det 

gäller att skapa opinion för fortsatt 

utveckling av regelverket och för att 

ge upphandlarna kompetensutveck- 

netbaserade system blir obrukbara ur 

ett juridiskt perspektiv. 

Tidigare har jag sagt att Verva tog 

sitt ansvar då e-tjänster som klarar 

av elektroniskt anbudsförfarande 

upphandlades. Nu har även lagstiftarna 

tagit sitt ansvar genom att ge 

upphandlande enheter större möjligheter 

i nya LOU. Det är nu hög tid 

för systemtillverkarna att dra sitt strå 

till stacken för att vi alla ska kunna 

dra full nytta av Internet. 

Ninos Daniel 

VD, ChamberSign Sverige AB 

ling, säger Lisbeth. 

Styrelsen består av representanter 

från både kommun, landsting och 

statliga myndigheter. 


Sveafastigheter 

Norrlandsgatan 15 

111 43 Stockholm 

Telefon 08-545 075 00 

www.sveafastigheter.se 


UpphAnDlinG 

friskvårdschecken som ger friskare personal 

en av utställarna på Upphandlingsdagarna var 

företaget friskvårdschecken. i montern berättar 

Marcus Johansson och eszter Garpenfeldt om hur 

företaget är pionjärföretaget som har lyckats otroligt 

väl med att få anställda och medarbetare som 

aldrig tidigare motionerat att börja röra på sig. 

Alla vet att regelbunden träning 

ger friskare personal. Men oftast 

är det bara de redan frälsta som 

utnyttjar arbetsgivarens möjlighet 

att subventionera friskvården. En 

undersökning på ett större telecom 

företag i Stockholm visar att när man 

införde Friskvårdschecken ökade 

antalet aktiva från 20 till 70 procent 

på ett halvår. 

Vad är friskvårdschecken 

Friskvårdschecken är en värdecheck, 

ungefär som de gamla Rikskupongerna, 

som de anställda kan använda 

sig för att tillgodogöra sig friskvårdsbidraget 

som de flesta företag 

erbjuder. Checken är personlig och 

gäller på 1000 tals anläggningar runt 

om i landet. Allt från gym och rackethallar 

till naprapater och massörer. 

Har man andra önskemål brukar det 

också gå att ordna. 

Avdragsgill för arbetsgivare 

Friskvårdschecken är avdragsgill upp 

till 7 000 kronor per anställd och 

år. Med checken får också arbetsgivaren 

ett synligt verktyg för att bättre 

utnyttja den skattefria friskvårdsförmånen. 

För arbetsgivaren är det 

naturligtvis ytterligare en fördel 

genom att all kvittohantering 

och annan administration kring 

friskvårdsbidraget försvinner. 

Personlig förmån 

– skattefritt för anställda 

Eftersom checken är personlig, 

erbjudandet gäller enbart personen 

vars namn är tryckt på checken. 

Därmed är chansen mycket större 

att personen som får den verkligen 

kommer att utnyttja den. Erfarenheten 

visar att checken är ett utomordentligt 

verktyg för att få igång de 

som inte redan är frälsta och de som 

Vi söker intressanta 

fastigheter och samarbeten. 

Marcus Johansson och Eszter Garpenfeldt 

inte utnyttjar de friskvårdsbidrag 

som många arbetsgivare erbjuder. 

För medarbetarna betyder det att de 

får del av en skattefri förmån utan att 

behöva trassla med egna utlägg och 

redovisning av kvitton 

Läs mer om Friskvårdschecken på 

www.friskvardschecken.se 

Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom 

samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intresserade 

av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter 

på fastighetsnivå. 

Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en fl exibel affärsmodell, vilket ger oss bra förutsättningar 

för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande 

där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser 

gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet. 

Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöjligheter? 

Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00. 

Klas Bergqvist 

21

expertpAnelen SVArAr 

Bakgrund: Idag är alla offentliga upphandlingar, 

myndigheter, kommuner, landsting olika formulerade, 

begränsade och definierade på olika sätt. För 

ett företag som har inriktar sig på att sälja till den offentliga 

sektorn innebär detta förfarande betydande 

merkostnader i offertarbetet. 

hans Sundström, 

Chefsjurist på Verva 

Sinikka Suutari, 

Upphandlingskonsult 

Kommentusgruppen 

Brev från läsare 

Tyck till i Offentliga Affärer! 

Vi vill ha glada, arga, reflekterande och 

annorlunda åsikter. Du är också välkommen 

att skriva till oss om du har någon 

fråga som du vill att vår expertpanel 

skall svara på. Under Frågor & Svar finns 

plats för det mesta. 

Maila din fråga till brev@hexanova.se 

22 

1. – frågan kanske är lite enkelt ställd 

eftersom det finns så väldigt många 

anbudsområden och produkter, tjänster 

som kan upphandlas av en offentlig 

myndighet. Men om frågan kan 

förstås på det här sättet – att det skulle 

förenkla både för offentlig sektor och 

leverantörerna om enhetliga mallar 

utarbetades för olika anbudsområden - 

så är svaret definitivt ja på det. Det 

finns inget skäl att tro att det skulle 

bli orättvist, under förutsättning att 

dessa mallar är allmänt tillgängliga för 

de leverantörer som så önskar. 

1. – ja, självklart. Det har ju gjorts 

i SOI´s regi bl.a för livsmedel. Av 

leverantörer och flera upphandlare 

framtagen mall reder ut oklarheter 

som gör underlaget tydligare. Man 

kan enas om t.ex. tolkningar och 

definitioner. Gemensam mall är inget 

hinder för rättvisa. Den kan hjälpa till 

att skala bort mindre viktiga krav och 

hitta gemensamma lösningar på hur 

leverantörer ska bevisa sin kvalitet på 

ett i offertsammanhang enkelt sätt. 

1. Skulle en gemensam mall för anbudsförfrågan kunna utarbetas utan att 

kraven på rättvisa minskas? 

2. Ett förenklat anbudsförfarande borde innebära att man får fler offerter/ 

bättre konkurrens. Skulle inte detta kunna vara värt priset för kanske lite 

sämre objektivitet i förfrågan? 

3. Redan nu begärs överprövning av alltför många avtal. Skulle en gemensam 

mall leda till ytterligare problem? 

2. – jo förmodligen skulle man få fler 

offerter och bättre konkurrens, men 

i vissa fall så är det förmodligen inte 

möjligt att använda mallar eftersom 

situationen är så speciell och det som 

man skall upphandla. jag vill dock 

varna för att enbart beakta pris. Ibland 

kan det också vara nödvändigt att 

upphandla kvalitet och genom upphandling 

genomdriva ny teknik, det 

vill säga upphandla innovationsteknik. I 

dessa fall kan en fixering på pris vara 

direkt negativt. 

2. – Ett mer förenklat förfarande och 

objektivitet går mycket bra att förena. 

förenklat förfarande kan innebära bättre 

konkurrens. Paketeringen är minst 

lika viktig. Kommentus paketerar/delar 

upp upphandlingarna så att fler kan 

vara med och konkurrera. Problemet för 

en upphandlare är att de brukare och 

användare av de produkter och tjänster 

som vi upphandlar ställer många olika 

krav för att undvika problem som man 

tidigare upplevt. Dessutom försöker vi 

upphandlare skiva in tydliga förutsättningar 

så att alla vet vad som gäller 

bland annat med hänsyn till domar 

efter överprövningar. Det skapar snabbt 

ganska omfattande förfrågningsunderlag. 

Fråga: Jag gillar Offentliga Affärer för 

artiklarna som ofta spänner över många 

intressanta områden. Men det är egentligen 

bara en sak jag saknar. Skulle 

ni inte kunna ha lite skvaller, vem som 

börjat på nytt jobb etcetera. Vem som 

fått regeringens uppdrag frågor som rör 

offentliga affärer. 

Tack för ordet, Uppsala 

Svar: tack för att du gillar vår tidning. 

vi diskuterar faktiskt just nu hur vi skall 

kunna lägga upp en skvallersida som 

du säger. Men för att komma igång 

behöver vi hjälp av er kära läsare. vi vill 

att ni tar tillfället i akt och mailar oss så 

fort ni har något att berättar. 

3. – Det är svårt att svara på, men det 

tror inte jag för om man skulle använda 

en gemensamma mallar inom olika 

anbudsområden så skulle det innebära 

att upphandlingarna förenklas och att 

det blev ett större fokus på priset. 

Det är ju alltid svårt att överpröva ett 

lägre pris givet från en konkurrent. Det 

problem jag ser framför mig är att det 

kan bli för stort fokus enbart på pris. 

3. – Nej, det kan bli bättre. Dock kan 

det vara svårt att komma överens om 

innehållet i en mall då behoven varierar 

och därmed de krav man vill ställa. Om 

mallen inte innehåller de krav man vill 

ställa kommer den inte att användas av 

så många. 

Fråga: Ligger det någon sanning i att 

inköparna ibland själva tar initiativ till 

att åsidosätta LOU? 

Anonym 

Svar: vi på redaktionen hör ibland inköpare 

medge detta. Men när vi ber dem 

framträda med sin kritik i vår tidning 

hänvisar man till att det man sagt varit 

”off the record”. Kanske våra läsare vill 

bidra med vad de vet. Maila eller skriv 

till oss om vad du känner till. 


Anna Ulfsdotter forsell, 

Advokat, Delphi & Co 

Ann linde Koolman, 

Upphandlingschef 

Alingsås Kommun 

Hur upptäcker man karteller? Finns det 

några speciella tecken på detta? 

• Om konkurrerande företag uppträder 

enligt vissa mönster kan det tyda på 

att de samarbetar på ett otillåtet sätt. 

Konkurrensverket har tagit fram en 

checklista över omständigheter som 

kan tyda på att företag samarbetar 

vid en upphandling. Checklistan är 

tänkt som ett hjälpmedel. Självfallet 

kan även andra omständigheter tala 

både för och emot otillåtna samarbeten. 

• Vissa anbud är väsentligt högre än 

tidigare lämnade anbud, publicerade 

prislistor eller den uppskattade kostnaden 

för varan eller tjänsten i fråga. 

(Detta kan indikera ”skuggbud”, det 

vill säga att man är med och lämnar 

anbud för syns skull, väl medveten 

om att ett annat företag ska vinna.) 


1. – Skulle en gemensam mall för 

anbudsförfrågan kunna utarbetas utan 

att kraven på rättvisa minskas. Mallar är 

generellt bra. jag vill dock varna för en 

alltför stor användning av mallar. Mallar 

måste användas med förnuft och anpassas 

efter varje specifik upphandling. 

Det är inte bra när man ser mallskrivningar 

med samma krav på omsättning 

i en stor miljardupphandling som i en 

liten upphandling av fotvård etc. 

1. – Ett gemensamt upplägg är fullt 

möjligt. bra exempel i dessa sammanhang 

är upphandlingar som görs enligt 

exempelvis Aff eller Af AMA. 

Svårigheten består dock ofta i att på 

ett tydligt sätt beskriva produkten eller 

tjänsten och pga den stora mängden 

upphandlingsområden så finns det 

ingen rimlig chans att ha mallar till allt. 

Ett område som är bra på att beskriva 

kvalitet är vA och vvS -branschen 

med rSK-nummer. Inom livsmedel 

finns det goda möjligheter att beskriva 

produkterna, vilket dock kräver ett 

mycket omfattande förarbete. Inom 

diverse förbrukningsmaterial är det 

svårare, inte minst eftersom vi inte 

får riskera att utestänga likvärdiga 

produkter. Leverantörerna kanske 

mycket väl förstår vilken kvalitetsnivå 

som avses men eftersom priset är en 

viktig konkurrensfaktor så kanske inte 

efterfrågad kvalitet offereras i slutändan 

ändå? M.a.o. skulle en standardisering 

kunna framarbetas enligt exempelvis 

Aff-modellen med undantag för 

• Färre företag än normalt lämnar 

anbud. (Detta kan indikera en överenskommelse 

om att vissa företag ska 

hålla inne med att lämna anbud.) 

• Ett och samma företag har under viss 

(längre) tid lämnat det lägsta anbudet 

vid flera upphandlingar och därmed 

vunnit dessa. 

• Marginalen (i kronor) är oförklarligt 

stor mellan det vinnande anbudet och 

alla de andra anbuden. 

• Det finns ett uppenbart mönster för 

de låga anbuden, som att samma 

företag alltid lägger det bästa anbudet 

i ett visst geografiskt område för 

en viss vara eller tjänst, eller att det 

bästa anbudet kommer enligt en fast 

turordning bland några anbudsgivare. 

2. – Ett förenklat anbudsförfarande 

borde innebära att man får fler offerter/ 

bättre konkurrens. Skulle inte 

detta kunna vara värt priset för kanske 

lite sämre objektivitet i förfrågan. 

jag förstår inte riktigt frågan. Alla 

upphandlingar måste ske i enlighet 

med gällande principer för offentlig upphandling 

och en av dessa är likabehandlingsprincipen. 

produktspecifikationer eller beskrivning 

av tjänster, där vi behöver hitta olika 

modeller beroende på vad som upphandlas. 

för att hjälpa varandra skulle vårt 

leverantörsled kunna hjälpa oss med att 

lyfta fram goda exempel kanske? 

2. – Att eftersträva att förenkla processen 

är alltid önskvärt och ett underlag 

bör i den mån det går anpassas till 

målgruppen. fokus måste vara att upphandlingen 

resulterar i att efterfrågat 

behov tillgodoses. Med anpassning 

avses förenklad skrivning och måttlighet 

i användandet av skall-krav ibland 

även avskalning av icke nödvändiga 

“fackord”, med förenkling avses inte 

att frångå lagar och rutiner. Gällande 

frågan om sämre objektivitet så förstår 

jag inte frågan. 

• Ett visst företag förefaller att lämna 

väsentligt högre anbud i vissa upphandlingar 

jämfört med andra, utan att det 

finns några uppenbara kostnadsskillnader 

som kan förklara detta. 

• Ett i upphandlingar framgångsrikt 

företag ger vid upprepade tillfällen 

underentreprenader (eller motsvarande) 

till företag som lämnat 

högre anbud i samma upphandlingar. 

• Det finns konstigheter i de olika 

anbuden till exempel identiska fel i 

kalkyleringen eller att samma brevpapper 

eller formulär har använts. 

• Två eller flera företag lämnar ett gemensamt 

anbud även om åtminstone 

ett av företagen mycket väl skulle ha 

kunnat lämna ett enskilt anbud. 

3. – redan nu begärs överprövning 

av alltför många avtal. Skulle en 

gemensam mall leda till ytterligare 

problem? Det beror på, se mitt svar på 

fråga 1. 

3. – Att överprövningar görs ingår i 

spelets regler, gemensam mall eller inte. 

Ansvaret ligger på bägge parter. Upphandlarsverige 

blir för varje dag bättre 

(med bättre avses tydligare underlag) på 

att skriva underlag, där en av anledningarna 

kan vara att våra beställare blivit 

duktigare på att redogöra för sina krav 

och behov. Att upphandla är ett samarbete 

inom organisationen samt kunskap 

om det man upphandlar. Anbudsgivarna 

blir för varje dag duktigare på att 

lägga anbud, läsa innantill samt ställa 

frågor. En öppen och korrekt dialog 

inom olika forum (internt och externt) 

är bästa lösningen. Nej en gemensam 

mall borde ge positiva effekter. 

• En anbudsgivare lämnar personligen 

in sitt anbud samtidigt som han 

”agerar bud” och även lämnar in ett 

konkurrerande företags anbud. 

• Konkurrerande anbudsgivare lämnar 

ofta in identiska anbud eller ändrar 

priser, ofta vid ungefär samma tidpunkter 

och ungefär lika mycket. 

• Anbudspriserna förefaller att sjunka 

när en ny eller sällan förekommande 

anbudsgivare lämnar anbud. 

• Konkurrerande företag träffas ofta eller 

i närheten av upphandlarens lokaler 

kort före anbudstidens utgång. 

• Lokala anbudsgivare lägger högre bud 

på hemmaplan än i andra regioner. 

• Konkurrerande företag möts för att 

utbyta någon form av information om 

priser. 

23

eKonoMi 

Miljöstyrningsrådet har just avslutat en studie om hur teknikupphandling effektivt kan bidra till utveckling av innovationsteknik. 

Rapporten visar goda resultat från områdena bygg och sjukvårdsartiklar och kan beställas via Miljöstyrningsrådet. Foto: Eric Bleckert. 

Tuffa miljökrav i offentlig upphandling 

grunden för miljöbilsboomen 

Miljöbilsförsäljningen slår ständigt nya rekord. 

Generalagenternas prognos är att det kommer att 

säljas över 100 000 miljöbilar i år, motsvarande 

en dryg tredjedel av totalmarknaden – med stor 

marginal högst andel i hela europa och en viktig 

del i regeringens klimatpolitik. Vad få insett är 

att tuffa miljökrav i offentlig upphandling lade 

grunden för miljöbilsboomen. 

– Hade det inte varit för offensiva 

kommuner som begärde det som 

marknaden inte kunde erbjuda, hade 

miljöbilarna fortfarande varit ett 

marginellt fenomen, säger Mattias 

Goldmann, kommungranskare på 

Gröna Bilister. 

Strax efter millennieskiftet beslutade 

sig Stockholms stad och ett par 

andra kommuner för beställa en 

etanoldriven bil i Golf-storlek. Det 

fanns bara ett problem; ingen sådan 

bil fanns på marknaden, vare sig i 

Sverige eller någon annanstans. 

Efter ett antal turer hade antalet 

beställningar kommit upp i 3 000 

bilar, men det var inte tillräckligt 

för att övertyga något bilmärke att 

ta fram en sådan bil som kommunerna 

önskade. Svenska Ford gjorde 

en egen kalkyl på att det i slutändan 

bara skulle bli 500 verkliga köp, och 

det räckte inte på långa vägar för att 

huvudkontoret i Detroit skulle ge 

klartecken. Men Nils Lekeberg och 

några andra på Göteborgskontoret 

bestämde sig ändå för att bygga om 

en Focus till etanoldrift, i stort sett 

på fritiden och utan någon egentlig 

budget. 

Resten är historia. Ford Focus 

Flexifuel blev omgående en stor 

framgång i kommunerna och 

24 

svenska Ford erbjöd den snart till 

vanliga konsumenter. I flera år har 

den utsetts till Miljöbästa Bil av 

Gröna Bilister, och de 500 bilarna 

i Fords kalkyl närmar sig 50 000 – 

Focus Flexifuel är Sveriges mest sålda 

miljöbil genom tiderna och Ford har 

slutat att sälja bensinvarianten av 

Focus, etanolversionen är default. I 

fjol började Ford sälja modellen också 

i andra länder, och snart säljs den på 

alla EU:s större bilmarknader. 

– Historien visar vilken makt 

offentlig upphandling kan ha – inte 

nog med att man kan och ska begära 

bästa tillgängliga teknik, man kan 

också gå steget längre och stimulera 

fram miljöbättre lösningar som 

marknaden ännu inte kan erbjuda. 

Dessutom visar Flexifuel-framgången 

att en enskild tjänsteman i en 

enskild kommun kan driva utvecklingen 

åt rätt håll, vilket jag som före 

detta kommunaltjänsteman tycker är 

oerhört glädjande och stimulerande, 

säger Mattias Goldmann. 

Naturvårdsverket och Vägverket 

anger i sin gemensamma rapport 

Bilindex att den som tankar etanol 

E85 istället för bensin, minskar 

bilens klimatpåverkan med cirka 60 

procent. Kommunernas omfattande 

inköp av etanolbilar – först Focusen, 

men nu allt fler modeller i takt med 

att konkurrenterna insett vilken 

framgång modellen blivit för Ford – 

har alltså stor klimatbetydelse. 

Gröna Bilister bedömer att miljöbilsboomen 

knappast hade hänt 

om det inte varit för Ford Flexifuel. 

Innan den kom, fanns en liten 

skara bilar som kunde framföras på 

förnybara drivmedel, och den enda 

etanolbilen var en stor amerikanare 

med en bränsletörst som gjorde den 

klart tveksam ur resurshushållningsperspektiv. 

Övriga miljöbilar gick 

på biogas; ett ur klimatsynpunkt än 

bättre bränsle men inte relevant för 

flertalet kommuner och privatpersoner, 

eftersom antalet biogasmackar 

är för få. 

Kommunen själv är ofta den största 

arbetsgivaren inom kommunen, och 

få andra aktörer köper en sådan 

volym bilar att de kan ställa sådana 

krav som kommunen kan. Det gäller 

också på bränsleområdet – även där 

ser Gröna Bilister ett antal kommuners 

agerande som helt avgörande för 

att det nu finns etanol E85 att tanka 

på drygt var tredje mack i landet. 

– De volymer E85 Södertälje 

kommun ville köpa för sina etanolbilar 

räckte inte för att övertyga 

bensinbolagen om att sätta upp en 

pump. Då satte kommunen hela sin 

bränsleupphandling på spel, som ju 

omfattar mycket stora volymer. För 

att få leverera bensin och diesel till 

kommunen, var man tvungen att 

också erbjuda E85 på dygnet-runtöppen-mack, 

tillgänglig för allmänheten. 

På så vis fick man sin första 

etanolmack, och var med att lägga 

grunden för att riksdagen längre 

fram skulle kunna lagstifta om att 

större mackar ska saluföra något 

förnybart bränsle. 

Den senaste tiden har etanol varit 

Mattias Goldmann, Gröna Bilister, 

ser offentlig upphandling som 

miljöbilsboomens startmotor. 

Foto: Tove Zetterström 


ifrågasatt i vissa medier. Men Gröna 

Bilister betonar att en del av kritiken 

är riktig, inte minst vad gäller de 

dåliga arbetsförhållandena på sockerrörsodlingar 

i Brasilien, varifrån 

huvuddelen av råvaran till svensk 

E85 kommer. 

