Tidning - SCA

yg ienfaktorn

Innehåll Nº 2 2008
6

20
26
30
16
Vad är smutsigast: Tangentbordet eller toalettsitsen?
Säljer en butik mer om kunderna går motsols?
Svaren finns på Shape Up-sidorna.
Bristande hygien är ett stort hot mot hälsan i såväl
tillväxtländerna som i västländerna. I Sverige
dör fler av dålig hygien än av olyckor i trafiken.
Ryssar vill ha lyx även på toaletten, barn lämnar
blöjåren allt senare och Europa blir bättre på att ta
hand om det växande sopberget.
SCAs nye vd Jan Johansson ska med sin nya
organisation fokusera på att växa inom hygienprodukter.
Den kanadesiska contortatallen trivs i de svenska
skogarna och har flera fördelar framför den
svenska furan.
Aktieägarna fick ett träd med sig hem från årets
stämma och Liberos vårkollektion har inspirerats
av 1970-talet.
Möbler i wellpapp sparar inte bara träd och
minskar koldioxidutsläppen – de kan vara riktigt
vackra också.
SCA ökade vinsten under det första kvartalet.

tangentbord hade så
många bakterier att det fanns risk för
matförgiftning. Det framkom i en
undersökning från University College
London Hospital. Tidigare undersökningar
har visat att tangentbord på
kontor i snitt innehåller 400 gånger
fl er bakterier än toalettsitsen. Boven i
Lyx
dramat är framför allt när datoranvändarna
äter lunch vid skrivbordet.
Matresterna sätter sig i tangentbordet
och blir hem för miljontals bakterier.
Visste du att du måste fatta minst tio
beslut när du ska köpa toalettpapper?
Ska du till exempel ha enlags-, tvålags-,
trelags- eller kanske till och med fyrlagspapper?
Olika förpackningar har
olika antal rullar och olika långa rullar.
För att inte tala om alla olika mönster
som fi nns. Dessutom skiljer sig kvaliteten
en hel del mellan olika märken. De
fl esta vill inte ha alltför strävt papper,
men å andra sidan får det inte vara så
mjukt att det går sönder när det blir
blött och det får heller inte ludda av sig.
– Att jämföra trelagspapper med en-
lagspapper är inte relevant, säger Annette
Storm Hanssen på SCA Tissue Europe.
Det är två helt olika produkter!
Längden mellan olika toalettpappersmärken
kan variera stort, från
under 20 meter till över 60 meter. Så
att köpa billigt kan bli dyrt i längden.
Under ett helt liv lägger en genomsnittsperson
i Europa ner 2 500 euro på
toalettpapper.

Längre och tyngre
för miljöns skull
Den ryska detaljhandeln fortsätter att växa och omsatte förra året
cirka 100 miljarder euro. Störst på marknaden är nu ryska X5, med
drygt 5 procent av marknaden. Tyska Metro är näst störst och har
lyckats kapa åt sig nästan 5 procent av den ryska detaljhandeln sedan
etableringen år 2000, enligt den ryska webbtidningen Kommersant.
De flesta känner säkert till att doften
från nybakat bröd ökar köplusten när vi är
i livsmedelsbutiken. Men det finns många
andra knep för att få oss att konsumera
mer. Till exempel ökar köpen av dagligvaror
om kunden går motsols i butiken istället
för medsols. Förklaringen är att det är
lättare för högerhänta. Likaså handlar vi
mer till en blå bakgrund än en röd, slår
forskaren och författaren Jens Nordfält
fast i den prisbelönta boken "Marknadsföring
i butik”, enligt Dagens Nyheter.
Han visar också att stora prisskyltar får
oss att tro att priset är lågt, en effekt som
blir ännu mer påtaglig om skylten är belyst
med lysrör. Eftersom 80 procent av köpbesluten
tas på plats i butiken, har också
varornas placering stor betydelse. Välkänt
är att basvaror som bröd och mjölk ska
placeras långt ifrån varandra. Var i hyllan
varan finns är också viktigt. En placering i
hörnet istället för mitt i en lång hyllrad kan
öka försäljningen med så mycket som 400
procent, enligt Nordfälts undersökning.

Brister i hygien upplevs som ett stort problem
i västvärlden och tillväxtekonomierna.
Det visar en hygienundersökning från United
Minds bland 5 000 personer i sex västländer
samt Kina, Ryssland och Mexiko.
hygienfrågan är av stort
intresse för hela världen.
På sina håll handlar det
om liv och död, medan
det för andra mer är
en fråga om livskvalitet.
För att få veta mer om
matiskt. Hälften av svenskarna oroar
sig aldrig över sjukdomsrisken i samband
med hygien och endast 5 procent
gör det regelbundet. Men även i Sverige,
det land där den upplevda hygienrisken
är minst, dör enligt vissa beräkningar
fl er av bristande hygien än av olyckor i
folks vanor och attityder om hygien har trafi ken. Det största problemet är här
SCA låtit göra en undersökning i nio län- bristande handhygien inom vården.
der. Undersökningen visar att tre fjärde- – Grova uppskattningar säger att undelar
av de tillfrågade oroas ibland, ofta gefär 10 procent av alla patienter som
eller alltid för att de ska bli sjuka på grund läggs in drabbas av vårdrelaterade in-
av bristande hygien. Mest orolig är man i fektioner. Av dem hade kanske 20–30
Mexiko. Nästan alla (93 procent) oroar procent varit möjliga att förhindra, till
sig någon gång över den hygienrelaterade exempel genom bättre handhygien, sä-
sjukdomsrisken. En femtedel av mexikager Jonas Bonnedahl, hygienöverläkare
nerna bär på en ständig rädsla för att bli vid Länssjukhuset i Kalmar.
sjuka på grund av bristande hygien. Bristande handhygien på toaletten
Sverige är det land där hygien och upplevs som den enskilt största hälso-
sjukdomar upplevs som minst problefaran, enligt undersökningen. Därefter

