Fyra nya ramavtal klara - Textalk Webnews

More documents

Recommendations

Info

AVTALSNYTT Lyckad upphandling minskar statens kostnader för betalningsförmedling Riksgälden bedömer att staten kommer att spara omkring 50 miljoner kronor per år (eller 30 procent) med hjälp av de nya ramavtal som tecknats med Nordea, SEB och Swedbank. De nya avtalen löper från den 1 april 2007 till den 31 mars 2010. Därefter har Riksgälden möjlighet att förlänga avtalen ytterligare ett år. De lägre kostnaderna beror till hälften på lägre priser i de nya avtalen och till hälften på att myndigheterna tydligare styrs att byta till de mest effektiva (och högst rangordnade) tjänsterna hos respektive ramavtalsbank. Bakgrunden till avtalen är att Riksgälden har i uppdrag av regeringen att utveckla det statliga betalningssystemet. I detta uppdrag ingår att vart tredje år upphandla nya ramavtal för betalningstjänster. Upphandlingen ska täcka de 270 myndigheternas behov av betalningstjänster. Betalningstjänsterna behövs för att utföra betalningar i den egna verksamheten, som till hyror och löner. Men tjänsterna behövs även för att vissa myndigheter ska kunna utföra betalningar som är kopplade till deras specifika uppdrag, som att betala ut pensioner och olika typer av bidrag eller att ta emot skatter. Omslutningen i det statliga betalningssystemet är större än BNP Förra året gjordes sammanlagt 123 miljoner betalningar i det statliga betalningssystemet. Omslutningen uppgick till cirka 4 200 miljarder kronor vilket är ungefär 1,5 gånger så mycket som Sveriges bruttonationalprodukt under samma år. För att förmedla dessa betalningar ersatte myndigheterna bankerna med 152 miljoner kronor. De nya avtalen gör att motsvarande kostnader de kommande åren kan komma ner till runt 100 miljoner kronor, bedömer Riksgälden. Information en nyckel till bra avtal – Det finns flera förklaringar till varför avtalen blev så här bra, säger Per Franzén projektansvarig för upphandlingen vid Riksgälden. Den viktigaste förklaringen är att vi hade god kunskap kring tjänsterna vi skulle upphandla. Det gjorde att vi hade möjlighet utforma upphandlingen så att vi kunde dra nytta av de nya EU-direktiven för offentlig upphandling, vilket bl.a. innebär att ramavtalsleverantörerna måste rangordnas och/eller utsättas för en förnyad konkurrensutsättning. – Eftersom vi hade god kunskap om vad som skulle upphandlas kunde vi på ett strukturerat sätt även arbeta med frågan om hur upphandlingen skulle göras, menar Per Franzén. I det omfattande förfrågningsunderlag på ca 200 sidor som togs fram var vi tydliga med att ange de principer som skulle gälla för utvärdering och rangordning. Här definierade vi också de prismodeller som bankerna skulle tillämpa för respektive tjänst. Detta var viktigt för att kunna utvärdera och rangordna tjänsterna på ett så rättvisande sätt som möjligt. – Jag tror att denna tydlighet, tillsammans att bankerna visste att de måste få en hög rangordning för att få affärer i avtalen, hade stor betydelse till varför bankerna ansträngde sig extra hårt, säger Per Franzén. AVTALSnyTT #5 2007 Databas till stor hjälp Mycket av den kunskap vi har kring betalningsverksamheten har vi byggt upp med hjälp av information från vår egen databas i SITS (Samordnat IT stöd för Statliga betalningar). I databasen finns bl.a. statistik över hur myndigheterna använt sig av olika betalningstjänster, vilka banker som använts och kostnaden för detta. Databasen fylls dagligen på med ny information från bankerna via filöverföring. – Databasen var ett fantastiskt hjälpmedel både när vi arbetade fram prismodellerna och då vi strukturerade upphandlingen i övrigt, fortsätter Per Franzén. Bastjänstpaket till mindre myndigheter Med hjälp av databasen kunde vi få fram de tjänster som flertalet myndigheterna använder. Tanken var att vi ville skapa ett bastjänstpaket för att göra det enkelt för små myndigheter att avropa avtalen. För de mindre myndigheterna är det i regel av kostnadsskäl inte motiverat att använda flera banker. När