Trafikstatistik - Eskilstuna kommun

TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011 

Trafiken i 

Eskilstuna 

Trafikstatistik 

Trafikmängder och hastigheter 

Gång- och cykeltrafik 

Kollektivtrafik 

Parkering 

Olyckor 

2011 

Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid 

Stadsbyggnadsförvaltningen maj 2012

TRAFIKEN I ESKILSTUNA 2011


Trafiken i Eskilstuna 

Eskilstuna, maj 2012 

STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 

Samtliga kartor i denna rapport är ur sekretessynpunkt godkända för spridning. 

Lantmäteriverket 2005-12-21

Projektgrupp 


Kollektivtrafik Peter Dädeby tfn: 016-710 83 91 

Trafikmängder och foto Göran Jonsson tfn: 016-710 11 21 

Cykeltrafik, olycksstatistik och analyser Catrin Klauninger tfn: 016-710 20 53 

Gångtrafik, hastigheter, analyser och kartor Petter Skarin tfn: 016-710 76 93 

Parkering Joachim Dahlgren tfn: 016-710 76 81 

Mobilitetsarbete, cykeltrafik Ann Gustafsson tfn: 016-710 76 80 

Resvaneundersökning och trafiksäkerhetsenkät Johan Örn tfn: 016-710 54 79 

Trafiksignaler Jaako Mets tfn: 016-710 24 38 

Grafisk form Don Sjögren tfn: 016-710 25 06


Sammanfattning 

Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument 

för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. Med hjälp av rapporten 

kan förvaltningen se trender, följa upp och påverka inriktningen av trafiken. 

Cykeltrafiken räknas årligen vår och höst vid de fem större tillfarterna till centrum. Antalet 

cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till nästan 25 000 

cyklister per dag. Mätningarna visar att cykeltrafiken har ökat med ungefär 4 procent 

jämfört med 2010. Varje år genomförs också en räkning av antalet cyklister som använder 

cykelhjälm. Cykelhjälmsanvändningen har minskat och uppgår till 14 procent, 

vilket är långt ifrån de nationella siffrorna på cirka 30 procent. 

Stadsbyggnadsnämnden har antagit en avsiktsförklaring för kollektivtrafiken där det 

fastslagits att bilen fortsättningsvis inte längre ska vara normen i samhällsplaneringen. 

Detta innebär konkret att utvecklingen av samhället ska utgå ifrån möjligheten att kunna 

använda gång, cykel och kollektivtrafik i första hand och bilen i andra hand. Ett av 

målen är att antalet resor med kollektivtrafik ska fördubblas fram till 2020. I samband 

med att ett nytt linjenät infördes i december drivs nu samtliga stadsbussar på biogas. 

Resandeutvecklingen i Eskilstunas stadstrafik är i princip oförändrad från 2010 med 

4,3 miljoner resor. För att på sikt uppnå målet om en dubblering av resandet skulle 

resandet 2011 behövt uppgå till 4,8 miljoner resor. 

Biltätheten för personbilar i trafik har ökat från 440 till 445 bilar/1000 invånare. Biltrafiken 

ökade med två procent, lastbilstrafiken ökade med en procent och centrumtrafiken 

ökade med 4 procent under 2011. Idunplan är den mest trafikbelastade korsningen 

med cirka 32 000 fordon per dygn. 

Den genomsnittliga beläggningen på bilplatser har ökat både i centrum och på centrumnära 

parkeringar. En anledning till att beläggningsgraden ökat i centrum är att antalet 

bilplatser minskat när den första etappen av byggnation av bostäder påbörjades på 

Vulkanen under 2011. På centrumnära parkeringar har beläggningsgraden ökat främst 

med anledning av att fler fordon parkerat i dessa områden. 

Polisens rapportering av trafikrelaterade olyckor med personskador är grunden för 

Sveriges officiella trafikskadestatistik. I och med att även Mälarsjukhuset registrerar 

skadade personer i STRADA får vi en mer korrekt bild av skadegrad och antal skadade 

i Eskilstunatrafiken. Då polisens och sjukvårdens uppgifter slås samman framgår att 

totalt 176 personer har skadats i Eskilstunatrafiken på det kommunala väghållningsområdet. 

Medelvärdet för åren 2006-2010 är 221 skadade personer. En person omkom, 

tio personer skadades svårt och 165 personer skadades lindrigt i Eskilstunatrafiken 

under 2011. Andelen oskyddade trafikanter uppgår till 60 % av de personer som skadats. 

Liknande siffror återfinns i de tre senaste årens rapporter av Trafiken i Eskilstuna. 

Kunskaper om detta bör leda till att mer resurser läggs på att planera, bygga och sköta 

om trafikmiljön för att oskyddade trafikanter ska vara säkrare men även känna sig mer 

trygga.



Förkortningar och definitioner 

Förkortningar 

SCB Statistiska centralbyrån 

STRADA Swedish TRaffic Accident Data Acquisition. STRADA är ett nationellt 

informationssystem över skador och olyckor inom vägtransportsystemet. 

Vadt Vardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Ej korrigerat mot årsmedelvärde. 

VTI Statens Väg- och TransportforskningsInstitut. 

Åvdt Årsvardagsdygnstrafik (måndag till fredag). Korrigerat mot 

årsmedelvärde. 

Definitioner 

85-percentil Percentil är det värde som överskrids/underskrids av en viss 

mängd av observationerna. Vid hastighetsmätningar avser 

85-percentilen de 15 procent som kör fortast. 

Vägtrafikolycka Händelse som inträffat i trafik på väg, gata eller allmän plats för 

trafik, där minst ett fordon i rörelse har varit inblandat samt att 

händelsen medfört person eller egendomsskada. 

En olycka i trafiken där en fotgängare ramlat eller råkat halka 

omkull (fallolycka) och skadat sig räknas inte som en vägtrafikolycka 

i den polisrapporterade statistiken, men finns med i den 

sjukvårdsrapporterade statistiken. 

Oskyddade trafikanter Fotgängare, cyklister och mopedister. 

Polisens skadeklassificering 

Dödlig personskada När en person avlider inom 30 dagar till följd av olyckan. 

Svår personskada Bedömning som polis gör på olycksplats. Till svår personskada 

räknas skada som väntas medföra intagning på sjukhus såsom 

t.ex. brott, krosskada, sönderslitning, allvarlig skärskada, hjärn- 

skada eller inre skada. 

Lindrig personskada Personskada som av polis bedöms som lindrigare än vad som 

ovan anges


Medicinsk skadegradering 

ISS Injury Severity Score är en skadeskala från 1 till 75 som sjukvården använder för 

att kunna värdera skador. 

ISS 1-3 motsvarar lindriga skador 

ISS 4-8 motsvarar måttliga skador 

ISS >8 motsvarar svåra skador 

Olyckstypsdefinitioner 

Nedanstående olycksdefinitioner gäller för rapportens kartbilagor och skiljer sig från de 

olyckstyper som finns i STRADA gällande kategorierna gf samt gc samt för viltolyckor 

som räknas till de övriga olyckorna (v). 

a = avsvängning Kollision i korsning mellan motorfordon på samma väg, med 

samma eller motriktade färdriktning, där minst ett av fordonen 

svänger 

k = korsande kurser Kollision i korsning mellan motorfordon från olika vägar med 

korsande färdriktningar 

m = möte Kollision mellan motorfordon med motsatta kurser 

o = omkörning Kollision med mötande eller avkörning i samband med 

omkörning av annat motorfordon 

u = upphinnande Kollision mellan motorfordon med samma färdriktning där det 

bakre fordonet hunnit upp det främre 

s = singelolycka Olycka med endast ett motorfordon inblandat 

c = cykel/moped Cykel/moped i kollision med motorfordon 

f = fotgängare Fotgängare i kollision med motorfordon 

gf = gående/fotgängare Fotgängare i kollision med annan oskyddad trafikant, fot- 

gängare singelolycka (fallolycka) 

gc = cykel/moped Singelolycka cykel eller moped samt kollision mellan cykel/cykel 

cykel/moped eller moped/moped 

v = varia (övrigt) Övriga typer av kollisioner (inklusive viltolyckor)


Innehållsförteckning 

1. Inledning 1 

2. Mobility management 3 

Mobility management i Eskilstuna 3 

Reflexkampanj 4 

Cykelaktiviteter under 2011 6 

Cykel och cykelhjälmskampanj 6 

Cykla till jobbet 7 

Cykelskola 7 

Cykelambassadörer 8 

Cykelns dag 8 

Cykelenkät 9 

Resvaneundersökning 10 

Resultat 10 

Trafiksäkerhetsenkät 12 

Bakgrund 12 

Resultat 12 

Trafikplats Eskilstuna 14 

3. Gångtrafik 15 

Antal fotgängare i centrumtillfarterna 15 

4. Cykeltrafik 17 

Cykelhjälmsanvändning 18 

Cykelparkering 19 

Restidskvoter för cykel 21 

Ny beläggning på cykelvägar 23 

5. Kollektivtrafik 25 

Ny kollektivtrafikmyndighet 25 

Utskottet för hållbara resor 25 

Kollektivtrafikplan 25 

Analys av kollektivtrafiken 2011 25 

Åtgärder för att resandet med bussar ska öka 26 

6. Biltrafik 27 

Fordonstrafik 28 

Trafikmätningar 28 

Trafikflödesförändringar 29 

Lastbilstrafik 31


Gatukorsningar 33 

Centrumtrafik 34 

Parkering 35 

Beläggningstatistik 35 

Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 35 

Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum 36 

Beläggningstal 41 

Felparkeringsavgifter 42 

Statistik, utfärdare och parkeringsanmärkningar 43 

Statistik av utfärdade kontrollavgifter 45 

Servicegata 46 

Biljettområde 47 

Nyckeltal parkering 48 

Bilplatser 48 

Parkeringsplatser för rörelsehindrade 49 

Parkeringsavgifter och biljettautomater 50 

Parkeringskort på parkeringsplatser i centrum 52 

Dispenser och tillstånd 53 

Flyttning av fordon 54 

7. Trafiksignaler 55 

Förändringar 56 

8. Förändringar i vägnätet 57 

Förändringar i cykelvägnätet 57 

Ekebyvägen 57 

Ny gång- och cykelväg mellan Folkesta och Torshälla 57 

Eskilstunavägen i Torshälla 57 

Förbättring av sträckan mellan Tuna Torg och Västermalmsgatan 58 

Skiftingehus 58 

Förändringar i Bilvägnätet 58 

Nyfors 58 

Torshällavägen/Rinmansgatan 59 

Gator kring kvarteret Vakteln 59 

Rademachergatan 60 

Odlarvägen/Sveavägen (Östra gatan) 60 

Stenby 61 

Bolindervägen 61


9. Olyckor 63 

STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) 63 

Personskador 64 

Sammanslagning av polisens och sjukvårdens statistik 64 

Trafikantslag 65 

Ålder och kön 66 

Ålder och trafikantslag 67 

Jämförelse av polisens och sjukvårdens statistik 68 

Månadsvis statistik 71 

Rullande 12-månadersvärden 71 

Täckningsgrad 73 

Platstyp 74 

Väglag/vägomständigheter 75 

Sjukvårdens statistik 76 

Olyckor vid passage över gata 77 

Olycksdrabbade korsningar 78 

Olycksstatistik vid signalanläggningar 79 

Skadestatistik för hela kommunen 79 

Räddningstjänsten olycksstatistik 80 

Samhällsekonomisk värdering 81 

Samhällsekonomisk värdering på det kommunala vägnätet för trafikskadade 81 

Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella kostnader 82 

Ekonomisk värdering för det kommunala vägnätet 83 

Bilagor 

Bilaga 1 

Trafikflöden 2011 inom Eskilstuna tätort Karta 1 

Trafikflöden 2011 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 

Trafikflöden 2011 inom Eskilstuna centrum Karta 3 

Bilaga 2 

Andel tung trafik 2011 inom Eskilstuna tätort Karta 1 

Andel tung trafik 2011 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 

Andel tung trafik 2011 inom Eskilstuna centrum Karta 3 

Bilaga 3 

Personskador 2011 inom Eskilstuna tätort Karta 1 

Personskador 2011 inom Skogstorp och Torshälla Karta 2 

Personskador 2011 inom Eskilstuna, oskyddade trafikanter Karta 3 

Personskador 2011 inom Skogstorp och Torshälla, oskyddade trafikanter Karta 4



KApITEL 1, INLEdNINg 

1. Inledning 

Eskilstuna kommun ligger i Södermanland och har en folkmängd på 97 373 1 personer. 

Kommunen ligger mellan de stora sjöarna Mälaren och Hjälmaren och utsågs 2007 till Årets 

tillväxtkommun av intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting. Stadsbyggnadsförvaltningens 

uppdrag är bland annat att planera, projektera, ansvara för drift och underhåll 

av den offentliga miljön. 

Rapporten Trafiken i Eskilstuna har getts ut årligen sedan 1969 och är ett viktigt instrument 

för att analysera trafiken och dess påverkningar i staden. 

Rapporten har haft lite olika utseende och fokus men har de senaste åren utökats till 

ett heltäckande dokument. En viktig milstolpe för rapporten var införandet av STRADA 

sjukvård (från 2007 års rapport) som har lett till en ökad kunskap avseende trafikolyckor. 

Andra viktiga områden som lagts till på senare tid är parkeringsstatistik och information 

om kollektivtrafiken. 

Rapporten skrivs i första hand för tjänstemän och politiker inom kommunen och då 

främst för stadsbyggnadsförvaltningen. Den fyller en viktig statistisk funktion och den 

innehåller tydliga siffror för nuläget som är viktiga vid alltifrån plan- och programskrivande 

till ombyggnationer på specifika platser. 

