Krav- & kvalitetsbok - Västra Götalandsregionen

Krav- & kvalitetsbok 

om tandvård till barn & tonåringar – mellan 3 och 19 år 

2012-01-01 

Reviderad 12-05-01

Innehåll 

1 Målet för Regionens tandvård till barn och ungdomar ...........................................4 

1.1 Lokala Hälso- och sjukvårdskanslierna ansvarar till och med 19 år .........................................4 

2 Grundläggande bestämmelser för vårdgivarens ansvar ........................................5 

2.1 Föreskrifter med grundläggande skyldigheter och riktlinjer ......................................................5 

2.2 Vårdgivaren har ansvar för tandvårdspersonalens barnkompetens – exempel ........................5 

2.3 Barns rätt till behandling med lustgas eller narkos ...................................................................5 

3 Villkor i samband med behandling ..........................................................................6 

3.1 Barns och ungdomars rättigheter och säkerhet .......................................................................6 

3.2 Tillgänglighet – när och var .....................................................................................................6 

3.3 Regelbunden tandvård ...........................................................................................................6 

4 Vårdkvalitet ...............................................................................................................7 

4.1 Bemötande .............................................................................................................................7 

4.2 Prevention ..............................................................................................................................7 

4.3 Ansvar för diagnostik, riskbedömning och terapiplan ...............................................................8 

4.3.1 Pedodonti ............................................................................................................................................ 8 

4.4 Inskolning och behandling ......................................................................................................8 

4.4.1 Strukturerad och individuell inskolning ................................................................................................. 8 

4.4.2 Smärtfri behandling ............................................................................................................................. 8 

4.4.3 Karies .................................................................................................................................................. 8 

4.4.4 Parodontit och gingivit ........................................................................................................................ 9 

4.4.5 Mineraliseringsstörningar .................................................................................................................... 9 

4.4.6 Erosioner ............................................................................................................................................. 9 

4.4.7 Olycksfallskador .................................................................................................................................. 9 

4.4.8 Övriga patologiska tillstånd ................................................................................................................. 9 

4.5 Vad som inte ingår i den fria tandvården .................................................................................9 

4.5.1 Överprövning av beslut kring avgiftsfri behandling............................................................................... 9 

5 Samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård ................................10 

5.1 Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård ..................................................... 10 

5.2 Remissanledningar till specialist – exempel .......................................................................... 10 

5.3 Fall som kan behandlas inom allmäntandvården ................................................................... 10 

6 Ortodonti inom allmäntandvård och specialisttandvård ......................................11 

6.1 Ansvarsfördelning ................................................................................................................. 11 

6.2 Behandlingar inom allmäntandvården ................................................................................... 11 

6.3 Konsultationer – visningar..................................................................................................... 11 

6.4 Prioriterade avvikelser inom bett- och tandpositioner ............................................................ 12 

6.4.1 Bedömningen av risken för medicinsk och psykosocial ohälsa ............................................................. 12 

6.5 Avvikelser med för litet objektivt behandlingsbehov – exempel .............................................. 13 

6.5.1 Sagittala avvikelser ........................................................................................................................... 13 

6.5.2 Transversella avvikelser ..................................................................................................................... 13 

6.5.3 Vertikala avvikelser ........................................................................................................................... 13 

6.5.4 Avvikelser inom tandbågarna ............................................................................................................ 13 

7 Populationsinriktad prevention – FRAMM.............................................................14 

7.1 Grundåtagande för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år ................................................... 14 

7.2 Tilläggsåtagande .................................................................................................................. 15 

7.2.1 Socioekonomiskt i utsatta områden ................................................................................................... 15 

7.2.2 Träningsskola .................................................................................................................................... 15

8 Guide för strukturerat hälsosamtal ........................................................................16 

8.1 Bakgrund .............................................................................................................................. 16 

8.2 Hälsosamtalets utformning ................................................................................................... 16 

8.2.1 Hälsosamtal med föräldrar till barn upp till sju år............................................................................... 16 

8.2.2 Hälsosamtal med barn och ungdomar mellan åtta och 19 år .............................................................. 17 

9 Bilaga 1 – Tandvård för asylsökande och gömda flyktingar ................................18 

9.1 Barn som inte fyllt 18 år ........................................................................................................ 18 

9.2 Asylsökande som fyllt 18 år .................................................................................................. 19 

9.3 Gömda flyktingar och personer utan papper som fyllt 18 år ................................................... 19 

9.4 Förhandsbedömning ............................................................................................................. 20 

9.5 Tolk ...................................................................................................................................... 21 

9.6 Fakturor och ekonomifrågor .................................................................................................. 22 

9.6.1 Interna fakturor från Folktandvården................................................................................................. 22 

9.6.2 Externa fakturor från privata vårdgivare ............................................................................................ 22 

9.7 Kontakt ................................................................................................................................. 22 

10 Bilaga 2 – Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård ................23 

10.1 Bakgrund .............................................................................................................................. 23 

10.2 Syfte..................................................................................................................................... 23 

10.3 Remiss ................................................................................................................................. 23 

10.4 Ansvar .................................................................................................................................. 23 

10.5 Mål ....................................................................................................................................... 24 

10.6 Beskrivning av gränssnitt per specialitet ............................................................................... 24 

10.6.1 Bettfysiologi ...................................................................................................................................... 24 

10.6.2 Endodonti .......................................................................................................................................... 24 

10.6.3 Käkkirurgi .......................................................................................................................................... 25 

10.6.4 Oral protetik ...................................................................................................................................... 25 

10.6.5 Röntgen ............................................................................................................................................ 25 

10.6.6 Ortodonti .......................................................................................................................................... 26 

10.6.7 Parodontologi ................................................................................................................................... 26 

10.6.8 Pedodonti .......................................................................................................................................... 27 

10.6.9 Sjukhustandvård ................................................................................................................................ 27 

10.7 Underlag för rapporten.......................................................................................................... 27

1 Målet för Regionens tandvård till barn och ungdomar 

Alla mellan 3 och 19 år har rätt till förebyggande vård och vid behov även orsaksinriktad 

behandling. 

En god tandhälsa – och tandvård på lika villkor för alla är målet inom barn- och 

ungdomstandvården i Västra Götaland. 

Särskilda regler gäller för asylsökande barn och gömda barn – se bilaga 1. 

1.1 Lokala Hälso- och sjukvårdskanslierna ansvarar till och med 19 år 

Den fria tandvården för alla upp till om med 19 år är lagstadgad och administreras av de Lokala 

Hälso- och sjukvårdskanslierna. Det år patienten fyller 20 tar Tandvårdsenheten över ansvaret för 

den fria tandvården för unga vuxna – den övre gränsen för denna ålderskategori beslutats av 

Regionfullmäktige och framgår av Tandvårdsenhetens webbplats, 

www.vgregion.se/Tandvardsenheten. 