– Det är förstås ännu mycket värre 

i en oljediktatur, men det är ingen 

ursäkt, säger Mattias Goldmann. 

Arbetsförhållandena måste snabbt 

bli bättre i etanolproduktionen, och 

offentlig upphandling bör kliva in och 

skynda på utvecklingen. Vi utmanar 

staten, landets kommuner och landsting 

och offentligägda kollektivtrafikbolag 

att begära fordonsbränslen med 

arbetsvillkor som minst uppfyller 

relevanta ILO- och FN-stadgar. Det 

blir svårast för bensinen och dieseln, 

men också en rejäl och viktig utmaning 

för etanolproducenterna. 

Göteborgs stad trafikkontoret 

ställer sedan i fjol långtgående sociala 

krav när man köper gatsten från 

bland annat Kina. Åtskilliga andra 

kommuner har anammat kraven och 

Swedwatch har granskat på plats att 

kraven faktiskt följs. Gröna Bilister 

bedömer att kraven är i stort sett 

direkt tillämpbara också på bränslen. 

– I Göteborgs beslut om sociala 

krav på leverantörerna av gatsten, 

står det att kraven också gäller för 

andra produktområden, och så har 

även andra kommuner beslutat. 

Det betyder egentligen att en rad 

kommuner redan idag begär fordonsbränslen 

framställda på ett rimligt 

sätt, även om det ännu inte uttryckts i 

ett upphandlingsunderlag. 

När Gröna Bilister nyligen frågade 

samtliga bensinbolag vilka sociala och 

miljömässiga krav de ställer när de 

köper in bränslen, var resultatet nedslående. 

Ett enda bolag, Statoil, ställde 

någon som helst form av krav, medan 

samtliga övriga bolag endast hade streck 

och nollor i sin genomgång. 

– Det är egentligen inte konstigt, 

säger Mattias Goldmann. ”Det 

ingen begär, får man inte heller. Om 

någon enskild fair trade-konsument 

begär det, händer inte heller särskilt 

mycket. Men när det blir volym 

bakom kraven, får vi en snabb 

omställning till det bättre. Varje 

dag offentlig sektor dröjer med att 

ställa dessa krav innebär ett onödigt 

lidande som jag tror att kommunledningar 

runt om i landet skulle ha 

svårt att försvara”. 

Gröna Bilister har granskat drygt 

hundra kommuner ur miljöbilsperspektiv 

och åtskilliga av kommunerna 

är granskade både två och tre 

gånger, allt med en metodik framtagen 

med stöd av Naturvårdsverket. 

Granskningarna visar svart på vitt 

det Mattias ständigt återkommer till; 

offentlig sektor kan göra mycket stor 

skillnad. Det handlar bara om att 

orka och våga. 

Anna Lindberg 

Kommunikationsansvarig 



eKonoMi 

Spjutspetskriterier och teknikupphandling 

– nya hjälpmedel för Miljöstyrningsrådet för 

effektiv miljöanpassad upphandling 

i mer än ett decennium har teknikupphandlingar 

genomförts i Sverige. i teknikupphandlingar 

används marknadens aktörer för att stimulera 

fram nya produkter med bättre miljöprestanda. 

Metoden har visat sig vara mycket 

framgångsrik när det gäller att tillfredställa 

kundbehov särskilt inom 

energiområdet, gett goda miljöeffekter 

och samtidigt stimulerat 

näringslivsutveckling. I vissa fall har 

den nya teknik som framkommit 

inneburit energieffektivitetsvinster 

på mer än 50 % jämfört med den 

bästa befintliga tekniken på marknaden, 

vilket i sin tur har bidragit till 

att lägga grunden för nya industrigrenar 

och produktionstekniker. 

Offentlig upphandling uppgår 

idag till närmare 500 miljarder 

kronor per år, eller motsvarande ca 

25 % av BNP. Det innebär att de 

offentliga organisationerna har stor 

makt att förändra och styra utvecklingen 

av miljöanpassade produkter 

genom att använda teknikdrivande 

kriterier i sina upphandlingar. 

Traditionellt innebär teknikupphandling 

att man köper en vara eller 

tjänst som inte finns på marknaden 

och som kräver utvecklingsarbete för 

att uppfylla en köpares mål och krav. 

Teknikupphandling har formen av 

en anbudsprocess som ska stimulera 

och skynda på utveckling och 

marknadsintroduktion av ny teknik. 

Resultatet av en teknikupphandling 

leder ofta till en omfattande marknadsintroduktion 

av de produkter 

som utvecklas. En teknikupphandling 

kan sålunda fungera som katalysator 

när stora volymer upphandlas. 

Det finns inte någon nationell 

aktör i Sverige som har övergripande 

ansvar för teknikupphandling. 

Frågan om teknikupphandling för 

att stimulera miljöteknik är aktuell 

inom EU, den nämns bl.a. som en 

av punkterna i EU-kommissionens 

miljöteknikhandlingsplan (Environmental 

Technology Action Plan, 

ETAP). Miljöstyrningsrådet har 

regeringens uppdrag att utarbeta 

miljöteknikdrivande kriterier för 

hållbar upphandling. Att metodmässigt 

knyta de inledande stegen i en 

teknikupphandling till Miljöstyrningsrådets 

arbete med upphandlingskriterier 

kan vara ett första 

steg mot ett sammanhållet svenskt 

program för miljödriven teknikupphandling. 

Miljöstyrningsrådets 

upphandlingskriterier 

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier 

består av förslag till 

miljökrav som kan användas vid 

upphandling av varor, tjänster och 

entreprenader. Kriterierna syftar till 

att göra det enklare för upphandlare 

att ställa miljökrav men också att 

upplysa leverantörer/anbudsgivare 

om vilka miljökrav som kan förekomma 

i upphandling. 

Miljöstyrningsrådet utvecklar nu 

spjutspetskriterier, d.v.s. miljöteknikdrivande 

kriterier som ska ligga 

i framkant vad gäller miljöinnovationer 

för att stimulera utveckling 

av frontprodukter. Dessa ska fungera 

som hjälp för upphandlande organisationer 

som vill ta ytterligare steg 

mot en hållbar utveckling. Med 

effektivare miljökrav i upphandling 

kan marknadens utbud av miljöanpassade 

produkter öka (se Fig. 1). 

Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier 

utarbetas på olika 

nivåer där så är möjligt: 

Nivå 1: Baskrav – omfattar 

produkter som uppfyller en basnivå 

av miljöprestanda. 

Nivå 2: Avancerade krav 

–omfattar produkter i bästa miljöprestandakvartil 

(25 %), ungefär på 

samma nivå som dagens miljömärkningskriterier. 

Nivå 3: Spjutspetskriterier 

–omfattar produkter i frontlinjen av 

befintlig miljöanpassning, dvs. som 

bygger på BAT (bästa tillgängliga 

teknik). 

Ett exempel på ett spjutspetskriterium 

är att i en fordonsupphandling 

hänvisa till att fordonen ska 

uppfylla miljöbilsdefinintionen som 

Vägverket tagit fram eller till att 

kyl/frysar ska hålla energiklass A++. 

Detta är liktydigt med den bästa tillgängliga 

teknik/prestanda som finns 

kommersiellt på marknaden. 

Vissa initiala delar av teknikupphandlingsprocessen 

kan på kort 

sikt ingå inom ramen för ordinarie 

upphandlingsrutiner, där identifierade 

frontprodukter kan omfatta såväl 

existerande miljöteknik som sådan 

miljöteknik som finns i konceptform, 

men inte är kommersiellt tillgänglig. 

En fördel med detta arbetssätt är 

att upphandlare får större möjlighet 

att i sin löpande upphandlingsverksamhet 

vara pådrivande och stimulera 

fram ny miljöteknik. Med tanke 

på de stora volymer som upphandlas 

skulle detta vara en katalysator för 

innovativt miljöteknikarbete. 

Verifiering av innovationsteknik 

Environmental Technology Verification 

(ETV) är ett verifieringssystem 

för prestanda och funktion 

hos nya produkter/tekniker. Ett 

trovärdigt verifieringssystem bidrar 

till att öka förtroendet hos investerare 

och potentiella köpare för ny 

lovande miljöteknik, vilket därmed 

Figur 1. Beskrivning av hur marknadens utbud av produkter 

med god miljöprestanda ökar om det ställs drivande miljökrav 

vid upphandling. 

kan underlätta introduktionen av 

dessa inom såväl EU som i andra 

länder. EU-kommissionen förbereder 

ett lagförslag till ett ETVsystem 

under 2008 med en eventuell 

introduktion under 2011. 

Ett ETV-system har anknytning 

till miljöanpassad upphandling 

då det innebär ett objektivt, 

oberoende och standardiserat sätt 

att verifiera nya miljötekniker. Ett 

”ETV-bevis” från olika leverantörer 

skulle kunna komma till användning 

som underlag i utvärdering/bedömning 

av inkomna anbud. Systemet 

skulle också kunna tänkas komma 

till användning som krav i en 

teknikupphandling om anbudsgivare 

måste använda ett ETV-underlag för 

att verifiera prestanda i ny offererad 

miljöteknik. 

25

it 

iDOC för kontroll av alla dokument på ditt företag 

pappersförbrukningen bara ökar och ökar. Vet ditt företag hur mycket pengar det lägger ned på 

utskrifter, kopiering, dokumenthantering och förbrukningsvaror? eller tillhör ni de 95 procent som 

saknar kontroll över sina utskrifter? Konica Minolta hjälper dig både att överblicka kostnaderna, ta 

kontroll över och sänka dem med 20-30 procent. 

26 

Miljö & kvalitet 

Finansiering 

Hårdvara 

Sveriges mest kompletta IT-leverantör 

www.dustin.se 

– Våra klara strategier och tydliga 

rutiner enligt iDOC-modellens* fyra 

steg leder till ett positivt resultat för 

ditt företag eller organisation i form 

av sänkta kostnader, säger Göran 

Åslund, marknadschef på Konica 

Minolta. 

Analys 

– För att få en klar kostnadsbild 

kartlägger vi antalet utskriftsenheter, 

mängden utskrifter, fördelningen 

av svartvitt/färg, vem som ringer 

service, beställer förbrukningsvaror 

och administrerar det hela. Detta 

görs antingen via intervjuer eller 

programvara. Men vi nöjer oss inte 

med det. Med professionella verktyg 

går vi steget längre. Vi definierar och 

utvärderar informationen, förklarar 

Göran Åslund. 

Installation 

Programvara 

Konfiguration 

Dustin har närmare 20 års samlad kunskap om statliga ramavtal. Vi erbjuder Sveriges 

bredaste utbud av IT-produkter och är idag den mest kompletta IT-leverantören till 

offentliga och kommunala förvaltningar. 

Koncept 

På basis av utvärderingen skräddarsyr 

Konica Minolta en utskriftsmiljö för 

ditt företag/organisation, beroende 

på behov och ekonomi. En miljö 

där utskrifter och kopiering övervakas 

av speciell programvara för alla 

nätverksanvändare, där utskrifter kan 

avbrytas, omdirigeras eller begränsas 

och debitering sker efter kostnadsställe, 

projekt eller kundkod. 

Optimering 

– Optimering innebär inte alltid att 

vi byter ut alla små utskriftsenheter 

mot en stor maskin. Det kan även 

vara tvärtom! Vi förklarar när och 

varför en förbättring behöver göras. 

Med marknadens bredaste sortiment 

av lösningar och lång erfaren het på 

området är det lätt för oss att hitta 

den optimala lösningen för just ditt 

Från: Vad kostar det? 

Till: Vad får vi för pengarna? 

Vi hjälper er med en målstyrning 

som ger fokus, helhetssyn och 

styrkraft. 

www.ekan.com 

Experter på styrning i offentlig sektor 

företag eller organisation, påpekar 

Göran Åslund. 

Resultat 

– Vårt resultat ger ditt företag resultatförbättringar 

i form av minskade 

kostnader för utskrifter och dokumenthantering, 

ökad effektivitet eller 

helt enkelt en klart bättre arbetssituation, 

säger han. 

Undersökningar visar att cirka 

10 procent av ett företags IT-budget 

går åt till utskrifter och dokumenthantering. 

Det motsvarar 3 procent 

av företagets intäkter. Med våra 

lösningar kan de pengarna användas 

på bättre sätt. Är du intresserad att 

höra mer om Konica Minoltas iDoc 

koncept? Kontakta Göran Åslund på 

08-627 75 00. 

*iDoc står för Intelligent Document 

Consulting, men det har du förstås 

redan listat ut. 


Med SSF-intygad datorsäkerhet 

Datorstölderna förorsakar företag och offentlig förvaltning stora problem. 

ekonomi, sekretess och återskapande av information skapar onödiga 

bekymmer. Därför har Uni Safe utvecklat stöldskydd med hög säkerhet och 

kvalitet som dessutom har en tilltalande design. 

Det Varbergsbaserade företaget Uni 

Safe AB har sedan 1997 samarbetat 

med försäkringsbolag, polis och 

användare för att utveckla stöldskydd 

till servrar, såväl stationära 

som bärbara datorer, tunna klienter, 

projektorer, platta datorskärmar och 

andra kontorsmaskiner. Många av 

produkterna har testats och godkänts 

av SSF Svenska Stöldskyddsföreningen. 

– Våra produkter säljs via de 

flesta datoråterförsäljare i Sverige. 

Vi samarbetar i dag även med bland 

annat HP, Samsung, Fujitsu Siemens, 

IBM, Philips samt andra större tillverkare, 

för att utveckla stöldskydd 

till deras produkter. I flera fall kan vi 

som underleverantör till dessa företag 

erbjuda våra säkerhetslösningar till 

deras kunder inom den offentliga 

sektorn via Vervas och Kommentus 

it-ramavtal. Naturligtvis anpassas 

våra stöldskydd även för övriga 

varumärken på marknaden, berättar 

Marie-Louise Janson, VD och ägare 


till Uni Safe AB. 

Företaget startades 1984 och har 

i dag fyra medarbetare. Produkterna 

tillverkas av Habe Produktion 

AB i Varberg och Wabeno AB i 

Falkenberg. Därefter förpackas och 

lagras produkterna i Varberg innan 

de sänds till återförsäljare eller slutkund. 

– Vi föredrar att inte lägga ut 

produktion i lågkostnadsländer utan 

vill ha full kontroll i alla led, garanterat 

hög produktkvalitet och en 

hög servicegrad, säger Marie-Louise 

Janson. 

Det mobila klassrummet 

– Det mobila och stöldskyddade 

konferensrummet/klassrummet är 

ett helt nytt koncept med trådlösa 

resurser för en hel skolklass. Den 

gamla tidens datasal är ett stort 

slöseri med lokalresurser i skolorna 

och vår lösning är både säkrare och 

flexiblare, förklarar Marie-Louise 

Jansson. 

Systemet består av en datorvagn 

med klar elinstallation och plats för 

upp till ett 30-tal bärbara datorer 

med dockningsstationer som står 

stabilt på utdragbara vagnar. Lärardatorn 

är bekvämt placerad i lagom 

arbetshöjd, laserskrivaren är placerad 

i mittpartiet och den digitala projektorn 

är tillgänglig i en utdragbar 

vagn på vagnens sida. Det är enkelt 

för eleverna att lösgöra datorerna 

från dockningsstationerna vilket gör 

att de snabbt kan börja lektionen. 

På baksidan av vagnen öppnas luckorna 

enkelt så att teknikerna får 

god tillgång till datorerna för serviceåtgärder. 

Då vagnen inte används 

förvaras den i låst utrymme där den 

låses fast i väggen. 

Brett sortiment av 

datorsäkerhetsprodukter 

– Våra högsäkerhetsboxar till servrar/ 

datorer har bjudit stort motstånd för 

tjuvarna och har lovordats av alla dem 

som fått behålla sin datorutrustning. 

it 

Sedan 2002 har vi även sålt cirka 

10 000-15 000 stöldskydd för platta 

skärmar per år. Våra övriga säkerhetsprodukter 

inkluderar stöldskyddslösningar 

för projektorer med kätting 

och klass 2 lås eller säkerhetsboxar 

med takförankring. Stöldskyddet 

för bärbara datorer fungerar perfekt 

när man arbetar med datorn eller då 

locket är stängt. Gångjärnslåsningen 

täcker inte portar eller kontakter 

på datorn och fungerar även i de 

flesta dockningsstationer. För att 

göra förflyttning av datorn så enkel 

som möjligt, har vi utrustat Lap 

Top Hinge Safe med två lås, vilket 

innebär att låset som håller vinklarna 

vid datorn alltid förblir låst 

och det lås som sitter i kättingens 

eller vajerns slutända användes 

till att förankra skyddet i till exempel 

medföljande U-bult. Uni Safe har 

dessutom ett eget unikt låssystem, 

berättar Marie-Louise Jansson. 

Arne Öster 

27

it 

Kommer den statliga 

e-fakturan 

att klara deadline? 

Med mindre än tre månader kvar tills samtliga 

myndigheter måste börja använda e-fakturor är 

läget pressat. Stora tekniska brister, dåligt stöd 

från leverantörerna och för sena avrop gör att 

flera myndigheter kommer att missa målet. 

Införandet av e-fakturor i statsförvaltningen 

är ett enormt projekt 

som ska ge staten besparingar på fyra 

miljarder kronor de närmaste fem 

åren. Förra året beslutade den ansvarige 

ministern Mats Odell att snabba 

på införandet och satte en deadline 

till den 1 juli 2008. 

Då ska samtliga myndigheter 

hantera alla fakturor elektroniskt. 

Men med mindre än tre månader 

kvar är läget problematiskt. 

För att uppnå önskade effektiviseringsvinster 

är viktigt att införandet 

sker samordnat och utifrån myndigheternas 

behov. Följande beslut är 

tagna: 

• Ramavtal finns upphandlade för 

att få en god teknisk infrastruktur. 

• Obligatorium att införa elektronisk 

hantering av fakturor i staten 

senast den 1 juli 2008. 

• Svefaktura är statens standard för 

e-faktura. 

• ESV har fått uppdraget att leda 

och samordna arbetet. 

28 

E-fakturan får svidande kritik 

Mycket av problemen med den 

statliga e-fakturan kan härledas till 

den tekniska lösning som valts, 

menar kritiker. Fakturastandarden 

Svefaktura bygger på en amerikansk 

standard som utanför Sverige 

bara används av danska staten. Den 

valdes trots att det redan finns en i 

näringslivet vitt utbredd standard 

från FN-organet UN/Cefact. 

Tekniska problem 

Att sedan också välja modellen med 

en så kallad fakturaväxel som ett slags 

universaltjänst – för att omvandla 

företagens e-fakturor till statens standard 

– och att bara upphandla två 

leverantörer var dåligt genomtänkt 

och ett säker väg till problem, hävdar 

kritikerna. 

Peter Norén på ESV försvarar 

teknikvalet. 

– Fakturaväxeln var ett klokt val 

som hjälper myndigheter som saknar 

den tekniska kompetensen. Det 

finns många små myndigheter som 

har mindre resurser. 

– Det har funnits tekniska 

problem med att ansluta fakturaväxeln 

till befintliga system för 

elektronisk fakturahantering hos 

myndigheterna. De problemen är nu 

lösta, säger Peter Norén. 

– Svefakturastandarden var också 

ett bra val. Vi har testat den och 

den fungerar. 90 procent av de 100 

största leverantörerna till staten har 

också sagt att de ska ta fram stöd för 

Svefaktura under året, förklarar han. 

ESV tvingades nyligen gå ut med 

en skarp uppmaning till myndigheterna 

att se över sina prioriteringar 

och underförstått trycka gasen i 

botten. Många myndigheter har 

enligt Peter Norén också hörsammat 

kraven. 

– Läget ser helt annorlunda ut nu 

än vid årsskiftet, min uppfattning är 

att de flesta myndigheterna kommer 

att vara färdiga till den 1 juli. Det 

finns flera skäl till att vissa myndigheter 

startat sitt införande sent. 

En bidragande orsak är de initiala 

tekniska problemen, men också att 

många myndigheter under 2007 

gjort en stor uppgradering av sina 

ekonomisystem, vilket varit nödvändigt 

före e-fakturainförandet. 

Långt kvar till en gemensam journal trots ny lag 

Gemensamma elektroniska patientjournaler med 

direktåtkomst för olika vårdgivare över organisationsgränserna. 

Detta betraktas som avgörande 

för den nationella it-strategin för vård och omsorg. 

tanken är att felbehandling ska bli lättare att 

undvika när journalen följer med patienten. 

Men hittills har de lagliga förutsättningarna 

saknats. Bland annat har 

skyddet av patienternas integritet 

varit vagt i dagens lagstiftning. 

Den nya patientdatalagen som 

träder i kraft den 1 juli 2008 ska 

ändra på detta. 

Som det ser ut i dag är dock få 

landsting och regioner förberedda 

för de möjligheter som öppnas i 

och med den nya lagen. Det visar 

en sammanställning gjord 2007 av 

Slit-gruppen, ett nätverk bestående 

av landstingens it-strateger. 

En orsak till att sammanhållen 

journalföring dröjer är den stora 

spridningen av journalsystem i 

vården. I många landsting måste 

systemen länkas samman och tvingas 

att kommunicera. Andra landsting 

fasar ut sina gamla journalsystem 

och ersätter dem med ett enda nytt 

och enhetligt. Sammantaget är detta 

förändringar som tar tid, i många fall 

flera år. 

Något bättre förberedda är lands- 

tingen och regionerna på de säkerhetskrav 

som ställsnär de väl går 

igång med gemensam it-baserad 

journalföring. Men till den 1 juli 

kommer de inte att hinna. Först 

i slutet av 2008 räknar Sveriges 

Kommuner och Landsting, SKL med 

att alla landsting ska ha den nödvändiga 

säkerhetslösning som ser till att 

bara behörig personal kan logga in 

i patientjournalen och som berättar 

ven det var och när detta skedde. 

