pdf - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

PRÄSTADÖMETS SESSION
Prästadömets myndighet och kraft
Prästadömet är Guds myndighet, delegerad till människor på
jorden, att handla i allt för människornas frälsning (se Spencer W.
Kimball, ”The Example of Abraham”, Ensign, juni 1975, s. 3).
Prästadömet är det medel varigenom Herren handlar genom
människor för att frälsa själar. Ett av Jesu Kristi Kyrka av Sista
Dagars Heligas kännetecken, både förr och nu, är Herrens
myndighet. Det kan inte finnas någon sann kyrka utan gudomlig
myndighet.
Vanliga män ges prästadömets myndighet. Värdighet och
villighet — inte erfarenhet, expertkunskap eller utbildning —
kvalificerar en man för ordination inom prästadömet.
Mönstret för att ta emot prästadömets myndighet beskrivs i
femte trosartikeln: ”Vi tror att en man för att predika evangeliet
och betjäna i dess förordningar måste kallas av Gud genom
profetia och genom handpåläggning av dem som har
myndighet.” Så en pojke eller en man tar emot prästadömets
myndighet och ordineras till ett visst ämbete av en som redan bär
prästadömet och som auktoriserats av en ledare med
vederbörande prästadömsnycklar.
En prästadömsbärare förväntas utöva sin heliga myndighet
enligt Guds heliga sinne, vilja och avsikt. Ingenting i prästadömet
är självcentrerat. Prästadömet används alltid för att tjäna,
välsigna och stärka andra.
Det högre prästadömet tas emot genom en helig ed som
innefattar plikten att handla med den myndighet (se L&F 68:8)
och det ämbete (se L&F 107:99) som emottagits. Som bärare av
Guds heliga myndighet ska vi verka av oss själva och inte
påverkas av andra (se 2 Nephi 2:26). Prästadömet är till sin natur
snarare aktivt än passivt.
President Ezra Taft Benson har sagt:
”Det räcker inte att ta emot prästadömet och sedan passivt
vänta tills någon får oss att handla. När vi tar emot prästadömet
tar vi på oss ansvaret att verka aktivt och med iver för att
befrämja rättfärdighetens sak på jorden, ty Herren säger: …
’Den som inte gör något förrän han blir befalld och tar emot
en befallning med tveksamt hjärta och utför den med lättja, han
är fördömd’ [L&F 58:29]” (So Shall Ye Reap [1960], s. 21).
78