Från och med 1 januari det år patienterna inte längre anses som unga vuxna omfattas de fullt ut 

av de regler som gäller vuxentandvården. 

Krav- & kvalitetsbok för tandvård till barn & ungdomar – mellan 3 och 19 år 2012-01-01 

4

2 Grundläggande bestämmelser för vårdgivarens ansvar 

2.1 Föreskrifter med grundläggande skyldigheter och riktlinjer 

1. Tandvårdslagen SFS 1985:125 

2. Patientdatalagen SFS 2008:355 

3. Socialtjänstlagen SFS 2001:453 

4. State of the Art. Barn och smärta, Socialstyrelsen 2002 

5. Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, Socialstyrelsen ISBN 

6. 91-7201-831-3. Artikelnummer 2004-101-1 

7. Föräldrabalken 6 kap 11 §, 1949:381 

8. God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården, 

SOFS 2005:12 

9. Prioriteringar och patientsäkerhet, Svenska Pedodontiföreningen 2008 

10. FN:s konvention om barnets rättigheter, 1989 

11. Regiongemensamma riktlinjer för hantering av patienter utan papper Dnr 208 - 2008 

12. Etik i barn- och ungdomstandvården. Värdegrund och rekommendation. 

13. Svenska Pedodontiföreningen 2004 

2.2 Vårdgivaren har ansvar för tandvårdspersonalens barnkompetens – 

exempel 

1. Kunskap om och förståelse för barnets biologiska, psykologiska och sociala utveckling i 

ett åldersperspektiv 

2. Förmåga att värdera vad som är variationer i den normala utvecklingen och vad som är 

avvikande och därför behöver bedömas eller utredas mer noggrant 

3. Kunskap om såväl risk- och skyddsfaktorer som möjliga strategier och metoder för att 

gynna barns utveckling 

4. Förmåga att uppmärksamma och förstå sammanhang mellan kroppsliga och själsliga 

symtom 

5. Förmåga att kommunicera och interagera med barnet och vårdnadshavare så att 

ömsesidig förståelse och förtroende kan uppstå 

6. Förståelse för föräldraskapets villkor i dagens samhälle 

2.3 Barns rätt till behandling med lustgas eller narkos 

Barn har rätt att behandlas med lustgas eller narkos om situationen kräver det. Det är 

vårdgivarens ansvar att erbjuda det – antingen i egen verksamhet eller genom samarbete med 

annan vårdgivare eller specialistklinik. 


5

3 Villkor i samband med behandling 

3.1 Barns och ungdomars rättigheter och säkerhet 

Alla mellan 3 och 19 år ska ha en ansvarig tandläkare. Patienterna ska om möjligt få möta 

samma tandvårdsteam under uppväxten. 

Enligt socialtjänstlagen 14 kap 1 § är var och en i vårdpersonalen skyldig att anmäla till 

socialnämnden om man i verksamheten misstänker att ett barn far illa. Detta gäller exempelvis 

när ett barn med stort behandlingsbehov vid ett flertal tillfällen uteblir från behandling. 

3.2 Tillgänglighet – när och var 

För att alla barn ska ges goda möjligheter att få tandvård bör tandvårdsklinikerna ha öppet dagtid 

alla vardagar. När kliniken är stängd ska patienterna hänvisas till en annan angiven klinik. 

Barn med värk eller akut skadade tänder ska behandlas så fort som situationen kräver – helst 

inom 24 timmar. 

Barn ska kunna erbjudas sedering vid varje klinik. 

Lokalerna ska vara lätta att besöka för personer med funktionsnedsättning. 

3.3 Regelbunden tandvård 

Tandläkarundersökningar ska ske när barnet är 3, 6, 9, 12, 14, 16 och 19 år. 

I undersökningen ingår: 

1. anamnes 

2. status 

3. diagnos 

4. riskbedömning 

5. riskgruppering 

6. registrering av epidemiologi 

7. terapiplanering 

Den patientansvariga tandläkaren ansvarar för att mellanliggande undersökningar och 

munhälsobedömningar utförs på varje barnpatient. Här är barnets individuella behov enligt den 

genomförda riskbedömningen och riskgrupperingen avgörande. 

Revisionsintervallen – tiden mellan två revisionsundersökningar utförda av legitimerad 

tandvårdspersonal – bör inte överstiga 18 månader. 


6

4 Vårdkvalitet 

4.1 Bemötande 

Barn ska alltid bemötas så att de inte känner rädsla eller obehag inför och under behandlingen. 

Ta hänsyn till barnets mognad och utveckling och se till att barnets integritet bevaras. 

Behandlingen ska utgå från barnets behov – i nuet och på längre sikt – och bygga på respekt för 

barnets självbestämmande och okränkbarhet i samråd med vårdnadshavaren. 

Tolk är en rättighet för de barn och vårdnadshavare som av språkskäl eller kommunikativ 

funktionsnedsättning inte kan kommunicera med vårdpersonalen vid behandlingen. 

Barn med allvarlig eller kronisk sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning ska beaktas 

särskilt och erbjudas tandvård anpassad efter sina egna behov och förutsättningar. 

4.2 Prevention 

Barntandvården ska vara hälsofrämjande och lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. 

Preventionen ska så långt som möjligt vara evidensbaserad. Det är viktigt att ge råd till barn och 

vårdnadshavare och motivera dem till egenvård under barnets hela uppväxt. Vårdnadshavare 

ska också uppmuntras att tidigt lägga grunden för goda vanor. All tandvårdspersonal ska 

samverka och skapa en positiv attityd till förebyggande tandvård. 

Vid varje revision ska följande genomföras och dokumenteras: 

Hälsosamtal om mat, mellanmål, sötade drycker och godis – samt vikten av tandborstning 

morgon och kväll med fluortandkräm (kapitel 8). 

Fluorlackning approximalt 

För barn med kronisk sjukdom, fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar ska hänsyn tas till 

aktuella vårdprogram. 

Västra Götalandsregionens riktlinje för populationsinriktad prevention – ska bedrivas som 

ett områdesansvar av Folktandvården i Västra Götalandsregionen, se kapitel 7. 

Det är vårdgivaren som ansvarar för att tandvårdspersonalen har kunskap om riktlinjen och att de 

motiverar barn, ungdomar och vårdnadshavare att medverka i insatserna. Varje individuellt 

anpassad prevention ska ta hänsyn till att den populationsinriktade preventionen bedrivs. 


7

4.3 Ansvar för diagnostik, riskbedömning och terapiplan 

Diagnostik: Den patientansvariga tandläkaren ansvarar för att samtliga diagnoser 

dokumenteras. Tandhygienister ansvarar för diagnostik inom sitt formella kompetensområde. 