utvärderingen av bastjänstpaketet var klar visade det sig att Nordea rangordnades på första plats medan SEB och Swedbank delade på andraplatsen. Rangordning av enskilda tjänstetyper upprätthåller konkurrensen EU-direktiven kring rangordning skulle kunna ha lett till en situation där staten blivet beroende av en enda bank för betalningsförmedling. För att minska denna risk valde vi att även rangordna 31 st separata typer av betalningstjänster. – Som ansvariga för det statliga betalningssystemet ser Riksgälden både praktiska och säkerhetsmässiga skäl till att ha flera ramavtalsbanker, menar Per Franzén. Av effektivitets- och kostnadsmässiga skäl är det naturligtvis också en fördel när flera banker konkurrerar om att få utföra samma betalningar. – Eftersom vi sen tidigare visste att bankerna är olika starka på olika områden såg vi här ett sätt att kunna bibehålla konkurrenssituationen och samtidigt styra myndigheterna till att utnyttja de bästa delarna i respektive banks avtal. Nordea rangordnades, som nämnts, högts för bastjänstpaketet medan SEB rangordnades högst för utlandsbetalningar och Swedbank för autogirobetalningar. Exakt hur marknadsandelarna mellan bankerna kommer att fördelas med de nya avtalen är för tidigt att säga. Men det är något som vi följer på månadsbasis. Staten betraktat som koncern Staten kan jämföras med en koncern bestående av 270 dotterbolag, där Riksgälden är koncernens centrala finansförvaltning. Skatteverket är den myndighet (dotterbolag) som bidrar med störst inbetalningar medan Försäkringskassan är den myndighet som gör störst utbetalningar. Statsskulden är resultatet av att staten historiskt haft större utbetalningar än inbetalningar. Riksgälden ansvarar för det statliga betalningssystemet och förvaltar statsskulden.
Vårt budskap till myndigheterna är att de ska välja bastjänstpaket och övriga tjänster enligt den rangordning som Riksgälden har gjort. Om myndigheten har särskilda skäl att göra en annan prioritering ska man dokumentera detta. Gäld är ett gammalt svenskt ord som betyder skuld Myndigheten som hanterar rikets skuld heter därför Riksgälden. Styrelsen utses av regeringen som också tillsätter högste chefen, riksgäldsdirektören, som för närvarande är Bo Lundgren, Riksgälden rapporterar till Finansdepartementet. Historia Riksgälden grundades 1789 för att skapa ordning i statens finanser. Under hela 1700-talet växte statsskulden och inflationen härjade. När statens utgifter var större än statens inkomster fanns två vägar att gå – att låna utomlands i de stora handelsstäderna eller ge ut nya sedlar och mynt. 1789 övertog ständerna (riksdagen) ansvaret för och kontrollen över den växande statsskulden. Krig ökar statsskulden Året före, 1788, hade Gustav III startat krig mot Ryssland. För att finansiera kriget gav Riksgälden ut skuldsedlar, riksdaler riksgälds. Under kriget var det svårt att låna utomlands. Kungen hade, trots riksdagens försök att ta makten över statsskulden, stort inflytande över Riksgälden ända fram till 1792, då han mördades under en maskeradbal på Operan. Förnyad konkurrensutsättning gav lägre priser Ytterligare ett sätt för att nå bra avtal var att låta de mest betalningsintensiva myndigheterna göra en förnyad konkurrensutsättning för de tjänster där antalet transaktioner är mer än en miljon per år. Även här hade vi användning av databasen med vars hjälp vi kunde sortera ut de berörda myndigheterna. Anledningen till att vi valde en förnyad konkurrensutsättning för dessa delar, var att de fyra mest betalningsintensiva myndigheterna står för runt 70 procent av kostnaderna för betalningsförmedlingen. Och eftersom vi valde att endast tillämpa en förnyad konkurrensutsättning på drygt en handfull tjänster bedömde vi att prisbilden för de mindre myndigheterna inte skulle påverkas nämnvärt. – Det visade sig i efterhand att den förnyade konkurrensutsättningen fick en stor effekt på priset berättar Per Franzén. Både standardiserade och skräddarsydda tjänster Avtalen innehåller betalningstjänster som