Landstingen har hittills kommit 

olika långt i det arbetet, en del är 

redan klara medan det dröjer för 

andra. Men målet är att alla ska ha 

dessa tjänster innan slutet av året. 

De tjänster som krävs är: 

En datoriserad katalog över 

personal och vårdenheter, den så 

kallade HSA-katalogen, Hälso- och 

sjukvårdens adressregister. 

Ett slags kortbaserat inloggningssystem 

för personal. Dessa så kallade 

Arne Öster 

tjänstecertifikat talar om vilka system 

som varje enskild anställd har rätt att 

komma in i. 

Att patientdatalagen också öppnar 

för patientinloggning i den egna 

journalen riskerar dock att få en rätt 

marginell effekt nationellt. Hittills är 

det bara landstingen i Uppsala län 

och Östergötland som har sådana 

system på gång även om det är i liten 

skala. 

Det är inte enkelt att införa detta 

i stor skala. Nya tekniska lösningar 

behövs som delvis inte finns i dag. 

De måste bli så bra att landstingen 

får ett ekonomiskt incitament att 

låta patienterna logga in, att de 

exempelvis sparar pengar på att 

patienterna själva sköter tidbokning 

och skriver i hälsodeklarationen via 

Internet. 

Arne Öster 


SupraPlus 

Gör ett smart val, skydda dina öron. 

• Oslagbar komfort och prestanda. 

• Välj ljud i ett eller två öron samt bullerdämpande 

mikrofon eller talrör. 

• Finns som trådlöst variant. 

• Använd till mobiltelefon, stationär telefon eller både 

och. Det enda som behöver bytas är en nedre sladd. 


Plantronics headset finner du hos återförsäljare i hela landet 

IsiCom AB - Svensk leverantör av Plantronics headset - www.isicom.se 

29

JUriDiK 

Den viktigaste nyheten i den nya lagen om offentlig upphandling 

Reglerna om ramavtal 

I denna artikel tänkte jag presentera 

den nyhet i lagen (2007:1091) 

om offentlig upphandling (”Nya 

LOU”) som jag anser vara den viktigaste. 

Jag tänker på de nya reglerna 

om ramavtal för den klassiska 

sektorn. Jag kommer att presentera 

reglerna på ett så objektivt sätt 

som möjligt. Samtidigt lämnar jag 

mina, högst personliga, synpunkter 

på innebörden av dessa nyheter i sitt 

sammanhang. 

De nya reglerna om ramavtal 

Reglerna om ramavtal finns i 5 kap. 

Nya LOU. Reglerna är helt nya och 

saknar motsvarighet i den gamla 

upphandlingsrättsliga lagstiftningen 

för den klassiska sektorn. Trots detta 

har vi i Sverige en lång tradition av 

ramavtal, såväl ramavtal med en leverantör 

som s.k. parallella ramavtal 

(dvs. med flera leverantörer). Bestäm- 

30 

melserna om ramavtal är den enda 

delen av direktivets frivilliga delar 

som genomförs i svensk rätt från 

och med den 1 januari 2008. Övriga 

frivilliga delar bereds fortfarande på 

departementet. 

Det finns tre typer av ramavtal och 

generellt gäller för samtliga typer av 

ramavtal följande. 

• Ett ramavtal får inte löpa under 

längre tid än fyra år om det inte 

finns särskilda skäl (5 kap. 3 § Nya 

LOU) 1 

• Ett ramavtal kan avse varor, vilket 

är av intresse här, men också 

byggentreprenader och tjänster (5 

1) Exempel på särskilda skäl för längre löptid än fyra 

år är: stora investeringar som skall betala sig under 

avtalstiden, produktutveckling krävs eller att det ställs 

särskilda krav på kontinuitet i tjänsternas tillhandahållande 

(t.ex. vid äldrevård). 

kap. 1 § Nya LOU). 

• Ett ramavtal kan upphandlas med 

hjälp av alla olika upphandlingsformer, 

såväl över tröskelvärdet 

som under. 

• En tilldelning av ett ramavtal kan 

bli föremål för ansökan om överprövning 

och skadestånd enligt 

reglerna i 16 kap. Nya LOU. 

• Vid tilldelning av själva ramavtalet 

skall Nya LOU:s regler i 

övrigt gälla, vilket givetvis också 

inkluderar tillämpningen av den 

viktigaste bestämmelsen i lagen, 

nämligen den om principer för 

offentlig upphandling i 1 kap. 9 § 

Nya LOU. 

De tre typer av ramavtal som finns är: 

1. Ramavtal med en leverantör 

2. Ramavtal med flera leverantörer 

med alla villkor fastställda (leverantörerna 

rangordnade på första, 

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat 

och delägare i Advokatfirman 

Delphi, Stockholm. Anna är ansvarig 

för Delphis grupp för Offentlig 

upphandling och Offentliga projekt. 

Inom gruppen bistår hon tillsammans 

med sina medarbetare såväl upphandlande 

myndigheter/enheter som leverantörer 

till den offentliga sektorn i 

alla upphandlingsrelaterade frågor. 

Gruppens verksamhet kring Offentliga 

projekt har utvecklats mycket under 

det senaste året och uppdragen från 

upphandlande myndigheter som vill 

investera i större projekt, exempelvis 

arenor och olika typer av friskvårdsanläggningar, 

ökar stadigt. Fokus för 

gruppens arbete liksom Delphis juridiska 

råd i allmänhet är att alltid 

finna den för klienten bästa lösningen. 

andra, tredje plats m.m.) 

3. Ramavtal med flera leverantörer 

utan alla villkor fastställda 

(förnyad konkurrensutsättning 

skall ge genom att leverantörerna 

får lämna in nya anbud) 

Om ramavtal tecknas med fler än 

en leverantör måste dessa minst vara 

tre till antalet, förutsatt att det finns 

ett tillräckligt antal leverantörer som 

uppfyller urvalskriterierna och ett 

tillräckligt antal godtagbara anbud 

som uppfyller de tilldelningskriterier 

som angetts i förfrågningsunderlaget 

till ramavtalet (5 kap. 5 § Nya 

LOU). 

Ramavtal med en leverantör 

En upphandlande myndighet som 

har ramavtal med en leverantör får 

vid tilldelning av kontrakt skriftligen 

samråda med leverantören och vid 


ehov uppmana denne att komplettera 

sitt anbud. Med komplettering 

avses här preciseringar såsom pris 

enligt prisjusteringsklausul eller 

närmare uppgift om vad en tjänst 

skall avse och hur och när den skall 

utföras. Leverantören får inte genom 

kompletteringen ersätta en tidigare 

uppgift med en ny utan bara konkretisera 

en redan ingiven uppgift. 

Ramavtal med flera 

leverantörer där alla villkor 

är fastställda 

Upphandlande myndigheter som har 

avtal med flera, (minst tre, se ovan), 

och där alla villkor är fastställda skall 

vid tilldelning av kontrakt tillämpa 

villkoren i avtalet. Kontrakt skall tilldelas 

den leverantör som har lämnat 

det bästa anbudet på grundval av 

de villkor som angetts i ramavtalet. 

Ramavtalet måste innehålla villkor i 

form av en rangordning eller annan 

fördelningsnyckel som säkrar att 

tilldelningen sker på ett objektivt 

sätt. Detta betyder i korthet att den 

upphandlande myndigheten skall 

tillämpa en fast rangordning på så 

vis att tilldelning av kontrakt skall 

ske till den leverantör som har placerats 

på första plats och bara om inte 

denne kan skall turen gå vidare till 

den som placerats på andra plats osv. 

Upphandlingen kan givetvis delas 

upp geografiskt eller per produkt, 

men för varje avrop skall rangordningen 

följas. När en vara eller 

tjänst skall väljas kan avsteg göras 

från rangordningen om hänsyn skall 

tas till en patients eller vård- eller 

omsorgstagares behov. För att så 

skall kunna ske måste detta framgå 

av förfrågningsunderlaget och dessutom 

följa av ramavtalet. 

Ramavtal med flera 

leverantörer där förnyad konkurrensutsättning 

skall ske 

När en upphandlande myndighet 

har ramavtal med flera och där tilldelning 

av kontrakt skall ske genom 

en förnyad konkurrensutsättning 

skall leverantörerna inbjudas att 

på nytt lämna anbud. Detta kallas 

”mini competition” på engelska eller 

”mini udbud” på danska och är som 

ett nytt anbudsförfarande bland de 

leverantörer som antagits för ramavtalet. 

Dessa nya anbud skall lämnas 

in senast en viss tidpunkt och utvärdering 

och tilldelningsbeslut skall ske 

precis som i en vanlig upphandling. 

Det finns inget som hindrar att den 

upphandlande myndigheten har 

olika utvärderingskriterier vid de 

olika tilldelningarna. Den upphandlande 

myndigheten kan mycket väl 

tilldela själva ramavtalet till den som 

har lämnat det ekonomiskt mest 

fördelaktiga anbudet utifrån (kvalitet 

(noggrant specificerat förstås) 75 % 

och pris 25 %) och sedan välja att 

tilldela kontrakt efter den förnyade 

konkurrensutsättningen till den som 

har lämnat anbudet med lägst pris. 

För att så skall kunna ske krävs dock 

att detta framgår av förfrågningsunderlaget 

till själva ramavtalet. 


Ramavtal och överprövning 

När en upphandlande myndighet 

tilldelar ramavtal (oavsett det är 

med en eller med flera leverantörer) 

skall upplysningar om tilldelningsbeslut 

skickas som vanligt och den 

s.k. tiodagarsfristen löper också som 

vanligt. En missnöjd leverantör kan 

ansöka om överprövning vid länsrätten. 

När ramavtalet är tilldelat och 

den upphandlande myndigheten 

skall tilldela kontrakt skiljer sig 

reglerna åt. 

Ramavtal med en leverantör 

kräver inga upplysningar om tilldelningsbeslut 

(det finns ju bara en 

leverantör att skicka upplysningen 

till och det är den som har tilldelats 

kontraktet). När tilldelning av 

kontrakt sker kan inte heller någon 

överprövning ske. 

Ramavtal med flera leverantörer 

där alla villkor är fastställda kräver 

inte heller någon upplysning om 

tilldelningsbeslut (den upphandlande 

myndigheten följer bara rangordningen 

och tilldelar kontrakt till 

den som har placerats på en första 

plats). Inte heller om avsteg görs 

med hänvisning till patients behov 

(med stöd i ramavtalet, se ovan) 

behöver upplysning om tilldelningsbeslut 

lämnas. Jag frågar mig 

dock i hur stor utsträckning denna 

undantagsmöjlighet kan användas? 

Det finns en risk att en placering 

på första plats inte alls leder till så 

många tilldelningar av kontrakt 

som kan förväntas. Inte heller här 

uppkommer någon överprövningssituation 

(så länge den upphandlande 

myndigheten håller sig till villkoren i 

ramavtalet). 

Däremot är situationen en annan 

då tilldelning av kontrakt sker efter 

en förnyad konkurrensutsättning. 

Leverantörerna har lämnat nya 

anbud och har ett intresse av att 

få veta hur anbudstävlan har gått. 

Den upphandlande myndigheten 

måste skicka upplysningar om tilldelningsbeslut 

och avvakta den s.k. 

tiodagarsfristen innan kontraktet 

kan tecknas. Under tiodagarsfristen 

kan någon av de andra leverantörerna 

vilka lämnade anbud i anbudstävlan 

ansöka om överprövning i 

länsrätten. 

Det finns alltså en risk för att 

en tilldelning av kontrakt efter en 

förnyad konkurrensutsättning kan 

dra ut väsentligt på tiden varför den 

upphandlande myndigheten bör 

välja ut kontrakt som lämpar sig för 

förnyad konkurrensutsättning med 

stor omsorg. De kontrakt som enligt 

min mening lämpar sig för förnyad 

konkurrensutsättning är sådana som 

1) omfattar stora värden (så att den 

administrativa kostnaden inte överstiger 

värdet på själva avropet) och 2) 

inte måste göras under tidspress. 

Anna Ulfsdotter Forssell 

Advokat och delägare 

Advokatfirman Delphi, Stockholm 

Sommarmöten på Yasuragi 

Visste du att Yasuragi är minst lika härligt på 

sommaren som på vintern? Yasuragi Hasseludden 

erbjuder dig och dina kollegor en fridfull och 

stimulerande miljö mitt i den vackra skärgården. 

Båten från Strömkajen tar er hit på 25 minuter. 

Arbeta på våra stora altaner med utsikt över 

fjärden, eller i Rundillen, vår mötesplats mitt i 

den vackra naturen. Här samsas japansk frid och 

effektivitet – såväl inomhus som ute finner ni 

platser som inbjuder till samtal och reflektion. 

Vi hjälper er att skapa det optimala mötet 

i en inspirerande miljö där ni vinner energi till 

att fatta viktiga beslut. Oavsett om ni är tre eller 

300 är ni självklart välkomna att övernatta. 

För information och bokning 

telefon 08-747 63 00 eller 

gå in på www.yasuragi.se 

31

forDon 

Plastbilar som går på batterier 

är ingen dålig Norge-historia 

think Global lanserar bilen som ska få oss på bättre tankar. 

Under april rullar de första elbilarna ut från fabriken i eidskog utanför 

oslo. Då är serietillverkningen igång och tanken är att så småningom tillverka 

10 000 plastbilar om året. 

Men redan nu är intresset megastort för den lilla bilen, och två tusen 

exemplar är beställda i förväg. 

– Efterfrågan beror mycket på den 

klimatdebatt som har varit, gissar 

Ingvil Ladehaug, presschef hos 

producenten Think Global i Norge. 

Företaget som tidigare ägdes av 

Ford har funnits ända sedan 1992, 

men har kantats av stora ekonomiska 

problem. Intresset för elbilar har 

nämligen varit ljumt hos allmänheten, 

och när Ford övergav Think 

Global i början av 2000-talet höll det 

32 

på att riktigt gå i stöpet. Och det var 

först 2006 som miljöengagemanget 

nådde investerarna på allvar. 

– Men det här är också en helt 

annorlunda bil än den vi tillverkade 

förut, försäkrar Ingvil Ladehaug. 

Både designen och tekniken har 

utvecklats sedan det först begav sig. 

Men framförallt har batterierna en 

helt annan uthållighet numera. Den 

nytillverkade elbilen Think City 

har en räckvidd av 180 kilometer, 

vilket är dubbelt så mycket som man 

lyckats få till det tidigare. 

– Vi tar också fullt ansvar för 

batterierna som har en livslängd på 

mellan sju och tio år, förklarar presschefen. 

Ett batteri kostar omkring 80000 

norska kronor, men Think Global 

har valt att inte lägga den kostnaden 

på bilen. Istället hyr kunden batteriet, 

och får det utbytt av företaget 

när det har tjänat ut. 

Think City, den nya tvåsitsiga 

elbilen från Norge. 2000 bilar 

är redan beställda i förväg. 

18 mil kommer man på en 

laddning. 

– Själva bilen kostar ungefär 

200 000 norska kronor i handeln, 

säger Ingvil Ladehaug. 

Idag är också elbilen global i flera 

bemärkelser. De återvinningsbara 

plastdelarna tillverkas i Turkiet och 

monteras på en stålställning från 

Thailand – i Norge. 

Och när Think Global söker folk 

till företaget, gör de det mer än gärna 

i sitt grannland. Redan nu är en tredjedel 

av de 50 anställda ingenjörerna 

från Sverige. 


– Vi söker hela tiden efter fler 

folk. Just nu är vi i behov av ett 20-tal 

personer, både inköpare, designers 

och ingenjörer. 

I framtidsplanerna finns också 

en utökad tillverkning i fler länder. 

Först på tur står Nordamerika under 

nästa år – året därpå Asien. Tids 

nog hoppas Think Global även 

kunna lansera Think Ox, som är 

en femsitsig modell med ännu lite 

längre räckvidd. Allt hänger på om 

marknaden är tillräckligt mogen, 

och om det finns investerare som 

vågar satsa – en gång till. 


Think OX är en femsitsig modell som är tänkt att lanseras längre fram. 

– Elbilen som kommer nu är 

tvåsitsig med möjligheten att bygga 

ut med barnsäte därbak. Om man 

offrar bagageutrymmet får det 

plats två vuxna och två barn i den, 

förklarar Ingvil Ladehaug. 

Kunderna då? Vilka tänker företaget 

ska susa omkring i den lilla 

globala bilen? 

– Stadsbor i första hand. Men 

bilen är också perfekt som en 

andrabil i familjen, är presschefens 

snabba svar. 


forDon 

FÖRSVARSHÖGSKOLAN 

Institutionen för Ledarskap och Management 

INFORMATION OM UGL 2008 

Försvarshögskolans kurs “Utveckling av Grupp och Ledare” 

UGL, finns nu i en ny version, UGL 2008. Kursen är en 

grundläggande ledarskapsutbildning som fokuserar på gruppens 

dynamik och ledarskapets anpassning till denna. UGL 

är upphovsrättsligt skyddad och varumärkes-registrerad. 

Försvarshögskolan ansvarar för UGL utveckling och kvalitetssäkring 

och utbildar och certifierar handledare för UGL. 

Under år 2008 kommer befintliga handledare att vidareutbildas 

och omcertifieras till UGL 2008. 

UGL-kursen skall ledas av dessa särskilt utbildade och 

behöriga handledare. Den skall genomföras under fem 

sammanhängande dagar och med de riktlinjer, fastställda 

mål och bestämmelser som finns för kursen. FHS uppmanar 

därför köpare och brukare av UGL att kontrollera båda 

handledares behörighet i Försvarshögskolans handledarregister 

eller kontakta Försvarshögskolan för vidare 

information, vilket görs hos Försvarshögskolan i Karlstad, 

tfn 054-10 40 32. 

För mer information om UGL 2008, Fördjupad UGL, 

handledarutbildning UGL och handledarinformation 

gå in på www.fhs.se 

33

UtBilDninG 

Skärpta krav för gymnasiestudier 

Gymnasieutredningen har nyligen föreslagit att 

gymnasiets individuella program, iV, skall läggas 

ned. regeringen och skolminister Jan Björklund 

stöder förslaget och vill istället lägga resurserna 

på större insatser tidigt i grundskolan. 

– Gymnasiets individuella 

program har varit det svenska skolväsendets 

mest misslyckade insats. 

Man lägger ner miljarder kronor 

varje år i Sverige på att försöka lära 

16-17-åringar att läsa och skriva när 

vi borde göra de insatserna redan i 

grundskolan, säger skolminister Jan 

Björklund till Ekot. 

Tionde grundskoleår 

Kraven för att komma in på gymnasiet 

vill gymnasieutredningen 

skärpa. Elever som går i nian idag 

och inte klarar av kunskapskraven 

för att komma in på gymnasiet 

föreslås istället att gå ytterligare ett 

år i grundskolan. Det individuella 

programmet, IV, på gymnasiet, dit 

34 

dessa elever idag med ofullständiga 

betyg hittills hänvisats, vill gymnasieutredningen 

lägga ned. 

– Vill man gå vidare på gymnasiets 

utbildningar måste man kompletteringsläsa. 

Det blir ett frivilligt 

tillägg till grundskolan om man vill 

gå vidare till gymnasiet efteråt, säger 

Jan Björklund. 

IV, Individuella programmet, där 

främst elever går som inte har fått 

godkända betyg i svenska, engelska 

och matematik, är idag det största 

programmet i årskurs ett på gymnasiet. 

Men det är bara 20 procent av 

eleverna som fullföljer sin gymnasieutbildning. 

Enligt Björklund kostar 

det för mycket att ha ett särskilt 

program för elever som inte är 

godkända i basämnena matematik, 

svenska och engelska. 

Krav på fler godkända betyg 

Idag räcker det med att ha godkänt 

i kärnämnena svenska, engelska och 

matematik för att få komma in på 

gymnasiet. Utredaren Anita Ferm 

vill att eleverna, utöver kärnämnena, 

också skall ha godkända betyg 

i nio andra ämnen. För dem som 

vill gå på ett yrkesprogram tycker 

hon att behörighetskravet skall vara 

godkända betyg i åtta ämnen. 

Var fjärde elev invandrare 

Enligt gymnasieutredningen är 

var fjärde elev på det individuella 

programmet invandrare, som 

går introduktionsprogrammet för 

invandrare. Utredningen förslår att 

detta skall finnas kvar för att eleverna 

för att senare kunna gå över till 

andra gymnasieprogram när kunskaperna 

är tillräckliga. Skolministern 

anser att invandrareleverna inte skall 

behöva gå tillsammans med elever 

som är skoltrötta. 

– Elever som kommer från andra 

delar av världen i tonåren, sätter vi 

ihop med de mest skoltrötta eleverna 

i Sverige, även om de är motiverade 

att läsa. Det är en konstig behandling 

av dem. Vi inrättar ett särskilt 

språkintroduktionsprogram för 

invandrade elever, så att de så snabbt 

som möjligt ska lära sig så mycket 

svenska att de kan gå över i ordinarie 

gymnasieutbildning, säger Jan 

Björklund. 

Lärarfacken positiva 

Gymnasieutredningen vill att de nya 

reglerna skall införas redan hösten 

2011. Lärarfacken är positiva till 

förslaget bara det satsas tillräckligt 

med pengar på förstärkning av 

undervisningen i grundskolan. Det 

kravet har också socialdemokraterna, 

som kritiserar regeringens planer. 

Frågan är vad som händer när 

Individuella programmet tas bort 

tas bort. Hur många är det som kan 

tänka sig att stanna ett extra frivilligt 

år i grundskolan? 

Enligt gymnasieutredningens 

förslag skall obehöriga elever som 

behöver mer stöd, erbjudas mer individuella 

alternativ. 