Rapporten är även tillgänglig för allmänheten via kommunens hemsida för att skapa en 

öppenhet och dialog om stadens trafikmiljö. 

________________________________ 

1 

Statistiska centralbyrån. Kommunfolkmängd 1 november 2011 

1

2 



KApITEL 2, mOBILITy mANAgEmENT 

2. Mobility management 

Mobility management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter genom att 

förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för mobility management är 

”mjuka” åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination 

av olika partners verksamheter. ”Mjuka” åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos 

”hårda” åtgärder inom trafikmiljön (som t.ex. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). MMåtgärder 

genomförs sällan ensamma, utan förekommer ofta som åtgärdspaket, t.ex. genom 

att informationskampanjer kombineras med infrastrukturförändringar, prissättningspolitik 

eller regleringar. 

MM är alltså inte ett universalmedel som ersätter eller utesluter tekniska lösningar. MM är 

snarare ett komplement; ett förstärkningsmedel som får nya eller befintliga tekniska lösningar 

att ge större effekt. Att MM ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en 

bonus, inte en regel. Mobility management kan ses som mjukvaran (kunskaps-, attityd- och 

beteendepåverkan) som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran (fysiska åtgärder). 

Det handlar alltså om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och 

infrastruktur. Syftet är att påverka resan eller transporten innan den börjat. En av de 

bärande tankarna är samarbete. Ska man kunna nå varaktiga beteendeförändringar så 

måste man involvera många olika aktörer, exempelvis kollektivtrafikföretag, väghållare, 

företag etc. Samarbete krävs även över fackgränserna. Ett lyckat MM-projekt förutsätter 

åtminstone tre kompetenser, som måste samverka: trafik, miljö och information. 

En annan viktig faktor för MM arbete är planering, uppföljning och utvärdering. 

I mobility management är själva processen en viktig del av arbetet. Genom arbetssättet, 

där många olika aktörer ingår, startar ofta arbetet nya processer som ger ytterligare 

effekter osv. Begreppet används såväl inom EU som av de flesta länder på kontinenten. 

Mobility Management i Eskilstuna 

Eskilstuna har genom små nivåskillnader i gång och cykelvägnätet bra förutsättningar 

för att få fler medborgare att välja cykel, gå eller åka kollektivt som huvudsakliga transportmedel. 

Det krävs emellertid mer än fysiska om- och nybyggnationer för att påverka 

människor att vilja byta transportslag. 

Till stor del handlar det om att ge människor förutsättningar och visa på alternativ, 

goda exempel som hjälper människor att förändra sitt val av transportslag. I detta 

kapitel om mobilitetsarbete presenteras olika former av attityd- och beteende- påverkansarbete 

som genomförts under året. Även genomförda enkäter och undersökningar 

presenteras. 

3

4 

Reflexkampanj 

Dag Antal kvinnor med 

reflex 

Antal män med 

reflex 



Under några år har trafikavdelningen i oktober/november delat ut reflexer till medborgarna. 

Detta har skett tillsammans med trafiksäkerhetsrådets medlemmar. Syftet har 

varit att försöka minska fotgängarolyckorna och hjälpa fotgängarna att bli mer synliga 

under årets mörka årstider. Det har varit en uppskattad kampanj och från och med 

2010 så genomförs en undersökning i samband med reflexkampanjen. Genom årliga 

uppföljningar hoppas förvaltningen kunna se dels om kampanjen ger någon effekt 

på olyckorna och dels om fler medborgare väljer att använda reflex efter genomförd 

kampanj. 

2011 beställde trafikavdelningen 3000 reflexer till reflexkampanjen 2 500 stycken av 

dessa delades ut. Ytterligare 300 stycken reflexer och 300 reflexvästar delades ut men 

dessa bekostades av en av de deltagande organisationerna. Totalt delades 2 800 reflexer 

och 300 reflexvästar ut. Reflexutdelningen genomfördes under cirka 2 timmar och delades 

ut på populära gångstråk i Eskilstuna centrum. 

Innan utdelningen av reflexer gjordes en föremätning av antalet personer som använde 

reflex. Räkningen gjordes under två timmar på två centrala gångstråk i staden. En majoritet 

av de räknade fotgängarna använde inte reflex. Endast 3 % använde reflex. Möjlig 

orsak till den låga användningen generellt kan vara att det var tidigt på säsongen och 

att många inte har hunnit införskaffa reflex ännu. 

Tre veckor efter utdelning av reflexer så gjordes en eftermätning. Vid det tillfället var 

det cirka 18 % som använde reflex. Det visar på en ökning i jämförelse med första mätningen. 

Det var fler kvinnor än män som använde reflex. 

En eftermätning gjordes även i mitten av januari där andelen personer med reflex hade 

ökat jämfört med decembermätningen. Av 629 räknade personer använde 24 % reflex. 

Även denna gång var det en högre andel kvinnor som använde reflex. Lägst andel hade 

män och ungdomar. Mönstret från tidigare år att män och ungdomar är de grupperna 

som är sämst på att använda reflex håller i sig även under 2011/2012. I oktober- och 

januarimätningen använde fler reflex 2011/2012 än motsvarande mätning 2010/2011. 

Tabell 1 Antal räknade personer med reflex 

Antal barn/ 

ungdom med 

reflex 

Totalt antal 

personer med 

reflex 

4/10 (Föremätning) 6 av 225 (2,7 %) 3 av 216 (1,4 %) 2 av 32 (6,3 %) 11 av 473 (2,3 %) 

27/10 (Utdelningsdag) 99 av 348 (28,4 %) 15 av 283 (5,3 %) 0 av 17 (0,0 %) 114 av 648 (17,6 %) 

12/1 (Eftermätning) 132 av 331(39,9 %) 17 av 234 (7,3%) 7 av 64 (10,9 %) 156 av 629 (24,8 %)

Diagram 1. Andel personer med reflex 

kvinnor Män Barn/ungdom 

4/10 förmä 3% 1% 6% 

27/10 mätn 28% 5% 0% 

12/1 efterm 40% 7% 11% 



45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Andel personer som använder reflex 

4/10 förmätning 27/10 utdelningsdag 12/1 eftermätning 

Diagram 1. Andel personer med reflex. 

Bild 1. Så här såg reflexkampanjens eurosizeaffischer ut . Montage: Don Sjögren 

kvinnor 

Män 

Barn/ungdom 

Gruppen kvinnor har ökat sitt reflexanvändande markant under studien, från 3 % till 

40 %. Ökningen är så pass stor att en rimlig slutsats är att reflexkampanjen verkan ha 

en positiv inverkan på reflexanvändandet i den här gruppen. 

Gemensamt för båda räkningarna var att kvinnor var bäst på att använda reflex och 

unga män och ungdomar var sämst. Detta är samma tendens som tidigare år. 

5

6 



Tidigare års undersökningar har visat att ungdomar och unga män är de som är sämst 

på att använda reflexer. I år provade vi ett nytt grepp för att se om vi kunde nå ut till 

ungdomar och unga män i större utsträckning när det handlar om reflexanvändandet. 

Under kampanjen inleddes ett samarbete med GUIF – handbollslaget och SF – bio och 

syftet var också att nå ut till en bredare målgrupp. Förvaltningen ville se om kända 

personer/förebilder kan påverka människor att använda reflexer i större utsträckning. 

Reflexfilmen visades på SF- bio under två månader. Under det att reflexfilmen visades 

på bio utfördes det en undersökning på två skolor i Eskilstuna, en årskurs 9, samt två 

klasser från gymnasiets år 2 och 3, totalt 66 elever. Av dessa 66 elever var det 46 killar 

och 20 tjejer som deltog i undersökningen. 

Undersökningen bestod av en enkät med fyra frågor. Den första frågan handlade om 

användandet av reflex och resultatet visade att reflexanvändandet är lågt hos eleverna, 

25 % av killarna och 10 % av tjejerna svarade att man använder reflex. 

En större del av killarna än tjejerna hade sett reklamfilmen på bio, (28 % av killarna och 

15 % av tjejerna). På frågan om vad eleverna tyckte om filmen visade det sig att killarna 

överlag tyckte bättre om filmen än vad tjejerna gjorde. 

Ungefär hälften av både killarna och tjejerna ansåg att de inte blir påverkade av förebilder. 

Av resterande halva av respondenterna har de flesta gett ett neutralt svar på om 

de anser sig påverkas av förebilder eller ej. 

Cykelaktiviteter under 2011 

Cykel och cykelhjälmskampanj 

Eskilstuna kommuns målsättning är 

att få flera människor att välja hållbara 

transporter i första hand vid korta resor. 

Att välja cykeln är billigt, miljövänligt 

och har en positiv effekt på människors 

hälsa. För att få fler människor att välja 

cykel arrangerades en cykel och cykelhjälmskampanj 

under maj månad. Kampanjen 

avslutades med en cykelns dag i 

slutet maj på Fristadstorget i Eskilstuna. 

Bild 2. 

Stadsbyggnadsnämndens ordförande Magnus Johansson 

i kampanj för ökat cyklande och cykelhjälmsanvändande.



Cykla till jobbet 

Under förra årets kampanj inleddes ett samarbete med Volvo i Brunnsta. I år utökades 

samarbetet med ytterligare ett företag, Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Volvo har cirka 2500 

anställda och Mälarsjukhuset har cirka 3000 anställda personer. 

Volvo CE och Mälarsjukhuset tävlade om vilket företag som hade högst andel deltagande 

cyklister. Tävlingen gällde resor till och från arbetsplatsen. Volvo CE som redan 

förra året var med i kampanjen och uppmuntrade sina anställda att cykla, visade sig 

ha det starkaste laget i år. Till Volvo CE cyklade drygt 200 personer och det motsvarar 

cirka 8, 3 procent. 

För det utmanande laget blev resultatet något lägre, drygt 6,5 procent cyklade till sitt 

arbete på Mälarsjukhuset. 

Bild 3. Volvo får sitt diplom 

Cykelskola 

Vid sex tillfällen, under två veckor fick 

nio kvinnor från Somalia möjlighet att 

lära sig att cykla. Under undervisningsperioden 

fick kvinnorna lära sig hur en 

säker cykel ska se ut, cykelhjälmens betydelse 

och hur man cyklar säkert i trafiken. 

Bild 4. Cykelskola 

7

8 



Cykelambassadörer 

Syftet med projektet är att cykelambassadörerna kommer att representera Eskilstuna 

på cykel och vara Eskilstunas cykelansikte under ett år. Uppdraget som cykelambassadör 

innebär att cykla till och från arbetet under ett år, i största möjligaste mån. För att 

uppdraget skall kunna genomföras så har ambassadörerna fått till gång till varsin cykel, 

hjälm, regnkläder samt dubbdäck under ambassadörsåret. 

Bild 5. Fyra nya förväntansfulla cykelambassadörer 

Cykelns dag 

Kampanjmånaden avslutades med cykelns dag på Fristadstorget den 26:e maj. Under 

dagen pågick det olika aktiviteter. Trafikavdelningen fanns på plats för att för att prata 

cykelfrågor. Aktörer som exempelvis, cykelhandlare, cykelklubbar, Korpen, och Cykelfrämjandet 

deltog under dagen. 

Bild 6. Cykelns dag på Fristadstorget



Cykelenkät 

Under cykelns dag fanns möjlighet för medborgarna att besvara en enkät. Det var andra 

året som en enkät gick att besvara i samband med denna dag. Det främsta syftet 

med enkäten var att ta reda på vad Eskilstunas medborgare vill ha för förbättringar 

för att uppnå ett ökat cyklande. Delar av sammanställningen av resultatet presenteras 

kortfattat i detta avsnitt. 

Könsfördelningen hos de 90 personerna som svarande på enkäten var relativt jämn, 

52 % kvinnor och 47 % män, en person (1 %) uppgav inte kön. Medelåldern hos de 

svarande var 40 år. 

En något större del av kvinnorna än männen svarade att man brukade cykla, se diagram 

2. Underlaget är dock för litet för att statistiskt kunna säga att kvinnor och män i 

Eskilstuna skiljer sig åt men större studier i Sverige har visat att kvinnor cyklar mer än 

män. När man väljer att cykla skiljer sig mellan kvinnor och män, kvinnor har i något 

större utsträckning än män svarat att man cyklar till och från arbetet medan männen 

cyklar något mer än kvinnorna på fritiden, se diagram 3. På grund av det låga antalet 

svarande kan skillnaden dock vara slumpmässig. 

100% 

90% 

100% 

80% 

90% 

70% 

80% 

60% 

70% 

50% 

60% 

40% 

50% 

30% 

40% 

20% 

30% 

10% 

20% 

0% 

10% 

0% 

Diagram 2. Andel cyklande kvinnor och män 

60% 

60% 50% 

50% 40% 

40% 30% 

30% 20% 

20% 10% 

Brukar du cykla? 

Brukar du cykla? 

Ja Ibland Nej 

Ja Ibland Nej 

Om du cyklar, när väljer du att cykla? 

Om du cyklar, när väljer du att cykla? 

10% 0% 

0% 

Till/från arbetet På fritiden Uträttar ärenden Annat 

Diagram Till/från 3. Cykelresans arbetet syfte På fritiden Uträttar ärenden Annat 

Kvinna 

Man 

Kvinna 

Man 

Kvinna 

Kvinna 

Man 

Man 

9

10 



En av frågorna handlade om cykelhjälmsanvändande, en något större del av kvinnorna 

än männen har uppgett sig använda cykelhjälm, vilket även stämmer överens med beteendestudier, 

se kapitel 4. Totalt har 30 % uppgett att de alltid använder cykelhjälm, 

vilket är högre än vad beteendestudier och den större trafiksäkerhetsenkäten visat 

(presenteras i avsnitt trafiksäkerhetsenkät). 