All karies – initial karies i olika stadier och manifest karies – i primära och permanenta bettet ska 

dokumenteras. I annat fall ska skälet anges i journal och terapiplan. 

All röntgenundersökning ska ske på individuella indikationer. 

Tandläkaren ansvarar för bedömning av barnets bettutveckling gällande diagnostik, planering, 

behandling och prognosbedömning. Det sker vid behov i samråd med specialist i ortodonti enligt 

särskild anvisning. 

Riskbedömningen ska vara en samlad bedömning av odontologiska, medicinska och sociala 

frisk- och riskfaktorer som kan påverka munhälsan. Bedömningen ska utmynna i en 

sammanfattande riskgruppering – lågrisk, mellanrisk eller högrisk. 

Både riskbedömningen och riskgrupperingen ska dokumenteras. 

Terapiplanen ska vara skriftlig och alltid upprättas vid varje revisionsundersökning. Orsaken till 

att eventuellt inte behandla diagnostiserad sjukdom ska anges. 

4.3.1 Pedodonti 

Den specialiserade tandvården för barn och ungdomar – ska stödja allmäntandläkarna i fråga om 

diagnostik, riskbedömning, omhändertagande av barn- och ungdomspatienter (se kapitel 5). 

4.4 Inskolning och behandling 

4.4.1 Strukturerad och individuell inskolning 

Alla barn ska ges en strukturerad och individuell inskolning så att de vänjer sig och lär sig att 

samspela för att behandlingen ska bli bästa möjliga. Som exempel kan nämnas att barn utan 

erfarenhet av invasiv behandling behöver inskolning innan ortodontiska extraktioner. 

4.4.2 Smärtfri behandling 

All behandling ska vara så smärtfri som möjligt. Lokalanestesi bör användas vid ingrepp i orala 

vävnader. 

Vid behov har barn rätt till behandling under sedering med lustgas, bensodiazepin eller generell 

anestesi. Tandläkare ska kunna utföra sedering oralt och rektalt med bensodiazepiner. 

Midazolam, både oral och rektal lösning, ska finnas på kliniken och användas i enlighet med 

sederingsutbildning och lokala anvisningar. 

4.4.3 Karies 

Karies ska behandlas orsaksinriktat och på individuella indikationer i både primära och 

permanenta bettet. Behandling ska ske så att nya skador inte uppkommer, initiala skador ges 

möjlighet till remineralisation och progression av manifesta skador ska om möjligt förhindras. 

Vid restaurering av primära tänder ska åtgärden med hänsyn till prognos och kvarvarande 

funktionstid beaktas och vid val av restaureringsmaterial ska både kariesaktivitet och framtida 

kariesrisk vägas in. Vid omfattande behandlingsbehov i det permanenta bettet och/eller behov av 

endodontisk behandling ska extraktionsalternativ övervägas. 


8

4.4.4 Parodontit och gingivit 

Parodontit och gingivit ska behandlas och följas upp. Vid parodontala skador i primära och 

permanenta bettet ska behandling ske i samverkan med specialisttandvård. 

4.4.5 Mineraliseringsstörningar 

Mineraliseringsstörningar ska terapiplaneras tidigt. Vid behov görs detta i samråd med specialist. 

Vid svåra störningar bör extraktion övervägas. 

4.4.6 Erosioner 

Erosioner ska diagnostiseras och behandlas så tidigt som möjligt. Vid grava erosionsskador där 

orsaken är oklar bör remiss till specialist övervägas. 

4.4.7 Olycksfallskador 

Vid olycksfallskador ansvarar tandläkare för diagnostik, planering, behandling och 

prognosbedömning av bettet. Vid allvarliga skador eller större senkomplikationer bör specialist 

konsulteras. 

4.4.8 Övriga patologiska tillstånd 

Övriga patologiska tillstånd i tänder, käkar och orala mjukvävnader ska diagnostiseras, 

journalföras, terapiplaneras och behandlas. 

4.5 Vad som inte ingår i den fria tandvården 

Nedanstående ingår inte i den kostnadsfria barntandvården 

1. Tandskydd 

2. Tandsmycken 

3. Kosmetisk tandvård som blekning eller omformning av tand eller yta 

4. Förlorad tandregleringsapparat eller bettskena 

En merkostnad för material och tekniker för en restaurativ behandling som barnet eller 

vårdnadshavaren begär får bekostas av barnet/vårdnadshavaren själv – om den behandlande 

tandläkaren bedömer att den önskade behandlingen kostar mer än vad som är nödvändigt från 

odontologisk synpunkt. Den behandling som tandläkaren föreslår ska i dessa fall ge ett 

funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat. 

4.5.1 Överprövning av beslut kring avgiftsfri behandling 

En särskild prövningsgrupp överprövar beslut kring avgiftsfri behandling angående barn- och 

ungdomstandvård inom Västra Götaland. Överprövningen görs på vårdnadshavarens eller 

barnets begäran. Prövningsgruppen ska utarbeta riktlinjer för handläggningen. 


9

5 Samverkan mellan allmäntandvård och specialisttandvård 

Den specialiserade tandvården för barn och ungdomar – pedodonti – ska stödja 

allmäntandläkarna i fråga om diagnostik, riskbedömning och omhändertagande av barn- och 

ungdomspatienter. Specialisttandvården ska även medverka i allmäntandvårdens 

kompetensutveckling, delta i konsultationer och ge förslag på vårdprogram och erbjuda 

ämnesspecifik kunskapsuppdatering. Specialisttandvården har ansvar för att informera såväl 

privata som offentliga vårdgivare om sina tjänster. 

Ett fåtal patienter kan behöva en pedodontist som sin huvudansvariga tandläkare. 

5.1 Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård 

Se Bilaga 2 – Gränssnitt mellan specialisttandvård och allmäntandvård; en rapport från 

Folktandvården. 

5.2 Remissanledningar till specialist – exempel 

1. Svåra behandlingsproblem som kräver specifikt omhändertagande exempelvis på 

grund av icke förväntat resultat, psykolog- och/eller narkosbehandling 

2. Funktionsnedsättning, allvarlig sjukdom och kronisk sjukdom med 

orala/behandlingsmässiga manifestationer eller där den orala situationen är 

svårbedömd 

3. Komplicerade trauma eller senkomplikationer efter trauma där kontakter med övriga 

specialiteter kan bli aktuell 

4. Grava tandutvecklingsstörningar 

5. Grav karies 

6. Grava parodontala tillstånd 

7. Allvarliga patologiska tillstånd i käkar och mjukvävnader 

8. Behov av komplicerade protetiska ersättningar 

5.3 Fall som kan behandlas inom allmäntandvården 

1. Strukturerad inskolning till tandvård för barn över tre år 

2. Sederingar med bensodiazepiner på barn över tre år 

3. Lustgassedering 

4. Lagningar och extraktioner hos barn över tre år 

5. Enklare traumafall 

6. Enklare friläggningar 

7. Enklare incisioner och excisioner, t ex frenulumplastik 

8. Vanliga tandutvecklingsstörningar 

9. Enklare protetiska fall 


10

6 Ortodonti inom allmäntandvård och specialisttandvård 

6.1 Ansvarsfördelning 

Allmäntandläkaren har det primära ansvaret för att avgöra om och när en patient ska visas för 

ortodontispecialist. Patienten ska då erbjudas remiss till specialistklinik. Allmäntandläkaren har 

också det yttersta ansvaret för att en uppföljning och en helhetssyn tillämpas på patientens käk- 

och bettutveckling. 