Tina Lundberg 


30 000 människor i Sverige 

lever på att hjälpa hemlösa 

Hur kan det komma sig att Sveriges hur viktig den anses vara för vår exis- 

medborgare så förbehållslöst köper tens. Har människor som förvägras 

det som landets frivilligorganisa- ett hem inte samma grundbehov? 

tioner och socialtjänsten påstår att Sveriges medborgare borde känna 

människor behöver? Frågan känns en djup oro kring det faktum en 

angelägen av den anledningen att hemlös missbrukas så systematiskt av 

dessa organisationer uteslutande de som säger sig vilja hjälpa. Så som 

uppehåller sig vid de olika diagnoser det ser ut i dag utgör den hemlöse en 

och symtom individen uppvisar. Att stor inkomstkälla för ett stort antal 

människor saknar ett tryggt hem organisationsmänniskor. Något som 

att gå till förvandlas i de hjälpandes bara kan fortgå så länge definitionen 

ögon till en åkomma. En åkomma hemlös kvarstår. 

som bara förvärras för varje dag den Det finns idag ca 900 organisa- 

drabbade tvingas gå med på de hjältioner i Sverige med inriktning på 

pandes villkor. 

hemlöshet, dessa sammanslutningar 

Tror verkligen Sveriges skatte- avlönar ca 30 000 människor, lägg 

betalande medborgare att hemlösa därtill alla volontärer de syssel- 

individer har särskilda grundlägsätter som hjälp åt våra ca 18 000 

gande behov? Skiljer sig deras behov hemlösa. Så i praktiken blir hjälpen 

sig från en människa med ett hem avsedd för våra hemlösa istället en 

att gå till? Vid de föreläsningar jag hjälp att sysselsätta redan etablerade 

håller brukar jag ställa en fråga till 

åhörarna: ”Om ni blir tvungna att 

människor. 

välja bort jobbet eller bostaden, 

Rolf Nilsson 

vilket skulle ni välja” På denna fråga 

Ordförande 

har ingen ännu valt bort bostaden 

vilket jag tar som en bekräftelse på 

Föreningen Stockholms hemlösa 

OffentlUpp_OA_185x132 08-04-09 15.56 Sida 1 


– med både EG-direktiv och svenska regler! 

inSänDAre 

Boken för dig som arbetar 

med offentlig upphandling 

I denna regelsamling finns alla väsentliga regler om offentlig upphandling 

lättillgängligt samlade. 

I boken hittar du bl.a. 

• Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) 

• Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och 

posttjänster (LUFS) 

• Prop. 2006/07:128 Ny lagstiftning om offentlig upphandling m.m. 

• Direktiv 2004/18/EG om offentlig upphandling (klassiska direktivet) 

• Direktiv 2004/17/EG om upphandling inom 

försörjningssektorn (försörjningsdirektivet) 

Pris 

450 kr (exkl. moms och porto) 

Utkommer 

i maj! 

Beställning 

Telefon: 08-506 112 60 • E-post: order@farsrsforlag.se • www.farsrsforlag.se 

35

VårD 

ISO-certifiering 

för Carema Äldreomsorg 

rönnbackens äldreboende- och Carema omsorgs 

övergripande lednings- och stödfunktioner har 

nu iSo-certifierats. 

– Det är en viktig milstolpe i Caremas 

utveckling att vi nu har ISO-certifierat 

en av våra verksamheter inom 

äldreomsorgen. Vi har dessutom 

fått ISO-certifikat för samtliga övergripande 

stöd- och ledningsfunktioner 

inom Carema Omsorg, säger 

Bengt Marcusson, affärsområdeschef 

Carema Omsorg. 

– Vi är övertygade om att detta 

är en mycket viktig kvalitetsmarkör 

för våra uppdragsgivare i kommunerna. 

Vi har nu arbetat igenom alla 

de funktioner som har betydelse för 

vårt sätt att bedriva omsorg oavsett 

om det handlar om äldreomsorg, 

omsorger om personer med funktionsnedsättningar 

eller inom vår 

sektor för psykiatri/missbruk, säger 

Bengt Marcusson. 

ISO-certifieringen avser all styrning 

och stöd till samtliga driftverksamheter, 

t ex interna revisioner, 

avtal med leverantörer HR, ekonomi 

& finans, infrastruktur, utveckling 

och avveckling. 

SFK Certifiering AB, som har 

upprättat och godkänt certifieringen, 

omnämner särskilt Carema 

Omsorgs modell för kvalitetsledning 

– Qualimax – samt att detta har 

implementerats genom ett omfattande 

utbildnings- och introduktionsprogram 

inom hela företaget 

med all personal. Vidare noterar 

certifieringsföretaget att Carema 

Äldreomsorg arbetar efter ett koncept 

som kallas Den Goda Dagen och att 

36 

detta styr hur driftverksamheten ska 

hanteras. 

Från certifierings- 

företagets protokoll 

Om Rönnbacken sägs bland annat: 

”Den interna avvikelsehanteringen 

fungerar fortlöpande väl. Aktuella 

ärenden tas upp på varje kvalitetsråd 

samt vid behov även på personalmöte. 

Verksamheten har efterfrågat 

möjlighet för fler att kunna skriva 

avvikelser direkt i systemet, vilket 

möjliggörs. Vidare sägs att ”placeringsavtal, 

dagliga rutiner, medicinhantering 

är funnet i mycket god 

ordning”. Sammanfattningsvis sägs 

att ”Det råder en god ordning och 

reda och engagemanget är mycket 

gott”. 

Om Carema Omsorgs Lednings- 

och stödfunktion sägs ”att företaget 

har ett väl utvecklat system för 

uppföljning av nyckeltal för mätning 

av kundnöjdhet, klagomål, förbättringslogg, 

sjukfrånvaro och medarbetarenkäter”. 

” Företaget har på 

ett bra sätt genomfört ledningens 

genomgång innehållande faktaunderlag, 

analys och vilka åtgärder man 

beslutat att vidta av bl a full-kollmöten, 

interna revisioner, kundsynpunkter 

och förbättringsverksamheten”.” 

Företaget har bra system för 

egenkontroller av samtliga driftenheter, 

har ett väl uppbyggt system 

för bedömning och uppföljning av 

leverantörer”. 

Bengt Marcusson, 

affärsområdeschef 

Carema Omsorg 

KOMPETENS. JÄMSTÄLLDHET. MÅNGFALD. 

Vi går bara efter kompetens. 

Det förutsätter vi att du också gör. 

Några av våra kunder är Försäkringskassan, Huddinge 

Kommun, Försvarsmakten och Finansinspektionen. 

Läs mer om oss på www.poolia.se 

Rekrytering och uthyrning av kvalificerade tjänstemän. 

Poolia är ett auktoriserat bemanningsföretag. 


Vård och omsorg 

– en framtidsbransch 

hur kan vi få mer vård 

för pengarna? Kan 

organisatoriska innovationer 

skapa en ny 

våg av utveckling i 

vård och omsorg? 

Vård- och omsorgsbranschen står 

inför en rad utmaningar i form av 

internationell konkurrens, demografiska 

förändringar och finansieringsproblem. 

Kan organisatoriska 

innovationer skapa en ny våg av 

utveckling i vård och omsorg? En 

ny rapport från Nutek, ”Mer vård 

för pengarna – genom organisatoriska 

innovationer”, visar att vården 

av prostatacancer och multisjuka 

skulle kunna effektiviseras med 

20 procent. I fallet prostatacancer 

skulle organisatoriska innovationer 

göra det möjligt att sänka tiden från 

undersökning och diagnos till en till 

tre dagar jämfört med upp till ett år 

i dag. 

Regeringen har gett Nutek i 

uppdrag att under år 2008 och 

2009 skapa ett handlingsprogram 

för entreprenörskap inom hälso- och 

sjukvård samt omsorg. Syftet är att 

förenkla arbetet för kommuner och 

landsting i offentliga upphandlingar, 

så väl som för företagen som leverantörer. 

Programmet som omfattar 

30 miljoner kronor skall fokusera på 

rådgivning och utbildning för potentiella 

företagare. 

Grunden för 

handlingsprogram 

Det var ett hundratal aktörer som 

Allt du behöver! 

Allt du behöver för professionell städning 

hittar du hos oss. Ergonomiska städredskap, 

effektiva rengöringsmedel och städmaskiner 

för alla typer av uppgifter. 

Kontakta oss på 08 555 944 00 så berättar vi mer! 


”Genom studier ser vi att 

tjänstesektorn håller på att 

förändras. I den sektorn är 

vård och omsorg det största 

området där såväl produkter 

som sysselsättning har 

goda förutsättningar att 

växa.” 

Sune Halvarsson 

Generaldirektör, Nutek 

följde Nuteks inbjudan den 2 april 

i Göteborg. Idéer och åsikter lade 

grunden till det långsiktiga hand- 

Automatisk kemdosering! 

lingsprogram som Nutek har fått i 

uppdrag att ta fram. 

– Genom studier ser vi att tjäns- 

VårD 

tesektorn håller på att förändras. I 

den sektorn är vård och omsorg det 

största området där såväl produkter 

som sysselsättning har goda förutsättningar 

att växa, sa Nuteks generaldirektör 

Sune Halvarsson inledningsvis. 

Uppdraget är Nuteks första 

från Socialdepartementet. Men Sune 

Halvarsson tror att Nuteks erfarenheter 

om näringslivsutveckling, företagande 

och entreprenörskap kan ge 

en god grund till att utforma handlingsprogrammet. 

Aktiviteter regeringen har 

genomfört 

Statssekreterare Karin Johansson 

inledde med att berätta om den ena 

biten efter den andra. Hon beskrev 

de aktiviteter som regeringen har 

genomfört och är på väg att genomföra 

sedan valet. Hon nämnde bland 

annat betänkandet om lagen om 

valfrihet, LOV, utredningen om 

fri etablering inom primärvården, 

utökat ansvar för företagshälsovården 

och stimulerande åtgärder för 

bra ledarskap inom vården. 

– Nutek har fått två uppdrag 

av oss, sa Karin Johansson. För det 

första att ta fram verktyg och vägledning 

kring upphandling, fastställa 

en handlingsplan för ökat entreprenörskap 

inom vård och omsorg samt 

kunskapsutbyte. En slutrapport för 

uppdraget skall ligga på Socialdepartementens 

bord den sista oktober i 

år. Det andra uppdraget är att driva 

ett program för ökat entreprenörskap 

inom vård och omsorg genom 

rådgivning och utbildning. 

Tina Lundberg 

Källa: Nutek 

37

MilJÖ 

Miljö- och rättvisemärkta varor 

för 500 miljarder kronor om året 

Den offentliga upphandlingen i Sverige kan förändra världen. 

nästan alla kommuner, landsting och regioner 

i landet har miljö- och rättvisefrågor uppe till 

diskussion när en upphandling ska ske. Det är 

ett engagemang som påverkar vår omvärld, 

försäkrar peter Wenster, miljöexpert på Sveriges 

kommuner och landsting. 

– Marknaden styr. Och om alla vill 

ha miljöanpassade varor, plockar 

producenterna fram vad vi kräver, 

säger han nöjt. 

Det heller ingen liten pott pengar 

som den offentliga upphandlingen 

har att vifta med. 500 miljarder 

kronor, motsvarar nästan 25 procent 

av Sveriges bruttonationalprodukt. 

– Köper vi rätt grejer för dem, 

så flyttar vi fram positionerna. Det 

kommer att smitta av sig på det 

privata näringslivet, säger Peter 

Wenster övertygat. 

Men det har funnits en osäkerhet 

ute i kommunerna om vad som 

är tillåtet eller inte. Vilka krav får 

man ställa på leverantörerna och 

hur mycket får det egentligen kosta? 

Rädslan har varit stor över att göra 

38 

fel, och därmed orsaka långdragna 

tvister i länsrätterna. 

– Det gjordes också en del misstag 

i början, som var baserade på god 

vilja men där inte kraven var verifierade 

på ett särskilt bra sätt, säger 

Peter Wenster. 

Pionjärerna på området gjorde 

också en del dyrare upphandlingar 

än vad de gjort tidigare - vilket inte 

alltid sågs med blida ögon. Men de 

höga priserna har varit barnsjukdomar 

som nu är på väg att gå över, 

enligt Peter Wenster. 

– Det blev självklart dyrare när 

det fanns få miljövänliga produkter 

på marknaden att välja mellan. Men 

som alla andra processer är det här 

en förändring som tar tid att genomföra, 

förklarar han. 

Och som allt annat nytt, kräver 

miljöanpassad upphandling att 

man faktiskt lär sig hur det går till, 

förklarar Peter Wenster. Att kraven 

som ställs är synliga och relevanta, 

och att de även följs upp ordentligt 

efteråt. 

– För om de inte efterlevs, så 

vaknar de andra leverantörerna till liv 

och blir förbannade fortsätter han. 

Miljöstyrningsrådet formulerar 

kriterier för miljökrav 

Till upphandlarnas hjälp finns 

Miljöstyrningsrådet som tar fram 

kriterier för miljökrav vid upphandlingar. 

Men under de senaste åren 

har även frågan om etiskt korrekta 

affärer kommit upp på agendan. 

Ambitionen är att de varor som 

upphandlas även ska vara producerade 

under rättvisa arbetsvillkor. 

Här har osäkerheten i många fall 

varit ännu större ute i kommuner 

och landsting - särskilt som EU 

inledningsvis ställde sig skeptiskt. 

Motivering var att de etiska kraven 

kunde leda till smygprotektionism. 

Men idag har opinionen svängt 

och det finns inte längre några 

fakta: 

enligt loU, lagen om offentlig 

upphandling är det tillåtet att ta 

hänsyn till miljö och etik. 

Det finns en eG-dom som kan tolkas 

som att kommunerna får ställa krav 

på rättvisemärkt. en annan eG-dom 

uppfattas som att kommtunerna 

också är skyldiga att kontrollera att 

kraven efterlevs. 

först ut i landet med etiska krav vid 

offentliga upphandlingar var Mariestad 

och Örebro. 

Skåneregionen, Stockholm läns 

landsting och Västra Götalandsregionen 

har infört etisk upphandling 

inom fem områden, instrument och 

rostfria sjukvårdsartiklar, operations- 

och engångsartiklar, handskar, 

sprutor och kanyler, förbandsartiklar 

och textilier. 

i mars mottog Västra Götalandsregionen 

Miljöstyrningsrådets pris för 

”Utmärkt Grön Upphandlare 2008”. 

Källa: Göteborgsposten och 

Sveriges Kommuner och landsting 

hinder för att ställa rättvisekrav vid 

en offentlig upphandling. Och flera 

svenska kommuner och landsting 

har haft etiska hänsyn på sin kravlista 

sedan flera år tillbaka. 

– Ett exempel är Skåneregionen, 

Stockholms landsting och Västra 

Götalandsregionen som utgår från 

FN organet ILO:s grundläggande 

konventioner om rimliga arbetsvillkor, 

berättar Peter Wenster. 

De åtta kärnkonventionerna ska 

garantera att varorna inte har producerats 

genom tvångsarbete, straffarbete 

eller diskriminering. Även 

rätten till att organisera sig fackligt 

finns med som en viktigt punkt. 

Peter Wenster är dock medveten 

om att den etiska upphandlingen 

riskerar bli en kostnadskrävande 

process för de mindre kommunerna. 

Åtminstone till en början. 

– Det är klart att det kan vara 

komplicerat att kolla upp, om leverantören 

i Pakistan, till exempel 

uppfyller alla de krav som ställts 

upp, medger han. Men det kommer 

att lösa sig med tiden. 



Hinner du inte läsa detta borde du nog läsa detta. 

Förmodligen är du en av Sveriges många tusenkonstnärer. Under en arbetsdag rycker du in 

här och hjälper till där med allt mellan himmel och jord. Det är väldigt fint gjort. Men hinner 

du med det du egentligen ska göra? Det som du är så duktig på. 

Vi på Posten kan avlasta dig. Vi tar hand om företagets brev och paket, hämtar och lämnar, 

frankerar och sköter svarspost. Vi hjälper dig att hitta rätt målgrupper och distribuera information 

snabbt och effektivt. Och vi fixar även större utskick av fakturor och meddel anden. 

Såväl digitalt som analogt. 

Fundera på detta. Vi lovar att det sparar dig tid, pengar och många fjärilar i magen. 

Ring din kontaktperson på Posten eller vår kundtjänst 020-23 22 20. Ha en fi n dag. 


MilJÖ 

Klimatberedningens förslag ett steg i rätt riktning 

Klimatberedningen föreslår att Sverige till år 

2020 skall minska de svenska växthusgasutsläppen 

med bara 35 procent jämfört med 1990. 

Naturskyddsföreningen välkomnar många av de konkreta 

förslag klimatberedningen enats kring – högre 

skatt på bensin och diesel, ändrad beskattning av 

förmånsbilar, ändrade regler för reseavdrag och fria 

kollektivtrafikkort, storsatsning på järnvägen. 

– Förslaget försämrar den ekonomiska 

utvecklingen i Sverige. Med en så låg 

minskningstakt drivs de långsiktiga 

kostnaderna för klimatomställningen 

upp vilket hotar välfärden för våra 

barn och barnbarn, kommenterar 

Svante Axelsson, generalsekreterare i 

Naturskyddsföreningen. 

Klimatberedningens förslag är 

dock ett steg i rätt riktning, menar 

Naturskyddsföreningen. Förslaget 

skall utgöra underlaget för den 

klimatproposition som regeringen 

skall presentera i höst. 

– Det regeringen glömmer är att 

vi till syvende och sist måste minska 

utsläppen med 90 procent till 2050. 

Så även om det finns billiga åtgärder 

i till exempel Kina att köpa nu, så 

blir det inte billigare för Sverige på 

lång sikt eftersom vi ändå måste göra 

vår egen hemläxa. Ett mål som inte 

tydligare tar sikte på det långsiktiga 

målet till 2050 på uppåt 90 procent 

kan drabba svensk välfärd och industri 

efter 2020 eftersom vi därefter 

kan tvingas ta till mycket dramatiska 

åtgärder. Därmed drivs de långsiktiga 

kostnaderna upp helt i onödan, 

menar Svante Axelsson. 

Han menar dessutom att beredningen 

inte ser realistiskt på de krav 

EU kommer att ställa på Sverige. EU 

har satt ett mål på 20 procent, men 

EU:s regeringschefer har samtidigt 

beslutat att det målet skall höjas till 

30 procent om de internationella 

klimatförhandlingarna når resultat. 

– Allt tyder på att EU ökar på sitt 

mål till 30 procent och då kommer 

Sverige sannolikt att få ett högre krav 

än de 30 procent som beredningen 

nu föreslår, eftersom Sverige är ett 

av de länder som har potential att 

minska utsläppen mer än genomsnittet, 

säger Svante Axelsson. 

N a t u r s k y d d s f ö r e n i n g e n 

välkomnar många av de konkreta 

förslag klimatberedningen enats 

kring – högre skatt på bensin 

och diesel, ändrad beskattning av 

förmånsbilar, ändrade regler för reseavdrag 

och fria kollektivtrafikkort, 

storsatsning på järnvägen. 

– Det saknas dock kraftfulla styrmedel 

som påverkar nybilsförsäljning 

i mycket mer bränslesnål riktning. 

Med bilar som drar hälften så 

mycket bli milkostnaden rimlig även 

vid en dubblering av bränslepriset, 

menar Svante Axelsson. 

Tina Lundberg 

Källa: Naturskyddsföreningen 

Låt göra jobbet. 

POME084_185x132.indd 1 08-04-02 14.30.23 

39

leDArSKAp 

Coaching och mental träning 

ger ett bättre resultat 

Michael Södermalm är en av landets främsta och mest meriterade mentala 

coach och utbildare inom mental träning, coaching och ledarskap. Michael 

visar i den här artikeln på alla de möjligheter som coaching har och hur det 

kan hjälpa dig att utveckla och förändra ditt liv på ett friskt och positivt sätt. 

Ökade kunskaper om vad coaching är och vad det kan användas till kan ha en 

genomgripande effekt både på ditt arbetsliv såväl som privatlivet. 

Populariseringen av begreppet 

coaching har inneburit att många 

människor idag känner att det nästan 

gått inflation i ordet. Följaktligen så 

finns det en stor risk för att coaching 

kan misstolkas, missuppfattas och 

40 

avfärdas, då själva företeelsen i sig 

är varken ny eller annorlunda på 

något sätt. Alla människor coachar 

mer eller mindre dagligen men allt 

handlar om hur du gör det. Michael 

träffar många chefer inom närings- 

livet som är helt övertygade om att 

de alltid använder sig av coaching, 

men så är inte fallet. 

– Eftersom dessa personer inte 

har några jämlikar som kan ge dem 

feedback om motsatsen och dess- 

Med fokus 

på resultatet! 

utom har underställda som aldrig 

skulle våga upplysa dem, fortsätter 

de i total okunnighet att utföra 

sitt chefsskap som de alltid gjort, 

kommenterar Michael. 

Det kanske inte är så konstigt att 

konsekvenserna av ett alltför traditionellt 

och stelt ledarskap blir att 

många medarbetare inte känner sig 

varken sedda, betydelsefulla eller 

motiverade för sitt arbete. Det viktigaste 

i allt ledarskap är, förutom att 

kunna leda sig själv först, att få andra 

människor att växa och utvecklas. 

Det kan endast utföras om man 

skapar en ökad känsla av delaktighet 

genom att bekräfta sina medarbetare 

och ge dem kontinuerlig feedback. 

Att ge positiv feedback är en mycket 

viktig del i ledarskapet men ändå 

missar vi detta på grund av okunskap, 

oförmåga och tidsbrist, samt 

den dagliga stressen med ständigt 

ökade förväntningar på att leverera 

resultat. 