NÄSTAN EN
TREDJEDEL AV
KINESERNA
AVSTÅR OFTA
FRÅNATT ÄTA
MIDDAG HOS
BEKANTA
PÅ GRUND AV
HYGIENSKÄL.
följer bristande handhygien vid måltider,
felaktig hantering av livsmedel vid
matlagning och smittorisken i kontakten
med andra människor.
Hur är det då med handhygienen i
de olika länderna? Ganska bra, enligt
undersökningen – i alla fall i samband
med toalettbesök. 95 procent uppger
att de tvättar händerna när de är på toaletten.
Före måltider tvättar 83 procent
händerna, svenskar avviker med endast
drygt hälften. I andra situationer varierar
handhygienen kraftigt mellan de
undersökta länderna. Till exempel är
det i Kina och Mexiko vanligt att tvätta
händerna efter att ha hanterat pengar.
Och i Ryssland tvättar nio av tio händerna
när man kommer hem.
Det fi nns också skillnader i hur man
upplever hälsorisker mellan de olika

länderna: Nästan åtta av tio mexikaner
upplever dålig hygien vid matlagning
och måltider som ett av de största
problemen. Mexikanerna är dessutom
de som i störst utsträckning upplever
hygienrisker med att inte duscha/bada
tillräckligt ofta. Ryssar och kineser utmärker
sig genom att de ser större faror
i kontakter med djur än genomsnittet.
visar att rädslan
för dålig hygien påverkar människors beteende
i vardagen. Mest påtagligt är detta
vid besök på offentliga toaletter, mer än
hälften avstår från att använda offentliga
toaletter. Bland kvinnor är den siffran hela
70 procent. Men även i andra situationer
hämmar hygienoron: Nästan en tredjedel
av kineserna avstår ofta från att äta middag
hos bekanta på grund av hygienskäl.
Var tredje amerikan och kines avstår från
att åka kommunalt av samma skäl.
I stort sett alla tillfrågade i undersökningen
tänker mest på hygien och renlighet
i samband med att de besöker offentliga
toaletter. Många funderar också
på hygienen i samband med restaurangbesök,
när de måste röra ytor i offentliga
utrymmen och vid besök på badhus. En
tredjedel oroar sig ofta för att bli smittade
av sina kollegor på arbetsplatsen.
När det gäller den personliga hygienen
visar undersökningen att det vanligaste är
att duscha eller bada en gång om dagen.
Mexiko och Australien har mest frekventa
duschare, medan hälften av kineserna
duschar max två gånger i veckan.
Majoriteten ägnar mellan tio minuter
och en halvtimme åt sin morgontoalett
varje dag, men med stora kulturella
skillnader. Svenskar och kineser klarar
sig på mindre än tio minuter, medan
mexikaner gärna dröjer sig kvar i badrummet
längre än en halvtimme.
Trots den pågående miljö- och klimatdebatten
är det inte ens hälften som anger
att miljöpåverkan är avgörande för beslutet
när de köper hygienprodukter som bindor,
tvål och papper. Svenskar och ryssar
är de som tar minst hänsyn till miljöaspekterna
och som ändrat sitt beteende i minst
utsträckning. Fransmän, mexikaner och
kineser har däremot ändrat sitt beteende i
hög grad sedan debatten tog fart.
När det gäller tabubelagda ämnen finns
stora kulturella skillnader. Nästan en
femtedel av fransmännen kan inte tänka
sig att prata om sin hårvård med någon
annan, medan det totalt sett bara är fyra
procent av de utfrågade som inte vill det.
I Mexiko tycker nästan hälften att det är
pinsamt att prata om sin fothygien och i
Kina anses det mycket genant att tala om
kroppsbehåring.
Skillnader mellan könen förekommer
också. Medan kvinnor tycker att det är
känsligare att tala om inkontinens än män
så tycker männen att det är jobbigare att
tala om menstruation. Närmare hälften av
männen tycker också att det är obehagligt
att behöva handla bindor och tamponger.
De flesta tillfrågade, 85 procent, kan ändå
tänka sig att prata med sin partner om
olika hygienfrågor, medan bara 9 procent
kan tänka sig att tala med främlingar och
nya bekantskaper om detta.

Att vissa hygienrelaterade ämnen är
tabubelagda ställer till stora problem,
inte minst för kvinnor i olika delar av
världen. Många kvinnor hindras att gå i
skolan eller arbeta de dagar som de har
menstruation på grund av bristande tillgång
till mensskydd, vilket bland annat
bottnar i en rädsla för att tala om ämnet.
När det gäller vad som uppskattas som
rent och fräscht hos kvinnor tycker både
kvinnor och män att rakning av benen är
viktigast. Därnäst kommer användning
av parfym och smycken, att ha långt hår,
undvika smink, sätta upp håret och använda
hudkräm. Kraven är högst på ryska
kvinnor. Där är det fl est som uppskattar
I MEXICO
TYCKER NÄS-
TAN HÄLFTEN
ATT DET ÄR
PINSAMT ATT
PRATA OM SIN
FOTHYGIEN.
när kvinnor rakar benen, bär smycken
och sminkar sig. Frankrike och Mexiko
föredrar parfymerade kvinnor, medan
svenskarna gillar naturlig doft.
I Kina och Tyskland tycker en fjärdedel
att benen kan få förbli lurviga. Männen
å sin sida ska helst klippa hår och
naglar, raka sig samt undvika krämer
och smycken.
I Mexiko uppskattas parfymerade
män, medan majoriteten i Kina tycker
att de hellre kan hoppa över parfymen.
I Mexiko gillar man ett välskött skägg
och i Kina föredrar man renrakat. Tyskar
och amerikaner uppskattar långt hår
och ryssar tycker att det är trevligt med
längre välskötta naglar även hos män.

1
3
5
2
4
6
SCA höjer kunskapen
kring hygien
undersökningen handlar om upplevd
hygien och presenteras i artikeln här intill.
– Vi har länge arbetat med att höja kunskapsnivån
inom SCAs produktkategorier och varumärken.
De undersökningar vi nu genomför tar ett
samlat hygiengrepp utifrån en rad olika dimensioner,
säger Bodil Eriksson, kommunikations-
direktör för SCA.
Många frågor som rör hygien är starkt tabubelagda. Tystnad
och okunskap gör livet kortare och besvärligare att leva för många
människor i världen.
– För SCA som en av världens största tillverkare av hygienprodukter
fi nns både ett mänskligt och ett affärsmässigt skäl att hygienfrågor
uppmärksammas och diskuteras, säger Bodil Eriksson.
Resultaten från undersökningarna och andra initiativ på hygienområdet
kommer att visas på SCAs webbplats och i olika event.
är att öka tillväxttakten på hygienområdet.
Speciellt i utvecklingsländerna fi nns en stor potential i och med
att användningen av hygienprodukter fortfarande är mycket låg
och att den disponibla inkomsten stiger i många av länderna. En
annan trend som talar för en ökad användning av hygienprodukter
är den åldrande befolkningen.
– Människor som lämnar fattigdom börjar nästan omedelbart
att prioritera den personliga hygienen. Bara i Indien lämnar nu ungefär
430 miljoner människor fattigdomsstadiet och utvecklingen
i Kina och Sydamerika är likadan, berättar Bodil Eriksson.
I Mexiko har SCA
redan utvecklat mensskydd
för en målgrupp
som inte är så köpstark.
Dels har det
handlat om att göra
enkla produkter som
kan säljas till lågt pris,
dels att göra produkterna
lättillgängliga.
– Produkterna säljs
i mycket små butiker
i avlägsna byar. På
vissa ställen säljer vi
dem i en-pack, och de
mindre förpackningarna
ökar tillgängligheten,
säger Bodil
Eriksson.