På patienter som behandlas på specialistklinik ska allmäntandvården vara behjälplig med akuta 

åtgärder samt kontrollera och underhålla retentionsapparatur efter avslutad specialistbehandling. 

Allmäntandvården ska även bistå med behandlingsåtgärder som krävs för att genomföra en 

specialistbehandling exempelvis extraktioner och friläggningar. 

Ortodontispecialisten ger skriftliga rekommendationer som stöd för allmäntandläkaren i beslutet 

kring diagnostik, planering, behandling, och prognosbedömning. Ortodontispecialisten ska vid 

behov bistå med en bedömning av tandregleringsbehovet. 

6.2 Behandlingar inom allmäntandvården 

Behandlingar som allmäntandvården kan planera, utföra och ansvara för - exempel: 

1. Bettslipning 

2. Extraktioner 

3. Avtagbar apparatur (klammerplåtar, aktivatorer mm) 

4. Lingualbågar 

5. Quad Helix 

6. Crosselastic 

7. Diastemaslutare 

8. EOD 

9. Omvänt EOD 

6.3 Konsultationer – visningar 

Allmäntandvården ska i samråd med ortodontispecialist arrangera konsultationer (visningar) och 

ansvara för att beslutade ortodontibehandlingar kan påbörjas vid lämplig tidpunkt. 

Allmäntandläkaren ska närvara vid konsultationerna och presentera frågeställning, anamnes, 

status, diagnos och helst ett behandlingsförslag. Patient och vårdnadshavare ska informeras om 

syftet och formen för konsultationen. Nödvändiga registreringar i form av röntgen, foto och 

modeller ska finnas tillhands vid konsultationen. 

Om allmäntandläkaren har få barn- och ungdomspatienter och därigenom saknar underlag för 

regelrätta konsultationer, får denna verksamhet arrangeras på annat sätt i överenskommelse 

med den aktuella specialistkliniken. 


11

6.4 Prioriterade avvikelser inom bett- och tandpositioner 

Bett- och tandpositionsavvikelser är i sig ingen sjukdom men kan vara en orsak till både 

medicinsk och psykosocial ohälsa. Syftet med tandregleringen inom den avgiftsfria tandvården 

för 3- till 19-åringar är att förebygga just ohälsa. När en behandling mer anses ha en kosmetisk 

verkan för allmänt höjande av livskvaliteten, ska den däremot inte finansieras av de offentliga 

medlen i barntandvårdspengen 1 . 

6.4.1 Bedömningen av risken för medicinsk och psykosocial ohälsa 

Bedömningen ska ha en så hög vetenskaplig förankring som möjligt – och präglas av en 

helhetssyn på patienten. Det utesluter i princip index som bygger på en kvantifiering av 

avvikelsens storlek 2 . För patient och anhöriga är en förklarande beskrivning av avvikelsen att 

föredra, framför att precisera millimetermått. En avvikelse som beskrivs som ”måttlig till lätt” 

antyder att behandlingen höjer patientens livskvalitet. Beskrivs avvikelsen däremot som ”grav” 

eller ”extrem” bedöms risken för ohälsa som stor. Exempelvis ökar risken för trauma mot 

framtänder om avvikelsen är ett extremt överbett och risken för mobbning ökar vid grava 

felställningar som påverkar utseendet. 

Eftersom det saknas säkra urvalsinstrument 3 kan icke evidensbaserade index ge en viss 

vägledning och hjälp i urvalsprocessen. Det slutliga ställningstagandet måste dock alltid bygga på 

en helhetsbedömning av patientens ansikte, tänder och tandrader 4 . 

1 1996/97:SoU14 

2 SBU Nr 176/2005 

3 SBU Nr 176/2005 

4 I Västra Götalandsregionen har av tradition två snarlika index använts, IOTN index (Index of Treatment Need; Brook och 

Shaw 1992) och Socialstyrelsens behandlingsbehovsindex (MF nr 71, 1967), där bettavvikelser i det primära och 

permanenta bettet enligt graderna 5 och 4 respektive grad 4 och 3 skulle berättiga till avgiftsfri ortodontibehandling. Inom 

vuxentandvården finns numera också anvisningar för vilka bett- och tandpositionsavvikelser som berättigar till ersättning 

inom det nya tandvårdsstödet (SFS 2008:193). 


12

6.5 Avvikelser med för litet objektivt behandlingsbehov – exempel 

6.5.1 Sagittala avvikelser 

Horisontell överbitning (HÖB) med kompetent läppslutning 

Invertering av alla fyra incisiver med HÖB till och med cirka -1 mm, eller invertering av enstaka 

tänder, i båda fallen utan tvångsförning 

Postnormal eller prenormal ocklusion utan andra anomalier 

6.5.2 Transversella avvikelser 

Bilateralt korsbett utan tvångsförning eller andra avvikelser (exempelvis platsbrist) 

Korsbitning/saxbitning utan artikulationsstörning 

6.5.3 Vertikala avvikelser 

Frontalt eller lateralt öppet bett till och med cirka 2 mm 

Djupbett med gingival kontakt utan irritation 

6.5.4 Avvikelser inom tandbågarna 

Smärre kontaktpunktsförskjutning 

Mindre mittlinjeförskjutning ök i förhållande till ansiktet 

Smärre glesställningar och diastema mediale understigande 2 mm 


13

7 Populationsinriktad prevention – FRAMM 

Populationsinriktad prevention ska utföras av Folktandvården och ingår i verksamhetens 

områdesansvar för barn- och ungdomstandvården. Syftet är tydliga och gemensamma riktlinjer 

som ska ge en likvärdig behandling oavsett var i Regionen patienterna bor. Arenorna för de 

hälsofrämjande insatserna är vardagliga mötesplatser, främst BVC, skola och Folktandvården. 

Folktandvården ansvarar för att sin tandvårdspersonal har kunskap om FRAMM och att de 

motiverar barn, ungdomar och vårdnadshavare att medverka i insatserna. Varje individuellt 

anpassad prevention ska ta hänsyn till att den populationsinriktade preventionen bedrivs. 