En åtgärd som genomfördes under början av sommaren 2010 var att tillåta cykeltrafik i 

stadens största parker. Ingen av de tillfrågade tyckte att åtgärden var dålig, två personer 

tyckte dock att det var mindre bra. 58 personer tyckte det var en bra eller mycket bra 

åtgärd, resten av de tillfrågade saknade åsikt men med tanke på så få som ställde sig 

negativa till åtgärden anses den lyckad. 

På J A Selanders gata byggdes 2010 en cykelparkering med tak. Den har blivit populär 

och många ställde sig positiva till utformningen. Något som dock framkom var att platsen 

upplevs något otrygg på kvällen och att fler cykelparkeringar behövs i kommunen, 

främst var det i centrum och vid köpcentrum som fler cykelparkeringar önskades. 

På frågan om vad som är det viktigaste att förbättra för att få ett ökat cyklande inkom 

många och varierade svar. Det handlade om både ”hårda” och ”mjuka” åtgärder. Exempel 

på synpunkter är förbättrad säkerhet på gång- och cykelbanor, tydligare skyltningar 

och markeringar av cykelbanor och ett utbyggt cykelnät. Men många synpunkter som 

”visa folk hur roligt det är”, upplysning av hälso, miljö och ekonomieffekter och tillgång 

till lånecyklar visar på behovet av olika typer av kampanjer, beteendepåverkande 

insatser och service till invånarna. 

Resvaneundersökning 

I Eskilstuna genomfördes 2010 en resvaneundersökning med syfte att öka förståelsen 

för hur Eskilstunaborna reser. I en resvaneundersökning besvaras frågor som, hur man 

reser, hur ofta man reser och varför man reser. Undersökningen är ett hjälpmedel för 

kommunen i arbetet med trafikstrategier för att öka andelen hållbara transporter och 

även en möjlighet att se förändringar i resandet över en längre tid. 

Resvaneundersökningen skickades ut till 3000 personer. Av dessa besvarade 1046 personer 

enkäten. Ytterligare 362 personer besvarade enkäten på webben. 

En resvaneundersökning genomfördes även 2006, det går därför att se hur resandet i 

staden har förändrats genom jämförelse med den senast genomförda undersökningen. 

Den är vid tryckande av denna skrift inte färdiganalyserad men vissa resultat är möjliga 

att presentera redan nu. Fullständig rapport för resvaneundersökningen kommer 

presenteras under 2012. 

Resultat 

Resvaneundersökningen visar en liten förändring jämfört med den undersökning som 

genomfördes 2006. Av alla resor som genomförs har andelen som genomförs med bil 

eller till fots minskat tre procentenheter vardera. Detta till förmån för cyklandet som 

har ökat. Andelen resor som genomförs med kollektivtrafik var detsamma under undersökningarna 

2010 och 2006.


BILD 7. Färdmedelsfördelning 2006 och 2010. 

Det genomsnittliga antalet resor per invånare och dag är 2,47. Av resorna sker 40 % till 

och från arbetsplatsen. Inköpsresor och fritidsresor står för 30 % vardera. 

Diagram 4. Resans syfte 

Bilen är det mest populära färdmedlet oavsett resans syfte. Andel buss och cykel är 

oende på resans syfte högre vid resor till/från arbetsplats eller skola och minskar för inköps- och service- 

ng beroende på resans ärenden syftesamt 

fritidsresor. 

itidsresor 

reso 20,3% Fritidsresor 

8,0% 

,9% 20,3% 

2,3% 

,0% 8,0% 

3,9% 

,6% 2,3% 

65,5% 

,0% 3,9% 

0,1% 

,5% 65,5% 

,0% 0,1% 


Resans Resans syfte syfte 

32% 

28% 

32% 

40% 

28% 

40% 

Arbete 

Inköp 

Fritid 

Arbete 

Inköp 

Fritid 

Färdmedelsfördelning beroende på 

Färdmedelsfördelning resans syfte beroende på 

resans syfte 

80% 

70% 

60% 

50% 

80% 

70% 

Gång 

Cykel 

40% 

30% 

20% 

60% 

50% 

40% 

Buss 

Tåg 

10% 30% 

Bil 

0% 20% 

10% Resor till 

arbetsplatsen 

0% 

Inköpsresor Fritidsresor 

Annat 

Diagram 5. Färdmedelsfördelning 

Resor 

beroende 

till 

på resans syfte. 

Inköpsresor 

arbetsplatsen 

Fritidsresor 

Gång 

Cykel 

Buss 

Tåg 

Bil 

Annat 

11

12 

Trafiksäkerhetsenkät 

Bakgrund 


Hösten 2010 beslutade Trafikavdelningen att genomföra en trafiksäkerhetsenkät då 

förvaltningen behöver mer insikt i Eskilstunabornas inställning och attityder till trafiksäkerhet. 

Enkäten genomfördes våren 2011 med avsikten att den ska vara återkommande 

med några års mellanrum. Tanken är att huvuddelen av enkäten ska innehålla 

samma frågor vid varje tillfälle för att kunna se förändringar i attityd eller inställning 

till trafiksäkerhet hos invånarna. Utrymme kommer även finnas för att kommande år 

lägga till nya frågor. En del av frågorna är jämförbara med Trafikverkets större, årliga 

nationella trafiksäkerhetsenkät, detta innebär en möjlighet att se skillnader i inställning 

mellan Eskilstunaborna och riket i stort. 

Enkäten ska bland annat ge en indikation på om det finns någon speciell fråga eller 

åldersgrupp som trafikavdelningen behöver jobba särskilt mycket med exempelvis genom 

kampanjer. Detta för att slutligen uppnå en förbättrad trafiksäkerhet och ytterligare 

minskade olyckor. 

Enkäten som bestod av ca 30 frågor skickades ut till 1 321 slumpmässigt utvalda Eskils- 

tunabor, av dessa svarade 443 på enkäten. Detta innebär att bortfallet var 66 % 

I detta kapitel redovisas delar av enkätens resultat och jämförelser med de studier och 

observationer förvaltningen gjort under året. 1 

Resultat 

Gång- och cykeltrafik 

De frågor som handlar om gående och cyklister berör trygghet, säkerhet, framkomlighet 

och användande av cykelhjälm och reflexer. 

16 % svarade att de alltid använder cykelhjälm och 18 % att de ibland använder cykelhjälm 

(observerat hjälmanvändande presenteras i kapitel 4 om cykeltrafik). Åldersgruppen 

15 – 24 år är de som i minst utsträckning har svarat att de använder cykelhjälm. 

28 % svarade att de alltid använder reflex under årets mörka årstider och 53 % att de 

ibland använder reflex under årets mörka årstider. Personer över 65 år har i störst utsträckning 

svarat att de använder reflex och gruppen 15 – 24 år har i minst utsträckning 

svarat att de använder reflex. Kvinnor har i större utsträckning än män svarat att de 

alltid använder reflex (36 % respektive 20 %). Jämförelser med den mätning av reflexanvändande 

som gjorts i staden visar dock att en större del av befolkningen påstår sig 

använda reflex än vad som faktiskt gör det, se avsnitt om reflexkampanj. 

Trafiksäkerhetsenkäten har visat att det finns ett samband mellan reflexanvändande 

och cykelhjälmsanvändande. De som alltid använder cykelhjälm är de som är bäst på 

att använda reflex. Det verkliga cykelhjälmsanvändandet verkar vara något lägre än 

vad enkäten visar men stämmer bättre överens med verkligheten än andel reflexanvändande. 

1 Sammanställning av enkäten finns att få på trafikavdelningen. 

KApITEL 2, mOBILITy mANAgEmENT



Hastighet och körbeteende 

42 % av de svarande anser sig vara en bättre eller mycket bättre bilförare än genomsnittet, 

det är fler män än kvinnor som har angett detta. Den grupp som anser sig vara en 

bättre eller mycket bättre bilförare än genomsnittet är de som oftare än andra överskrider 

gällande hastighetsbegränsning. Det är också de som i störst utsträckning har blivit 

lagförda för fortkörning senaste åren. Vid hastighetsbegränsningen 30 km/h instämmer 

3 % av de svarande helt eller delvis i påståendet att det är okej att överskrida gällande 

hastighetsbegränsning, vid 40/50 km/h är motsvarande andel 4 % och vid 60/70 km/h 

11 %. Många anser alltså att det är mer okej att överskrida gällande hastighetsbegränsning 

vid högre hastigheter, dessutom instämmer män i större utsträckning än kvinnor 

i påståendet. Hastighetsmätningar har dock visat att det är vanligare med en medelhastighet 

över tillåten hastighet på 30-sträckor än på sträckor med högre hastighet (se 

kapitel 6) 

Då de svarande fick ta ställning till påståendet ”det är rimligt att sänka hastigheterna 

för att öka trafiksäkerheten” instämde 59 % helt eller i stora drag i påståendet. 

Alkohol 

I jämförelse med Trafikverkets årliga trafiksäkerhetsenkät verkar det som att eskilstunaborna 

har ett ”bättre” beteende gällande alkohol i trafiken jämfört med riket i 

stort. I Eskilstunas enkät har en mindre del av de svarande angett att de kört bil påverkad 

av alkohol än i Trafikverkets enkät. Av dem som ändå har svarat att de har kört 

bil påverkad av alkohol har samtliga angett att det är viktigt att inte köra bil påverkad 

av alkohol. 

Barn i trafiken 

På frågan om det borde undervisas om trafiksäkerhet i skolan svarade 94 % av föräldrarna 

ja. Hur ofta föräldern själv pratar om trafiksäkerhet med sitt barn (under 15 år) 

varierar men 56 % pratar om trafiksäkerhet minst någon gång i månaden. 71 % av föräldrarna 

har angett att deras barn alltid använder cykelhjälm när han eller hon cyklar. 

Vid mätning av cykelhjälmsanvändande i Eskilstuna har ingen åldersuppdelning gjorts, 

men sett till hela landet använder 49 % av 8 – 15-åringarna cykelhjälm (enligt NTF), det 

är därmed troligt att enkätsvaren visar på en något högre andel hjälmanvändande än 

verkligheten. 

BILD 8. Cyklande barn vid Djurgårdsskolan 

13

14 


Fortsatt arbete 

Utifrån de resultat trafiksäkerhetsenkäten 2 visade har en handlingsplan 3 tagits fram, 

denna föreslår ett antal aktiviteter. Förvaltningen arbetar redan idag aktivt med frågor 

som behandlas i enkäten och har under många år bedrivit ett arbete som har varit inriktat 

på att påverka människors beteende och attityder till resande och trafiksäkerhet. För 

att uppnå goda resultat inom trafiksäkerhetsområdet krävs ett brett arbete både vad 

gäller fysiska åtgärder och med beteendepåverkande insatser. Enkäten ger oss värdefull 

information om var resurserna ska läggas för att nå bästa möjliga resultat. 

Trafikplats Eskilstuna 

Trafikplats Eskilstuna på Facebook är Eskilstuna Kommuns officiella sida för trafikfrågor, 

administrerad av Stadsbyggnadsförvaltningen. Här går vi ut med information 

om bland annat vägarbeten och andra tillfälliga förändringar i trafikmiljön. Vi länkar 

även till artiklar och webbsidor för att skapa debatt och diskussion med trafiktema. 

I skrivande stund har vi 321 personer som ”gillar” sidan. Antalet har stigit långsamt, 

men ganska konstant. Det finns också möjlighet för medborgarna att skriva inlägg och 

ställa frågor. De medborgare som skriver på Trafikplats Eskilstuna har hittills fått svar 

samma eller efterföljande vardag. Det skapas också diskussioner mellan medborgarna, 

de diskussioner som har skapats har dock inte blivit så många som vi önskat. Vi hoppas 

på ökat antal personer som uppmärksammar att sidan finns, och därmed skapar 

en bredare diskussion. 

Bild 9. Trafikplats Eskilstuna 

2 

Sammanställning av enkäten finns att få på trafikavdelningen 

3 

Sammanställning av handlingsplanen finns att få på trafikavdelningen 

KApITEL 2, mOBILITy mANAgEmENT


KApITEL 3, gÅNgTRAFIK 

3. Gångtrafik 

Fotgängare i Eskilstuna räknas vid två tillfällen (höst och vår) eller vid speciella tillfällen såsom 

räkning av fotgängare på gågatan etc. Ambitionen är att öka dessa mättillfällen så att mer 

och bättre statistik över fotgängares resvanor dokumenteras. En konkret förbättring är under 

maj 2012 kommer en mätpunkt installeras på Nybron som kommer att registerara antalet 

fotgängare på båda sidor av bron dygnet runt-året runt. 