Vilka gäster har du?
Att driva restaurang handlar om att ta väl hand om sina gäster.
Att ge dem en positiv upplevelse som gör att de trivs och
kommer tillbaka.
Berätta för oss vilka gäster du har så talar vi om hur du kan
förbättra helhetsupplevelsen för dem. Och samtidigt spara
tid och pengar med Tork System i restaurangen, köket
och era hygienutrymmen.
Tork System – Vilka gäster du än har!
Kontakta oss eller din grossist för mer information.
SCA TISSUE EUROPE AFH, Tel 031-746 00 00, www.tork.se
Tork ® is a registered trademark owned by the company SCA Tissue Europe.
Tork servettdispenser ger gästerna tillgång
till rena och mjuka servetter. Behållaren är
lätt att fylla på, ger en minskad förbrukning
och enkel att hålla ren, vilket underlättar
personalens arbete.

Jack Sim från Singapore är mannen som vill ge
toaletter status och bryta tabut kring att tala om
kiss och bajs. För att förbättra den sanitära
situationen i världen grundade han World Toilet
Organization, WTO, för sju år sedan.
Världstoalettorganisation och
loggan i form av en toasits får nog många
att dra på munnen. Men det har Jack Sim
inget emot. Tvärtom. Han ser humor som
ett effektivt vapen för att få människor
att våga tala om toaletter, kiss och bajs.
För om man ska kunna göra något åt den
sanitära situationen måste man också
kunna tala klarspråk.
– En annan nyckel till framgång är
att öka statusen av att ha bra toaletter
och därmed efterfrågan. Det är mycket
mer effektivt än att bara upplysa om
rena hälsovinster, menar Jack Sim.
Hans mål är att människor ska vilja
satsa på bra toaletter på samma sätt
som de vill ha en tv eller mobiltelefon
om de får mer pengar att röra sig med.
– Vi försöker påverka synen på toaletter
i olika delar i världen så att det ska anses
som lågstatus att inte ha en. Då blir det
fl er som vill prioritera detta, säger Jack
Sim.
Hans intresse för toaletter började för
drygt tio år sedan. Då läste han en artikel
där Singapores förra premiärminister
Goh Chok Tong menade att skicket på ett
lands offentliga toaletter kan användas
som måttstock för landets sociala utvecklingsnivå.
– Eftersom toaletterna här i Singapore
var i uselt skick beslöt jag mig för
att göra något åt det och bildade The
Restroom Association of Singapore,
berättar Jack Sim.
I samband med uppstädningen av de

Jack Sim från Singapore är mannen som vill ge
toaletter status och bryta tabut kring att tala om
kiss och bajs. För att förbättra den sanitära
situationen i världen grundade han World Toilet
Organization, WTO, för sju år sedan.
Världstoalettorganisation och
loggan i form av en toasits får nog många
att dra på munnen. Men det har Jack Sim
inget emot. Tvärtom. Han ser humor som
ett effektivt vapen för att få människor
att våga tala om toaletter, kiss och bajs.
För om man ska kunna göra något åt den
sanitära situationen måste man också
kunna tala klarspråk.
– En annan nyckel till framgång är
att öka statusen av att ha bra toaletter
och därmed efterfrågan. Det är mycket
mer effektivt än att bara upplysa om
rena hälsovinster, menar Jack Sim.
Hans mål är att människor ska vilja
satsa på bra toaletter på samma sätt
som de vill ha en tv eller mobiltelefon
om de får mer pengar att röra sig med.
– Vi försöker påverka synen på toaletter
i olika delar i världen så att det ska anses
som lågstatus att inte ha en. Då blir det
fl er som vill prioritera detta, säger Jack
Sim.
Hans intresse för toaletter började för
drygt tio år sedan. Då läste han en artikel
där Singapores förra premiärminister
Goh Chok Tong menade att skicket på ett
lands offentliga toaletter kan användas
som måttstock för landets sociala utvecklingsnivå.
– Eftersom toaletterna här i Singapore
var i uselt skick beslöt jag mig för
att göra något åt det och bildade The
Restroom Association of Singapore,
berättar Jack Sim.
I samband med uppstädningen av de

singalesiska toaletterna upptäckte han
att det fanns ytterligare 15 toalettorganisationer
i världen, men ingen paraplyorganisation.
– Därför grundade jag World Toilet
Organization för att kunna samla och
sprida kunskap. Behovet är enormt. I en
värld där 40 procent av befolkningen inte
har tillgång till toaletter och miljontals
människor dör på grund av detta är det
dags att vi börjar agera, säger Jack Sim.
Sedan starten av WTO år 2001 har
antalet medlemsländer växt till 46 och
ett hundratal organisationer och myndigheter
på olika nivåer är inblandade.
Ett college har startats och varje år hålls
ett stormöte i något av medlemsländerna
för att diskutera, visa tekniska och praktiska
lösningar, sprida goda exempel och
ta fram konkreta handlingsplaner.
– För att det ska bli handling och inte
bara en massa prat håller vi workshops
i stället för föreläsningar. Arbetsgrupperna
är sammansatta så att alla kompetenser
och möjlighet till beslutsfattande
finns, säger Jack Sim.
att medvetenheten kring
den sanitära situationens betydelse ökat
oerhört, inte minst i Asien. Därför har
det också börjat hända saker. Ett exempel
är Kina där Peking satsat 100 miljoner
US-dollar på att bygga 4 000 förstklassiga
toaletter inför OS i år.
– Det har spridit sig till andra delar
av Kina. I Shanghai började man rusta
upp toaletterna vilket gett en mängd
nya offentliga toaletter för till exempel
taxichaufförer, i affärscenter och för
allmänt bruk, berättar Jack.
exempel är indiska
Sulabh International som byggt ett stort
antal offentliga toaletter som nu drivs
och sköts av kastlösa. Resultatet har inte
bara blivit förbättrad sanitet utan också
att kastsystemet kunnat brytas genom
att de kastlösa fått förbättrade villkor,
tjänar mer pengar och kan skicka sina
barn till skolan.
– Det går inte att bara förlita sig på donationer.
Därför är det ett jättebra exempel på
hur den sanitära utvecklingen kan ske på
affärsmässiga grunder, säger Jack Sim.
För att få välstånd och ekonomisk
utveckling i ett land krävs tillgång till
dugliga toaletter. Många länder förlorar
oerhörda summor på att människor
varje dag måste köa till ett fåtal offentliga
toaletter eller leta upp en avskild
plats för att uträtta sina behov. Världshälsoorganisationen,
WHO, har beräknat
att investeringar i förbättrad sanitet
kan spara en halvtimme per dag för personer
med dålig tillgång till sanitet. För
ett hushåll med sex personer innebär det
21 timmar per vecka som istället kan
ägnas åt arbete eller studier.
Investeringar i förbättrad sanitet ger
också flera andra ekonomiska vinster.
I dagsläget orsakar dålig sanitet en rad
olika diarrésjukdomar i utvecklingsländerna.
Bättre sanitet minskar både sjukvårdskostnader
och kostnader för förlorad
arbetstid. Dessutom lär sig friska
barn mer i skolan och bidrar på sikt till
en höjd kompetensnivå i landet.
För kvinnor är det speciellt viktigt med
förbättrad sanitet. Många flickor slutar
skolan när de får sin menstruation eftersom
de saknar tillgång till bra toaletter.
Likaså måste många kvinnor stanna hemma
från sina arbetsplatser under menstruationen
när toaletter saknas.