Arbetsmodellen för den populationsinriktade preventionen i Västra Götalandsregionen heter 

FRAMM och personal som arbetar med den finns inom både allmäntandvården och 

specialisttandvården. 

7.1 Grundåtagande för barn och ungdomar mellan 3 och 19 år 

Insatserna omfattar alla barn och ungdomar i Regionen – oavsett individernas tandhälsotillstånd. 

Skolan som arena omfattar även grundsärskolan. 

Det grundläggande hälsobudskapet inom FRAMM är: 

Tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll 

Sunda matvanor 

Ålder Tillfälle Åtagande/insats Arena 

Blivande 

föräldrar 

FTV etablerar samverkan med MVC, 

som lämnar informationsmaterial om 

munhälsa och betydelsen av god 

munvård 

0 år 1:a hembesöket FTV etablerar samverkan med BVC 

(som erbjuder fluoridanalys av vatten i 

privat brunn) 

6 mån BVC-besök BVC informerar föräldrar att barnet får 

munhälsopaket från FTV 

6 mån FTV skickar ut broschyr, tandborste och 

fluortandkräm 

1 år Munhälso- 

bedömning 

Hälsosamtal om mat, dryckesvanor, 

godis samt om vikten av tandborstning 

med fluortandkräm morgon och kväll. 

10-16 år En hälsolektion om munhälsa och tobak 

under åk 4-6 och åk 7-9 

13-16 år Fluorlackning och kort tandhälsobudskap 

en gång per termin i åk 6-9 (totalt 8 

gånger) 

MVC 

Bostad 

BVC 

FTV 

Bostad 

BVC eller 

FTV 

Skola 

Skola 


14

7.2 Tilläggsåtagande 

Befolkningsgrupper med stora behov får extra insatser. 

7.2.1 Socioekonomiskt i utsatta områden 


0-19 år FTV samverkar med andra hälsoaktörer i 

området och i skolan 

6-12 år Undersökning 

/behandling 

Fissurförsegling av första och andra 

permanenta molaren vid lämplig ålder 

och tillfälle 

6-16 år Fluorlackning och kort tandhälsobudskap 

4 gånger per termin under åk 0-9. 

7.2.2 Träningsskola 

Samverkan om utbudet i skolcaféer och 

kioskverksamhet 

Lämplig 


FTV 

Skola 


0-1 år Om barnet inte finns i BVC ser FTV till 

att remiss kommer från sjukvården för 

tandvård 

6-16 år – Personalen motiveras och instrueras 

att genomföra daglig tandborstning på 

eleverna. 

– Professionell tandborstning med 

fluorgel en gång per månad under 

skolterminerna. 

– Hälsobudskap med olika tema till 

personalen. 

– Samverkan med andra aktörer i skolan 

Träningsskola 

15

8 Guide för strukturerat hälsosamtal 

8.1 Bakgrund 

Den dagliga kosten och våra matvanors betydelse för uppkomst av karies får inte nedvärderas. I 

den populationsinriktade preventionsmodellen FRAMM är den grundläggande strategin att 

stimulera och stötta alla till sunda matvanor och tandborstning med fluortandkräm morgon och 

kväll. Folktandvården i Västra Götaland har därför hälsosamtal med alla revisionspatienter mellan 

8 och 19 år samt med föräldrarna till barnpatienter upp till sju år. Samtalen handlar om patientens 

munhygien och kostvanor. 

Tandvården har med framgång arbetat med fluorprevention i kampen mot karies. Forskningen 

har också visat att detta är den största orsaken till förbättrad munhälsa bland barn och ungdomar 

de senaste 30 åren. Dock är den främsta anledning till karies felaktiga mat- och dryckesvanor 

med frekvent intag av socker i allt fler produkter. Två oberoende nordiska studier har dessutom 

visat att omkring 25 % av 14-åringarna inte borstar tänderna dagligen, vilket innebär att tänderna 

inte regelbundet tillförs viktigt fluor, som finns i fluortandkrämen. 

Hälsosamtalet har av dessa två skäl koncentrerats till patientens matvanor och intag av söta 

drycker och godis samt vikten av tandborstning med fluortandkräm morgon och kväll. Syftet med 

samtalet är inte bara att ge bättre förutsättningar för god munhälsa utan även mindre risk för 

fetma och diabetes. Här är barnen särskilt viktiga då våra beteende grundläggs redan i 

barndomen. 

8.2 Hälsosamtalets utformning 

Vid revisionsundersökningen ställs tre öppna frågor – utifrån en modern pedagogik, MI 

(motivational interviewing) – och svaren skrivs i daganteckningen. Därefter får patienten/föräldern 

frågan om han/hon vill veta vad som är bra för munhälsan. Syftet är att goda vanor ska 

förstärkas, och att patienter med en ohälsosam livsstil ska motiveras till en positiv förändring. 

8.2.1 Hälsosamtal med föräldrar till barn upp till sju år 

Hälsofrågorna Hälsobudskapet 

Vad ger du ditt barn att dricka? Saft och läsk är inte vardagsdryck. 

Hur ofta äter ditt barn godis? Vänta med godis så länge det går. 

Hur går det med borstningen av ditt barns 

tänder? 

Tillåt godis högst en gång i veckan. 

Du som förälder ska borsta ditt barns 

tänder morgon och kväll med 

fluortandkräm. 


16

8.2.2 Hälsosamtal med barn och ungdomar mellan åtta och 19 år 

Hälsofrågorna Hälsobudskapet 

Vad brukar du dricka? Saft och läsk är inte vardagsdryck. 

Hur ofta äter du godis? Ät godis högst en gång i veckan. 

Hur går det med tandborstningen? Tandborstning morgon och kväll med 

fluortandkräm. 

Hälsosamtalet har stöd på nationell nivå av Livsmedelsverkets och Statens Folkhälsoinstituts 

underlag för handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, där det i insats 25 står: 

”Hälsosamtal om barnets och familjens matvanor bör rutinmässigt genomföras som en del av 

tandhälsokontrollerna. 


17

9 Bilaga 1 – Tandvård för asylsökande och gömda flyktingar 

Landsting och regioner ska erbjuda en god tandvård till alla som är bosatta i Sverige. Omedelbar 

tandvård ska även ges till den som befinner sig här utan att vara bosatt landet. 

Skyldigheten för landsting och regioner att ge vård anges i: 

- Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 

- Lag (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 

- Tandvårdslag (1985:125) 

Definitioner 

Asylsökande är en utländsk medborgare som har tagit sig till Sverige och begärt skydd mot 

förföljelse men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller 

migrationsdomstol. Alla asylsökande har LMA-kort. 

LMA-kort visar att innehavaren är asylsökande och därmed berättigad till tandvård enligt 

gällande bestämmelser. (LMA – Lagen om Mottagande av Asylsökande.) 