Antal fotgängare i Centrumtillfarterna 

årvärde: 

ybron 

ästeråsviadukten 

ymnastikviadukten 

De kontinuerliga mätningarna 

2000 2001 

som görs 

2002 

är vår- 

2003 

och höstmätningarna 

2004 2005 

som genomförs 

2006 2007 

under sex timmar (klockan 1622 06-09 1441 och 1848 klockan 15-18) 1651 en 1899 vardag i 1657 maj och september 

1607 1861 

varje år. De mätningarna 633 täcker 718in de fem 755 största 660centrumtillfarterna. 749 722 Totalt 716 sett pas- 780 

serade cirka 7 000 fotgängare 1039 1211 dessa mätplatser 1246 vid 1137vårens 1078 mättillfälle 11032011 (vilket 909 är i 1166 

2008 

1949 

838 

1493 

ådhusbron samma nivå som de 1230 senaste tre 1293 åren). 1319 Störst flöde 1318har Nybron 1338 med 1324 knappt 1417 2 100 fot1399 

1401 

yrkbron 

OTALT 

gängare (se tabell 2 och 830 diagram 850 6). 1061 956 877 **925 *1041 *971 1134 

Tabell 2. Gångstatistik över centrumtillfarterna 2011 (vår- och hösträkning) 

ymnastikviadukten 

2000 

Plats 

1039 

2001 

1211 

2002 

1246 

2003 

1137 

2004 

1078 

2005 

Maj 2011 

1103 

2006 

909 

2007 2008 

September 2011 

1166 1493 

2009 

1590 

2010 

1593 

yrkbron Nybron 830 850 1061 956 877 2 925 087 1041 971 1134 1 789 1094 1019 

ybron 

ådhusbron 

ästeråsviadukten 

Gymnastikviadukten 

1622 1441 

1230 1293 

Kyrkbron 633 718 

1848 

1319 

755 

1651 

1318 

660 

1899 

1338 

749 

1657 

1 536 

1324 

1 722 107 

1607 

1417 

716 

1861 

1399 

780 

1949 

1 360 

1401 

838 998 

1856 

1501 

851 

1985 

1409 

907 

OTALT Rådhusbron 5354 5513 6229 5722 5941 5731 1 365 5690 6177 68151 351 6892 6913 

Västeråsviadukten 984 976 

TOTALT 7 079 6 474 

2300 

2100 

1900 

1700 

1500 

1300 

1100 

900 

700 

500 

Diagram 6. Fotgängare i Centrumtillfarterna 2000-2011 (vårräkning). 

Vårvärden 


Kyrkbron 

Nybron 

Rådhusbron 

Västeråsviadukten 

15

aknas saknas 815 saknas saknas saknas saknas 1 246 1 015 1 095 998 

445 1 622 1 422 1 616 1 699 1 657 1 728 1 774 1 850 1 797 1 793 1 789 

306 saknas 1 168 1 330 1 224 1 324 1 185 1 387 1 581 1 222 1 203 1 351 

aknas 633 589 654 595 744 768 766 811 788 970 976 

4 971 *4 957 *4 666 *4 845 *4 902 *5 368 7 055 6 407 6 557 6 474 

16 


KApITEL 3, gÅNgTRAFIK 

2 000 

1 800 

1 600 

1 400 

1 200 

1 000 

800 

600 

2007 2008 2009 2010 2011 

Diagram 7. Fotgängare i Centrumtillfarterna 2007-2011 (hösträkning). 

Höstvärden 


Kyrkbron 

Nybron 

Rådhusbron 

Västeråsviadukten 

En fördjupad studie av fotgängarna på Kungsgatan (gågatan) genomfördes under 

hösten (september) 2011. Mätresultatet visade att cirka 12 500 personer passerar över 

platser Kungsgatan/Kriebsensgatan och cirka 10 500 personer över platsen Kungsgatan/ 

Careliigatan. 

Bild 10. Gångtrafik på Kungsgatan vid Fristadstorget.


KApITEL 4, CyKELTRAFIK 

4. Cykeltrafik 

Cykeltrafiken räknas årligen i maj och september vid de fem större tillfarterna till centrum. 

Syftet är att få en uppfattning om hur cyklandet förändras år från år. Räkningar görs vid följande 

platser: Nybron, Rådhusbron, Gymnastikviadukten, Kyrkbron samt Västeråsviadukten. 

Vårmätningen visar 15 300 cyklister per dygn och höstmätningen visar 13 900 cyklister 

per dygn i centrumtillfarterna. Resultatet av mätningarna 2011 visar att cykeltrafiken 

har ökat med i snitt 4 % jämfört med 2010 års resultat. Mätningarna visar att centrumtillfarterna 

vid Västeråsviadukten och på Nybron har högst cykelflöde med 4 400 

cyklister per dygn vardera. Det har även utförts könsuppdelad mätning för att se om 

kvinnor och mäns cyklande skiljer sig åt. Mätningen visar att skillnaden mellan kvinnor 

och män som cyklar är liten, 52 % av de cyklande var kvinnor och 48 % var män. 

Bild 11. Cykeltrafik på Nybron. 

De cyklister som passerar eller har centrum som målpunkt uppgår till cirka 25 000 

cyklister per dag. I detta antal ingår också de cyklister som passerar eller har centrum 

som målpunkt cyklande via Faktoriholmarna, Kungsgatan, Gredbyvägen samt från Kyrkogatan. 

Antalsmässigt motsvarar räkning under 6 timmar i maj månad ca 50 % av cykeltrafiken 

under ett vardagsdygn 1 . I diagram 8 visas cykeltrafikens årliga variation vid 

centrumtillfarterna för åren 1980-2011. 

1 Trivector. Gång- och cykeltrafiken i Stockholms län. Rapport 2006:50. 

17

18 



1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 199 

Vårvärden 20830 16926 21700 21900 24268 23000 19026 19000 19184 18902 17648 18162 18866 19082 18530 1767 

Höstvärden 19000 17670 19200 21000 23112 22424 18020 19270 18748 17266 15636 18430 17770 17234 16588 1649 

Antal cyklister 

30000 

25000 

20000 

15000 

10000 

5000 

Diagram 8. Antal cyklister i centrumtillfarterna 1980-2011. 

Under våren 2012 kommer en cykelbarometer att installeras på Nybron. Cykelbarometern 

innebär att mätningar på platsen kommer att kunna ske kontinuerligt under hela 

året. Cykelbarometern kommer att vara försedd med en display som visar information 

om hur många cyklister som passerar per dag samt hur många som passerat under året 

på Nybron. 

Cykelhjälmsanvändning 

Enligt preliminära uppgifter från Trafikverket 2 ökade cykelhjälmsanvändningen i landet 

med fem procentenheter, från 27 procent till 32 procent, under 2011. Det är den 

högsta nivån som uppmätts sedan mätningarna inleddes. 

Cykelhjälmsanvändningen i Eskilstuna undersöks årligen samtidigt som cyklister räknas 

vid centrumtillfarterna. Sedan hjälmräkningen påbörjades 2003 har hjälmanvändandet 

ökat totalt med 6 procentenheter, från 8 till 14 procent. Resultatet av 2011 års 

cykelhjälmsräkning visar dock på en minskning jämfört med 2010 års resultat. 

Diagram 9. Cykelhjälmsanvändning 2003-2011. 

0 

1980 

1982 

Antal cyklister per dag via centrum 1980-2011 

1984 

1986 

2 Svensson K, Lindholm M, Johansson Ö, Nilsson L. Trafiksäkerhetsutvecklingen 2002-2011. Trafikverket. 2012. 

1988 

1990 

1992 

Vårvärden Höstvärden 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

cyklister 8,0 9,6 11,8 11,7 12,1 14,9 13,9 15,6 14,0 

Hjälmanvändning % 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

8,0 

Cykelhjälmsanvändning i procent (%) 2003-2011 

9,6 

11,8 11,7 

Hjälmanvändning cyklister 

12,1 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

14,9 

1994 

1996 

13,9 

1998 

15,6 

2000 

2002 

14,0 

2004 

År 

2006 

2008 

2010 

År



Resultatet av hjälmräkningen visar att kvinnor är bättre än män på att använda cykelhjälm. 

12,4 % av kvinnorna, 9,9 % av männen använder cykelhjälm. Resultatet visar 

även att 44,4 % av ungdomarna använder cykelhjälm. År 2005 infördes lagen om att 

barn och ungdomar under 15 år ska använda cykelhjälm när de cyklar eller blir skjutsade 

på cykel. Det finns stor potential att öka hjälmanvändningen framöver med olika 

kampanjer och informationsinsatser som riktar sig till både barn, ungdomar och vuxna. 

Hjälmanvändandet bland mopedister är mycket högre än hos cyklister och ligger på 

omkring 90 % enligt tidigare uppskattning. 

Tabell 3 Hjälmanvändning uppdelat på personkategori 

Plats Antal 

kvinnor 

med hjälm 

Bild 12. Cykelhjälm 

Cykelparkering 

Antal 

kvinnor 

utan hjälm 

Antal 

män med 

hjälm 

Antal 

män utan 

hjälm 

Antal barn/ 

ungdom 

med hjälm 

Trygga, säkra och väderskyddade cykelparkeringar är en av åtgärderna för att få fler 

eskilstunabor att cykla. De kommande åren finns pengar avsatta för att förbättra och 

bygga fler cykelparkeringar. Fler cykelparkeringar i centrum är ett önskemål från allmänheten 

som förvaltningen nu kan börja tillgodose. 

Under 2011 har förvaltningen byggt ytterligare två cykelparkeringar med tak. I centrum 

byggdes en cykelparkering med belysning på Kriebsensgatan som har plats för 62 

cyklar. Vid hållplats Skiftingehus uppfördes en cykelparkering med plats för 10 cyklar 

samtidigt som hållplatsen byggdes om. 

19 

Antal barn/ 

ungdom 

utan hjälm 

Nybron 88 762 68 748 15 42 

Rådhusbron 48 411 30 313 8 19 

Kyrkbron 108 683 72 528 7 21 

Gymnastikgatan 73 569 62 574 saknas saknas 

Västeråsviadukten 66 660 54 736 18 26 

Totalt 383 3 085 286 2 899 48 108

20 

Bild 13. Cykelparkering Kriebsensgatan 



Historiskt sett har ett fåtal beläggningsinventeringar gjorts för stadens cykelparkeringar. 

Under oktober 2011 har en större centrumräkning genomförts. Resultat kan ses i 

bild 14 nedan. 

Bild 14. Cykelparkeringsinventering oktober 2011



Beläggningssnittet för de inventerade platserna i Centrum var 93 % vilket får ses som 

högt för att vara i oktober. Tidigare mätningar har skett år 2000 och 2002. Mätningen 

år 2000 genomfördes i maj och hade en beläggning på 107 % (det vill säga en överbeläggning 

med 7 %) och mätningen 2002 genomfördes i september och hade en beläggningsgrad 

på 100 %. Eftersom beläggningen under högsäsong har nått sin kapacitet 

och beläggningen under lågsäsong också är så pass hög att cykelparkeringarna anses 

fulla (jämför med en bilparkering som anses full vid 90 % beläggning) är det oerhört 

viktigt att satsningen på cykelparkeringar fortsätter. 

Bild 15. Cykelparkering 

Restidskvoter för cykel 

Handboken Trafik för en Attraktiv Stad (TRAST) är utgiven av SKL, Boverket och dåvarande 

Vägverket och Banverket. Enligt TRAST skall en cykelresa vara max 1,5 gånger 

tiden jämfört med en bilresa mellan samma start- och målpunkt för att cykelnätet skall 

vara konkurrenskraftigt. Under 2010 genomförde stadsbyggnadsförvaltningen en empirisk 

studie där man cyklade/körde bil från Fristadstorget under en vardagsförmiddag 

utanför maxtimme. Resultatet ses i bild 16 på nästa sida. 

När cykelvägnätet mäts in med hög precision (förväntas göras under 2012) kommer 

en GIS-analys genomföras med högre noggrannhet. Dock kan man dra slutsatser att 

dagens cykelnät i Eskilstuna är konkurrenskraftigt i de centralaste delarna men så fort 

avstånden blir över 2 km från Fristadstorget minskar konkurrenskraften drastiskt. 

21

22 

Bild 16. Tidsavstånd från Fristadstorget. 


KApITEL 4, CyKELTRAFIK



Ny beläggning på cykelvägar 

En god standard på cykelvägarna är en viktig förutsättning för ökat cyklande. De senaste 

åren har Eskilstuna kommun satsat på att asfaltera grusade gång- och cykelvägar. 

Komforten för cyklisten förbättras med asfaltbeläggning och driftsmässigt är belagda 

cykelvägar enklare att sköta än grusbelagda. 

Cykelplanen framhåller att minst 4 procent av den årliga beläggningsbudgeten ska 

användas för ny beläggning på gång- och cykelvägar. Kommunens beläggningsbudget 

för 2011 uppgick till 8,5 Mkr. Under året har drygt 5 kilometer gång- och cykelväg fått 

ny beläggning. Investeringen uppgick till 1,1 Mkr, vilket är 13 procent av den totala 

beläggningsbudgeten. Vilka sträckor som fått ny beläggning framgår av nedanstående 

bild. 

Hällby 

Folkesta 

Bild 17. Cykelvägar med ny beläggning 2011 

Flacksta 

Brottsta 

Gredby 

Fröslunda 

Nyfors 

Norr 

Centrum 

Årby 

Gamla Staden 

Skogsängen 

Öster 

Skiftinge 

23 

Cykelvägar med ny beläggning 2011

24 



KApITEL 5, KOLLEKTIvTRAFIK 

5. Kollektivtrafik 

Eskilstuna kommun är tillsammans med länets övriga kommuner, samt landstinget i Sörmland 

ägare av Länstrafiken Sörmland AB. Länstrafiken är huvudman för kollektivtrafiken i Sörmland. 

Veolia Transport AB är entreprenör för huvuddelen av den linjelagda kollektivtrafiken i 

Eskilstuna kommun. Trafik bedrivs på 14 stadsbusslinjer och 10 landsbygdslinjer. 

Ett nytt linjenät startade den 11 december 2011. Resultatet över den nya trafiken kommer att 

redovisas i ”Trafiken i Eskilstuna 2012”. 

Ny kollektivtrafikmyndighet 

I juni 2010 tog riksdagen beslut om en ny kollektivtrafiklag där nuvarande trafikhuvudmän 

ska från och med 2012 ersättas med regionala kollektivtrafikmyndigheter. Den 

nya lagstiftningen avreglerar kollektivtrafiken genom att underlätta för kommersiellt 

finansierad trafik. Kollektivtrafikmyndigheterna ska i en trafikförsörjningsplan ange 

vilken trafik som ska subventioneras genom skattemedel och som ska regleras i en 

s.k. trafikplikt. Den nya myndigheten, Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, etablerades 

1 januari 2012 och kommer att beskrivas mera utförligt i ”Trafiken i Eskilstuna 2012”. 