Libresse bindor ser olika ut fram och bak. Eftersom de är formade efter din kropp blir de både
säkrare och bekvämare. Läs mer på www.libresse.se FEEL SECURE. WEAR LIBRESSE. RESSE. RESSE

För de shoppingglada ryssarna
omfattar den pågående
kärlekshistorien med kända
och starka varumärken
även vardagens mer oglamorösa
områden. När ryska
konsumenter idag väljer
toalettpapper ska det vara rätt
märke på rullen.
e
fter årtionden med partior- Den ryska marknaden för mjukpapganet
Pravda som främsta per växer med 9 procent årligen, SCAs
sällskap på toaletten, är rys- varumärke Zewa är marknadsledande
sarna på väg att upptäcka en lyx många med över 30 procent räknat i värde.
västliga konsumenter tar för givet – det – I Ryssland är det varumärken som
mjuka toalettpappret.
gäller, jämfört med de mogna markna-
Och det ska vara rätt märke på rullen: derna i väst är andelen egna varumär-
– För en växande grupp ryska konsuken i Ryssland mycket låg, konstaterar
menter är varumärket avgörande, även Ingolf Braun. Den region han ansvarar
när de väljer vardagliga varor som toa- för kan idag delas upp i två delar:
lettpapper, berättar Ingolf Braun, chef Dels länder som Ungern och Tjeckien
för SCA Consumer Tissue Region East som alltmer närmar sig västliga konsum-
och fortsätter:
tionsmönster och papperskonsumtion.
– De som har pengar köper dyrare Dels länder som Ryssland och Rumäni-
och bättre varumärken som vårt Zewa, en, som fortfarande är en bit ifrån väster-
som uppfattas som ett västerländskt valändska nivåer. Historiskt är den ryska
rumärke. Något som i de fl esta ryssars konsumtionen av mjukpapper låg, även
ögon borgar för kvalitet.
om hänsyn tas till en lägre köpkraft.

Idag konsumerar medel-Olga 1,4 kilo
mjukpapper per år, att jämföra med grannarna
i Ungern som gör av med i snitt 8
kilo per år. För att inte nämna USA med
en snittförbrukning på 21 kilo.
Samtidigt berättar den här typen av
statistik inte hela sanningen. Den ryska
ekonomiska boomen, i stor utsträckning
baserad på försäljning av gas och
olja, är extremt ojämnt fördelad.
Den växande andelen rysk medelklass
med pengar att spendera återfi
nns främst i de större städerna som St
Petersburg och Moskva. Samt i ryska
”Klondykestäder” som växt upp kring
gas och oljefyndigheterna.
– Konsumtionen av mjukpapper i
Moskva är i snitt ca 8 kilo per år, vilket är
i nivå med Ungern, säger Ingolf Braun.
På hemmaplan återspeglas förtjusningen
i lyx och status även i valet av
toalettpapper.
– I jämförelse med våra andra marknader
så är ryssarna väldigt förtjusta i olika
typer av lyx, i synnerhet färgat och parfymerat
papper, berättar Ingolf Braun.
arenan har
Ryssland under Putin återfunnit några
av Sovjettidens nationalistiska tankar.
Men i affärshyllorna råder total avspänning
i förhållande till utländska infl uenser
och produkter.
– Jag arbetade tidigare i Kina under
tre år och där fanns en tydlig trend till
förmån för inhemska varumärken. Det
märks inte alls i Ryssland på samma
sätt. Men då håller de inhemska kinesiska
tillverkarna högre kvalitet, säger
Ingolf Braun.
Den snabba tillväxten i Ryssland har
stundtals skapat kapacitetsproblem
för SCA och för två år sedan slöts avtal
om en investering i en ny fabrik i Sovetsk,
söder om Moskva. När den nya
anläggningen når full kapacitet, från
april 2009, kommer den att ha en årlig
kapacitet på 30 000 ton.
Den ekonomiska boom som driver försäljningen
av konsumtionsvaror, skapar
också nya utmaningar för tillverkarna.
Fulla orderböcker hos ryska byggfi rmor
driver upp kostnaderna vid nyinvesteringar.
andra strategiskt viktiga
områden sticker priserna iväg. I bjärt konstrast
till kollegorna i Västeuropa och
USA, har ryska tv-direktörer goda tider.
– Priset på tv-annonsering steg förra
året med 75 procent. Och året innan
med 40 procent, berättar Peter Steiner,
SCA Consumer Tissue Region East.
– Samtidigt är tv-annonser vår främsta
kanal mot konsument och avgörande
för varumärket.
Istället för att luta sig tillbaka och njuta
av den snabba tillväxten, blickar både
Peter Steiner och Ingolf Braun otåligt
mot nya lockande marknader i regionen.
– Både Kazakstan och Ukraina är intressanta,
säger Ingolf Braun.