Gömd flykting och person utan papper vistas i Sverige utan tillstånd – exempelvis efter att ha 

fått avslag på sin asylansökan eller meddelats beslut om avvisning/utvisning men håller sig 

undan så att beslutet inte kan verkställas. Det kan även vara en person som inte har sökt asyl 

och som saknar uppehålls- eller arbetstillstånd eller visum. Dessa personer har inga giltiga LMAkort. 

9.1 Barn som inte fyllt 18 år 

Alla asylsökande barn och gömda barn som inte fyllt 18 år har rätt till kostnadsfri, regelbunden och 

fullständig tandvård som övriga barn bosatta i Västra Götaland. Det är patientens födelsedag och inte 

hela kalenderår som avgör bedömningen. 

Omfattande tandvård ska förhandsbedömas. 

Behandlingsansvaret för barn som inte fyllt 18 år ligger i första hand hos Folktandvården, men patienten 

har alltid rätt att välja vårdgivare. 

Asylsökande ska alltid uppvisa giltigt LMA-kort. 


18

9.2 Asylsökande som fyllt 18 år 

Asylsökande som fyllt 18 men inte 22 år har rätt till kostnadsfri omedelbar tandvård och tandvård 

som inte kan vänta (se faktaruta på nästa sida). Det är patientens födelsedag och inte hela kalenderår 

som avgör bedömningen. 

Asylsökande som fyllt 22 år har rätt till omedelbar tandvård och tandvård som inte kan vänta (se 

faktaruta på nästa sida) – men ska betala 50 kronor i patientavgift per besök. Det är patientens 

födelsedag och inte hela kalenderår som avgör bedömningen. 

Behandlingsansvaret för asylsökande som fyllt 18 år ligger i första hand hos Folktandvården. Vid svåra 

smärtor får även jourhavande privattandläkare behandla asylsökande. Privattandläkare har bara rätt att ge 

smärtlindring. Om den behandling som återstår kan anses vara tandvård som inte kan vänta, ska 

privattandläkare omedelbart remittera patienten till Folktandvården. 

All behandling utöver omedelbar tandvård och tandvård som inte kan vänta, ska betalas av patienten själv. 

Asylsökande ska alltid uppvisa giltigt LMA-kort. 

9.3 Gömda flyktingar och personer utan papper som fyllt 18 år 

Gömda flyktingar och personer utan papper som fyllt 18 år ska vid behov erbjudas omedelbar tandvård (se 

faktaruta på nästa sida), men patienten betalar själv kostnaden för vården. 

Tandvårdslagen fråntar inte patienten sitt betalningsansvar – men vården ska komma i första hand och 

kostnaden i andra hand, enligt Västra Götalandsregionens riktlinjer. 

Omedelbar tandvård och tandvård som inte kan vänta avser: 

1. Akuta, infektiösa tillstånd i tänderna och deras omgivning. Exempelvis sanering av infektionsfoci, 

extraktion och akut rotbehandling. Även tandvård som är en följd av akutbehandling till exempel fortsatt 

rotbehandling, temporära kronersättningar och långtidstemporära fyllningar avses. För rotbehandling av 

tänder bakom 6:or krävs godkänd förhandsbedömning. 

2. Svåra smärttillstånd av varierande orsak och traumatiska tandskador av sådan natur att de kräver 

omedelbart omhändertagande. Vid traumafall bör en noggrann gränsdragning ske mellan vad som kan 

anses fordra omedelbar vård och vad som inte kan anses kräva detta. 

3. Temporär protetisk ersättning vid förlust av en eller flera tänder i samband med trauma. Exempelvis när 

akutbehandling eller trauma medfört tandlucka i framtandsområdet. Den definitiva protetiska behandlingen 

kan däremot vänta. Vid frakturerad tandkrona bör roten skyddas med provisorisk kronersättning. 

4. Sekundärkariesangrepp i anslutning till kron- eller brokonstruktioner, som kan äventyra 

bibehållandet av konstruktionen, bör åtgärdas. 

5. Fastsättning av lossnad krona, lagning av avtagbar protes samt ersättning av sådan protes som gått 

förlorad eller skadats så att den inte kan lagas, bör även ingå i ersättningsberättigad vård under 

förutsättning att protesen kan anses absolut nödvändig från estetisk och funktionell synpunkt för den 

vårdsökande. 

6. Vid akuta fall med pulpaskada eller osteit bör lämpligheten av rotbehandling eller extraktion prövas 

varvid indikationerna för extraktion vidgas. Därvid bör hänsyn tas till inte bara tandens värde från 

funktionell och estetisk synpunkt utan även till den vårdsökandes bettstatus i övrigt. 

Källa: Socialstyrelsens Allmänna Råd 1995:4 Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar 


19

9.4 Förhandsbedömning 

Tandvårdsenheten bedömer: 

- Om patienten är berättigad till tandvård för asylsökande personer oavsett ålder och för 

gömda flyktingar som inte fyllt 18 år. 

- Om den föreslagna behandlingen är lämplig utifrån asyltidens längd eller patientens behov. 

- Om det begärda priset är skäligt enligt Tandvårdsenhetens Ersättningslista för Särskilt 

Tandvårdsstöd. 

- OBS – vård till gömda personer och personer utan papper som fyllt 18 år ska inte 

förhandsbedömas. De bekostar sin vård själva. 

Behandling ska förhandsbedömas i följande fall: 

All tidsdebitering – oavsett den beräknade kostnaden. 

Behandling som beräknas kosta mer än 8 000 kronor per behandlingsperiod (12 månader 

från underökningsdatumet). Dock behöver omedelbar tandvård till gömda flyktingar och personer 

utan papper som fyllt 18 år inte förhandsbedömas, då vården ska betalas av patienten själv. 

Omfattande tandvård till barn som inte fyllt 18 år ska alltid förhandsbedömas. Här avses 

exempelvis tandreglering (ortodonti) och behandling med käkbensförankrad tandersättning 

(implantat). 

Rotbehandling av tänder bakom 6:or. 

Ansökan om förhandsbedömning 

Använd blanketten Begäran om förhandsbedömning (samma blankett som gäller för Särskilt 

Tandvårdsstöd). Det går inte att göra elektronisk begäran om förhandsbedömning, eftersom 

asylsökande inte har fullständiga personnummer. 

Röntgenbilder ska alltid bifogas. 

Kostnaden beräknas enligt Tandvårdsenhetens Ersättningslista för Särskilt Tandvårdsstöd. 

Patientuppgifter: Ange om patienten är asylsökande 

Gömda barn som inte fyllt 18 år anges som ”gömt barn” 

Födelsedatum med åtta siffror (åååå-mm-dd) eller fullständigt 

personnummer 

Notera alltid asylsökandes LMA-nummer 

All förhandsbedömd vård ska slutföras inom ett år från beslutet. I annat fall ska en ny 

förhandsbedömning göras. 