Utskottet för hållbara resor 

Stadsbyggnadsnämnden beslutade att i januari 2010 tillsätta ett kollektivtrafikutskott. 

Från och med januari 2011 har utskottet bytt namn till ”Utskottet för hållbara resor”. 

Syftet med detta är att kunna lyfta in frågor som rör hela området hållbara resor, som 

kollektivtrafik, cykel, gång samt mobility management. 

Kollektivtrafikplan 

Framtagandet av en kollektivtrafikplan påbörjades under 2011 och ska avslutas och 

fastställas under 2012. Till planen, som är ett strategiskt mål- och strategidokument 

för kollektivtrafiken i Eskilstuna, ska även en konkret handlingsplan tas fram. Kollektivtrafikplanens 

innehåll kommer att påverkas av Sörmlands kollektivtrafikmyndighets 

kollektivtrafikprogram. 

Analys av kollektivtrafiken 2011 

För att klara det nationella målet om en dubblering av antalet resor med kollektivtrafiken 

ska resandet i Eskilstunas stadstrafik öka från 3,5 miljoner resor 2006 till 7 miljoner 

resor 2020. Detta motsvarar en resandeökning på cirka 250 000 resor eller cirka 3,5 % 

per år. Under 2011 var det totala resandeutvecklingen i stadstrafiken i princip oförändrad 

med ett totalt resande på 4,3 miljoner resor. För att på sikt klara målet om en 

dubblering av resandet skulle resandet 2011 ha behövt uppgå till 4,8 miljoner resor. 

25

26 

Axelrubrik 

5000000 

4500000 

4000000 

3500000 

3000000 

2500000 

2000000 

1500000 

1000000 

500000 

0 

Eskilstuna stadstrafik antal resor 

jan 2008-dec 2011 

jan-dec08 

mar08-feb09 

maj08-apr09 

jul08-jun09 

sep08-aug09 

nov08-okt09 

jan09-dec09 

mar09-feb10 

maj09-apr10 

jul09-jun10 

sep09-aug10 

nov09-okt10 

jan-dec10 

mar10-feb11 

maj10-apr11 

jul10-jun11 

sep10-aug11 

nov10-okt11 

jan11-dec11 

Diagram 10: Resandet med Eskilstunas stadstrafik 2011 


KApITEL 5, KOLLEKTIvTRAFIK 

Resandet med skolelever sjönk med cirka 5% under 2011 och resandet med betalande 

resenärer ökade med ungefär lika mycket. Resandet med färdtjänstberättigade och med 

personer över 75 år var i stort sett oförändrat 2011 jämfört med 2010. 2011 var även 

sista året för fria resor för färdtjänstberättigade och för personer 75 år och äldre. Målsättningen 

är att kunna redovisa resandestatistik utifrån ett könsperspektiv. Då det inte 

är möjligt att utifrån Länstrafikens redovisning analysera skillnader i resor utifrån kön 

går detta inte att redovisa. I den mån resandestatistik från ett könsperspektiv kan redovisas 

utifrån den senaste resvaneundersökningen ska detta göras. 

Åtgärder för att resandet med busstrafiken ska öka 

Under 2011 genomfördes ett stort arbete med att ta fram trafikeringsunderlaget för den 

nya trafiken. Det innebär att det inte genomförts några större justeringar av trafiken under 

2011. En omfattande marknadsföringsarbete har också bedrivits för att marknadsföra 

den nya trafiken. Flera utställningar har bland annat anordnats med den nya 

trafiken som vid ett antal tillfällen var bemannade med personal. En teckningstävling 

anordnades för kommunens skolor som fick designa en ny buss. Två bidrag vann och 

två bussar stripades efter dessa teckningar. Under 2011 öppnade också Länstrafiken ett 

kundcenter på Rademachergatan 16. 

I samband med den nya trafiken, som startade i december 2011, drivs samtliga stadsbussar 

på biogas. Från 2012 kommer samtliga landsbygdsbussar att drivas med rapsolja 

istället för diesel. 

När det gäller fysiska åtgärder har ett antal hållplatser tillgänglighetsanpassats. En av 

dessa var hållplats ”Skiftingehus” som fick en ny, attraktivare och säkrare utformning 

än den gamla hållplatsen. Linjen blev också något kortare vilket påverkar restiden 

positivt. Trafiksignalen i korsningen Careliigatan/Hamngatan byggdes om och förseddes 

med kollektivtrafikprioritering vilket har underlättat bussarnas utfart på den trafikerade 

Hamngatan. 

Totalt 

Betalande 

Fria resor


KApITEL 6, BILTRAFIK 

6. Biltrafik 

Biltätheten för personbilar i trafik uppgick vid slutet av årsskiftet 2011/2012 till 445 bilar/1000 

invånare mot 440 bilar/1000 invånare mot föregående årsskifte 2010/2011. I hela Sverige var 

personbilstätheten1 464 bilar/1000 invånare vid årsskiftet 2011/2012. Inflyttningen till Eskilstuna 

har ökat de senaste åren och uppgick vid årsskiftet till 97 596 invånare i Eskilstuna, vilket 

påverkar biltätheten. Antalet personbilar i trafik i Eskilstuna uppgick till 43 405 stycken vid årsskiftet 

2011/2012, en ökning med 1053 stycken personbilar jämfört med årsskiftet 2010/2011. 

Antalet tunga fordon i trafik ökade med 131 stycken till 4 616 stycken. 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

400 411 420 419 437 438 437 438 442 447 448 449 444 439 440 445 

Antalet fordon i Sverige 2010 uppgick totalt till drygt 4 964 000 vilket motsvarar 0,5 

procent av världens fordonsbestånd, som idag uppgår till totalt drygt en miljard fordon. 

Av dessa är ca 700 miljoner personbilar. 

I diagram 11. nedan visas personbilstätheten i Eskilstuna för perioden 1960-2011 

Personbilar/1000 invånare 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

1960 

Diagram 11. Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2011 

Bild 18. Krongatan 

1965 

1970 

1 Källa: källa Statistiska Centralbyrån SCB 

Biltäthet för personbilar i Eskilstuna 1960-2011 

1975 

Personbilar i trafik 

1980 

1985 

1990 

1995 

2000 

2005 

2011 

År 

27

28 



Fordonstrafik 

Trafikmätningar behövs för att få reda på hur trafiken förändras år från år och är en 

viktig del i kommunens trafiksäkerhetsarbete och stadsplanering. 

Trafikmätningar 2011 

Under 2011 genomfördes totalt 120 maskinella trafikmätningar i Eskilstuna. Av dessa 

var 98 stycken antalsmätningar, 23 stycken hastighets- och lastbilsmätningar samt 5 

stycken var cykelmätningar. 18 stycken är referensmätningar där kontrollmätning görs 

två gånger per år, i maj och oktober månad. Vid Västeråsvägen väster om Alforsgatan 

finns en fast mätstation där fordonstrafiken mäts kontinuerligt under hela året, se diagram 

12, årsvariationskurva för Västeråsvägen 2011. Mätstationen på Nybron har varit 

ur funktion under 2011 men kommer att nyinstalleras under våren 2012 med ny mätutrustning 

och skall kunna mäta både bil-cykel-gångtrafik i framtiden. I tabell 4 visas 

vilka platser som har haft de största trafikflödena under åren 2009-2011. 

Biltrafiken anges i enheten Åvdt (årsvardagsdygnstrafik), ett genomsnittligt vardagsdygn, 

mån-fre. Den mätutrustning som används registrerar enbart axelpar och därför 

blir antalet fordon något högre beroende på hur många fleraxliga fordon (lastbilar) 

som mäts. E 20 som går förbi Eskilstuna är en statlig väg och mäts av Trafikverket. 

Västerleden, del av Västergatan, Stenkvistavägen samt Malmköpingsvägen mäts av 

kommunen men är statliga vägar. 

Biltrafikflödena för Eskilstuna tätortsområde samt Torshälla och Skogstorp redovisas i 

bilaga 1, flödeskartorna 1, 2 och 3. 

Antal fordon/vadt 

16000 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

Årsvariationskurva Västeråsvägen 2011 

0 

trafikflöde 

1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 

Diagram 12. Årsvariationskurva för Västeråsvägen 2011



Tabell 4. Gatusnitt i Eskilstuna med de största trafikmängderna 

Gatusnitt/sträcka Åvdt 2009 Åvdt 2010 Åvdt 2011 

Västergatan norr Torshällavägen 19 500 19 700 20 100 

Västeråsvägsviadukten 17 600 18 000 19 800 

Gillbergavägen öster Gillbergaplan 17 500 17 400 17 800 

Västerleden norr Västeråsvägen 18 300 17 400 17 500 

Kungsgatan väster Tullgatan 15 400 16 600 17 200 

Nybron 16 500 16 700 17 000 

Tullgatan söder Kungsgatan 17 000 17 200 16 500 

Stålforsbron 16 000 16 200 16 000 

Biltrafiken i Eskilstuna ökade med 2,0 % totalt under 2011 enligt de 18 referenspunkter 

där kontrollmätningar görs varje år under oktober månad. I hela landet ökade trafiken 

med 2 1,5 % 2011 jämfört med 2010. De större trafikförändringarna som bör nämnas är 

att en trafikökning har skett på Västeråsvägen, Kungsgatan, Hamngatan samt Kyrkogatan 

med mellan 600-1 900 fordon/årsvardagsdygn medan en trafikminskning redovisas 

för bland annat Gymnastikgatan med 1 200 fordon/årsvardagsdygn. Detta beror till 

stor del på att framkomligheten på vissa gator i centrum varit delvis eller helt avstängda 

under drygt ett halvår från mars till och med november månad. 

Trafikflödesförändringar 2001 – 2011 

I en analys av flödesförändringar under de senaste 10 åren valdes 30 mätpunkter ut 

på bilvägnätet inom kommunen, se bild 19. Punkterna valdes ut då de bedöms vara 

intressanta för förflyttningar genom staden. På grund av att alla punkter inte mätts årligen 

finns en brist av mätvärden och några av punkterna illustrerar därför förändringar 

över 12 – 13 år (i något enstaka fall 8-9 år). På grund av detta och att tidpunkterna för 

mätningarna varierar något mellan åren går det inte att redovisa en exakt förändring. 

Kartbilden illustrerar generella förändringar och ska främst användas för att skapa en 

uppfattning av hur flödena förändrats i olika delar av staden. 

Eskilstunas befolkning har under åren 2001 till 2011 ökat från 89 135 till 97 596 invånare. 

2 Källa: Trafikverket, Trafikbarometern jan 2012 

29

30 

Bild 19. Flödesförändringar 2001 – 2011. 


KApITEL 6, BILTRAFIK



Det är tydligt att flödena har ökat på de större stråken i de västra och norra delarna 

av staden. 

Trafiken över Nybron har minskat de senaste tio åren, om förändringarna jämförs år 

för år syns dock att den största minskningen skedde 2005 i samband med ombyggnaden 

av Västergatan. Flödet har dock ökat igen de senaste åren och verkar närma sig 

2001-års nivå. Det är därmed sannolikt att trafiken på Västergatan kan komma att öka 

i framtiden. Samma tendens syns på Rådhusbron, flödena har ökat något de senaste 

åren men uppvisar fortfarande en minskning över en 10-års period. Andra gator som 

uppvisar ökade flöden är Kungsgatan, Västeråsvägen, Mått Johanssons väg. Samtidigt 

syns en minskning av flöden i centrum. Som förklarades tidigare är det inte lämpligt 

att studera enskilda gator men en rimlig slutsats är att trafiken delvis har flyttats ut från 

centrum till ytterområdena. Även om det syns en svag tendens till att trafiken åter igen 

börjar öka på de större gatorna runt centrum medan flödena på lokalgatorna i centrum 

fortfarande minskar. 

Ökningarna av flödet på Västeråsvägen beror troligtvis på öppnandet av Tuna park då 

en stor del av ökningen skedde i samband med öppnandet. En annan stor verksamhet 

som öppnat under de år som jämförs är MAXI i Skiftinge. Även om flödet på Mälarvägen 

ökat under de flesta av de år som jämförs syns en något större ökning i samband 

med öppnandet än under övriga år. 

Den minskning som har skett på Gymnastikgatan är troligtvis inte så stor som kartbilden 

visar, detta på grund av att korsningen har byggts om under året och bilister 

troligtvis har valt andra vägar tillfälligt. En viss minskning antas dock ha skett då även 

Nygatan som ansluter till Gymnastikgatan uppvisar en minskning. 

Lastbilstrafik 

I dagens stadsplanering finns det ett stort behov av att mäta lastbilstrafikens procentandel 

och därmed få kännedom om den tunga trafikens miljöpåverkan, trafikbuller, 

vägslitage, framkomlighetskrav samt logistikplanering. Fordon som blir klassificerade 

som en lastbil måste ha ett axelavstånd över 3,3 meter mellan hjulaxlarna. 

Trafikmätningar visar att lastbilstrafiken i Eskilstuna ökade med 1,0 % under 2011. 

Uppgiften kommer från fyra referensmätpunkter belägna vid, Carlavägen, Strängnäsvägen, 

Malmköpingsvägen samt Västerleden som mäts årligen. Lastbilstrafiken i hela riket 

ökade med 3 2,6 % totalt under 2011. 

Andel tung trafik inom Eskilstuna tätort, centrum samt Torshälla och Skogstorp redovisas 

i bilaga 2, karta 1-3. 