Klara, färdiga, gå…
innan engångsblöjorna
kom, sattes barnen på pottan redan vid sex
månaders ålder. På 1980-talet var många
barn torra vid tre års ålder. I dag är västvärldens
barn vanligen runt fyra år innan
de kan sköta sin egen toalett och vara helt
utan blöja dagtid. En orsak anses dagens
supereffektiva blöjor vara, som suger upp
all vätska och lämnar ytskiktet torrt. Blöjan
blir helt enkelt inte tillräckligt obekväm
för barnet som självt inte känner något behov
av att bli av med en full blöja.
– Det är inte studerat hur barn i exempelvis
fyraårsåldern påverkas av att
ha blöja, men jag kan inte tänka mig att
barnet tycker att det är roligt. Blöja är så
starkt förknippat med att inte ha kontroll
och att vara bebis, säger Anna-Lena
Hellström, uroterapeut och lektor vid
Göteborgs universitet.
ett känsligt kapitel
som lätt störs av förändringar i barnets
dagliga liv.
– När barnet börjar på förskola, när
mamma eller pappa börjar jobba igen eller
när ett nytt syskon kommer till världen
kan blöjan återigen kännas tryggare än
pottan, säger Anna-Lena Hellström.
Därför kan det vara bra om potträningen
inte startar när större förändringar
sker i familjen.
Frågan är om det fi nns en idealisk ålder
för barnet att lämna blöjan. Än har forskarna
inte hittat någon särskild ”pottgen”
som ger svar den frågan, men det fi nns
fl era väl underbyggda hypoteser.
Tyska forskare har kommit fram till
att blöjbarn i genomsnitt blir torra dagtid
vid 28 månaders ålder och nattetid
vid 33 månaders ålder. Men det fi nns gi-
vetvis stora individuella variationer, runt
20 procent av alla femåringar har inte
full kontroll över blåsa och tarm.
studie har man konstaterat
att alla barn, till och med spädbarn,
är medvetna om att de kissar. Man kunde
också konstatera att många barn vid
18 månaders ålder kan kontrollera sin
blåsa, en period som således kan vara
lämplig för potträning, enligt de svenska
forskarna.

a
ndelen sopor som inte återvinns
eller förbränns är nu
nere på 5–10 procent i Sverige
och fl era andra länder i
norra och mellersta Europa. I de nya
EU-länderna och i fl era länder i Sydeuropa
är förhållandet tyvärr det motsatta
och bara 5–10 procent återvinns, säger
Jan-Olov Sundqvist, avfallsforskare på
IVL Svenska Miljöinstitutet.
I Nordeuropa producerar vi cirka 500
kilo hushållssopor per person och år. I de
nya EU-länderna är siffran något lägre
eftersom konsumtionen också är lägre.
På många håll är emellertid den ekonomiska
tillväxten högre än i väst, vilket
innebär att sopmängden ökar. Det är
ett problem som redan lyfts upp till EUnivå.
– Det pågår mycket aktivitet i EU kring
avfallshantering. De nya EU-länderna
har krav på sig att minska deponering
och öka återvinning. Men Rom byggdes
inte på en dag. Sverige har hållit på och
gnetat ganska länge innan vi kom fram
till där vi är idag. Jag tror att avfallshanteringen
i Europa ser mycket annorlunda
ut om tio år, säger Jan-Olov Sundqvist.
Ett skäl till den effektiva sophante-
ringen i norra Europa är klimatet. Här
fi nns utbyggda fjärrvärmenät på ett helt
annat sätt än på andra håll och förbränning
är ett sätt att värma upp bostäder.
I södra Europa är alternativet att framställa
elektricitet. De ekonomiska incitamenten
är därmed mindre eftersom
det ger stora energiförluster samtidigt
som intäkterna inte blir lika stora.
bedömer att
ekonomiska styrmedel eller sanktioner,
där det blir brottsligt att inte sopsortera,
är den bästa vägen för att få till stånd ett
ändrat beteende.
– Informationen fungerar till en viss
gräns. För att fortsätta därifrån krävs
starkare incitament, säger han.
Jan-Olov Sundqvist pekar på de
dolda kemikalierna i till exempel byggmaterial
eller inbyggd teknik i mobiltelefoner
som de största hoten i dagens
avfallshantering. Exempelvis använder
kemikalieindustrin olika tillsatser i
plast och färg.
– Det gör att vi har en okontrollerad
användning av farliga kemikalier som
fi nns inbyggda i vanliga vardagliga produkter,
säger Jan-Olov Sundqvist.

Jan Johanss on har
k
Med nye vd:n Jan Johansson har sca ökat
takten på konsumentvaruområdet.
En ny organisation ger bättre förutsättningar
för att ta del av den stora tillväxtpotential
som fi nns för hygienprodukter.
onsumentprodukterna syns inte för alla
träd. Så kan lite hårddraget den om inte
eviga, så i alla fall långvariga frågan om
SCAs strategi sammanfattas. Frågans
sprängkraft bottnar i tron att SCA med ett skogsepitet inte
värderas efter förtjänst, att tillväxtmöjligheterna för hygienprodukterna
inte riktigt når fram till fi nansmarknaderna.
Frågan fi ck förnyad kraft när Jan Johansson i november
tillträdde som ny vd för SCA och tidigt deklarerade att SCA
måste förbättra tillväxt och avkastning. I april i år togs ett
första stort steg när SCAs nya organisation infördes, med
syfte att skapa ökat fokus på tillväxt för företagets hygienprodukter
– mjukpapper och personliga hygienprodukter.
– Vi inför en global kategoriorganisation. Det innebär
att besluten om vilka marknader och produkter som ska
satsas på inom hygienområdet tas i koncernledningen. Det
blir ett tydligt globalt strategiskt fokus i prioriteringarna –
det är här som det avgörs om det till exempel är Danmark
eller Kina som ska prioriteras, säger Jan Johansson.
Den nya globala kategoriorganisationen skapas genom
att resurser från de olika affärsområdena koncentreras
till en gemensam organisation under ledning av Gunnar
Johansson, tidigare chef för SCAs affärsgrupp Personliga
Hygienprodukter.
Jan Johansson framhåller att SCA med den nya organisationen
för första gången tydligt markerar att det är inom
hygienområdet som bolagets tillväxt ska ske. Orsaken är
uppenbar, tillväxtpotentialen för hygienprodukter är betydligt
högre. Det gäller inte minst i de så kallade tillväxtekonomierna
Ryssland, Kina och Mexiko.
– Förbättrad hygien är något som kommer tidigt i den
ekonomiska utvecklingen i ett land och i en enskild familj.
Vi måste växa inom det som har störst potential.
Dessutom är hygienområdet mindre konjunkturkänsligt,
hygienprodukter behövs även i dåliga tider, konstaterar
Jan Johansson.
på fl era områden
inom hygien: barnblöjor, mensskydd, inkontinensprodukter
samt mjukpapper för konsumenter och storförbrukare. Två
varumärken, TENA (inkontinensskydd) och Tork (mjukpapper),
omsätter över en miljard euro vardera och Jan Johansson
betonar vikten av att få fram fl er storsäljare.
– Det är en klar trend att många detaljhandelskedjor begränsar
antalet varumärken och därför måste man ha positionen
som nummer ett eller två på marknaden.
Tillväxtmöjligheterna är betydande för hygienprodukter.
Mest tror Jan Johansson på inkontinensprodukter.