– Det ska inte spela någon roll hur 

mycket du har att göra eller i vilken 

bransch du är i, alla människor vill 

känna sig sedda, hörda, betydelsefulla 

och bekräftade, säger Michael 

bestämt. 

Samma gäller ju i vårt föräldrarskap. 

Oavsett hur mycket vi har att 

göra bör vi aldrig skylla på omständigheterna 

när barnen klagar på att 

vi inte ser, hör eller bekräftar dem. 

Vi har alltid ett val. Antingen väljer 

vi att vilja eller så väljer vi att inte 

vilja – valet är alltid ditt. 

Ett förhållningssätt 

med fokus på resultat 

Det är här coaching kommer in. Att 

välja coaching och det coachande 

ledarskapet har visat sig vara ett 

mycket effektivt och bra sätt att 

nå bättre resultat. Coaching är ett 

förhållningssätt som går att träna 

sig till och som handlar om hjälp till 

självhjälp. De resultat som uppnås 

inom coaching beror i hög grad på 

relationen mellan coachen och den 

som blir coachad. Den coachade 

söker kunskaper och svar, inte från 

coachen, utan från sig själv med stöd 

och stimulans från coachen. Ett av 

syftena med coaching är naturligtvis 

att nå sitt mål och förbättra sina 

resultat. Men nyckeln med coaching 

är HUR man bäst kan uppnå det. 

Allt du behöver för att må och 

lyckas ännu bättre finns redan inom 

dig. Det är inte verkligheten som 

sätter gränserna, utan det är du 

som sätter gränser på verkligheten. 

Coaching innebär att frigöra en 

persons möjligheter att maximera 

sina prestationer, där coachens roll är

ovärderlig. Relationen och personkemin 

som etableras mellan coachen 

och den som blir coachad kan ha en 

avgörande betydelse för resultatet. 

Inledningsvis är det alltså A och O att 

skapa en bra avspänd känsla och relation 

mellan varandra. Det handlar 

om att skapa förtroende och respekt 

för den man coachar. Inom coaching 

säger vi att vi skapar allians men det 

beskriver egentligen en relation. En 

person har inte allians, de bygger en 

bra relation med den andre. Båda har 

allians. Allians kommer från ett ärligt 

försök att försöka förstå den andra 

personen utan bedömande. Det är 

ett försök att kliva in i den andres 

skor. En coach måste vara villig att 

förstå den andre personen ur deras 

synvikel. Dock är allians inte samma 

sak som vänskap. Du kan ha allians 

med någon du inte gillar även om 

det är en tuffare utmaning. 

Du kan ha allians och ömsesidig 

respekt och ändå inte bli för 

personlig. Tänk bara på att en allians 

mellan människor kan upprättas lika 

fort som den kan raseras. Så alliansen/relationen 

som skapas är en 

mycket viktig del i hela coachingen. 

Kraften ligger i frågorna 

Vi söker alla svar på de frågor som 

livet framställer. Människor söker sig 

till coaching för att få svar. Coachen 

har emellertid inte svaren, det är du 

som har svaren. Vad coachen har är 

kraftfulla, bra och öppna frågor som 

tillåter dig att få komma fram till 

dina egna svar. Dock är det svårt att 

få fram ett bra svar om du inte ställer 

en bra fråga. Eller hur? 

Så låt mig förklara vikten av att 

ställa kraftfulla bra frågor. När du 

ställer en kraftfull fråga ger du den 

du coachar möjligheten att granska 

sina erfarenheter och tillgångar på 

ett annorlunda sätt. Frågor är som 

”spotlights” som skiner på mörka 

platser. En bra fråga kommer lysa 

upp platser där den du coachar aldrig 

har sökt svaren tidigare och därmed 

möjliggöra för den coachade att hitta 

svar som dem trodde dem inte hade. 

Därför är en av de viktigaste 

delarna i coaching att träna sig på 

att ställa bättre, kraftfullare och mer 

öppna frågor. Michael använder vad 

han kallar för ”the 5 magic questions”: 

Vad? Hur? När? Vem? Varför? 

Frågor som börjar med varför är 

vanligtvis inte särskilt kraftfulla 

men är användbara om frågan fokuserar 

på en persons värderingar. Till 

exempel, varför gjorde du detta? Den 

varför-frågan söker ju då värderingarna 

bakom en specifik handling. 

Det är bättre att använda sig av vadfrågor 

istället. ”Vad?” är oftast kraftfullare. 

Den mest använda coachingfrågan 

som finns är – vad vill du? 

Hur-frågorna är mycket värdefulla 

då de skapar och öppnar upp nya 

tankebanor. Frågor som hur tänker 

du göra det? Hur går du tillväga? 

”Hur ser ditt första steg ut?” får dig 

att både tänka och handla framåt i en 

positiv riktning. 

Kraftfulla frågor är inriktade på 


framtiden, är målinriktade snarare 

än probleminriktade, utvecklande, 

skapar ett eget tänk och leder 

till handling. Coachen får aldrig 

lägga in sina egna värderingar eller 

antaganden under ett coachsamtal. 

En coach ger inte heller några råd om 

man inte först frågar om lov eller den 

man coachar ber om det. I början 

är detta oerhört jobbigt för många 

eftersom vi är mer vana att tala om 

för andra vad dom borde göra istället 

för att låta dem själva komma fram 

till svaret. Men träning ger färdighet. 

Det är därför man kan träna till sig 

mer lycka i livet om man bara väljer 

att fokusera mer på rätt saker. 

Testa själv genom att ställa 

följande frågor till dig själv: 

Börja med att ställa dig frågan: 

om allt vore möjligt att uppnå under 

2008 vad skulle du vilja ha uppnått 

då? Använd hela din fantasi och 

brainstorma med alla dina sinnen. 

Skriv gärna ner dina svar och se 

hur mycket av det du skrivit ner som 

faktiskt är helt möjligt att uppnå. Du 

kommer bli förvånad! Detta är en bra 

övning att göra för att frigöra all den 

potential och kraft som vi besitter 

men oftast inte använder eller tar 

fram på grund av för mycket begränsade 

övertygelser om oss själva och 

om framtiden. Allt är möjligt, det 

gäller bara att hitta de rätta vägarna, 

ha rätt fokus, prioritera rätt, välja 

rätt umgänge och tro på sig själv. 

Vad vill jag med mitt liv 2008? 

Vad vill jag uppnå med min hälsa, 

mitt arbete, mina relationer? Vad vill 

jag ha uppnått inom varje målområde 

ett år från dagens datum? Fokusera 

på en sak i sänder. Det viktigaste 

är att sätta upp mål som tänder 

och inspirerar dig i första hand och 

realistiska mål i andra hand. Syftet 

med mål är att det ska ge dig ökad 

mening, energi och lust i nuet. Vet 

du vad du vill så ändra aldrig målet 

utan ändra vägarna dit. Det gör att 

du bibehåller din fokus och energi, 

som är A och O för att orka nå dina 

mål. 

Vad vill jag ha uppnått inom ett 

år? Beskriv hur det ser ut, i konkreta 

bilder inom dig. Hur ser din fysiska 

hälsa ut om 1 år? Hur mycket väger 

du? Vilka kläder har du på dig? Vad 

säger du till dig själv? Vilka umgås 

du med? Hur mycket orkar du? Hur 

känns det när du är framme vid 

målet? Hur firar du? Vad vill du mer 

uppnå? Involvera så många sinnen 

som möjligt. Ju fler sinnen du involverar, 

desto mer verklig blir känslan 

och desto större chans att du når det 

du vill och önskar. Gå sedan vidare 

och arbeta likadant med dina andra 

målområden. 

Vad hindrar dig? Vilka vanor 

håller dig tillbaka? Hur löser du det? 

När ska du starta? Beskriv konkret 

vad som hindrar dig egentligen och 

vilka eventuella vanor som håller dig 

tillbaka. När du sedan konkret definierat 

eventuella hinder så ställ nya 

kraftfulla och öppna frågor som till 

exempel: Vad är det första steget jag 

kan ta för att lösa dessa hinder? Vilka 

resurser behöver jag för att gå vidare? 

Vilket stöd behöver jag för att lyckas? 

Vilka valmöjligheter har jag? Om allt 

vore möjligt, hur skulle lösningen då 

se ut? 

Vem äger ansvaret? Vilka personer 

behöver du umgås med för att lyckas 

ännu bättre? Vad behöver du för att 

lyckas? Viktigt är att umgås med 

människor som ger dig stöd, tro 

och energi. Det är lätt för många att 

påverkas och brytas ner negativt av 

omvärlden. Därför är det av yttersta 

vikt att välja rätt umgänge. 

Kontentan är alltså att alltid utgå 

från vad du vill och sedan skapa de 

resurser och vägar du behöver för att 

nå dit. Många utgår från sina resurser 

och sätter målet som en konsekvens 

av resurserna. Då är det lätt att man 

leDArSKAp 

Portal för mental träning och personlig utveckling 

Michael Södermalm har startat gratissajten Starkare. 

nu – en webbportal för mental träning, där man finner 

all hjälp man kan få för att nå sina mål. Med ett gratis 

medlemsskap kommer man åt många resurser för att ta 

sig framåt i sin utveckling och prestera och må bättre. 

Besök www.starkare.nu för mer information. 

inte når enda fram. Det som kan 

hjälpa dig att lättare nå dina mål 

med hjälp av ett coachande förhållningssätt 

är att integrera detta med 

hjälp av mental träning. 

Vad väntar du på? Tiden är nu! 

Skillnaden som gör skillnaden 

mellan människor är att gå från 

tanke till handling. Så sätt igång och 

fundera på vilka mål som tänder och 

inspirerar dig mest och som gör att 

du börjar agera redan nu med full 

glöd och energi. 

Lycka till med att coacha dig själv 

och andra till ett friskare och rikare 

liv! 

Michael Södermalm 

Certifierad mental coach 

41

leDArSKAp 

Möten... 

... aldrig annat än möten 

Många av oss är så totalt nertyngda av möten 

att vi inte tycker oss hinner med vårt egentliga 

jobb. Dessutom finns ingen tid att förbereda oss 

för viktiga möten. Vi hamnar i ekorrhjulet. ingen 

planering, problemen hopar sig och ingen tid för 

framtidstankar. 

Ofta går vi på möten som är dåligt 

förberedda och så ostrukturerade att 

vi efteråt har fler problem och frågeställningar 

än svar. Ingen tid finns 

för sammanfattning, kanske vi till 

och med har svårt att komma ihåg 

vad mötet skulle handla om. 

Ett annat problem kan vara 

att disciplin saknas. Någon tar 

kommandot och talar oupphörligt 

om sina egna problem, eller kommer 

med påståenden som får andra att 

gå i försvar. Följden blir oftast att 

många aldrig kommer till tals. 

Mötet – snacket går 

men inget vettigt blir sagt 

Nästan alla kommer till mötet. Men 

Claes kommer tio minuter för sent 

och Cecilia efter ytterligare fem 

minuter. Jan har glömt mötet och är 

på kundbesök . 

Under tiden frågar Pelle om någon 

har kontakter vad gäller lägenheter. 

Stina ondgör sig över p-lisor. Hans är 

förbannad på ineffektiva möten och 

i synnerlighet på dem som ”stjäl tid 

av andra”. Rolf undrar vad som skall 

diskuteras idag. 

Snacket går men inget vettigt 

blir sagt och inga beslut tas utan det 

dyker bara upp fler frågeställningar. 

Per:s mobiltelefon ringer och han 

går ur rummet. Birgit ursäktar sig 

och säger att hon måste rusa till dagis 

och hämta barnen. Olle ursäktar 

sig och säger att bussen går om tio 

minuter. Till sist säger Claes att nu 

är vi så decimerade att vi inte kan ta 

några beslut. 

Detta är en nidbild men vi 

kanske kan känna igen oss. Här ovan 

har bara nämnts hur tidstjuvarna 

42 

uppstår. Men hur löser vi eller får 

effektiva möten? 

Förberedelser 

En enkel kallelse som beskriver 

Vem, Var, När, Hur, Varför och 

Hur vi kan förbereda oss. Med en 

bra kallelse kanske det visar sig att 

problemet löses redan innan mötet. 

Se exemplet från en mailad kallelse. 

Agendapunkten, de problemlösande 

frågorna beskrivs senare i denna 

artikel. De problemlösande frågorna 

kan mycket väl sätta igång processer 

som gör att vi helt undermedvetet 

finner lösningar utan att vi behöver 

lägga energi på dem. 

Struktur och disciplin 

Vid mötet väljs en Ordförande (en 

som skall styra mötet) och en Sekreterare 

(en som skall sammanfatta 

och föra ett protokoll). Detta kanske 

låter högtravande men det behöver 

inte betyda mer än att vi har ett 

par personer som ser till att vi följer 

agendan och skapar resultat. 

Valet av dessa personer kan med 

fördel göras med handuppräckningutpekning 

och bör göras så att vi 

får olika personer att ta ansvar. 

Med andra ord, se till att vi fördelar 

ansvaret så att vi får flexibilitet och 

spontanitet. 

Ordförande 

Den personens huvuduppgift är att 

styra mötet och att fördela ordet. 

Det behöver inte vara en rättvis 

fördelning och det behöver inte vara 

tvingande att säga något men han/ 

hon skall ge alla möjligheten. Hur 

många möten har inte skapat goda 

resultat genom att den som suttit tyst 

och tänkt kommer med det försiktiga 

och trevande inlägget som gör 

att alla kommer till nya tankebanor. 

Det är dock viktigt att Ordförande 

eller den styrande talar minst 

och visar gott ledarskap genom att nå 

resultat genom andra. Se checklista. 

Sekreterare 

Den personens huvuduppgift är 

att protokollföra vad man kommer 

överens om och att sammanfatta 

var man står. Den absolut viktigaste 

uppgiften är att se till att uppgifterna 

för vem som är ansvarig, vad 

som skall göras, vid vilken tidpunkt 

och ibland till och med hur de skall 

utföras. Se checklista. 

Mötesstruktur 

Man väljer ordförande och sekreterare 

och under lättsamma förhållanden. 

Ordföranden hälsar samtliga 

välkomna och presenterar kort deltagarna 

eller startar upp en presentationsrunda 

(”Jag heter…min 

huvuduppgift…är här som…har 

tidigare…). Därefter ger ordförande 

en kort bakgrund eller delegerar 

detta till någon i gruppen som han 

anser vara objektiv. Efter detta bör 

ordföranden se till att det är klart för 

samtliga vad som förväntas av mötet. 

Därefter när alla är klara på vad som 

skall avhandlas och vilka som deltar 

går man över till att använda en 

strukturerad jordnära metod t ex de 

problemlösande frågorna. 

Som generell regel gäller: 

• att angripa problemet, inte 

personen 

• att försöka undvika direkta påståenden 

• att undvika ordet men 

• att tala i vi-form 

• samt att inse att ordet problem 

även inrymmer ordet möjlighet 

Först konstateras att de har ett gemensamt 

problem. Därefter konstaterar de 

att man måste isolera fram det egent- 

liga problemet. Vilka är orsakerna till 

problemet. 

Först nu får gruppen fundera på 

möjliga lösningar. I detta skede är det 

viktigt att inte diskutera eller värdera 

uppkomna förslag. Mötet konstaterar 

att bästa möjliga lösning/ar är. 

Handlingsplan 

Vad, När, Vem och Hur. Nedan följer 

en mer detaljerad beskrivning av hur 

man använder de problemlösande 

frågorna. Dessutom är de tidsatta 

för att få ett hum om storleksordning 

på respektive frågedel. Vems är 

problemet? (2-3 minuter) 

Det kan verka övermaga att ta 

fram ”vems är problemet” om man 

inte har diskuterat nästa punkt. Men 

ibland är det inte helt uppenbart om 

vi har behörighet och kompetens för 

att lösa ett uppkommet problem. 

Vad är problemet? (3-5 minuter, ev med 

tillägg för nödvändig förlängning) 


Här är det mycket viktigt att 

inte sätta igång en känslomässig 

diskussion utan att enbart ta fram 

problemet. Det kan till och med bli 

så att man kommer fram till att det 

inte räcker med ett problem utan att 

det är flera. Dessa kan lösas samtidigt 

eller delas upp. 

Under denna fråga får inga 

lösningar diskuteras för då förstörs 

mötesstrukturen och då blir det 

total anarki i gruppen. Det är ingen 

mening med att fortsätta mötet om 

man inte kan isolera fram distinkta 

problem. 

Vad är orsaken/erna till problemet? 

(3-5 minuter) 

Här listar man orsakerna till att 

problemet finns. Ibland kanske det 

är så uppenbart att denna fråga inte 

behövs. Ofta när man listar orsakerna 

kan man få tankar och idéer för 

lösning av problemet. Gå inte i den 

fällan utan ta bara fram orsakerna. 


Vilka är de möjliga lösningarna? 

(3-5 minuter, ev med förlängning) 

Här är den kreativa fasen med andra 

ord den ”gröna mössan på”. Ingen 

diskussion, värdering eller förringning 

av någons förslag utan lista allt 

hur korkat det än kan låta. En tokig 

idé kan genom någon annans association 

ge en helt ny och paradoxal 

lösning. 

Vilken är den bästa möjliga lösningen? 

(2-3 minuter) 

Här tar man fram bästa möjliga 

lösningen eller lösningarna genom 

”demokrati”. I en del fall kan det bli 

tvunget med röstning. I känsliga fall 

till och med, med sluten röstning. 

Vad, När, Vem och Hur? (3 minuter) 

Här sker utdelning av aktiviteter och 

ansvar för dessa. Samtliga fyra nyckelord 

bör beröras för att delegeringen 

skall bli klart definierad. Givetvis 

skall ovanstående dokumenteras så 

att det går att följa upp. 

Avslutning 

Kanske den viktigaste punkten på 

hela mötet. Här har man en unik 

möjlighet att ge personlig utveckling. 

Alla känner sig riktigt upprymda, ser 

med en ny tillförsikt och inspiration 

på möjligheten till nya utmaningar. 

Varför gick det så bra? Bland annat 

därför att deltagarna har förtroende 

för varandra. De klarade dessutom av 

att arbeta sig fram till en gemensam 

syn på problemet och behovet av ett 

lösande. De lyckades också sätta upp 

ett gemensamt och realistiskt mål för 

problemet. De hade siktet mot att 

lösa problemet genom att kommunicera 

och föra en konstruktiv dialog. 

Detta är typiska kännetecken på bra 

grupparbeten. 

Som engelsmännen säger: There is 

no “I” in “TEAM”. 

Till sist några ord om 

personlig utveckling 

Ett av de viktigaste och bästa sätten 

att motivera medarbetare på är 

genom personlig utveckling. Genom 

att stötta kollegor till att växa och 

utvecklas personligen börjar de 

känna en passion för livet, andra 

människor och sitt jobb. Detta gör 

att de vill bidra mer. Detta gör vi i 

känsla av personlig stolthet snarare 

än av yttre tryck. Det innebär inte att 

man skall ha ett belöningsprogram, 

bara att vi bör se till att vi har med 

det starkaste incitamentet av alla, 

vilket är att stötta människor att växa 

och utvecklas. 

Gösta Palmqvist 

43

44 


Landet runt 

ta en titt på vad som händer 

i Sveriges kommuner från Kalix i 

norr till i Karlskrona i söder. 

Kalix: Fyra skolor läggs ner 

Det blir fyra skolor som läggs ner. 

Det beslutade kommunfullmäktige i 

Kalix den 25 februari 2008 efter en 

lång debatt och många voteringar. 

När den nya skolstrukturen 

fastställdes finns det inte plats för 

Vitvattnet och Morjärv och det blir 

vidare bara en skola för årskurserna 

7-9. Det betyder att ”högstadiedelarna” 

i Innanbäcken och Töre 

flyttas till Manhemsskolan i Kalix. 

Förändringarna gäller från och med 

nästa läsår. 

Förslaget att avveckla skolan i 

Pålänge drogs tillbaka. Den besparing 

som var tänkt att ske genom avvecklingen 

av skolan i Pålänge kommer 

barn- och grundskolenämnden att 

finansiera inom sin budget. 

Umeå: Peab bygger ut universitetssjukhuset 

i Umeå 

Peab har fått uppdraget att bygga 

ett nytt hus för barn, kvinno- och 

onkologiverksamheter vid Norrlands 

Universitetssjukhus i Umeå. Beställare 

är Västerbottens Läns Landsting 

och kontraktssumman för Peab 

uppgår till 204 miljoner kronor. 

Uppdraget är en samordnad 

generalentreprenad och Peabs andel 

består av en stomentreprenad, som 

pågår, en husbyggnadsentreprenad 

som börjar i april 2008 och markarbeten. 

Den nya kliniken beräknas 

vara färdig under våren 2010. 

Strängnäs: Victoria Park och 

Svenska Hem planerar för 

etablering i Strängnäs 

Bolaget Victoria Park har inlett ett 

samarbete med Svenska Hem om 

att etablera en Victoria Park-enhet 

i Strängnäs. Företaget har utvecklat 

ett boendekoncept i form av så kallat 

livsstilsboende. I konceptet ingår att 

de bygger bostadsrätter med tillgång 

till stora gemensamma faciliteter där 

hög standard, aktiviteter och service 

prioriteras av de boende. 

Etableringen av Victoria Park i 

Strängnäs planeras att omfatta en 

byggrätt om cirka 30 000 kvadratmeter 

på den mark där Jehovas 

vittnen i dag har sin sammankoms- 


thall. Man planerar för 200-300 

bostadsrättslägenheter och gemensamma 

faciliteter om cirka 2 500 

kvadratmeter. Målet är att inflyttning 

ska kunna ske under 2011/2012. 

En sådan här anläggning kan ge 

cirka 50 arbetstillfällen inom anläggningen 

och ytterligare cirka 50 

arbetstillfällen i form av olika externa 

servicetjänster. 