I tabell 5. redovisas de lastbilsmätningar som genomförts under 2011. Värdena (fordon/ 

dygn) i tabellen är redovisade som vardagsdygnstrafik (vadt) vilket innebär att värdena 

inte är omräknade till årsvardagsdygnstrafik (åvdt). 

3 Källa: Trafikverket, Trafikbarometern jan 2012 

31

32 

Bild 20. E20 

Tabell 5. Lastbilsmätningar 2011 

Gatusnitt/sträcka Fordon/dygn 

vadt 


Lastbilar/dygn 

antal 


Lastbilsandel 

Carlavägen, norr Djurgårdsvägen 9 305 789 8,6 % 

Carlavägen, söder Intagsgatan 9 491 1 075 12,2 % 

Strängnäsvägen, öster Kungsladugårdsgatan 8 453 916 11,0 % 

Strängnäsvägen, öster Hugelstavägen 7 693 1 017 13,6 % 

Malmköpingsvägen, söder Tippen 5 179 653 13,0 % 

Köpmangatan, vid Strigeln 3 491 237 7,3 % 

Västerleden, norr Gillbergaleden 12 211 1 652 13,9 % 

Västerleden, norr Mått Johanssons väg 14 309 2 031 14,8 % 

Åsbyvägen, vid Åsbymons fritidsområde 1 701 143 9,3 % 

Falkvägen, norr Örnvägen 382 55 15,2 % 

Vilstavägen, vid Vilstabadet 611 58 11,2 % 

Vidargatan, vid Sundbyvägens förskola 102 7 7,3 % 

Balstavägen, vid Balsta Sportfält 536 55 10,3 % 

Hammarbyvägen, Torshälla 2 661 289 11,6 % 

Storgatan, Torshälla 3 186 266 9,2 % 

Nybyvägen, Torshälla 2 795 439 16,1 % 

Rv 53, söder lv 920 4 288 500 12,0 % 

Lv 899, norr lv 891 1 951 245 12,7 % 

%



Gatukorsningar 

Idunplan var den mest trafikbelastade korsningen även under 2011 med 32 600 ingående 

fordon. Därefter kommer korsningen Västeråsvägen/Krongatan med 24 800 ingående 

fordon vilket har fått en markant ökning av biltrafik i korsningen. I tabell 6. nedan 

redovisas de gatukorsningar med flest ingående fordon för åren 2009-2011. 

Alla gatusnitt för varje korsning mäts inte varje år på grund av för stor arbetsinsats. 

Tabell 6. Gatukorsningar i Eskilstuna med de största trafikmängderna 

Gatusnitt/sträcka Åvdt 2009 Åvdt 2010 Åvdt 2011 

Idunplan 32 100 32 200 32 600 

Krongatan/Västeråsvägen 22 400 22 800 24 800 

Västeråsvägen/Västerleden 24 800 24 700 24 600 

Kungsgatan/Tullgatan 22 600 23 700 23 800 

Mått Johanssons väg/Västerleden 23 600 23 100 23 500 

Gillbergaplan 24 200 24 000 23 400 

Nybroplan 22 500 22 200 23 200 

Västergatan/Strandgatan 22 000 22 400 22 600 

Carlavägen/Intagsgatan 19 500 19 500 19 600 

Bild 21. Korsningen Tullgatan-Kungsgatan 

33

34 



Centrumtrafik 

Trafikflödet vid centrumtillfarterna, Nybron, Rådhusbron, Kyrkogatan, Gymnastikviadukten, 

Västeråsviadukten samt Kungsgatan uppgick totalt till 77 100 fordon/årsvardagsdygn 

2011 mot 74 300 fordon/årsvardagsdygn 2010 en ökning med 4 % jämfört 

med 2010. Se diagram 13, biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1992-2011. 

Antal fordon åvdt 

80000 

78000 

76000 

74000 

72000 

70000 

68000 

66000 

Under året har ombyggnation av centrumgatorna Gymnastikgatan, Nygatan samt Alva 

Myrdals gata pågått kring kvarteret Vakteln, där gatorna varit helt eller delvis avstängda 

från mars till och med oktober månad. Biltrafikflödet via centrumtillfarterna minskade 

under avstängningsperioden med 1,5 % totalt. När Gymnastikgatan var helt avstängd 

gjordes kontrollmätning av trafiken på följande tre platser Kyrkogatan, Västermarksgatan 

samt Västeråsviadukten som redovisade en trafikökning med 2 500-3 000 fordon/ 

dygn (25-30%). 

Under Mobilitetsdagen den 22 september 2011 ”I stan utan min bil” var biltrafiken 

delvis begränsad på citygatorna Nygatan och Kriebsensgatan mellan klockan 07-19. På 

Nygatan pågick under dagen ett arrangemang med ”Shared Space” tema med många 

aktiviteter på och utanför Nygatan. Biltrafiken på Nygatan minskade med 29 % under 

de 12 timmar arrangemanget pågick. 

Bild 22. Nygatan 

78300 

1991 

76800 

1992 

Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1991-2011 

78100 

1993 

73700 

74800 

74200 

74000 

74600 74900 

74900 

73600 74100 74500 

73500 

Diagram 13. Biltrafikflödet vid centrumtillfarterna 1992-2011 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

År 

2002 

73300 

2003 

2004 

2005 

71400 

2006 

72000 

71300 

2007 

2008 

70800 

2009 

74300 

2010 

77100 

2011



Parkering 

Beläggningsstatistik parkering 

I oktober genomförs en parkeringsräkning som omfattar alla allmänt tillgängliga bilplatser 

i centrum och centrumnära parkeringar. Parkeringsräkningen redovisar en genomsnittlig 

beläggning under vardagar, vardagskvällar, veckoslut och lördagar. 

Parkeringsräkningen har genomförts av trafikavdelningen mellan 19 oktober och 29 

oktober 2011. Räkningen omfattar 8 tillfällen under vardagar 1 , 4 tillfällen under vardagskvällar 

2 samt 2 tillfällen under lördagar 3 . 

Allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära områden 

I oktober 2011 fanns 1 953 allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. Av dessa finns 

1 042 i parkeringsanläggningar. Det är en minskning av 222 bilplatser jämför mot 2010. 

72 bilplatser på dessa parkeringar är tillfälligt avstängda. Minskningen beror på kajreparation 

på Strömsholmen och byggnation av Kvarteret Vulkanen. 

På centrumnära parkeringar fanns i oktober 679 allmänt tillgängliga bilplatser. I tabell 

7 redovisas allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2007- 

2011. 

Tabell 7. Antal tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 2007-2011 

År Centrum total (varav p-anläggning) Centrumnära 

2007 2 207 bpl 1 086 657 bpl 

2008 1 946 bpl 1 089 734 bpl 

2009 1 926 bpl 1 089 679 bpl 

2010 2 175 bpl 1 051 698 bpl 

2011 1 953 bpl 1 042 679 bpl 

I avvaktan på att kvarteret Vulkanen börjar bebyggas har marken fungerat som tillfällig 

parkeringsplats. Den första etappen av byggnationen startade under 2011 och har 

inneburit att 175 av de tillfälliga 250 bilplatserna tagits bort. 

I tabell 8 redovisas förändringar i antal allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och 

centrumnära parkeringar jämfört mot 2010. 

Tabell 8. Förändring i antal allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära parkeringar 

Parkeringsplatser Centrum Centrumnära 

Bruksgatan -22 

1 Onsdag den 19/10 och 26/10 samt fredag den 21/10 och 28/10 klockan 11:00 och 14:00. 

2 Onsdag den 19/10 och 26/10 samt torsdag den 20/10 och 27/10 klockan 18:00. 

3 Lördag den 22/10 och 29/10 klockan 12:30. 

(tillfälligt borttagna) 

Kungsplan 1 (justering av antal bilplatser) 

Libergsgatan -19 

P-hus Gallerian -10 (justering av antal bilplatser) 

Smedjegatan 34 (tillkommit) 

Strömsholmen -50 (tillfälligt borttagna) 

Vulkanen väst -175 (upphört) 

35

36 


Beläggning allmänt tillgängliga bilplatser i centrum och centrumnära 

parkeringar 

Den genomsnittliga beläggningen på bilplatser har ökat både i centrum och på centrumnära 

parkeringar. En anledning till att beläggningsgraden ökat i centrum är att 

antalet bilplatser minskat. Det är främst minskningen av antal bilplatser på Vulkanen 

som påverkar beläggningsgraden. På centrumnära parkeringar har beläggningsgraden 

ökat främst med anledning av att fler fordon parkerat i dessa områden. 

Den genomsnittliga beläggningen i centrum har under vardagar ökat från 57 % 2010 till 

66 % 2011 och under vardagkvällar från 43 % 2010 till 47 % 2011. På lördagar har den 

genomsnittliga beläggningen ökat från 52 % 2010 till 55 % 2011 och under veckosluten 4 

från 53 % 2010 till 59 % 2011. 

Den genomsnittliga beläggningen på centrumnära parkeringar har under vardagar ökat 

från 65 % 2010 till 72 % 2011. Det förekommer stora variationer på beläggningen mellan 

parkeringsplatserna där exempelvis Busstation och Tullkammaren ofta under vardagar 

är fullbelagda. På vardagskvällar har beläggningen ökat från 29 % 2010 till 37 % 

2011. Beläggningen har under lördagar ökat från 26 % 2010 till 36 % 2011 och under 

veckosluten från 41 % 2010 till 52 % 2011. 

Diagram 14 och 15 visar beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum respektive 

centrumnära parkeringar under vardagar, lördagar, veckoslut och kvällar 2007- 

2011. 

Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

Vardag 

Lördag 

0% 

Veckoslut 

Kväll 

2007 

64% 

67% 

68% 

2008 

70% 

68% 

71% 

2009 

69% 

61% 

60% 

46% 

Diagram 14. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i centrum. 

2010 

57% 

52% 

53% 

43% 

2011 

66% 

55% 

59% 

47% 

4 Veckoslut baseras på resultat från parkeringsräkningar från fredagar klockan 14:00 och lördagar klockan 12:30. 




Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser 

på centrumnära parkeringar 

100% 

80% 

60% 

40% 

20% 

0% 

2007 

2008 

Vardag 80% 59% 56% 65% 72% 

Lördag 38% 32% 31% 26% 36% 

Veckoslut 63% 43% 39% 41% 42% 

Kväll 33% 29% 37% 

Diagram 15. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser på centrumnära parkeringar. 

Bild 23. Parkeringen mellan Värjan och Myntverket 

2009 

2010 

2011 

37

38 



Den genomsnittliga beläggningen i parkeringsanläggningarna har marginellt ökat under 

vardagar och minskat något under lördagar jämfört mot 2010. 

I Cityhuset och Smedjan är det marginella skillnader i beläggningen under vardagar 

medan beläggningen under lördagar ökat i Cityhuset och minskat i Smedjan jämfört 

mot 2010. 

Beläggningen i Gallerian har ökat under vardagar medan beläggningen under lördagar 

har marginella skillnader jämfört mot 2010. 

Diagram 3 (Beläggning av allmä llgängliga bilplatser i parkeringsanläggningar under varda 

I Vildsvinet har beläggningen minskat under vardagar och lördagar jämfört mot 2010. 

Anledning till minskningen beror på arbeten som under hösten genomfördes på Alva 

Parkeringsanläggningar, allmänt llgängliga vardagar 

Myrdals gata och Nygatan där trafikomläggningar med avstängningar påverkade trafi- 

2009 2010 2011 

ken till Vildsvinet. 

Cityhuset 68% 56% 58% 

Gallerian 

Diagram 16 

45% 

och 17 visar 

47% 

beläggning 

54% 

av allmänt tillgängliga bilplatser i parkeringsan- 

Smedjan läggningar vardagar 64% respektive 64% lördagar 63% 2009-2011. 

Vildsvinet 90% 92% 83% 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i 

parkeringsanläggningar under vardagar 

Cityhuset Gallerian Smedjan Vildsvinet 

Diagram 16. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i parkeringsanläggningar under vardagar. 

2009 

2010 

2011

Diagram 4 (Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i parkeringsanläggningar under lörda 

Parkeringsanläggningar, TRAFIKEN I ESKILSTUNA allmänt 2011 tillgängliga lördagar 

2009 2010 2011 


Cityhuset 68% 54% 60% 

39 

Gallerian 26% 24% 26% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i 

parkeringsanläggningar under lördagar 

Cityhuset Gallerian Smedjan Vildsvinet 

Diagram 17. Beläggning av allmänt tillgängliga bilplatser i parkeringsanläggningar under lördagar. 

Diagram 5 (Antal fordon som varit parkerade när parkeringsräkningarna genomfördes i cen 

Antalet parkerade fordon ökade med i genomsnitt 45 fordon under vardagar i centrum 

jämfört mot 2010. På vardagskvällar och lördagar var det i genomsnitt en minskning av 

År antal Vardag parkerade fordon Vardagskväll med 22 Lördag fordon respektive 44 fordon jämfört mot 2010. 

2007 1423 1481 

2008 

På centrumnära 

1371 

parkeringar var det en ökning 

1320 

av antal parkerade fordon med i genomsnitt 

38 fordon under vardagar, 46 fordon under vardagskvällar och 65 fordon under 

2009 1331 878 1181 

lördagar jämfört mot 2010. 

Diagram 18 och 19 visar hur många fordon som genomsnitt varit parkerade när parkeringsräkningarna 

genomfördes i centrum respektive centrumnära parkeringar 2007- 

2011. 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade i centrum när 

parkeringsräkningarna genomfördes 2007-2011. 

Vardag Vardagskväll Lördag 

Diagram 18. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade i centrum när parkeringsräkningarna genomfördes 2007-2011. 