” Förbättrad hygien kommer tidigt i den
ekonomiska utvecklingen.”

” För konsumenterna i affären kommer
miljöaspekten att bli allt viktigare.”

– Där är vi världsledande med 26 procent av marknaden.
Och när vi går in i ett nytt land skapar vi i många fall en helt
ny marknad. Även på en utvecklad marknad som den europeiska
finns en potential på 30 procent om man ser till hur
många som egentligen skulle behöva inkontinensskydd.
Till detta kan läggas den demografiska utvecklingen i
västvärlden som kommer att driva marknaden för inkontinensprodukter.
Idag finns knappt 20 miljoner människor
över 80 år i EU. Kring 2050 beräknas 50 miljoner européer
vara äldre än 80 år.
i tillväxtekonomierna som Jan Johansson
ser störst möjligheter. Det handlar om delar av
Latinamerika, Indien/Kina och Östeuropa, inte minst då
Ryssland där SCA nu expanderar med egen produktion
inom mjukpapper och personliga hygienprodukter.
– Ytterligare en marknad jag tror mycket på är Mellanöstern,
ett område där det på flera håll sker en positiv ekonomisk
utveckling, men som inte uppmärksammas på samma
sätt som andra tillväxtområden, säger Jan Johansson.
SCA bildade i slutet av 2007 ett samriskbolag för tillverkning
och försäljning av mensskydd i Mellanöstern
och Egypten.
Men SCAs nya tydliga fokus på hygien reser också en
del frågor. Går det exempelvis att hålla uppe motivation
och tempo i skogs- och förpackningsverksamheten, som
ska koncentrera sig på att generera kassaflöde för hygienverksamhetens
tillväxt?
– Jag ser inget konstigt i det. I nästan inga företag handlar
det enbart om att gasa i alla delar av verksamheten. Dessutom
är det fint att generera pengar, säger Jan Johansson.
liv i den gamla frågan
om SCAs struktur, varför behålla alla delar när det går en
så tydlig skiljelinje mellan hygienprodukterna och övrig
verksamhet?
– Det som talar för en bibehållen struktur är att de olika
delarna i SCA går lika bra eller bättre än konkurrenterna
och då finns egentligen inga motiv för ett ägarbyte. Emot
talar att SCA på finansmarknaden inte ses som ett konsumentvarubolag
och därför hamnar under skogsanalytikerna,
vilket påverkar värderingen.
Jan Johansson säger att kunskapen om SCA på finansmarknaden
på sina håll fortfarande är begränsad.
– Jag har mött människor i London som känner till våra
starka varumärken men inte att SCA står bakom dem. Det
måste vi ändra på.
Men det finns även andra skäl till att närmare förknippa
varumärket SCA med konsumentvaruprodukterna.
Ett av de viktigaste är den starka miljöprofil som SCA
har. SCA rankades nyligen som ett av världens bästa företag
inom miljö och sociala frågor av det brittiska analysföretaget
Innovest.
– För konsumenterna i affären kommer miljöaspekten
att bli allt viktigare, då behöver de veta vad produkten och
SCA står för, säger Jan Johansson.

Contortatallen är en ny-
komling i de svenska
skogarna. Planteringen
inleddes för bara knappt
40 år sedan och nu
börjar den nya virkesresursen
komma till
användning i produktion
av såväl sågade trävaror
som massa- och pappersprodukter.
på 1960-talet var många
oroade för en framtida
virkesbrist i Sverige. Det
gjorde att skogsbolagen
började snegla efter mer
snabbväxande trädslag
på andra håll i världen. Den kanadensiska
contortatallen hade redan på
1920- och 1930-talen provplanterats
i ett antal mindre bestånd, men nu efterfrågades
en mer systematisk satsning
för att öka den totala produktionen i de
svenska skogarna.
pionjärerna och kom i
gång med contortaodling i stor skala i början
av 1970-talet. Fröerna var noga utvalda
för att passa det svenska klimatet.
− De fl esta tallarna planterades under
slutet av 1970-talet till mitten på 1980-talet.
Sedan dämpades utvecklingen något,
men SCA har fortsatt att plantera under
alla år och det kommer vi att göra även
framöver, säger Åke Westberg, projektdirektör
vid SCA Forest Products.
På sikt kan detta ge stora produktionsökningar.
Contortan växer 40 procent
snabbare än den svenska tallen. Den har
också visat sig stå emot exempelvis älgskador
och svampangrepp bättre.
− Det är alltså fl er contortatallar som
överlever till vuxen ålder jämfört med
svenska tallar, säger Åke Westberg.
Än så länge har dock contortabestånden
i de svenska skogarna inte nått så
långt. Tidigast om ett 30-tal år kommer
de äldsta planteringarna att vara mogna
för slutavverkning. Men gallringen har
redan kommit igång på allvar, och den ger
ett betydande tillskott av ny virkesråvara.
− Nu kommer det ut ungefär 200 000
kubikmeter contortavirke per år från gallringen
i våra skogar. Och den siffran kommer
att stiga upp mot en halv miljon inom
ett decennium, säger Åke Westberg.
contortavirket till stor
del använts för tillverkning av CTMP, en
kemisk termomekanisk massa som utgör
basen i exempelvis kartongmaterial.
− Där har contortan unika egenskaper.
Kartongen blir bulkig, vilket
innebär att man kan sänka kartongens
vikt med bibehållen tjocklek. Detta har
bland annat utnyttjats i mjölkförpackningar,
där man vill ha hög böjstyvhet

Vårt mål är
att 20 procent
av den yta vi
avverkar varje
år ska återplanteras
med
contorta.
så att förpackningarna håller formen
även när de staplas på varandra. Samtidigt
vill man ha så låg vikt som möjligt,
säger Åke Westberg.
att contortans unika
egenskaper beror på att fi brerna ser
annorlunda ut än i den svenska tallen.
Fördelar har även visat sig i fabriksförsök
med blekt sulfatmassa som används för
tillverkning av tissue, det vill säga hushålls-
och toalettpapper och liknande.
− Contortafi bern ger hög styrka redan
vid liten energiinsats i pappersbruket, vilket
bidrar till goda produktegenskaper.
Även för sågade produkter har nykomlingen
i de svenska skogarna visat
sig komma till sin rätt. De grövre stockarna
kommer att användas för sågning
till timmer och vidare förädling till exempelvis
limfog, innerpaneler och annat
synligt trä.
− Vi har också undersökt träets egenskaper
vid impregnering och målning.
Och slutsatsen vi har dragit är att contortan
har samma användningsområden
som både vanlig tall och gran, säger
Åke Westberg.
I vissa fall har contortan till och med
uppvisat bättre egenskaper än de svenska
trädslagen. Eftersom den har vuxit
snabbt är det längre mellan årsringarna,
vilket ger en annorlunda struktur,
och även längre mellan varje kvistvarv,
vilket ger produktionsfördelar.
− Numera vill man oftast inte ha någon
kvist i tak- och golvlister och liknande.
Därför kapar man bort kvisten
och limmar ihop ändarna. Är det då
långt mellan kvistarna blir sågutbytet
bättre, eftersom mindre material går
förlorat, påpekar Åke Westberg.
att dröja 10 till
20 år innan contortaskogarna är så grova
att sågning kommer att vara aktuellt.
Han är övertygad om att den kanadensiska
tallen kommer att få en allt
större roll i såväl pappers- och massafabriker
som sågverk. I dag har SCA cirka
280 000 hektar contorta planterad,
vilket är närmare hälften av den totala
contortaarealen i Sverige.
− Vårt mål är att 20 procent av den
yta vi avverkar varje år ska återplanteras
med contorta, säger Åke Westberg.

