pdf - The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints

LÖRDAGENS MORGONSESSION
För länge sedan berättade en kvinna sorgset om hur hon
under universitetstiden hade begått ett allvarligt felsteg med sin
pojkvän. Han ordnade med abort. I sinom tid tog de studenten
och gifte sig och fick flera andra barn. Hon berättade hur svårt
det var för henne att betrakta sin familj, sina underbara barn, och
se platsen i sitt sinne som nu är tom, där ett barn saknades.
Om det här paret tillämpar försoningen lär de sig att dessa
erfarenheter och smärtan som de bär med sig från dem kan
försvinna. Ingen smärta varar för evigt. Det är inte lätt, men det
var aldrig meningen att livet skulle vara lätt eller rättvist.
Omvändelse och det varaktiga hopp som förlåtelsen för med sig
är alltid värt alla ansträngningar.
Ett annat ungt par berättade sorgset att de just besökt en
läkare som berättat att de inte kunde få egna barn. De var
förkrossade över nyheten. De förvånades när jag sade till dem att
de faktiskt var rätt lyckligt lottade. De undrade hur jag kunde
säga något sådant. Jag berättade för dem att deras tillstånd var
långt mycket bättre än andra pars, par som kunde bli föräldrar
men som förkastade och själviskt undvek detta ansvar.
Jag sade till dem: ”Ni vill i alla fall ha barn, och den önskan
kommer att vara till stor fördel för er under ert jordiska liv och
längre, eftersom den ger andlig och känslomässig stabilitet. I
slutändan blir det mycket bättre för er eftersom ni ville ha barn
men inte kunde få några, jämfört med dem som kunde få barn
men inte ville ha några.”
Det finns andra som förblir ogifta och därför barnlösa. En del,
på grund av omständigheter bortom deras kontroll, fostrar barn
som ensamstående mor eller far. Det är ett temporärt tillstånd.
Inom evighetens tidsram — men inte alltid under jordelivet —
uppfylls all rättfärdig längtan.
”Om vi i detta livet sätter vårt hopp endast till Kristus … då
är vi de mest beklagansvärda av alla människor.” 3
Det yttersta syftet med all aktivitet i kyrkan är att en man och
en kvinna och deras barn ska vara lyckliga i hemmet, skyddade
genom evangeliets principer och lagar, tryggt beseglade i det
eviga prästadömets förbund. Män och hustrur måste veta att
deras främsta kallelse — som de aldrig blir avlösta från — är att
ta hand om varandra och sina barn.
6