2009 

2010 

2011 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011

År Vardag VardagskväLördag 

40 

2007 

2008 

580 

430 

308 

234 

Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade på centrumnära 

parkeringar när parkeringsräkningarna genomfördes 2007-2011. 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

Vardag Vardagskväll Lördag 



Diagram 19. Antal fordon som i genomsnitt varit parkerade på centrumnära parkeringar när parkeringsräkningarna genomfördes 2007-2011. 

Tabell 9 och 10 redovisar den genomsnittliga beläggningen per parkeringsplats i centrum 

respektive centrumnära parkeringar och resultaten mellan vardagar, lördagar, 

veckoslut och kvällar. 

Tabell 9. 3 (Sammanställning Sammanställning av av parkeringsräkning oktober 2011 2011 i centrum) i centrum. 

Parkeringsräkning oktober Beläggning Beläggning Beläggning Beläggning 

Allmän parkering centrum Vardag Lördag Veckoslut Vardagkväll 

Plats Adress Antal bilplatser Antal % Antal % Antal % Antal % 

Bernhard Hellströms plats Bernhard Hellströms plats 7 6 79% 6 79% 5 75% 6 89% 

Gamla Tullgatan Gamla Tullgatan 11 8 68% 6 50% 6 52% 4 39% 

Hamnparken Kyrkogatan 14 10 71% 14 100% 11 80% 13 93% 

Järnvägsplan Västermarksgatan 26 10 37% 9 33% 11 40% 14 53% 

Kungsplan Kungsplan 17 15 87% 16 94% 16 93% 15 87% 

Resecentrum Västermarksgatan 25 19 78% 12 46% 15 58% 12 49% 

Ridhusplan Ridhusplan 12 11 89% 11 92% 11 90% 10 85% 

Smedjegatan 8 Smedjegatan 34 24 70% 21 60% 21 61% 22 63% 

Sporthallen Hamngatan 46 24 52% 39 84% 32 68% 40 86% 

Strömsholmen Hamngatan 51 6 20% 20 65% 12 40% 23 78% 

Vallonen Bruksgatan 30 38 74% 44 86% 38 75% 46 89% 

Valsverket Tullgatan 70 60 86% 18 25% 34 48% 17 24% 

Valören Alva Myrdals gata 145 134 93% 103 71% 116 80% 112 77% 

Vampyren (Smedjan P-anl) Kriebsensgatan 96 61 63% 44 46% 51 53% 27 28% 

Vestalen (Cityhuset P-anl) Rademachergatan 120 69 58% 72 60% 64 54% 31 26% 

Vestalen Rademachergatan 65 42 64% 60 92% 51 78% 39 60% 

Vestalen Rademachergatan 47 30 64% 32 67% 32 68% 22 46% 

Vildrosen Kyrkogatan 58 49 84% 51 88% 51 88% 51 88% 

Vindsvinet (Vildsvinet P-anl ö.pl) Alva Myrdals gata 193 160 83% 139 72% 144 74% 69 35% 

Vildsvinet (Vildsvinet P-anl n.pl) Alva Myrdals gata 223 152 68% 114 51% 137 61% 117 52% 

Vittnet Ågatan 26 18 71% 13 50% 16 60% 7 28% 

Vulkanen Öst Rademachergatan 75 39 52% 56 74% 48 64% 60 80% 

Vårblomman (Gallerian P-anl) Rademachergatan 410 223 54% 108 26% 160 39% 86 21% 

Gatu/kantstensparkering 152 86 56% 76 50% 77 51% 81 53% 

Summa 1953 1291 66% 1079 55% 1155 59% 921 47% 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011



Tabell 10. Sammanställning av parkeringsräkning oktober 2011 på centrumnära parkeringar. 

Tabell 4 (Sammanställning av parkeringsräkning oktober 2011 på centrumnära parkeringar) 

Parkeringsräkning oktober Beläggning Beläggning Beläggning Beläggning 

Allmän parkering centrum Vardag Lördag Veckoslut Vardagkväll 

Plats Adress 

Antal 

bilplatser Antal % Antal % Antal % Antal % 

Busstation Kyrkogatan 56 52 93% 18 32% 31 55% 10 17% 

Gredby Gredbyvägen 152 78 51% 75 49% 76 50% 72 47% 

Furan Östra Åsgatan 33 26 79% 24 73% 25 74% 21 64% 

Nyforstorget Västra Åsgatan 289 230 79% 112 39% 159 55% 120 42% 

Rothoffsvägen Rothoffsvägen 77 35 46% 8 10% 25 32% 17 22% 

Tullkammaren Kyrkogatan 72 69 95% 10 13% 37 51% 8 11% 

Summa 679 490 72% 246 36% 351 52% 248 37% 

Beläggningstal 

Under beläggningstal redovisas förutom den genomsnittliga beläggningen värden från 

högsta och lägsta beläggningen. Resultaten från den högsta beläggningen visar ett dimensionerat 

parkeringsbehov och hur det skulle påverkar beläggningsgraderna. 

Tabell 11-12 visar den genomsnittliga beläggningen samt de högsta respektive lägsta 

beläggningstalen under vardagar, vardagkvällar och lördagar i centrum samt antalet 

lediga bilplatser. 

Tabell 11. Beläggningstal bilplatser i centrum 

Genomsnittliga 

beläggningen 

Högsta 

beläggningen 

Lägsta 

beläggningen 

Vardagar 66 % 79 % 52 % 

Vardagskvällar 47 % 61 % 35 % 

Lördagar 55 % 59 % 52 % 

Tabell 12. Beläggningstal lediga bilplatser i centrum 

Lediga bilplatser 

Genomsnittlig 

beläggning 


Högsta 

beläggningen 


Lägsta 

beläggningen 

Vardagar 662 416 928 

Vardagskvällar 1032 754 1277 

Lördagar 874 810 935 

41

42 



Tabell 13-14 visar den genomsnittliga beläggningen samt de högsta respektive lägsta 

beläggningstalen under vardagar, vardagkvällar och lördagar på centrumnära parkeringar 

samt antalet lediga bilplatser. 

Tabell 13. Beläggningstal bilplatser på centrumnära parkeringar 

Genomsnittliga 

beläggningen 

Felparkeringsavgifter 

Högsta 

beläggningen 

Lägsta 

beläggningen 

Vardagar 72 % 83 % 61 % 

Vardagskvällar 37 % 44 % 29 % 

Lördagar 36 % 39 % 33 % 

Tabell 14. Beläggningstal lediga bilplatser på centrumnära parkeringar 


Genomsnittlig 

beläggning 


Högsta 

beläggningen 


Lägsta 

beläggningen 

Vardagar 189 113 266 

Vardagskvällar 431 379 483 

Lördagar 433 415 452 

Felparkeringsavgiftens huvudsyfte är att motverka felaktig parkering. Ett fordon som 

parkeras fel kan påverka trafiksäkerheten eller orsaka problem med framkomlighet 

och tillgänglighet. Exempelvis utgör ett fordon som parkerat framför ett övergångsställe 

en trafikfarlig miljö för oskyddade trafikanter. 

Kommunfullmäktige beslutar vilka avgifter för felparkering som ska gälla i kommunen. 

Den högsta nivån som kommunfullmäktige kan besluta är 1 000 kronor. I Eskilstuna 

kommun fördelar sig beloppen mellan 400 och 700 kronor beroende av förseelse, 

se tabell 15. 

Tabell 15. Belopp för felparkeringsavgifter i Eskilstuna. 

Belopp Grund för förseelser 

400 kr Gäller förseelse som sker på plats där parkering är tillåten, dock inte på plats för rörelsehindrade 

600 kr Gäller förseelse som sker på plats där parkering är förbjuden 

700 kr Gäller förseelse som sker på plats där det är förbud att stanna samt parkering på plats 

för rörelsehindrade



Bild 24. Parkeringsanmärkning 

Statistik, utfärdare och parkeringsanmärkningar 

I Eskilstuna kommun utfärdades 8 054 parkeringsanmärkningar på gatumark 5 2011. 

Det är 1 755 fler parkeringsanmärkningar jämfört mot 2010. Den främsta anledning till 

att antalet utfärdade parkeringsanmärkningar ökat är införandet av servicegator 6 där 

1 020 anmärkningar har direkt samband med servicegator. Servicegator har inneburit 

ändrade arbetsrutiner för parkeringsövervakningen som har skärpts i dessa områden 

vilket leder till att även andra förseelser rapporterats. Avvikelsen bortsett från effekterna 

av servicegatorna är för liten för att se en trend i förändrat beteende hos trafikanten. 

Tabell 16 visar antalet utfärdade parkeringsanmärkningar 2007-2011. 

Diagram 19 (Antal utfärdade parkeringsanmärkningar 2010-2011) 

Tabell 16. Utfärdare parkeringsanmärkningar 2007-2011 

År Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Antal 

2011 744 635 622 559 402 199 359 580 847 675 1207 1225 8054 

2010 551 432 618 574 492 626 258 272 565 821 654 436 6299 

2009 570 587 707 507 444 511 307 472 762 521 684 528 6600 

2008 497 482 518 334 456 314 217 405 613 632 598 501 5567 

2007 747 529 639 480 495 448 397 524 436 651 406 413 6165 

5 

Gatumark är det som i detaljplan betecknas som allmän plats och parkeringsanmärkningar utfärdas enligt allmänrättslig lagstiftning. 

6 

Servicegator beskrivs längre fram i kapitlet. 

43

ark 2011) 

179 

152 

500 

369 

503 

359 

276 

1309 

1781 

2202 

44 



Tabell 17 visar hur många som betalar sina parkeringsanmärkningar samt andelen som 

gör det utan att påminnelse skickats. I tabellen finns uppgifter om antal parkeringsanmärkningar 

som undanröjts 7 av polismyndigheten. 

Tabell 17. Uppföljning av parkeringsanmärkningar 2006-2010. 

Uppföjning av parkeringsanmärkningar 2007 2008 2009 2010 2011 

Betalade p-anmärkningar (% av andel utfärdade) 76% 74% 74% 74% 73% 

Betalade p-anmärkningar utan påminnelse 53% 54% 54% 51% 51% 

Undanröjda enligt rättelse 65 48 46 71 40 

Diagram 20 visar de tio vanligast förseelserna på gatumark 2010 8 . 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Diagram 20. Vanligaste förseelserna på gatumark 2011. 

Vanligaste föreelserna på gatumark 2011 

179 152 500 369 503 359 276 1309 1781 2202 

Punkt 02 gång eller cykelbana 

Punkt 03 mot färdriktningen 

Punkt 05 vägkorsning 

Punkt 07 busshålls- eller 

ändamålsplats 

Punkt 14 enligt antecknad 

förseelse TrF 

Punkt 31 stannandeförbud 

Punkt 34 parkeringsförbud 

(område) 

Punkt 35 parkeringsförbud (plats) 

Punkt 38 längre än tillåten tid 

Punkt 39 ej betalat parkeringsavgift 

Parkeringsövervakningen har hög prioritet i centrum där stora krav ställs på trafiksäkerhet, 

framkomlighet och tillgänglighet. Tabell 18 visar gator i centrum där flest parkeringsanmärkningar 

utfärdades 2011 jämfört mot 2010 samt fördelningen mellan trafikfarliga 

uppställningar/stannandeförbud, parkeringsförbud och där parkering är tillåten. 

7 

Polismyndigheten kan endast ge rättelse och undanröja parkeringsanmärkningar som formellt är felaktigt utfärdade. 

8 

Under punkt 14 är bestämmelser enligt trafikförordningen om parkering högst 24 timmar redovisade och kan vid jämförelse summeras med punkt 38.



Tabell 18. Gator i centrum där flest parkeringsanmärkningar utfärdades 2011. 

Tabell 7 (Gator i centrum där flest parkeringsanmärkningar utfärdades 2011) 

Gata Antal Trafikfarligt/ Parkeringsförbud Parkering tillåten 

stannandeförbud 

2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Rademachergatan 519 336 (1). 18 8 0 6 501 322 

Drottninggatan 273 223 (4). 158 5 0 82 115 136 

J.A Selanders gata/Bernhard Hellströms plats 269 229 (3). 31 4 1 24 237 201 

Kriebsensgatan 234 117 (8). 116 34 16 23 102 60 

Careliigatan 216 203 (5). 196 19 1 137 19 47 

Kungsplan 193 114 (10). 105 1 0 26 88 87 

Ridhusgatan/plan 172 233 (2). 60 20 7 32 105 181 

Smedjegatan 169 148 (7). 18 7 0 0 151 141 

Nygatan 141 166 (6). 90 22 2 87 49 57 

Kyrkogatan 121 156 (-) 81 2 0 22 40 132 

Statistik av utfärdade kontrollavgifter 

Stadsbyggnadsförvaltningen utfärdade 1 429 kontrollavgifter på tomtmark 9 2011. Det 

är 393 kontrollavgifter färre jämfört mot 2010. En anledning är att antalet markparkeringar 

minskat de senaste åren. Avvikelsen är för liten för att se trend i ett förändrat 

beteende hos trafikanten. 

Diagram 19 visar antal utfärdade kontrollavgifter 2007-2011. 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

Diagram 21. Utfärdare kontrollavgifter 2007-2011 

Utfärdade kontrollavgifter 2007-2011 

Tabell 21 visar hur många som betalar sina kontrollavgifter och andelen som gör det 

utan att påminnelse skickats. I tabellen finns uppgifter om antal kontrollavgifter som 

beviljats rättelse efter bestridande. Stadsbyggnadsförvaltningen handlägger bestridanden 

av kontrollavgifter. 

2007 

2008 

2009 

2010 

2011 

9 Tomtmark eller kvartersmark är enskild mark och kontrollavgifter utfärdas enligt civilrättslig lagstiftning. Tomtmark kan vara kommunal eller privat. 