Nya vd:ns tal och en gran att ta med sig hem var två
minnesvärda inslag från SCAs årsstämma den 8 april.
ett lätt regn föll över aktieägarna
när de var på väg
mot SCAs årsstämma
en tisdageftermiddag i
april. Stämman hade traditionsenligt
förlagts till Stockholms
universitetsområde. Inne i möteslokalen
Aula Magna möttes de knappt
400 deltagarna av en varm stämning,
fågelkvitter och vårblommor.
aktieägarna
var stort för att höra SCAs nya vd.
Jan Johansson inledde med att
berätta att han redan för 38 år sedan
började sin karriär på SCA – i form
av sommarjobb på SCA i Sundsvall.
Han kommenterade det förbättrade
resultatet som framför allt har sin
bakgrund i höjda priser.
Både styrelseordförande Sverker
Martin-Löf och Jan Johansson
nämnde Procter & Gam ble- affären
som en av de viktigaste händelserna
under 2007.
Jan Johansson talade också om
hållbar utveckling och avslöjade för
aktieägarna att de efter stämman
skulle få en liten granplanta med
sig hem som de uppmanades att
plantera. Ett sätt att dra sitt strå till
stacken för att minska koldioxidutsläppen.
Växande granar tar nämligen
upp mer koldioxid än gammal
skog. SCA planterar tre nya träd för
varje träd som man fäller. Publiken
påmindes om att inte driva upp
granen inomhus eftersom de kan bli
upp till 25 meter höga.

8 röster från stämman
1. När blev du aktieägare?
2. Varför går du på årsstämman?
3. Hur tror du att aktien kommer att utvecklas?
Drypers Newborn, den första engångsblöjan
för nyfödda inom ramen
för ekonomisegmentet, har lanserats
i Singapore, Malaysia och Thailand.
Blöjan är särskilt utvecklad för de
nyfödda spädbarnens känsliga hud
där fokus ligger på mjukheten.
Med Drypers Newborn erbjuds
föräldrar i Sydostasien en komplett
serie blöjor som täcker barnens behov
under hela blöjtiden. Drypers XXL,
som är tillverkad för större barn och
har förstärkt absorptionsförmåga,
lanserades i regionen förra året.
Blöjserien Treasures Ultra är
numera utrustad med elastiska sidstycken.
Detta tack vare ny maskinell
utrustning i fabriken i Swanson, Nya
Zeeland. Stretchblöjan, som fi nns i
storlekarna Crawler, Walker, Toddler
och Junior, har gjort stor succé.
Barrie McDermott, teknisk
utvecklingschef, understryker att de
elastiska sidstyckena gör att Treasures
bättre svarar mot den trend som
råder världen över.
– Efterfrågan styrs alltmer mot
stretchblöjor som har både bättre
passform, snyggare utseende och är
bekvämare för barnet.

Libero upprepar förra årets succé med specialdesignade
blöjor. Årets kollektion har designats av den unga
svenska formgivaren Karolina Kling och liksom i fjol
säljs blöjorna i begränsad upplaga.
är mer
lika vanliga underklädesplagg, som
trosor eller kalsonger. Vårens kollektion
innehåller sex olika mönster som
för tankarna till 1970-talets mode
med fantasifulla fi gurer och former.
– Mitt formspråk är detsamma,
oavsett om jag designar kläder eller
blöjor. En av mina bästa vänner,
som precis fått barn, var mitt bollplank.
Hon gillar blöjmönstren och
jag hoppas att de ska tilltala andra
unga, modemedvetna föräldrar, säger
Karolina Kling.
Hon beskriver sina mönster som
en fantasivärld, där de olika fi gu-
rerna möts. Hon berättar att hon
inspireras bland annat av sin samling
av småsaker, plastfi gurer och
japanska leksaker.
Blöjorna har samma passform och
kvalitet som andra Libero Up&Go.
Priset är också detsamma.
Förra året gick hela produktionen
åt på kort tid. De specialdesignade
Up&Go-blöjorna kommer
att säljas i Norden, Ungern och
Baltikum och Linus Clausen som
är nordisk marknadschef för Libero
berättar att han räknar med att
blöjorna är slutsålda under andra
hälften av juni.

SCAs tryckpappersbruk i Laakirchen
har lanserat ett nytt papper,
Grapho Verde, med 50 procent
returfi ber. Pappret är ett resultat av
den ökade miljömedvetenheten.
– Vi har lanserat ett papper som
innehåller en stor andel returpappers-
Grapho Verde möter efterfrågan på mer
miljövänliga papper
massa, säger Mark Lunabba, fabriks-
chef för Laakirchens pappersbruk i
Österrike. Den goda efterfrågan på
Grapho Verde och vår positiva erfarenhet
av att använda en stor andel
återvunnet papper gör att vi ökar
produktionen av returpappersmassa.
Över 250 politiker och tjänstemän
inom hälsovårdssektorn samt
företrädare för vården och patientgrupper
träffades i april i Nice för
det andra stora mötet om inkontinens
inom ramen för Global Forum
on Incontinence, GFI, arrangerat
av SCA och dess varumärke TENA.
Syftet med konferensen var att
belysa den svåra balansen mellan
hälsoekonomi och livskvalitet för
patienter med inkontinensproblem.
Det fi nns en växande oro för att det
brister både vad det gäller den politiska
viljan, tillgången på resurser
och rutiner inom vården, säger professor
Ian Milsom vid Sahlgrenska
universitetssjukhuset i Göteborg
som är ordförande för GFI.
Mötet var helt enigt om att inkontinensfrågorna
måste föras upp
högre på hälsovårdsagendan och att
vården måste bli mer välplanerad
och lättillgänglig. Flera av deltagarna
gav exempel på hur ett förbättrat
omhändertagande av inkontinenspatienter
gjort dem mindre stressade
och fått dem att acceptera sitt problem
– något som inverkar positivt
på livskvaliteten.
Fabriken i Laakirchen investerar
ungefär 95 miljoner kronor för att
öka andelen returfi ber i sina produkter.
Investeringen kommer att minska
användningen av massaved, och därmed
koldioxidutsläppen – utan att
göra avkall på produkternas kvalitet
med hänsyn till tryckresultatet.
Grapho Verde är ett obestruket
papper för tryck av tidskrifter, kataloger
och tidningsbilagor.