Ansökan med bilagor skickas till: 

Västra Götalandsregionen 

Regionens Hus 

Tandvårdsenheten 

405 44 GÖTEBORG 

Blanketten Begäran om förhandsbedömning samt Tandvårdsenhetens Ersättningslista för 

Särskilt Tandvårdsstöd finns på www.vgregion/Tandvardsenheten > Särskilt Tandvårdsstöd 

> Blanketter / Regler och Ersättningslista 


20

9.5 Tolk 

Om det behövs får tolk användas vid behandling av asylsökande personer oavsett ålder samt vid 

behandling av gömda barn som inte fyllt 18 år. Tolk ska bokas genom en tolkförmedling som har 

avtal med Västra Götalandsregionen. 

Kostnaden betalas av Enheten för Asyl- och Flyktingfrågor inom Västra Götalandregionen. 

Gömda flyktingar och personer utan papper som fyllt 18 år ska själva betala kostnaden för 

tolk. 

Obligatoriska uppgifter vid bokning av tolk: 

Asylsökandes LMA-nummer 

Gömda barn som inte fyllt 18 år ska anges som ”gömt barn” 

De lokala hälso- och sjukvårdskanslierna kan svara på frågor angående tolkverksamheten. 


21

9.6 Fakturor och ekonomifrågor 

All ersättningsberättigad tandvård faktureras enligt Tandvårdsenhetens Ersättningslista för Särskilt 

Tandvårdsstöd. 

En kopia av eventuell förhandsbedömning ska bifogas fakturan. 

Patientuppgifter i fakturaunderlaget: 

Ange om patienten är asylsökande. 

Gömda barn som inte fyllt 18 år anges som ”gömt barn” 

Födelsedatum med åtta siffror (åååå-mm-dd) eller fullständigt personnummer. 

Notera alltid asylsökandes LMA-nummer. 

Ersättningskravet ska minskas med belopp som mottagits i patientavgifter från asylsökande som fyllt 22 år. 

Gömda flyktingar eller personer utan papper som fyllt 18 år ska inte faktureras, de bekostar sin vård själva. 

9.6.1 Interna fakturor från Folktandvården 

I 71106 

Regionens hus 

542 87 Mariestad 

9.6.2 Externa fakturor från privata vårdgivare 

Regionkansliet 

Fe 991 

405 93 Göteborg 

Referens: Beställar-ID 6004001 

9.7 Kontakt 

Tandvårdsenheten 

Gunnar Henning 

Tandvårdsstrateg 

gunnar.henning@vgregion.se 

Asylenheten är struken 

Folktandvården 

Åke Jonson 

Kvalitetssamordnare 

ake.jonson@vgregion.se 

Frågor om fakturering 

Marie-Louise Eklind 

marie-louise.eklind@vgregion.se 

010-441 37 76 


22

10 Bilaga 2 – Gränssnitt mellan specialisttandvård och 

allmäntandvård 

Rapport från Folktandvården – 14 oktober 2009. 

10.1 Bakgrund 

Följande dokument är en sammanställning av ett arbete med att ta fram ett gränssnitt mellan 

allmäntandvård (ATV) och specialisttandvård (STV) som gjorts inom Folktandvården Västra 

Götaland 2009. 

I dokumentet anges de utredningar, den diagnostik och de behandlingsmoment som anses ingå i 

ATV. För STV:s del anges exempel på vad som anses höra hemma inom respektive specialitet. 

10.2 Syfte 

ATV och STV ska gemensamt sträva efter att förenkla och möjliggöra tidig kontakt. Syftet är att 

ge varje patient rätt vård vid rätt tillfälle på ett kostnadseffektivt sätt. Förutom hjälp med viss 

akutbehandling och behandling efter remiss ska STV stödja ATV genom rådgivning, konsultation, 

auskultation och vägledning. 

10.3 Remiss 

Remiss till STV bör föregås av terapidiskussion på ATV-kliniken där man ställer sig frågorna: 

• Kan någon kollega på kliniken lösa problemet? 

• Kan någon kollega på närliggande ATV-klinik lösa problemet? 

För att underlätta remissbedömning och prioritering ska remiss till STV alltid utformas enligt 

gällande remissrutiner och enligt anvisningar för elektroniska remisser i T4. 

Frågeställningarna är ibland komplicerade och STV:s tandläkare tillsammans med remittenten 

avgör i sådana fall om den aktuella remissfrågeställningen utgör grund för omhändertagande 

inom STV eller inte. 

10.4 Ansvar 

Innan STV har påbörjat sin behandling av patienten ansvarar remitterande tandläkare för 

patientens behandling och eventuellt omhändertagande av akuta besvär. 

Huvudansvarig tandläkare är patientens allmäntandläkare. I ett fåtal fall kan STV ta över ansvaret 

för hela behandlingen efter överenskommelse med remittenten. 

Utförande och/eller uppföljning av behandling sker inom ATV eller STV efter överenskommelse 

mellan remittör och STV. 


23

10.5 Mål 

Målsättningen är att flertalet patienter efter avslutad behandling vid STV ska återgå till ATV. Om 

en patient under pågående STV-behandling ska få delar av behandlingen utförd inom ATV ska 

ett system för överförande till ATV finnas. En sådan patient ska handläggas med förtur inom ATV. 

10.6 Beskrivning av gränssnitt per specialitet 

10.6.1 Bettfysiologi 

ATV 

• Tidigt identifiera, diagnostisera och behandla orofaciala smärttillstånd och/eller 

funktionsstörningar i käksystemet 

• Smärtutredning och eliminering av dental/bettfysiologisk smärta 

• Diagnostisera och behandla käkmuskelutlöst spänningshuvudvärk STV 

STV 

• Diagnostisera och behandla oklara smärttillstånd i huvud- hals- nacke samt övriga orofaciala 

smärttillstånd och/eller funktionsstörningar i käksystemet på remitterade patienter 

10.6.2 Endodonti 

ATV 

• Diagnostik av sjukdomar i pulpa och periradikulär vävnad 

• Akut behandling av pulpit och apikal parodontit 

• Omhändertagande av traumaskadade tänder med pulpainvolvering 

• Successiv exkavering och överkappning 

• Pulpaektomi och rotbehandling av tänder där inga särskilda svårigheter föreligger 

• Revision av rotfyllning med bristande teknisk kvalitet och där inga särskilda svårigheter 

föreligger 

STV 

• Utredning och endodontisk behandling av patienter som led i behandling av svåra 

allmänmedicinska tillstånd med krav på hög infektionskontroll, symtom och/eller fynd som avviker 

från det normalt förväntade 

• Endodontisk utredning och behandling när adekvat endodontisk behandling ej lett till önskat 

resultat eller stora tekniska svårigheter förväntas 


24

10.6.3 Käkkirurgi 

ATV 

• Diagnostisera dentala och dentoalveolära avvikelser • Tandextraktioner 

• Dentoalveolär kirurgi: Rotrester, retinerade tänder, enklare friläggning, frenulumplastik 