Uppsala: Kvalitetsmärkt 

stadskärna 

Uppsala och samverkansorganisationen 

Vi i Stan AB/Uppsala City 

har fått utmärkelsen Quality Mark 

för sitt arbete med att utveckla 

Uppsalas stadskärna. 

Quality Mark är ett kvalitetskvitto 

på att Uppsala genom Vi i Stan AB/ 

Uppsala City jobbar på rätt sätt med 

utvecklingen av stadskärnan. Kvalitetsmärkningen 

innebär även att 

Uppsala kan ansöka om utmärkelsen 

Årets Stadskärna. 

Vi i Stan AB/Uppsala City har 

godkänts av Tocema Europe, ett 

europeiskt nätverk i Town Centre 

Management-frågor. Kvalitetsmärkningen, 

som gäller under tre år, är ett 

bevis på att organisationen arbetar 

enligt Tocemas utvecklingsmetod. 

Metoden borgar för etablerad 

samverkan, långsiktighet och hållbarhet. 

Utöver Uppsala har även samverkansorganisationerna 

Cesam i 

Örnsköldsvik och Sundbybergs 

Stadskärneförening kvalitetsmärkts. 

Uddevalla: Bodagen 2008 

Det finns många funderingar kring 

att byta boende. Tonåringen som vill 

flytta hemifrån för att plugga, barnfamiljen 

som vuxit ur lägenheten 

och längtar efter ett hus, någon som 

längtar efter att se havet från köksfönstret, 

pensionärsparet som vill 

flytta nära utbud och service... 

Uddevalla är en populär inflyttningskommun 

och efterfrågan på 

bostäder är stor. Många är intresserade 

av vad som planeras framöver. 

Nya områden tas i bruk för boende 

och det finns intressanta planer vad 

gäller läge, form och miljötänkande. 

En informationsdag kring boendet 

– lediga bostäder, aktuell bostadsplanering, 

energi- och uppvärmningsmetoder, 

äldreboende med mera. 

Utställningar, information, presentationer. 

Beslutsfattare och tjänstemän 

fanns på plats på Bohusläns museum 

för att svara på frågor under Bodagen 

den 29 mars 2008. 

Kungälv: Kungälvs kommun 

ska stå modell för hela 

Europa 

Kungälv ska bli Sveriges första 

kommun där man alltid – oavsett 

störning – kan ringa 112. Kungälv 

deltar i ett referensprojekt för 

robus tare infrastruktur vars resultat 

kan komma att stå modell för hela 

Sverige, ja hela Europa. 

Initiativet kommer från Sve riges 

kommuner och landsting som anser 

att Kungälvs kommun är lämplig för 

ett referensprojekt för att utveckla 

tekniska lösning ar i kritisk infrastruktur. 

Projektet ska identifiera sårbarheter 

och beroendeförhållanden 

såväl inom som utom kommu nen. 

Målet är robusta system. 

Projektet genomförs tillsam mans 

med näringslivet och ett antal statliga 

myndigheter. Det finansieras 

huvudsakligen av företagen som får 

möjlighet att sälja de lösningar som 

utvecklas medan kommunen ställer 

perso nal till förfogande och gör sina 

tekniska system tillgängliga. 

– Vi hoppas på en win-win-situation 

när de nya systemen sit ter 

på plats. Det är spännande att just 

Kungälv kommer att göra svensk 

infrastruktur robustare, konstaterar 

säkerhetschef Joachim Törngård. 

Karlskrona: Strategi 

Karlskrona – Stortorget 

Så här vill man utveckla Stortorget i 

Karlskrona efter tankar från medborgare 

och med arkitekt Jan Gehls 

utredning i botten. 

Solgatan vid Stortorget kommer 

att få fler sittplatser från den 1 juni 

2008. Det innebär att bilarna mellan 

Norra Smedjegatan och Klaipedaplatsen 

försvinner. Torghandel får 

större utrymme. Antalet p-platser 

minskar med 120. Detta görs för att 

lyfta fram byggnaderna kring Stortorget 

och skapa fler mötesplatser för 

gående på torget. 

När det gäller stensättningen 

på torget kommer det inte att ske 

någon förändring inför sommaren. 

Avsikten är att kullerstenen på torget 

ska placeras kring Fredrikskyrkan 

och ersättas med gatsten någon gång 

innan sommaren 2009. I Ristorgsbacken 

kommer det att byggas en 

vattentrappa som ska utformas så 

att också funktionshindrade har 

möjlighet att kunna använda den. 

Grönytan runt Karl XI-statyn 

kommer att tas bort. Nya grönytor 

kommer i stället att byggas på andra 

platser på Stortorget. 

– Med dessa förändringar kommer 

Stortorget att bli en attraktivare plats 

för Karlskronas invånare, säger Carl- 

Göran Svensson, ordförande i Miljö- 

och byggnadsnämnden. Totalt har 

det kommit in 200 synpunkter och 

idéer från allmänheten som besökt 

våra utställningar om Stortorget 

den 16-17 februari. Vi har även låtit 

gymnasieskolorna och företagarna 

komma med synpunkter kring Stortorget. 

Den 28 och 29 mars var politiker 

och tjänstemän på plats i affärshuset 

Wachtmeister och i Miltärhemmet 

för att presentera förslagen för 

allmänheten. 

Arne Öster 

VAD hänDer 

i er KoMMUn? 

Vill du att just din kommun 

ska presenteras i kommunenkäten? 

Händer det något nytt 

eller spännande, som kan 

vara inspirerande för andra 

kommuner eller intressant för 

läsekretsen? Hör av dig till 

arne.oster@hexanova.se om 

du vill ha nyheter från din 

kommun publicerat i flera 

utgåvor av Offentliga Affärer. 

45

KonferenSGUIDEN 

Slott och koja i skön förening 

Smaka på namnen Bernadottesrummet, Karolinersviten, 

Mamsells kammare eller rosenrummet, 

Samtliga finns på Wreta Gestgifveri tillsammans 

med några till. en stil för varje smak. 

lägg till detta ett kök där passion råder. 

Lantligt beläget i den sörmländska 

myllan ligger Wreta Gestgifveri med 

anor från 1200-talet utmed den 

gamla Eriksgatan. I nuet hålls historien 

levande och det är lätt att föreställa 

sig hur livet utspelat sig i olika 

epoker. Ur resterna av ett nedgånget 

gestgifveri från sent 1600-tal har 

visioner och gediget hantverk lockat 

fram en plats med charm och själ 

som inbjuder till inspirerande möten 

för arbete, kultur och fest. Det är en 

njutning att vistas i fräscha salonger, 

matsalar och sällskapsrum där histo- 

riens vingslag finns påtagligt närvarande. 

Utmed den gamla Riksettan 

mellan Norrköping och Nyköping 

dyker den enda vägskylten om var 

Wreta Gestgifveri är beläget upp 

bakom en krök i Kiladalen. Strategiskt 

placerat innan eller efter 

Kolmården, beroende på vilket håll 

man kom från, finns det belagt att 

det varit skjutshåll här sedan 1300talet. 

Här var det lagom att byta 

hästar, samla sig inför eller pusta 

ut efter passagen genom den djupa 

skogen med alla sina faror. Idag är 

den dramatiken borta, stråtrövarna 

har funnit nya jaktmarker. I mitten 

av 1600-talet ersattes många skjutshåll 

med gästgiverier och Wreta 

fick sina gästgiveriprivilegier vid ett 

allmogeting i Stigtomta år 1664. 

Linnés bibliotek 

När jag besöker Wreta Gestgifveri är 

vi ett fåtal gäster. I stället för buffé 

dukas det upp portionsvis afternoon 

tea i Linnés bibliotek. För dagen 

serveras små snittar med kalkon, 

skaldjurssallad och/eller vegetariska 

varianter. Plus färska scones med 

ost, marmelad, vispgrädde, hallon 

och lemoncurl som tillbehör, kakor, 

bullar, hallonmoussepuck, bakelse 

och tårta gör att portionen känns 

som en hel buffé att välja från. Samtidigt 

som testunden får sinnena att 

lugna ner sig, får ögat sitt lystmäte 

av skönhet - överallt små tidstrogna 

detaljer som smälter in i helheten. 

Hela Wreta genomsyras av de små 

detaljerna som utgör helheten. Varje 

rum har sin speciella karaktär, eget 

namn och tema speglar olika tidsepoker 

från barockens 1600-tal till 

Carl Larssons nationalromantiska 

sekelskifte. 

Carl von Linné är en av de 

berömdheter som vistats här. Bland 

andra kan Axel von Fersen, Carl Jonas 

Love Almqvist, Carl Hårleman, Karl 

IVX Johan och Albert von Mecklenburg 

nämnas. Besökarna har varit 

mer skiftande än användningen 

av det som nu är den gustavianska 

matsalen. 

– Sedan 1910-talet har här varit 

skolsal, kalkonfarm, mopedverkstad, 

sädesmagasin och lagerlokal, berättar 

Pär Wihag.

Affärstidningen 

för offentlig sektor 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Boka vårens 

konferenser, aktiviteter 

& events nu! 

08-541 333 61 

info@kastellet.com 

www.kastellet.com 

Vår konferensanläggning 

rymmer 10-500 personer 

Stärk teamet med t ex 

”Fångarna på Kastellet”

KonferenSGUIDEN 

Njutning eller spänning 

Dekor, arrangemang och matlagning 

spelar en viktig roll i upplägget av 

hela konferensen. I samråd med den 

duktiga och erfarna personalen kan 

ett stort utbud av sysselsättningar 

av olika karaktär erbjudas inomhus 

eller utomhus på Wreta eller i dess 

omgivningar. 

För njutning och avkoppling finns 

vedeldad tunna och bastu, matlagning 

över öppen eld i Wretas Kåta, 

provningar av vin eller choklad, Tai 

Chi, Qi Gong eller energimassage. 

För den som är ute efter spänning 

och utmaning finns det annorlunda 

och utmanande alternativ, som till 

exempel Klappa vargar i Kolmårdens 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

06-0324 Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1 

Annons 90x41_080402.indd 1 2008-04-02 11:20:55 

En sagolik plats för kloka möten 

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som 

inspirerar. Endast 65 km från Stockholm. Välkommen 

till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs 

samman med personlig omsorg och naturlig omtanke. 

djurpark, glödvandring, naturridning, 

femkamp eller kreativt måleri 

i teambuildingsyfte med energiökande 

effekt. 

En källa till njutning är det goda 

köket. Kokkonsten har alltid stått 

högt i kurs på Wreta. Den har rötter 

i den svenska traditionen och inspireras 

av den övriga världen. Wreta 

Gestgifveri är vida känt för sin mat, 

rätterna anpassas efter säsong och 

ingredienserna ska helst vara närproducerade 

och om möjligt ekologiska, 

men det finns även plats för sådant 

som inte tillverkas i Sverige, till 

exempel en god von Dambeerost. 

I köket arbetar tre kockar och en 

konditor tillsammans med köksmäs- 

Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post office@friibergh.se. www.friibergh.se 

tare är Jonas Hammare från Grythyttans 

restaurangskola. Konditorns 

specialitet är tryfflar (underbara). 

Maten kan serveras i Kokhusköket 

från 1600-talet där det ryms 

16 personer och i den Gustavianska 

matsalen finns plats för 75 

gäster. Lägg märke till den speciella 

dukningen, ren, vacker och annorlunda, 

den har anor från 1700-talet! 

Unika lokaler 

Wretas unika lokaler inspirerar till 

samspel mellan kreativitet, inspiration 

och kunskap. Här finns 

ett 1600-talskök för upp till 14 

personer, en luftig sekelskiftesateljé 

för 18 personer eller Fersenska Salen, 

tasty 

everyday 

Solna Access 

Restaurang & Catering 

Telefon 08 - 730 10 75 

www.fazeramica.se/solnaaccess 

Mat och Möten. Fräscha och flexibla konferenslokaler, 

vällagad mat, behaglig miljö, lättillgängligt i Solna. 

För att se klart på sin egen värld 

behöver man besöka en annan. 

Det är en av många anledningar 

att ha din konferens hos oss. 

Välkommen till Wreta. Inte som 

andra ställen. 

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. 

www.wreta.com 

en sakralt vacker miljö med plats för 

90 personer. Den är även lämplig för 

bröllop och för den som vill gifta 

sig i kyrkan och sen ha bröllopsmiddag 

och fest på Wreta, finns fem 

kyrkor inom en radie av två mil att 

välja på. För övernattning finns fyra 

sviter, sjutton dubbelrum och två 

enkelrum. Carl Jonas Love Almqvist 

sägs ha funnit inspirationen till 

sin Tintomara på Wreta och i dess 

omgivningar. 

Vilka stordåd blir du inspirerad till? 

För att se klart på sin egen 

värld behöver man besöka 

en annan. 


att ha din konferens 

hos oss. 

Välkommen till Wreta. 

Inte som andra ställen. 

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker 

Tel 0155-720 22 • www.wreta.com 

Ingrid Saarva

Vi har tagit vårt. 

Miljökvalitetsansvar, Mål 2020. 

Nytecknade ramavtal 

Sr hus Konferenshotell 

100% VINDKRAFT EL 

100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT. 

100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING 

100% RESERVKRAFTSÄKRAD 

DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERS. 

SHR KVALITETSSTANDARD 

ENERGIDEKLARERAD FASTIGHET 

www.sarohus.se 

Tar Ni Ert ansvar? 

med offentlig sektor.

Tänk att i stället ha ett integrerat system där alla är med och förbättrar 

verksamheten. 

Ett modernt verksamhetsledningssystem är baserat på information 

i stället för dokument och kan på ett enkelt och överskådligt sätt 

presenteras för de anställda och andra intressenter. Ett modernt 

system visar sambanden mellan strategier, processer, kvalitet och 

miljö och ger underlag till beslut som går i linje med visioner och mål. 

QualiWare Lifecycle Manager, programvaran som kan realisera 

ett grafiskt och integrerat verksamhetsledningssystem, är 

ledande i Skandinavien och rekommenderad lösning inom 

verksamhetsutveckling för offentlig förvaltning i Sverige. 

Vill ni ha ett ledningssystem som hjälper er att möta utmaningarna 

på dagens snabba, rörliga och globala marknad? Kontakta oss så 

berättar vi mer om vad QualiWare Lifecycle Manager kan göra för er 

organisation. 

50 

Varför nöja sig med ett ledningssystem 

som bara består av en samling dokument? 

VERVA 

V E R K E T F Ö R F Ö R VA LT N I N G S U T V E C K L I N G 

qualiware.com 

08-429 12 60 

info@qualiware.se 


Park- och lekmaterial 

Konferenshotell 

och kursgårdar 

Skyddsglasögon 

Yrkeskläder och skor

AvtALSnYTT / PArK- OCH LEKMAtErIAL 2008 / KOMMENtUS 

Park- och lekmaterial 2008 

Upphandlingen omfattar produktgrupperna 

lek- och parkutrustning 

för utemiljö, barnvagnar, cyklar, 

leksaker samt hobby-, pyssel- och 

sysselsättningsmaterial. 

Upphandlande organisation 

Kommentus Gruppen AB 

Ansvarig upphandlare 

Alexandra Anastasiou 

Telefon: 08-709 59 18 

E-post: 

alexandra.anastasiou@kommentus.se 

Antagna leverantörer: 

ABA-Skol AB 

BRIO Lek & Lär 

Corporate Express Sverige AB 

Dica Form AB 

HAGS Aneby AB 

Kompan Barnland AB 

Lek- & Fritidsprodukter 

Simonsen Material AB (endast för 

Stockholms stad) 

Slottsbro AB 

Söve AB 

Avtalsperiod är 2008-02-01 – 

2010-12-31. 

Den totala volymen är beräknad 

till runt 87 miljoner kronor under 

avtalsperioden. 

Avropsordning 

Avrop sker direkt från leverantören. 

Kriterier som kan tillämpas vid 

avrop är: 

• Produktens funktionalitet 

• Produktens pris – enligt nettoprislista 

(efter avdrag för fastställd 

rabatt) 

• Produktens utseende i förhållande 

till omgivande miljö samt eventuellt 

• Produktens anpassning till andra 

produkter. 

Ett avropsförfarande som stöder 

redovisat avropssätt kommer att ske 

enligt nedan: 

1. Avroparen analyserar och dokumenterar 

sitt behov. 

2. Avropar de produkter som bäst 

motsvarar detta behov. 

Endast efterfrågade produktgrupper 

på gällande ramavtal kan 

avropas. 

Garantitiden för Park- och lekmaterial 

för utemiljö ska vara lägst 5 

år samt att reservdelar ska finnas 

tillgängliga i minst 5 år efter att en 

produkt slutar tillverkas. 

Varför beslutade ni er för 

att göra en ny upphandling? 

– I samband med att det tidigare 

ramavtalet för Stockholms stad 

gick ut så fanns ett intresse från en 

rad kommuner av en gemensam 

upphandling som omfattade bland 

annat lek- och parkutrustning för 

utemiljö. Det innebär att det nya 

avtalet har breddats till att omfatta 

fler produktgrupper. Kommunerna 

har här lite olika behov, därav de 

olika kriterierna som kan tillämpas 

vid respektive avrop. När det gäller 

den typen av upphandling finns det 

ingen möjlighet att kontrollera samtliga 

produkter och därför valde vi att 

ställa generella krav på bland annat 

säkerhet och miljö, säger Alexandra 

Anastasiou. 

Alexandra Anastasiou

egler för lekplatser 

Barn har rätt till en stimulerande och samtidigt 

trygg och för barnanpassad miljö. fn:s barnkonvention 

från 1989 understryker mycket klart 

behovet av olycksfallsförebyggande arbete. 

Lekplatsen är den plats där flest barn 

skadar sig. Varje år inträffar omkring 

12 000 lekplatsolyckor i Sverige. 

Över hälften av fallen är hjärnskakningar, 

benbrott eller leder som 

hoppat ur. 

Nytillverkade lekredskap är i regel 

bra ur säkerhetssynpunkt. Däremot 

är underhållet av lekplatser ofta 

eftersatt. I en kontroll som Konsumentverket 

genomförde 1997, 

hittades många fel på kommunala 

lekplatser. Över 200 säkerhetsbrister 

upptäcktes i de fem kommuner som 

ingick i undersökningen. 

Anmäl fel 

Det är viktigt att en lekplats inte 

tillåts förfalla. Om man ser att något 

är trasigt eller verkar felaktigt ska 

man klaga hos den som är ansvarig. 

Det är viktigt att vissa mått och 

avstånd är riktiga för att lekande 

barn inte ska riskera att fastna med 

kläder eller kroppsdelar och göra sig 

illa. 

Fastighetsägaren 

har ansvaret 

Ansvaret för att en lekplats uppfyller 

de säkerhetsregler som finns ligger 

hos fastighetsägaren. Det kan vara en 

kommun, en skola, ett fastighetsbolag 

eller en bostadsrätts- eller samfällighetsförening. 

Vilka regler som 

gäller framgår av en folder som tagits 

fram av Boverket, Konsumentverket 

och Svenska Kommunförbundet, 

”Regler i Sverige för lekplatser och 

lekredskap”. Kommunförbundet har 

även tagit fram en handbok, ”Säkra 

lekplatsen”, som ger vägledning till 

hur lekplatser ska vara utformade. 

MARKNADENS BREDASTE SORTIMENT! 

www.corporateexpress.se 

Regler i Sverige för 

lekplatser och lekredskap 

Regler för utemiljön finns i plan- och 

bygglagen, 3 kap. 15 – 18§§ PBL. 

Under rubriken Tomter, allmänna 

platser m.m. anges krav på anordnande 

av friyta för lek- och utevistelse 

samt krav på att lekplatser och 

fasta anordningar på lekplatser ska 

underhållas så att risken för olycksfall 

begränsas. 

I Boverkets byggregler (BFS 

1993:57 med ändringar t.o.m. BFS 

Allt för 

LEK & 

PARK! 

och dessutom datatillbehör, 

kontorsvaror, servering, 

torkpapper & städ 

Allt du behöver! 

 

 

 

1998:38), föreskrifter och allmänna 

råd, anges i avsnitt 8:234: 

”Fasta lekredskap skall anordnas 

så att risken för personskador 

begränsas.” 

Råd: Underlag till gungor, klätterställningar 

och dylika redskap bör 

vara stötdämpande och i övrigt så 

utformat att risken för personskador 

begränsas --- ”De kommunala byggnadsnämnderna 

är tillsynsmyndighet 

för lekplatser med stöd av plan-och 

bygglagen.

AvtALSnYTT / KONfErENSHOtELL OCH KUrSGårDAr / fMLOG 

Upphandlingen avslutad inom området 

för konferenshotell och kursgårdar 

Försvarsmakten har tecknat nya 

ramavtal med anläggningar på ett 

trettiotal nya orter. Kontaktperson 

på den ramavtalsansvariga myndigheten 

är Ingela Mildton-Patzelt. 

Avtal har tecknats på följande orter: 

Södra Sverige: 

Alingsås, Eslöv, Grebbestad, Göteborg, 

Halmstad, Hjo, Hässleholm, Kalmar, 

Lund, Tranås, Varberg och Växjö. 

Mellersta Sverige: 

Borlänge, Djurhamn, Enköping, 

Eskilstuna, Falun, Flen, Gävle, Järna, 

Köping, Ramnäs, Sandhamn, Sandviken, 

Sollentuna, Solna, Stjärnhov, 

Stockholm-Kista, Strängnäs, 

Sunne, Söderköping, Upplands- 

Väsby, Västerås, Åkersberga och 

Örebro. 

Norra Sverige: 

Bispgården, Luleå, Oviken, Sollefteå, 

Sälen och Transtrand. 