bankerna i stor utsträckning även erbjuder företag och privatpersoner. – Standardiserade tjänster som OCR, autogiro och löneutbetalningar blir naturligtvis billigare att använda än tjänster som kräver skräddarsydda format. Men det finns också tjänster och delar i avtalen som innehåller specifika krav för staten säger Per Franzén. Detta gäller bl.a. teknik, säkerhetslösningar, likviditetshantering och återrapportering. Olika riksdaler Vid den här tiden gav både Riksbanken och Riksgälden ut sedlar, riksdaler banco respektive riksdaler riksgälds. Riksbankens riksdaler kunde lösas in mot silver och Riksbanken var enligt lag tvungen att ha silver som motsvarande minst två tredjedelar av den utestående mängden sedlar. Någon sådan begränsning hade inte Riksgälden. Riksdaler riksgälds Från början användes riksdaler riksgälds som en skuldsedel enbart för att betala smedjor, bruk och bönder för krigsförnödenheter. Men skuldsedlarna blev snabbt populära också hos allmänheten som använde dem som betalningsmedel. Skuldsedlarna, riksdaler riksgälds, hade nämligen lägre valörer än riksbankens riksdaler. Men eftersom riksdaler riksgälds inte kunde lösas in mot silver sjönk de efterhand i värde. Riksgälden och statsfinanserna Riksgälden är statens finansförvaltning och har ansvar för tre områden som alla påverkar Sveriges ekonomi. Dels är man statens internbank och ansvarar för statens betalningar och myndigheterna kan låna och måste placera sina överskottspengar hos Riksgälden. Om staten har större utgifter än inkomster lånar Riksgälden upp de pengar som behövs. Vid överskott minskar Riksgälden på statsskulden. Dels förvaltar man statsskulden. Uppdraget är AVTALSNYTT Kraven på likviditetshantering är speciella eftersom myndigheterna endast använder bankerna för att förmedla betalningar. När myndigheterna haft större inbetalningar än utbetalningar i en bank överför banken pengar till Riksgälden och vice versa. Ett annat specifikt krav gäller återrapportering till den nämnda databasen. Per Franzén att göra det till så låga räntekostnader som möjligt utan att ta för stora risker. För att finansiera statsskulden säljer Riksgälden obligationer och statsskuldväxlar. Riksgälden ger också statliga garantier och lån. När man ger en garanti eller ett lån, värderar man risken och för denna risk tar man ut en avgift. Avgifterna ska täcka kostnaderna för förluster på lång sikt. Garantier och utlåning Riksgälden ger garantier och lån till både statliga och privata företag. För att kunna göra det behövs ett beslut från riksdag och regering. Den främsta anledningen till att staten ger garantier och lån är att det ibland är svårt för företag att få låna pengar även om de är kreditvärdiga. Det kan exempelvis bero på att kreditmarknaden inte alltid fungerar perfekt eller på att en del projekt har politiska risker som banker har svårt att värdera och därför väljer att avstå från. Riksgäldens största garantier och lån finns inom investeringar i infrastruktur, som exempelvis Botniabanan, Arlandabanan (A-Train) och de svenska landanslutningarna till Öresundsbron (Svedab). Man har också gett lån till Saab och Volvo Aero i samband med flygplansprojektet Airbus 380.
Page 1 and 2: Avtalsnytt nr 5 2007 Lyckad upphand
Page 3 and 4: AVTALSnyTT #5 2007 AVTALSNYTT sig.
Page 5: AVTALSnyTT #5 2007 AVTALSNYTT Hur u
Page 9 and 10: AVTALSnyTT #5 2007 AVTALSNYTT 85 %
Page 11 and 12: Bränsledeklaration: 5.6-9.3 liter/
Page 14 and 15: » TjäNsTefordoN och förmåNsbila
Page 16 and 17: » fordoNsförhYrNiNg - reserelaTer
Page 18 and 19: » fordoNsförhYrNiNg - reserelaTer
Page 20: » fordoNsförhYrNiNg - reserelaTer
Page 23 and 24: Flexibilitet Förmånliga avtal Lå
Page 25 and 26: Nytt inrikes flygavtal Försvarsmak
Page 27 and 28: STO -GOT STO - GOT STO-GOT STO-GOT
Page 29 and 30: En punktlighet på 96 % applåderar
Page 31 and 32: Kan din dator Ubuntu? För bara ett
Page 33 and 34: WM-data ingår i LogicaCMG-koncerne

Fyra nya ramavtal klara - Textalk Webnews

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?