Av
åter
är kaxigt, uppkäftigt
och på modet. Och naturvänligt,
då det till stor del görs på returpapper.
För varje ton returpapper sparas 17 träd,
4 200 kilowattimmar el, 7 000 liter vatten
och, inte minst viktigt, utsläppen av
koldioxid i atmosfären minskar.
Sergej Gerasimenko kom till Sverige
1990 från Odessa i dåvarande Sovjet,
idag Ukraina. Två år senare började han
rita och tillverka möbler i wellpapp.
Fåtöljerna i ReturDesigns lokaler på
Kungsholmen i Stockholm är stadiga och
förvånansvärt sköna. Utseendet varierar
mer än man kan tro.
En fåtölj har inoljad wellpapp, vilket
ger en vacker lyster. En annan är klädd i
grått tyg. En tredje målad i rött. Där finns
också hyllor, stolar och bord.
En pall i form av en kub har prickar på
sidan vilket gör att den fungerar som en
jättelik tärning. Och allt är i wellpapp.

– För mig är det nästan en kriminell
tanke att göra möbler som inte är nedbrytbara.
Att göra möbler som håller
i 1 000 år, när vi människor håller högst
100 år, är sjukt. Och det dessutom i ett
samhälle där alla möblerar om och byter
ut sina möbler vart femte år eller oftare,
säger Sergej Gerasimenko upprört.
– Människor förstår inte vilken skada
de gör på naturen när de byter inredning,
köper varor från andra sidan jordklotet
eller slänger plåster i avloppet. Vi
förstör planeten i ett rasande tempo.
Runt 40 procent av den wellpapp som
används inuti möblerna görs av retur-

papper. På utsidan krävs långa färskfi brer
som gör wellpappen starkare och segare,
så att den kan vikas. Fibrer från returpapper
har slagits sönder och smulas därför
lättare sönder.
Mest är Returdesign nischat mot inredning
för mässor och utställningar.
– Då är wellpapp oslagbart! Möblerna
är lätta att transportera genom låg vikt
och smidiga att montera. Och det går
snabbt att riva.
Sergej designar alla möbler, som kan
beställas enligt önskemål. Om någon beställt
en två meter hög bokhylla kan han
fråga om det gör något om den blir åtta
centimeter högre eller två centimeter lägre,
så materialet kan nyttjas optimalt.
Mest udda är en likkista i wellpapp, en
möbel Sergej inte tycker om att göra, men
ändå bygger på beställning.
Sergej försöker bygga alla möbler så
att de kan fällas ihop eller monteras isär,
för att kunna fraktas billigare och miljövänligare
i platta paket.
När möbelns tid är ute skickas den till
pappersåtervinning, helt i tidens anda.
–Wellpapp är hållbart – i dubbel bemärkelse,
säger han och ler nöjt.

papper. På utsidan krävs långa färskfi brer
som gör wellpappen starkare och segare,
så att den kan vikas. Fibrer från returpapper
har slagits sönder och smulas därför
lättare sönder.
Mest är Returdesign nischat mot inredning
för mässor och utställningar.
– Då är wellpapp oslagbart! Möblerna
är lätta att transportera genom låg vikt
och smidiga att montera. Och det går
snabbt att riva.
Sergej designar alla möbler, som kan
beställas enligt önskemål. Om någon beställt
en två meter hög bokhylla kan han
fråga om det gör något om den blir åtta
centimeter högre eller två centimeter lägre,
så materialet kan nyttjas optimalt.
Mest udda är en likkista i wellpapp, en
möbel Sergej inte tycker om att göra, men
ändå bygger på beställning.
Sergej försöker bygga alla möbler så
att de kan fällas ihop eller monteras isär,
för att kunna fraktas billigare och miljövänligare
i platta paket.
När möbelns tid är ute skickas den till
pappersåtervinning, helt i tidens anda.
–Wellpapp är hållbart – i dubbel bemärkelse,
säger han och ler nöjt.

Nästan 2 miljarder i vinst
föregående år ökade
SCA vinsten under det första kvartalet
i år trots stigande råvarupriser. Bakom
vinstökningen stod bättre resultat inom
mjukpapper och personliga hygienprodukter.
sca gjorde en vinst före skatt på
1 946 miljoner kronor för årets tre första
månader, jämfört med vinsten på
1 863 miljoner kronor samma period i
fjol. Försäljningen ökade samtidigt till
27 513 miljoner, jämfört med 25 615
miljoner kronor.
– SCA-koncernen ökade nettoomsättningen
med 7 procent, drivet av förvärv
och en positiv försäljningsutveckling
främst på tillväxtmarknaderna där
omsättningen ökade med 14 procent.
Dessa faktorer, tillsammans med en
förbättrad produktmix, medförde att
rörelseresultatet ökade med 8 procent,
säger vd Jan Johansson.
Resultatförbättringen för koncernen
har skett trots ökade kostnader för råvaror
och energi. Mjukpappersverksamheten
ökade rörelseresultatet med hela
61 procent till följd av förvärv och prishöjningar.
Personliga hygienprodukter
förbättrade sitt rörelseresultat med 10
procent tack vare ökad volym och förbättrad
produktmix.
Inom förpackningsverksamheten
medförde de ökade kostnaderna för råvaror
och energi dock att rörelseresultatet
föll med 5 procent, exklusive den avyttrade
nordamerikanska förpackningsverksamheten.
Skogsindustriprodukters
resultat var i nivå med föregående år.
I rapporten konstaterar ledningen att
konjunkturen går ned i usa och i vissa
segment i Europa i spåren efter den fi nansiella
oron, vilket gör det svårt att i alla
delar kompensera för prisuppgångarna
på råvaror. Mjukpapper och personliga
hygienprodukter är dock relativt okänsliga
för svängningar i konjunkturen.
– Det har varit en god inledning på året
för merparten av verksamheterna. Inom
förpackningar ökade dock kostnaderna
kraftigt under slutet av kvartalet, vilket
påverkade resultatet negativt.

|
|
|
be seen be moved be secure
Pravda.dk

|
|
|
be seen be moved be secure
Pravda.dk