Avtalsperiod är från och med 

2008-01-01 till och med 2008- 

12-31 med möjlighet till två års 

förlängning, dock längst till och med 

2010-12-31. 

Konstruktionen med ettåriga 

avtal med förlängningsoption under 

två år gör det naturligt att varje år 

omförhandla en tredjedel av avtalen. 

(Övriga avtal förlängs med prisjustering 

i ytterligare ett år.) Det blir 

också lättare att på ett flexibelt sätt 

anpassa antalet och typen av anläggningar 

till aktuella behov, menar 

Ingela Mildton-Patzelt. 

Kontaktperson 

Ingela Mildton-Patzelt 

Ramavtalsansvarig 

Telefon: 08-5143 9092 

E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se 

BÖRJA I BARCELONA, 

RUNDA AV HOS GUNDE SVAN. 

Bosön ligger vackert beläget på Lidingö, med utsikt över 

Askrikefjärden. Det kan vara svårt att förstå att man inte 

befinner sig mer än 15 minuters bilfärd från Stockholms 

innerstad. 

Bosön inrymmer två olika konferensanläggningar, Mästarvillan 

och Olympiahuset. Här kan du arrangera det mesta, såväl 

liten som stor konferens, middag eller event med upp till flera 

tusen personer. Valmöjligheterna är oändliga! 

www.boson.nu | 08-699 66 06

Mötesindustrin fortsatt het 

Förra året blev ett nytt rekordår för 

den svenska mötesindustrin och 

2008 inleds om möjligt ännu starkare. 

Många letar också efter en 

annorlunda miljö eller en naturupplevelse 

för sin konferens. Att uppleva 

och göra något ovanligt och att göra 

det tillsammans är en erfarenhet som 

stärker gruppen. 

I dag finns det nästan alltid ett 

genomtänkt syfte med en konferens 

eller annan typ av möte. Aktivitetsplaneringen 

bör då komma in på ett 

tidigt stadium, så att helhetsresultatet 

blir bättre. 

Det behövs tid för människor att 

verkligen hinna prata med varandra, 

att smälta alla intryck och all information 

som förmedlas. Rätt aktivitet 

som passar väl in i programmet kan 

då ge avkoppling och energi som gör 

hela konferensen mer effektiv. 

Allt fler dagkonferenser 

En tydlig trend i konferensbranschen 

under senare år är allt fler korta 

möten eller konferenser. I Stockholm 

hålls varje år cirka 100 kongresser 

och oräkneliga företagsmöten. Även 

myndigheterna samlar gärna sina 

medarbetare till möten, konferenser 

och utbildningar i Stockholmsområdet. 

Det är resultatet av ett långsiktigt 

marknads- och försäljningsarbete 

som har pågått under många år 

och som bygger på samarbetsprojekt 

mellan Stockholms stad och mötesindustrin. 

Liksom inom näringslivet finns 

det hos myndigheterna ett behov 

av personliga möten, trots alla de 

möjligheter som dagens moderna 

teknik erbjuder. Mest efterfrågade 

är då kursgårdar som ligger inom 

rimligt avstånd från en flygplats eller 

det egna kontoret. Konferenser i 

närmiljön kan ju ofta erbjuda både 

kunnig personal och en unik miljö. 

Varje tid och plats har sina speciella 

egenskaper med det där lilla extra och 

minnesvärda. Ta sedan gärna med 

dig lugnet, harmonin och välbefinnandet 

till vardagen, året om. 

Fina utmärkelser till 

Hotel Gothia Towers 

Hotel Gothia Towers och Göteborg 

Convention Centre (GCC) vann 

fina utmärkelser vid utdelningen av 

Scandinavian Service and Quality 

Award – Sveriges största kvalitetsutmärkelse 

inom mötesindustrin. 

SSQ Award är en kvalitetsutmärkelse 

och ett program för kvalitetsutveckling 

av företag inom hotelloch 

konferensbranschen. 

19 företag hade anmält intresse 

av att delta i de omfattande undersökningarna 

som ligger till grund 

för utmärkelsen (gäst- och medarbetarundersökningar, 

anonyma besök, 

gästkontakter och miljökartläggning). 

Göteborg Convention Centre 

fick för andra gången (första gången 

år 2005) utmärkelsen ”SSQ Award 

2007” som bästa dagkonferensanläggning. 

– Det är förstås jätteroligt att bli 

uppmärksammad på det här sättet – 

speciellt med tanke på att det är ett 

branschpris som fokuserar på kvalitet 

i alla led, säger Charlotte Tellermark, 

direktör för Hotel Gothia Towers. 

Scandinavian Service and Quality 

Award delar också ut olika hedersomnämnanden. 

Dessa delas ut 

till deltagare som arbetat seriöst, 

målmedvetet och innovativt med sin 

verksamhet utifrån olika perspektiv. 

Oasen i Jämtland 

Bräcke 0693-160 20 

www.bjorknasgarden.com 

För att se klart på sin egen värld 

behöver man besöka en annan. 


att ha din konferens hos oss. 

Välkommen till Wreta. Inte som 

andra ställen. 

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22. 

www.wreta.com 

För att se klart på sin egen 

värld behöver man besöka 

en annan. 


att ha din konferens 

hos oss. 

Välkommen till Wreta. 

Inte som andra ställen. 

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker 

Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

AvtALSnYTT / KONfErENSHOtELL OCH KUrSGårDAr / fMLOG 

Godkända kursgårdar med avtal 

Mycket förmånliga priser 

både för dagkonferenser, 

helpension och logi. 

Ring för offert: 019-20 50 00 

Quality Hotel Örebro 

Invid E18/E20 lätt att hitta hit, 

gratis parkering. 

konferenser möten 

kickoffer fester 

Vill du veta mer? 

Gå in på www.lovik.se eller ring vår 

bokning på telefon 08-506 180 90 

Lovik – En del av Fazer Konferens! 

Aldrig mer än 1 278 kr /p exkl moms 

Konferera prisvärt och bekvämt med 

ert Kronavtal. Garanterat bästa pris! 

08 520 205 90 - www.nynasgarden.se 

Mötesplatsen för alla 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bo & konferera! 

08-566 217 20 

 

 

 

 

Namnbyte 1 maj! 

Quality Hotel Winn Haninge heter hotelloch 

konferensanläggningen i södra 

Stockholm (tidigare Park Inn Haninge). 

Vi är fortfarande en exibel och prisvärd 

anläggning med stor konferenskapacitet 

och bra kommunikationer. 

 

Konferens i Kiruna 

Berikar dina sinnen 

www.kirunacongress.se

Gör det enkelt. 

Boka allt-i-ett-paket hos oss. 

08-517 517 10 

scandichotels.se 

Inspirerande konferensmiljö 

Här är alla sorters företag väl kom na att hyra in 

sig under en eller fl era dagar. Vi erbjuder 

full kon fe rens ser vi ce. 

 

 

En mötesplats 

www.hemavantarnaby.nutel 0954-301 50 

för händelser och känslor 

Yasuragi Academy 

Frigör människors inneboende 

kraft och kunskap 

Spenshult 

Spenshult AB, 313 92 Oskarström Tel: 035-263 50 00, Fax: 035-263 50 25 

E-post: kurs@spenshult.se, Internet: www.spenshult.se 

För information och bokning telefon 08-747 63 00 eller gå in på www.yasuragi.se 

Konferens på slottet? 

Statligt 

avtal! 

98 hotellrum, 

160 bäddar 

www.sundbyholms-slott.se 

Vid Mälaren, Eskilstuna, ca.1 timme från Stockholm. 

Hos oss på Solbacka är begreppet "ingenting är omöjligt" 

personifierat av glada medarbetare. Välkomna! 

Tel: 0158-406 00 

Konferens | möten | fest 

i vacker miljö på 

Villa Söderås, Lidingö 

08 765 28 95 

www.villasoderas.se 

Skytteholm 

aktiviteter golf konferens 

www.skytteholm.se 

Telefon: 08-560 236 00 

Bokning: 08-560 236 79 

STJÄRNHOLM MED SLOTTSPARK 

OCH HAVET INPÅ KNUTARNA 

0155-22 27 00 www.stjarnholm.se 

HOTELL • RESTAURANG • KONFERENS • SKULPTURPARK 

016 - 42 84 00 

www.solbacka.se

AvtALSnYTT / SKYDDSGLASöGON / förSvArSMAKtEN 

Nytt avtal tecknat inom området glasögon 

försvarsmakten har avslutat upphandling av glasögon 

för bildskärmsarbete och skyddsglasögon. 

Arbetsgivaren ska bekosta arbetstagaren 

särskilda glasögon om en 

synundersökning visar att det behövs 

och att glasögon för normalt bruk 

inte kan användas. 

Från och med den 7 mars 2008 

gäller nya avtal för glasögon för bildskärmsarbete 

och skyddsglasögon. 

Avtalen är giltiga till 2009-12-31. 

Förlängning kan därefter ske med 12 

månader. 


Försvarsmakten 

Kontaktperson 

Yvonne Andersson 

Telefon: 08-5143 9043 

E-post: yvonne.i.andersson@mil.se 

Avtal är tecknade med Synsam 

Service AB och Synoptik Sweden 

AB, avtalen är rangordnade. 

– Som en av de ramavtalsansvariga 

myndigheterna är Försvarsmakten 

ansvarig för att genomföra 

statliga upphandlingar av bland 

annat glasögon. Föregående avtal 

var tecknat att gälla till och med 

071231. Omsättningen under föregående 

avtalsperiod uppgick till cirka 

9 miljoner kronor per år. Avropen 

avser glasögon för bildskärmsarbete 

och skyddsglasögon.Det är svårt att 

förutsäga omsättningen i förhand 

men Försvarsmakten beräknar att 

omsättningen blir som tidigare år, 

någon garanti kan dock inte lämnas, 

berättar Yvonne Andersson, ramavtalsansvarig 

på Försvarsmakten. 

– Nuvarande avtal är i stort sett 

identiskt med föregående avtal. 

Det omfattar paketpris på glasögon 

för bildskärmsarbete och skyddsglasögon. 

Om behov föreligger 

finns möjlighet att göra tillägg till 

upphandlat paket med exempelvis 

progressiva glas i flera olika utföranden, 

ytbehandlingar och andra 

glas än standard/lagerglas. Bågar 

finns i 10-15 modeller, i flera storlekar 

och färger, förklarar Yvonne 

Andersson. 

Några nyheter? 

– Som tidigare följer upphandlingen 

bestämmelserna i AFS:1998:5. 

En förändring från föregående 

avtal är att leverantörerna denna 

gång är rangordnade. Med detta 

erhålls en geografisk täckning över 

i stort sett hela landet, säger Yvonne 

Andersson. 

Ramavtal är tecknade med två 

leverantörer där Synsam är rangordnad 

med ordningsnummer 1 och 

Synoptik med ordningsnummer 2. 

På orter där inte Synsam finns representerad 

är Synoptik rangordnad 

med ordningsnummer 1. 

Varje myndighet kan ha sin policy 

för vem som har rätt att erhålla 

glasögon och i vilken situation. Vid 

avrop bör man ange aktuella arbetssynavstånd 

och annat som behövs 

för att optikern eller ögonläkaren ska 

kunna ordinera rätt glasögonkonstruktion. 

Yvonne Andersson

var rädd om din syn 

Ögat är ett invecklat instrument som 

tillsammans med hjärnan arbetar 

med en otrolig mängd information 

varje sekund. Blicken skiftar riktning 

upp till 50 000 gånger under 

en vanlig arbetsdag framför bildskärmen. 

Blicken går från skärm till 

korrektur och från skrivbordet ut i 

rummet. Under dessa förutsättningar 

kan ögat lätt överansträngas och ge 

besvär som huvudvärk, grusskänsla 

och koncentrationssvårigheter. 

I de flesta arbetsmiljöer är en 

god syn en förutsättning för en bra 

arbetsinsats. Ju sämre syn, desto mer 

påfrestande blir arbetet och desto 

mer sviktar vår förmåga att koncentrera 

oss. 

Orsaker till besvär kan vara felkorrigerade 

synfel, otillfredställande 

belysning eller fel arbetsställning. 

Glasögon för bildskärmsarbete 

är tillpassade efter personliga behov 

och är en förutsättning för god syn 

på jobbet. 

Till skillnad från privata glasögon 

med annan styrka eller konstruktion 

i glaset är de bildskärmsglasögon 

som du bör använda utprovade för 

ett specifikt arbetsavstånd för att du 

till exempel ska kunna läsa tydligt 

och obehindrat kunna arbeta med 

datorn. 

Tips och idéer för 

datorarbetsplatsen 

Din skärm bör placeras på ett avstånd 

till dig på 60-80 cm. 

Den översta textlinjen du 

använder ska vara placerad i skulderhöjd 

eller motsvarande 15-20 cm 

under ögonhöjd. 

Se till så att du sitter med sidan 

till fönstret och ett par meter in i 

lokalen. 

Grundbelysningen ska vara som 

när du tittar på TV, kompletterat 

med en arbetsplatsbelysning där du 

själv sitter. Var försiktig med halogenlampor 

då de ger en koncentrerad 

hög belysningsstyrka. 

Ljusfördelningen mellan lokalen 

och bordsytan böra vara 1 till 3. 

Undvik störande reflexer i bildskärmen. 

Skyddsglasögon räddar synen 

Det är med ögonen den anställde 

oftast samlar den information som 

krävs för att fatta rätt beslut, eller 

att bedöma kvaliten till exempel i en 

svetsfog. 

De flesta ögonolyckor orsakas av 

flygande partiklar, smuts och damm. 

Sådana olyckor går att undvika med 

skyddsglasögon. 

Det finns olika varianter att välja 

på. En typ av skyddsglasögon liknar 

vanliga glasögonbågar, men har sido- 

skydd och hållfasta linser av antingen 

glas eller plast. Andra varianter är så 

kallade korgglasögon, skyddsglasögon 

som liknar skidglasögon. Ett 

tredje slags ögonskydd är visir, som 

antingen kan bäras på huvudet eller 

hållas i handen. 

CE-märkning av 

skyddsglasögon 

Sedan den 1 juli 1995 måste all 

ny personlig skyddsutrustning var 

CE-märkt enligt Arbetsmiljöverkets 

anvisningar i enlighet med EU 

direktiv 89/686 EEC. Tänk på att för 

skyddsglasögon krävs att både glas 

och båge testas som en enhet. Det 

är arbetsgivarens ansvar att uppge 

den nödvändiga säkerhetsklassifieringen 

för skyddsglasögonen, så att 

dessa klarar skyddskraven på aktuell 

arbetsplats. 

Arne Öster

AvtALSnYTT / YrKESKLäDEr OCH SKOr / KOMMENtUS 

Upphandling av yrkeskläder och skor 

Kommentus Gruppen AB har på 

uppdrag av ett 30-tal kommuner 

genomfört en upphandling av 

yrkeskläder och skor. Genom att 

samordna upphandlingen blir den 

mer attraktiv för anbudsgivarna 

vilket i sin tur medför prismässigt 

goda villkor. 

Upphandlingen omfattade yrkeskläder 

och skor till olika yrkesgrupper 

enligt följande: varselkläder, 

arbetskläder, kläder till vård och 

omsorg, kläder till kök och restaurang, 

profilkläder, handskar samt 

skor och har resulterat i avtal med ett 

antal leverantörer. 

Avtalsperioden är 2007-12-11 – 

2010-12-31 och den totala volymen 

är beräknad till runt 78 miljoner 

kronor under avtalets löptid. Anbud 

kunde lämnas på en, flera eller samt- 

liga produktgrupper och kommuner 

för att på så sätt ge möjlighet till även 

de lokala leverantörerna att lämna 

anbud. 

Öppen upphandling 

Upphandlingen genomfördes som en 

öppen upphandling enligt lagen om 

offentlig upphandling med avsikt att 

träffa s.k. ramavtal, med en (1) eller 

tre (3) företag inom varje produktgrupp 

och per kommun. 

Vissa upphandlande enheter/ 

myndigheter har valt en (1) leverantör 

och andra tre (3) leverantörer 

per produktgrupp. Om avtal finns 

med fler leverantörer skall beställning 

ske enligt avropsordning. 

Utvärderingen av inkomna anbud 

blev omfattande, bland annat gick vi 

igenom att efterfrågade frekventa 

artiklar inom varje produktgrupp 

uppfyllde ställda kvalitetskrav. 

Under avtalets giltighetsperiod 

kommer Kommentus att ha fortsatt 

ansvar för avtalsvård. Det innebär 

bland annat att Kommentus svarar för 

informationsspridning om avtalen, 

prisförhandlingar samt löpande 

dialog med både uppdragsgivande 

kommuner och leverantörerna, allt 

för att säkerställa att avtalen används 

på rätt sätt och fånga upp eventuella 

synpunkter på avtalen. 

Antagna leverantörer: 

AB Blåkläder 

AB Ferms Agenturer 

Almedahls Alingsås AB 

Björnkläder AB 

G-ESS Yrkeskläder AB 

Hejco Yrkeskläder Kwintet Fristads AB 

Invite Europe AB 

J:son Gislaved AB 

J:son Handels AB 

Jobi Footright AB 

Lidén & Co Textil AB 

Mercus Yrkeskläder AB 

Procurator AB 

Promoters Textil 

Tools Sohlbergs AB 

Triffiq Företagsprofilering AB 

Mer information om ramavtalet finns 

på www.e-avrop.com eller också kan 

Ni även ringa direkt till mig Alexandra 

Anastasiou, avtalsansvarig 

på Kommentus Gruppen AB, tel. 

08-709 59 18 alt via e-post alexandra.anastasiou@kommentus.se.

varselkläder och 

andra yrkeskläder 

har du sett alla orange och gula gubbar på 

vägarna nu för tiden? De syns rätt så bra, eller 

hur? Bakom dessa färgglada kläder ligger ett 

europadirektiv som styr användningen av dessa 

kläder och en europastandard som talar om hur 

kläderna ska vara utformade. 

Varselplaggens främsta funktion är 

att bidra till säkerheten för dig som 

arbetar i utsatta miljöer där det är 

viktigt att vara väl synlig. 

I Sverige är det lag att arbetare på 

väg ska bära denna typ av kläder, så 

kallade varselkläder. Om man inte 

följer detta lagkrav blir det böter för 

den enskilde eller för aktuell arbetsgivare. 

Kläderna är klassificerade i tre 

olika synlighetsklasser. Dessa beror 

på hur stor yta av material man 

använder. Varselkläderna består dels 

av ett fluorescerande material för 

dagsynbarhet och dels ett reflekterande 

material för nattsynbarhet. För 

varselkläder med klass 3 har kläderna 

en stor area av båda typerna av material 

och sedan faller areastorleken 

ned mot klass 1 som har minst aktiv 

yta. Vilka klasser som ska användas 

bestämmer den aktuella arbetsgivaren 

i samråd med sina anställda. 

Vid mycket trafikexponerade platser 

rekommenderas klass 3 till samtliga 

anställda. 

Vid användning av varselkläder är 

det mycket viktigt att hålla kläderna 

rena för annars är varseblivningseffekten 

försämrad. Regelbunden 

tvättning måste ske för att skyddseffekten 

ska kunna bibehållas. 

Reflexmaterialet i kläderna fungerar 

som en bil- eller cykelreflex eller 

som vägskyltar, de kastar tillbaka 

ljuset i samma riktning som det kom 

ifrån. Vid mörkertrafik gör detta att 

annalkande trafikanter lätt observerar 

personer vilka bär reflexmaterialet. 

Trafikantens strålkastarljus 

återreflekteras. 

Dagtid används i stället det fluorescerande 

materialet som höjer 

kontrasten gentemot omgivningen. 

Detta material omvandlar kortvågig 

strålning (UV) till synligt ljus och 

materialet får en ljushet som klart 

överstiger omgivningen. Det är lätt 

att upptäcka en person i dessa kläder 

då han i både i färg och ljushet skiljer 

sig från andra ting i vägens grannskap. 

Samma fast omvänt gäller för 

det fluorescerande materialet att det 

på natten inte har någon funktion. 

Då finns ingen UV-strålning som 

kan omvandlas varför kläderna blir 

lika mörka som andra kläder. 

Vad är fördelarna 

med profilkläder? 

Att målmedvetet arbeta med profilkläder 

är ett bra sätt att stärka dina 

relationer med kunder, anställda och 

samarbetspartner. Det finns många 

fördelar med profilkläder som beror 

lite på hur de används. Några generella 

fördelar är att profilkläder är; 

Målgruppsinriktat. Det är 

sändaren som avgör vem mottagaren 

ska bli. 

Flexibelt. Det finns ett stort 

utbud av profilkläder som kan 

användas till många olika ändamål 

– allt från kampanj-T-shirts till fina 

affärsskjortor. 

Personligt. Budskapen förmedlas 

oftast på ett personligt sätt eftersom 

man måste träffa bäraren av ett 

profilplagg för att kunna motta 

budskapet. 

Långsiktig kommunikation i 

bemärkelsen att profilkläder är 

beständiga. 

När man klär sig i ett profilerat 

plagg, blir man ”automatiskt” en 

tydlig representant för varumärket: 

Man agerar utifrån de normer varumärket 

står för. 

Möjligheterna är många, screentryck, 

transfertryck, direktbrodyr 

eller vävda och broderade märken. 

Vid större volymer på enklare plagg, 

speciellt i tunna material, kan screentryck 

vara att föredra. Både med 

tanke på funktion och pris. 

Funktionella yrkeskläder 

För många typer av arbeten är 

funktionella, bekväma och hållbara 

plagg ett måste. Det kan handla om 

specialdesignade kläder för vård och 

omsorg, kök och restaurang med 

flera. 