• Biopsi av förmodade benigna slemhinneförändringar på alveolarutskott och i bucca 

• Kirurgiskt avlägsnande av mucocele i underläppen 

• Dentala abscesser med buccala incisioner 

• Smärtutredning och eliminering av dental/bettfysiologisk smärta 

• Diagnostik, behandling och uppföljning av tandtrauma 

STV 

• Övrig käkkirurgi, till exempel förändringar med malignitetsmisstanke, anomalikirurgi, komplexa 

dentoalveolära traumata, käktraumata, och mjukdelsskador 

• Implantatkirurgi 

• Vidare när behandlingssvårigheter av teknisk natur förväntas eller då patienten är en 

medicinsk riskpatient 

• Infektioner med spridning och infektioner i munbotten 

10.6.4 Oral protetik 

ATV 

• Identifiera och diagnostisera protetiskt behandlingsbehov 

• Informera patienten om möjliga behandlings- och kostnadsförslag 

• Utföra protetisk behandling av normal svårighetsgrad enligt nedan: 

- Platt- och partialprotetik 

- Okomplicerad kombinationsprotetik 

- Kron- och broprotetik oberoende av utsträckning 

- Implantatprotetik om tandläkaren har tilläggsutbildning 

- Reparaturer 

STV 

• Vara behjälplig med terapiplanering efter att allmäntandläkaren gjort undersökning och 

inledande utredning 

• Hjälpa till om problem uppstår under behandlingens gång eller om behandlingen misslyckas 

• Utreda det protetiska behandlingsbehovet samt då behov föreligger även utföra den protetiska 

behandlingen på patienter där tekniska svårigheter eller svårigheter av medicinsk eller 

psykologisk natur förväntas 

• Käkprotetiska behandlingar 

10.6.5 Röntgen 

ATV och övrig specialisttandvård 

• Utföra bildtagning med intraoralt, i förekommande fall även extraoralt, placerad detektor för olika 

typer av patienter och frågeställningar inkl OPG om tandläkaren har adekvat utbildning 

• Radiologiskt ledningsansvarig tandläkare ansvarar för kvalitetssäkring av filmbaserat och digitalt 

system, inklusive strålhygieniskt arbetssätt 

• Vid osäkerhet om tolkning och diagnostik eller när annan teknik krävs, remitteras till specialist 

STV 

• Utredningar som kräver utrustning och kompetens utöver vad som finns på kliniker i ATV 

• Stöd för ATV vid bildtagning, bildtolkning och kvalitetssäkring 


25

10.6.6 Ortodonti 

ATV 

Identifiera och diagnostisera ortodontiskt behandlingsbehov. 

Baskompetens: 

• Bettslipning 

• Extraktionsbehandlingar 

• Avtagbar apparatur (klammerplåtar, aktivatorer mm) 

• Lingualbågar 

• Quad Helix 

• Crosselastic 

• EOD 

• Underhåll av retentionsapparatur 

Utökad kompetens: 

• Enklare fast apparatur 

• Omvänt EOD 

STV 

• Diagnostik, terapiplanering och fortlöpande behandlingsrådgivning i samband med visning av 

patienter på ATV-kliniker 

• Behandling av bettavvikelser efter remiss 

• Utredning och behandling av fall som kräver specialistkompetens 

10.6.7 Parodontologi 

ATV 

• Diagnostisera förekomst, utbredning och svårighetsgrad av parodontal sjukdom och infektioner 

kring implantat samt identifiera riskpatienter i ett tidigt skede. Upprätta en terapiplan 

• Genomföra icke-kirurgisk parodontal kausal behandling 

• Utföra begränsad parodontalkirurgisk behandling 

• Utvärdera den parodontala behandlingen 

• Ansvara för parodontal stödbehandling 

STV 

• Omhändertagande av patienter med aggressiva gingivala eller parodontala problem. 

Behandling av patienter med peri-implantit 

• Diagnostik, terapiplanering och behandling av patienter med kronisk parodontit, där 

behandling i allmäntandvården ej gett förväntat eller önskat resultat 

• På begäran bistå med terapiplanering efter att allmäntandläkaren gjort undersökning 


26

10.6.8 Pedodonti 

ATV 

• Konventionell tandbehandling på barn och ungdomar 

• Strukturerad inskolning till tandvård 

• Sedering med midazolam och bensodiazepiner 

• Lustgassedering om tandläkaren har adekvat tilläggsutbildning 

• Omhändertagande samt uppföljning av trauma 

• Dentoalveolär kirurgi 

• Handlägga patienter med tandutvecklingsstörningar 

STV 

• Svåra behandlingsproblem som kräver specifikt omhändertagande 

• Uteblivet förväntat resultat av insatt behandling 

• Utreda och behandla funktionsnedsättningar, allvarliga sjukdomar och kroniska 

sjukdomar med orala/behandlingsmässiga manifestationer eller där den orala 

situationen är svår att bedöma 

10.6.9 Sjukhustandvård 

Sjukhustandvården arbetar ofta med komplicerade frågeställningar inte bara av dontologisk utan 

också medicinsk, social och psykologisk natur. 

ATV 

Patienter med 

• tandvårdsrädsla där inte särskilda skäl för omhändertagande av sjukhustandläkare finns 

• fysiska funktionshinder där tillgång till klinikens faciliteter är möjlig 

• hög ålder med/utan psykogeriatrisk sjukdom utan risk för allvarliga medicinska komplikationer 

• okomplicerad blödningsproblematik 

• blodburen smitta (till exempel hepatit, HIV) 

• välkontrollerad allmänsjukdom (till exempel hjärtsjukdom, diabetes, KOL, RA) 

• psykiska eller mentala funktionshinder med mindre omfattande kooperationssvårigheter 

• omfattande tandsjukdomar; karies och parodontit 

STV 

• Akut tandvård för patienter som är inneliggande på sjukhus 

• Tandvård för patienter där god munhälsa är särskilt viktig för prognosen beträffande allvarliga 

sjukdomstillstånd och behandlingar 

• Utreda och behandla patienter med svåra oralmedicinska tillstånd 

10.7 Underlag för rapporten 

Uppdragshandling ”Mall för framtagande av gränssnitt mellan allmän- och specialisttandvård”. 

Göran Stegersjö; 2009: 2009 04 06. 

Ämnesrådens avrapporteringar av ovanstående uppdrag. 

Uppdragshandling ”Sammanställning av gränssnitt mellan allmän- och specialisttandvård”. 

Göran Stegersjö; 2009: 2009 09 02. 


27

Krav- & kvalitetsbok - Västra Götalandsregionen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?