Arne Öster

» Yrkeskläder och skor « 

Almedahls Alingsås AB 

Johannes Samuelsson 

FAKTA 

Företagsnamn: 

Almedahls Alingsås Ab 

Antal anställda i Sverige: 

25 st 

Etablerat år: 

1862 

Huvudkontor: 

box 591, Hemvägen 17 

441 16 ALINGSåS 

Sveriges kommuner och landsting 

har skrivit ramavtal med Almedahls 

Alingsås AB. Avtalet gäller arbetskläder 

för vård och omsorg, kök och 

restaurang. 

Idag är vi rankade av Kommentus 

som bästa leverantör av vårdkläder. 

Tack! Vi lovar att vi ska fortsätta 

att sträva efter att vara våra kunders 

favorit. Och vår nästa utmaning 

är naturligtvis att stå högst på prispallen 

även när det gäller plagg för 

kök och restaurang. 

Att Almedahls har hängt med i 

snart 150 år saknar inte betydelse. 

Men i ärlighetens namn har det hänt 

väldigt mycket sedan Charles Hill 

startade väveriet år 1862. Dagens 

kunder ställer helt andra krav och 

produktionen har naturligtvis 

förändrats. Inte minst har den glödheta 

klimatfrågan satt ett helt nytt 

fokus på textilindustrin. På Alme- 

Regional representation i Sverige: 

rikstäckande, för mer information 

ring 0322-66 93 00. 

Aktuellt ramavtalsområde: 

Arbetskläder för vård & Omsorg, 

Kök & restaurang 

”Almedahls är ett stycke historia. 

Men framför allt väldigt mycket 

nutid och framtid.” 

dahls arbetar vi sedan många år med 

Öko-Tex, som är en humanekologisk 

märkning som garanterar mycket 

låga gränsvärden för kemikalier. 

Kläder med funktion 

och design 

Modeller, sömmar och färgval spelar 

roll för dig som går i våra kläder varje 

dag. Kläder ska vara sköna att jobba 

i. Almedahls har lång tradition av att 

utveckla arbetskläder och vi vet att 

funktionen är viktig. Våra kunder 

är de bästa recensenterna och vårt 

långa, nära samarbete med tvätteribranschen, 

har gett oss en betydande 

erfarenhet och kunskap. Och ibland 

kan kvalitet bokstavligen hänga på en 

tråd. På vårt laboratorium säkerställer 

vi att kläderna klarar våra högt ställda 

krav. Krav som måste gälla för textilier 

som ska tvättas – om och om igen. 

Giltighetstid: 

2007-12-11 – 2010-12-31, 

med möjlighet till 2 års förlängning 

Referenser/ramavtal: 

Göteborgs Stad, Haninge Kommun 

Landstingets MA-enhet i västervik (landstingstvätteri) 

fMv - försvarets materielverk 

Kontaktperson: 

johannes Samuelsson 

telefon: 0322-66 93 05, 0705-11 20 35 

telefon växel: 0322-66 93 00 

fax: 0322-66 93 49 

E-post: js@almedahls.nu 

info@almedahls.nu 

Hemsida: 

www.almedahls.nu 

AvtALSnYTT / KOMMENtUS 

Det är enkelt att prova och 

du har flera valmöjligheter 

Det ska vara enkelt och roligt att 

köpa kläder av oss. Därför åker vi 

gärna ut till dig och din arbetsplats så 

att du och dina kollegor kan prova ut 

era arbetskläder i lugn och ro. Då kan 

ni också ta del av alla våra modeller 

och färger och prova dig fram till ditt 

favoritplagg. Och om ni vill profilera 

er med tryck eller brodyr på plaggen, 

så ordnar vi självklart med det.

Röd Khaki 

Vit 

Marinblå 

design 

och 

funktion 

plagg för 

energi på 

jobbet 

Almedahls Alingsås AB • Box 591 • 441 16 Alingsås • Tel: 0322 - 66 93 00 • www.almedahls.nu

AvtALSnYTT 

Avslutade upphandlingar 

IT-produkter med tillhörande 

tjänster 2008 

Det nya avtalet kommer att presenteras 

närmare i kommande utgåva av 

Avtalsnytt. 

Upphandlande organisation: 

Kommentus 

Kontaktperson: 

Roland Pettersson 

Telefon: 08-709 59 60 

Avtalsperiod är 2008-04-01-2010- 

03-31. 

Brevförmedlingstjänster 

Skatteverket inleder en ny brevupphandling 

för sydöstra Sverige. 


Skatteverket 

Kontaktperson 

Nils-Gunnar Sträng 

E-post: 

nils.gunnar.strang@skatteverket.se 

En del av ramavtalsområdet brevförmedling 

är avtalslöst. Detta beror 

på att ramavtalet med Postexperten 

i Scandinavien AB hävdes i februari 

2008 eftersom leverantören inte haft 

tillräcklig kapacitet för att sköta sitt 

uppdrag. 

Skatteverket avser därför att under 

sommaren/hösten 2008 påbörja en 

ny ramavtalsupphandling av brevförmedlingstjänster 

för berörda 

områden. 

Upphandlingen kommer att 

omfatta postnummerområden i 

sydöstra Sverige, där bl.a. följande 

orter ingår: Hässleholm, Kristianstad, 

Olofström, Karlshamn, 

Ronneby, Tingsryd, Växjö, Karlskrona, 

Kalmar, Nybro, Högsby, 

Borgholm och Oskarshamn. 

Nytt ramavtal för de aktuella 

områdena beräknas komma att 

tecknas under januari 2009 och gälla 

för avrop från och med den 1 april 

2009. 

Lös köksutrustning 

– förlängning 

Försvarsmakten (FMLOG) har för 

avsikt att förlänga befintligt ramavtal 

med Menigo Foodservice AB (tidigare 

ICA Meny AB), inom området 

för lös köksutrustning. 

Avtalet gäller bland annat för 

avrop av köksmaskiner, knivar, 

kantiner och kärl. Med förlängning 

är avtalet giltigt till och med den 31 

maj 2009. 


Försvarsmakten (FMLOG) 

Kontaktperson 

Christina Holm 

Telefon: 0589-406 01 

E-post: christina.holm@mil.se 

Planerade upphandlingar 

Hygien och städprodukter 

Verket för högskoleservice (VHS 

upphandling) har startat arbetet 

med en ny upphandling av det statligt 

ramavtal för hygien och städprodukter. 

Det nuvarande avtalet går ut 

den 14 november 2008. 


Verket för högskoleservice 

Kontaktperson 

Annette Annerstig 

E-post: annette.annerstig@vhs.se 

En mindre förstudie har genomförts 

och arbetet med förfrågningsunderlaget 

har påbörjats. 

Rekryteringskonsulter 

Kommentus Gruppen AB genomför 

upphandling av rekryteringskonsulter. 


Sinikka Suutari 

Telefon: 08-709 59 15 

E-post: sinikka@kommentus.se 

Upphandlingen avser 

Kommunernas redovisade behov 

resulterar i att Kommentus avser 

genomföra upphandling av rekryteringskonsulter 

dels ”search” och dels 

övriga rekryteringskonsulter. 

Annonsering 

Upphandlingen planeras att annonseras 

i vecka 15, 2008. 

Planerad avtalsperiod 

Avtalstid planeras till tidigast den 

1 september 2008 t.o.m. 30 augusti 

2011, med 1 års förlängningsmöjlighet. 

Vitvaror 2008 

Kommentus inbjuder till samordnad 

upphandling av storköksmaskiner-, 

fastighetstvättmaskiner och vitvaror. 


Jeanette Hemmingsson 

Telefon: 08-709 59 63 

E-post: jeanette.hemmingsson@ 

kommentus.se 

Upphandlingen 

omfattar tre delområden 

Upphandlingen omfattar köp av 

produkter inom nedan angivna tre 

(3) delområden inklusive installation 

och service. Möjlighet ges till leverantören 

att offerera på ett eller flera 

delområden. Avtal avses att tecknas 

med upp till tre (3) leverantörer 

inom varje delområde för respektive 

upphandlande enhet. 

A. Vitvaror och hushållsprodukter 

(Vitvaror avses t.ex. kyl, tvättmaskin, 

ugn, spis m.m. med hushållsprodukter 

avses t.ex. dammsugare, 

köksapparater etc. för hushållsbruk) 

B. Fastighetstvättmaskiner (Tvättstugemaskiner, 

torkskåp, mopptvättmaskiner, 

manglar) 

C. Storköksmaskiner 

Inbjudan 

Inbjudan att delta i samordnad 

upphandling skickades till de 

upphandlande enheterna (cirka 1 

300) den 16 januari 2008. 

Sista anmälningsdatum 

Sista dag att för upphandlande enhet 

att inkomma med upphandlingsfullmakt 

var den 3 mars 2008. 

A v t a l s t i d 

Avtalet tecknas för tre (3) år med 

möjlighet för Kommentus att 

förlänga avtalet med upp till ett (1) 

år. Avtalet beräknas träda i kraft 

under slutet av oktober eller början 

av november 2008. 

Övrig information 

En mer detaljerad tidplan samt 

annan nödvändig information 

gällande upphandlingen kommer att 

meddelas underhand.

Pågående upphandlingar 

Tjänstekort 

Rikspolisstyrelsen har ansvaret för 

ramavtal avseende tjänstekort och 

nuvarande ramavtal upphör 2008- 

08-31. 


Rikspolisstyrelsen 

Kontaktperson 

Bo Stålhammar 

E-post: bo.stalhammar@polisen.se 

Utvärderingskriterier 

Det ekonomiskt mest fördelaktiga 

med hänsyn till nedan angivna kriterier; 

1. Pris 40% 

2. Leveranstid 35% 

3. Börkravspoäng 20% 

4. Säkerhetsmedvetande 5% 

Sammanfattning av upphandlingsarbetet: 

En referensgrupp för framtagning 

av förfrågningsunderlag sattes ihop i 

oktober 2007. 

Förfrågningsunderlaget var klart 

2008-02-12. 

Upphandlingen annonserades 

2008-02-18 

Rikspolisstyrelsen har beslutat att 

förlänga anbudstiden avseende tjänstekort 

att gälla till och med 17 april 

2008. 

På grund av att skallkravet i bilaga 

5a vad gäller att kortet skall förses 

med SIS-symbolen i relief har tagits 

bort så har Rikspolisstyrelsen även 

förlängt anbudstiden. 

eID 2008 

Ramavtalsupphandling eID 2008 är 

publicerad i Europeiska Unionens 

Tidning (EUT). 


Verva 

Kontaktperson 

Irene Andersson 

E-post: irene.andersson@verva.se 

Syftet med upphandlingen är att välja 

leverantörer som både kan tillhandahålla 

myndigheterna eID-tjänster för 

kontroll av e-legitimationer och kan 

utfärda e-legitimationer till stora 

grupper användare i enligt med de 

krav som staten ställer. 

Verva avser att teckna ramavtal 

med leverantörer som redan har 

försett ett stort antal privatpersoner 

i Sverige med någon form av medel 

för elektronisk identifiering och som 

omgående kan förse dessa med e-legitimationer 

enligt statens krav. 

De leverantörer som Verva tecknar 

ramavtal med svarar helt för de e-legitimationer 

man utfärdar, för avtal 

och kontakter med privatpersoner 

och för att detta som helhet bildar 

en infrastruktur för e-legitimationer 

och e-underskrifter som uppfyller de 

krav som staten ställer. 

Målet är att de privatpersoner som 

skaffar e-legitimationer ska kunna 

använda dessa för att legitimera sig 

elektroniskt och utföra e-underskrifter 

i samband med alla offentliga 

e-tjänster som kräver detta. 

Upphandlingen kommer att 

genomföras som en förhandlad 

upphandling enligt lagen 

(1992:1528) om offentlig upphandling 

(LOU), kap. 5. 

Datakommunikation, 

nätverk och telefoni 

Upphandlingen Datakommunikation, 

nätverk och telefoni 2008 

(Dante) är annonserad i EUT. 


Verva 

Kontaktperson 

Inger Höglund 

E-post: inger.hoglund@verva.se 

Följande upphandlingsområden 

genomförs som Förhandlad upphandling 

enligt lagen (2007:1091) om 

offentlig upphandling (LOU). 

Kommunikation som tjänst – 

upphandlingsområde A 

Fasta- och mobila operatörstjänster 

samt transmissionstjänster – 

upphandlingsområde C 

Följande upphandlingsområden 

genomförs som Selektiv upphandling 

enligt lagen (2007:1091) om 

offentlig upphandling (LOU). 

Kommunikationsutrustning – 

upphandlingsområde B 

Telefoner, kommunikationsutrustning 

och tillbehör - upphandlingsområde 

D 

Sista ansökningsdag är 2008-05-05. 

Verva avser att besluta vilka anbudssökande 

som ska inbjudas att 

inlämna anbud under augusti 2008. 

Verva planerar att sända ut förfrågningsunderlag 

till utvalda anbudssökande 

i anslutning till ovanstående 

beslut. Tilldelningsbeslut planeras i 

december 2008. 

Verva kommer under april/maj 

att skicka ut inbjudan till kommuner 

och landsting att delta genom fullmakt. 

Inrikes hotelltjänster 

Försvarsmakten (FMLOG) har inlett 

ny upphandling av inrikes hotelltjänster. 

Sista dag att lämna anbud är 

den 9 april 2008. 


Försvarsmakten (FMLOG) 

Kontaktperson 

Ingela Mildton-Patzelt, 

Telefon 08-514 390 92 

E-post: ingela.mildton-patzelt@mil.se 

El 2009-01 


samordnad upphandling av elenergi. 


Tony Hansson 

Telefon: 08-709 59 65 

E-post: tony.hansson@kommentus.se 

Sista anbudsdag 

Sista dag att inkomma med anbud 

var den 10 mars 2008. 

Avtalsstart 

Leveransstart är den 1 januari 2009. 

Personaluthyrning – Administrativ 

personal med mera 


upphandling av personaluthyrning - 

administrativ personal m.m. 


Sinikka Suutari 

Telefon: 08-709 59 15 

E-post: sinikka@kommentus.se 

Upphandlingen avser 

Kommunernas redovisade behov 

resulterar i att Kommentus avser 

genomföra upphandling av administrativa 

tjänster, information- och 

marknadsföringspersonal samt 

IT-personal. 

Område administrativa tjänster 

kommer att utökas med ett antal 

andra tjänster som man anmält 

behov av. 

Det är bibliotikarie, biblioteksassistenter, 

kompetensutvecklare, 

bygglovshandläggare, innesäljare, 

säljadministratör, chaufför med 

c-kort och vissa fastighetsrelaterade 

drifttjänster. 

Sista anbudsdag 

Sista dag att inkomma med anbud 

var den 4 april 2008. 

Planerad avtalsperiod 

Avtalstid planeras till tidigast 1 juli 

2008 t.o.m. 30 juni 2011, med 1 års 

förlängningsmöjlighet.

Tid och facklig- 

politisk retorik 

Våra politiker undviker klokt nog att försöka 

detaljstyra våra liv, men användningen av vår tid 

vill dom gärna reglera. främst gäller det arbetstiden, 

som ju i sin tur bestämmer utrymmet för 

fritiden. Men hur bör då balansen mellan arbete 

och privatliv se ut? Vem har svaret? 

Att väsentliga frågor om arbetstidens 

psyko-sociala betydelse saknar entydiga 

svar kan knappast förklara att 

de under senare år hamnat utanför 

den politiska debatten. Snarare har 

de ekonomiska realiteterna lagt 

en hämsko på diskussionerna om 

lagstiftad arbetstidsförkortning. Men 

i TVs Agenda den 16 mars återuppväcktes 

något överraskande frågan 

och detta trots de negativa erfarenheterna, 

som rapporterats från både 

Tyskland och Frankrike. Möjligen 

berodde det nymornade intresset 

på erfarenheterna från en Toyotaverkstad 

i Göteborg, som utgör det 

hittills enda exemplet i Sverige på 

framgångsrik tillämpning av arbetstidsförkortning. 

De politiska partier och fackliga 

organ som i sina program alltjämt 

bibehåller kravet på arbetstidsförkortning, 

hanterar frågan på samma 

sätt som den om införandet av republik 

i Sverige. Visionen lever kvar, 

men bedöms uppenbarligen inte 

som förenlig med den ekonomiska 

och politiska verkligheten. Det är 

få som idag tror att samhälleliga 

funktioner och levnadsstandard kan 

Det enda vi har är oss 

Det finns stunder i livet som jag 

aldrig kommer att glömma. Stunder 

som har etsat sig fast. Stunder som 

har varit så berörande att de sedan 

har kommit att bli avgörande för 

min fortsatta vandring. Vissa har 

kommit, andra gått, några har 

kommit tillbaka medan vissa vandrat 

bort. 

Vissa har gett så mycket gott, 

medan andra slitit sönder. 

Varje gång har jag haft valmöjligheten 

att välja hur jag skall ta hand 

om det jag fått. 

Det tog ett tag innan jag insåg 

att de möten som fördärvat kunde 

omvandlas och ur det födas något 

gott. 

Det tog ett tag innan jag insåg att 

varje stund är upp till mig. 


66 

upprätthållas på nuvarande nivå om 

tex 36 timmars arbetsvecka införs. 

Däremot är det många som tror 

att en sådan reform skulle innebära 

mindre påfrestningar i vardagen, 

mindre stress och ökade möjligheter 

att få ihop livspusslet. Detta måste 

ses som ett rimligt antagande. Likafullt 

existerar det vare sig kunskap 

eller ens politisk-facklig uppfattning 

om hur balansen mellan arbete och 

privatliv borde se ut om man kunde 

bortse från de ekonomiska konsekvenserna? 

Vad är önskvärt i psykosocial 

mening? Skulle 30 timmars 

arbetsvecka ge optimal livskvalitet? 

20 timmar? Ju mindre desto bättre? 

Det vore onekligen av intresse att 

från företrädarna för arbetstidsförkortning 

få besked om deras uppfattning 

i denna hypotetiska fråga, som 

bortser från de ekonomiska aspekterna, 

men berör den grundläggande 

synen på arbete och mänskliga 

behov. 

Under senaste decennier har 

kraven på meningsfull fritid kommit 

att bli allt högre i våra ambitioner 

till personlig utveckling, bättre 

hälsa, tätare familjeliv och större 

jag alltid erbjuds valmöjligheten att 

kunna hantera saker på sätt som för 

mig är rätt. 

Det tog ett tag innan jag insåg 

hur viktigt det var att hjälpa den 

syster som smärtas av sitt dilemma, 

att stå kvar främst då. 


det inte bara handlade om mig, utan 

även om dig och alla er andra. 

Insåg att det handlade om att vara 

avstämd med mitt innersta och då 

även ta ansvar för det. Att stå upp 

för min röst. Att be om mod när 

stunden är svår. Att det handlade om 

att tillåta mig leva fullt ut. Rakt av. 

Rätt upp och ner. 

Det har haft sitt pris. Vissa har 

tyckt att det har varit till ett jävla 

besvär, medan andra har förstått. 

Här har frukterna av gången sådd 

engagemang i barnens aktiviteter. 

Därför kan man fråga sig om den 

stress som idag tillskrives svårigheterna 

att få ihop livspusslet beror på 

40-timmars arbetsvecka eller ökade 

fritidsambitioner. Kan det rent av 

vara så att varje arbetstidsförkortning 

med automatik leder till ytterligare 

expansion av fritidsaktiviteterna så 

att livspusslet aldrig går ihop? 

Förvisso är det många frågor kring 

arbetstiden som söker sitt svar, men 

till förvirringen bidrar onekligen de 

politiska partier och fackliga organ 

fötts. Här har ordet livskvalitet fått 

en mening. 

Detta är så lätt att glömma bort. 

Så lätt att glömma av att ge den där 

varma uppbackningen och klappen 

på axeln. Så lätt att bli fartblind. Så 

lätt att sätta kronor och ören före 

vårt mänskliga rum. 

Just detta, hoppas jag, att jag äger 

klarsyn nog att välja bort. 

Tänker på alla er som inte har 

glömt av att vi alla är människor före 

allt annat. Alla er som så väl vet om 

vikten av att tillåta känslor, liv, hopp. 

Tänker på dig som äger mitt hjärta. 

Tack. 

Tina Lundberg 

som nu förespråkar arbetstidsförkortning 

dvs mindre än 40 timmar 

per vecka och samtidigt kräver att 

alla skall ha rätt till heltid dvs 40 

timmar per vecka. Förklara det, den 

som kan? Överhuvudtaget borde vi 

i arbetstidsfrågan kunna förvänta oss 

mindre av ogenomtänkt retorik och 

mer av kunskap, sans och vett hos 

våra politiska och fackliga representanter. 

Monica Johansson 


1. 2. 3. 

Ingen vet hur morgondagen ser ut. 

God morgon! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid 

förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas 

till nya behov. Oavsett om ditt företag växer snabbt eller har ett högt 

förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. 

Vill du veta mer: www.agresso.se 

Affärssystem utan bäst före-datum

posttidning 

rEtUrADrESS: 


fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg 

SVERIGES LEDANDE 

KORT- OCH BETALNINGS- 

TJÄNSTER FÖR 

STATLIGA MYNDIGHETER. 

eurocard.se 

Med Eurocard får ni smartare 

administration, istället för många 

fakturor från olika håll samlas allt 

på en faktura. Vilket spar både tid 

och pengar. Men Eurocard erbjuder 

även system för sammanställning, 

analys och uppföljning av era inköp. 

Ni får bättre ordning på kostnaderna, 

helt enkelt. Och vill ni ha kort 

med specifik köpgräns för respektive 

innehavare, väljer ni inköpskortet 

Purchasing. Detta är några av 

anledningarna till att Eurocard 

utsågs till nummer ett i det statliga 

ramavtalet inom kort- och betalningstjänster. 

För fler, kontakta oss gärna. 

Välkommen in på eurocard.se, 

eller ring vår försäljningsavdelning 

på 08-14 67 45.

LOV att välja - WebNews

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?