45

46 

Tabell 19. Uppföljning av kontrollavgifter 

Servicegator 



Uppföjning av kontrollavgifter 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 

Betalade p-anmärkningar (% av andel utfärdade) 73% 76% 75% 76% 76% 

Betalade p-anmärkningar utan påminnelse 34% 37% 39% 42% 40% 

Undanröjda enligt rättelse 545 538 447 447 360 

Det uppstod stora problem med vintervägsunderhållningen under de snörika vintrarna 

2009/2010 och 2010/2011. Problemet var störst i Nyfors, Söder och områdena runt 

Sveaplan och Mälarsjukhuset. Det gav anledning till att införa servicegator 10 i dessa 

områden som innebär parkeringsförbud på en sträcka en viss dag i veckan mellan perioden 

15 oktober till den 15 april klockan 08–16. 

Servicegatorna ska utvärderas efter periodens slut och ligga som underlag om servicegator 

ska utökas till andra områden. 

Bild 25. Parkeringsövervakning av servicegator 

Parkeringsövervakning av servicegator 

Parkeringsövervakningen inleddes den 15 oktober med informationsinsatser om parkeringsförbud 

på servicegatorna i områdena. I två veckor ”lappades” fordonen som 

stod felparkerade med information om parkeringsförbudet på servicegatan. Därefter 

rapporterades de fordon som stod felparkerade. Parkeringsövervakning sker kontinuerligt 

varje dag på servicegatorna och omfattar i genomsnitt 3 till 5 timmar per dag. Det 

utfärdades 1 020 parkeringsanmärkningar på servicegator från den 31 oktober 2011 

fram till den 30 december 2011. I genomsnitt utfärdades 22 parkeringsanmärkningar 

per dag under perioden. 

10 På servicegata ska vintervägsunderhåll, sandupptagning och städning utföras men även planerade gatuarbeten.



Biljettområde 

På stadsbyggnadsförvaltningens parkeringsplatser gäller en parkeringsbiljett på fler 

platser än där den köptes. För att göra detta tydligt infördes i början av 2011 biljettområden. 

Det innebär att på alla parkeringsskyltar finns ett områdesnummer där det 

framgår i vilket biljettområde fordonet är parkerat. På parkeringsbiljetten står i vilket 

biljettområde biljetten är köpt och i vilket eller vilka biljettområden den gäller. Biljettområden 

är indelade i fyra huvudområden, centrum, centrumnära, bostadsområden 

och Munktellstaden där varje huvudområde är indelade i ett eller flera biljettområden. 

Bild 26. Biljettområde C3 i centrum 

Centrum är indelade i biljettområde C1, C2 och C3. Biljettområde C1 är parkeringsplatser 

med korttidsparkering och månadsparkering. Biljettområde C2 är parkeringsplatser 

med enbart korttidsparkering och biljettområde C3 parkering på gator. 

Centrumnära är indelade i biljettområde CN1 och CN2. Centrumnära parkeringar är 

parkeringsplatser i anslutning till centrum med huvudsyfte som arbets- och pendlarparkering. 

Biljettområde CN1 är parkeringsplatser och gator med korttidsparkering och 

månadsparkering och biljettområde CN2 är parkeringsplatser och gator med endast 

korttidsparkering. 

Bostadsområden är indelade i biljettområde B1 och B2. Biljettområde B1 är parkeringsplatser 

och gator i bostadsområden med korttidsparkering och månadsparkering. 

Biljettområde B2 är parkeringsplatser och gator i bostadsområden med endast korttidsparkering. 

47

48 


Biljettområden har sammanfattningsvis mottagits positivt och förenklat för de som 

framför allt köpt månadsbiljett. Tidigare var en vanlig fråga var månadsbiljetten gällde. 

Nu är det ingen som frågar var biljetten gäller utan kunden köper biljett i exempelvis 

B1. I avsnittet nyckeltal finns parkeringsavgifter för olika biljettområden redovisade. 

Nyckeltal parkering 

Bilplatser 

I Eskilstuna centrum finns totalt 3 328 bilplatser. Av dessa är 1 155 bilplatser på kommunens 

mark och 2 173 bilplatser hos enskilda parkeringsupplåtare. 2 025 bilplatser 

är allmänt tillgängliga och 1 303 bilplatser reserverade eller förhyrda. 

I tabell 20 visas antal bilplatser i centrum fördelade mellan kommunal parkeringsupplåtelse 

och enskilda parkeringsupplåtare samt fördelningen mellan allmänna och reserverade/förhyrda 

bilplatser på gatuparkering, markparkering och parkeringsanläggningar. 

Tabell 20. Antal bilplatser i centrum. 

Parkeringsupplåtelse Antal Gatuparkering Parkeringsplatser 


Parkeringsanläggning 

Kommunal parkeringsupplåtelse 

Allmänna bilplatser 1 155 174 565 

416 

1 195 174 565 

416 

Enskild parkeringsupplåtelse 

Allmänna bilplatser 870 11 233 

626 

Reserverade/förhyrda bilplatser 1 303 720 

583 

2 173 11 953 

1 209 

Sammanställning av kommunal och enskild parkeringsupplåtelse 

Allmänna bilplatser 2 025 185 798 

1 042 

Reserverade/förhyrda bilplatser 1 303 720 

583 

Totalt antal bilplatser i centrum 3 328 185 1 518 

1 625



Bild 27. Tullkammarparkeringen 

I Eskilstuna har stadsbyggnadsförvaltningen 4 801 avgiftsbelagda bilplatser. Av dessa 

är 2 773 bilplatser på gatumark och 2 028 på tomtmark. I tabell 21 visas avgiftsbelagda 

bilplatser fördelade mellan gatumark och tomtmark samt fördelningen mellan olika 

områden. 

Tabell 21. Stadbyggnadsförvaltningens avgiftsbelagda bilplatser 

Område Gatumark Tomtmark 

Centrum 

387 740 

Centrumnära 

126 627 

Ytterområden 

2 260 438 

Förhyrda 

148 

Totalt 2 773 2 028 

Totalt gatumark och tomtmark 

4 801 

Parkeringsplatser för rörelsehindrade 

Det är vuxenförvaltningen som handlägger parkeringstillstånd för rörelsehindrade. För 

boende i Torshälla är det Torshälla stads förvaltning som handlägger dessa parkeringstillstånd. 

Parkeringstillståndet för rörelsehindrade gäller på allmän plats men enskilda 

parkeringsupplåtare som har platser för rörelsehindrade godkänner vanligtvis kommunens 

parkeringstillstånd. Det finns 38 bilplatser för rörelsehindrade på allmän plats 

varav 21 är i centrum. På kommunens tomtmarksparkeringar finns 7 bilplatser för rörelsehindrade 

varav 5 är i centrum. I tabell 22 visas antal bilplatser för rörelsehindrade 

på kommunal gatu- och tomtmark i Eskilstuna och Torshälla. 

49

50 

Tabell 22. Antal parkeringsplatser för rörelsehindrade på kommunal gatu- och tomtmark. 

Parkeringsplatser för rörelsehindrade Gatumark Tomtmark 

Eskilstuna centrum 21 5 

Torshälla 3 

Övriga områden 14 2 

Totalt 38 7 

Parkeringsavgifter och biljettautomater 

Bild 28. Biljettautomat på Tullkammaren av modell Cale MPC 104. 


I slutet av 2008 infördes möjligheten att betala parkeringsavgiften med Visa och Mastercard 

i biljettautomater. Det har inneburit att myntbetalning minskat från 60 % till 41 

% och betalning med bensinkort från 25 % till 19 %. Andelen som betalar parkeringsavgiften 

med Visa och Mastercard utgör 40 %. Fördelningen mellan myntbetalning och 

kortbetalning 11 är 41 % respektive 59 %. 

11 Betalning med bensinkort och Visa/Mastercard 




I tabell 23 visas fördelningen mellan betalningsalternativ och intäkter jämfört mot 2010. 

Intäkterna är redovisade exklusive moms. 

Tabell 12 (Intäkter från parkeringsavgifter och betalningsalternativ) 

Tabell 23. Intäkter från parkeringsintäkter och fördelning mellan betalningsalternativ 2010-2011. 

Betalningsalternativ Intäkter 2010 Fördelning % 2010 Intäkter 2011 Fördelning % 2011 

Mynt 9 181 360 46% 7 836 427 

41% 

Bensinkort 5 024 009 25% 3 611 129 

19% 

Visa/Mastercard 5 727 382 29% 7 701 478 

40% 

Totalt 19 932 751 19 149 034 

Andel mynt/kortbetalning 

Mynt 9 181 360 46% 7 836 427 

41% 

Kort 10 751 391 54% 11 312 607 

59% 

Parkeringsavgifter i Eskilstuna är fördelade i biljettområden. Biljettområden är indelade 

i fyra huvudgrupper, centrum, centrumnära, bostadsområden och Munktellstaden. 

Varje huvudgrupp är fördelade i ett eller flera biljettområden. 

Parkeringsavgifter Eskilstuna Centrum 

C=Centrum 

Biljettområde C1 12: -/tim eller 600: - mån-fre, 700: - mån-lör, 350: - boende per 30 dagar 

C2 12: -/tim 

C3 18: -/tim 

CN=Centrumnära 

Biljettområde CN1 5: -/tim eller 250: - per 30 dagar 

CN2 5: -/tim 

B=Bostadsområden 

Biljettområde B1 3: -/tim eller 150: - per 30 dagar 

B2 3: -/tim 

M=Munktellstaden 

Biljettområde M1 3: -/tim eller 200: - per 30 dagar 

Parkeringsavgifterna har olika nivåer i centrum. På gator är avgiften 18 kronor per timma 

mellan klockan 8-20 12 och (8-15) 13 för att skapa en god tillgänglighet och därmed en 

hög omsättning. På parkeringsplatser är avgiften 12 kronor per timma mellan klockan 

8-18 och (8-15). Parkeringsavgiften är lägre på parkeringsplatser för att styra parkering 

till dessa platser och skapa en tillgänglighet för de som besöker centrum. 

På gator är det i genomsnitt 27 % som betalar parkeringstid för 30 minuter eller mindre 

medan det är 6 % under samma tid på parkeringsplatser 14 . På parkeringsplatser är 

det i genomsnitt 39 % som betalar parkeringstid mellan 1 timma och 2 timmar 15 . 

I tabell 24 visas en genomsnittlig tid för hur lång parkeringstid som köpts på gator 

och parkeringsplatser. 

12 

Vardagar utom dag före sön- och helgdag (en vecka utan helgdagar gäller det måndag – fredag). 

13 

Vardagar före sön- och helgdag (en vecka utan helgdagar gäller det lördag). 

14 

Statistik grundas på inköp i biljettautomater från Drottninggatan, Kungsplan, Kyrkogatan, Nygatan samt Smedjegatan under 2011. 

15 

Statistik grundas på inköp i biljettautomat från Vallonen under 2011. 

51

52 



Tabell 24. Intäkter från parkeringsintäkter och fördelning mellan betalningsalternativ 2010-2011. 

Tabell 13 (Betalad parkeringstid) 

Genomsnittlig betald parkeringstid i centrum 

10 min 20 min 30 min 1 tim 2 tim 3 tim 4 tim 5 tim 6 tim 

Gatuparkering 3,6% 13,4% 10,7% 38,6% 24,9% 3,8% 0,8% 0,3% 0,2% 

Parkeringsplatser 1,9% 1,2% 2,8% 15,8% 39,0% 13,1% 4,7% 1,9% 1,1% 

Genomsnittlig tidsintervall för betalning i centrum 

00-04 04-08 08-12 12-16 16-20 20-24 

Gatuparkering - 4,3% 39,6% 40,3% 15,5% - 

Parkeringsplatser - 8,5% 44,1% 36,2% 11,0% - 

Stadsbyggnadsförvaltningen har 105 biljettautomater i drift. I 93 av biljettautomaterna 

kan betalning även göras med bensinkort, Visa och Mastercard. I parkeringsgaraget 

Vildsvinet finns 2 biljettautomater för efterskottsbetalning. Tabell 25 visar antal biljettautomater 

och fördelning mellan betalningsalternativ. 

Tabell 14 (Betalutrustning) 

Tabell 25. Antal biljettautomater och betalningsalternativ. 

Biljettautomater Mynt Visa/Master card Bensinkort Efterskottsbetalning 

Antal % Antal % Antal % Antal % 

105 103 98% 93 89% 93 89% 2 2% 

Parkeringskort på parkeringsplatser i centrum 

I centrum finns tre kategorier av parkeringskort, måndag-fredag, måndag-lördag och 

boende. För kategorin boende ska kunden vara folkbokförd inom postnummerområde 

centrum. Parkeringskorten gäller på parkeringsplatserna Vallonen, Vildrosen, Strömsholmen 

och Smedjegatan 8. 

I parkeringsgaraget Vildsvinet finns 4 kategorier av parkeringskort, måndag-fredag, 

måndag-lördag, heldygn och boende. För kategorin boende ska kunden vara folkbokförd 

inom postnummerområde centrum. 

Försäljning av parkeringskort på parkeringsplatser har totalt minskat från 2 073 stycken 

2007 till 1 717 stycken 2011 (-356 kort). I parkeringsgaraget har försäljning av parkeringskort 

totalt minskat från 5 503 stycken 2007 till 5 322 stycken 2011 (-181 kort).



I tabell 26 visas antal sålda månadskort per kategori på parkeringsplatser i centrum och 

i parkeringsgaraget Vildsvinet 2007-2011. 

Tabell 26. Försäljning av parkeringskort på parkeringsplatser i centrum och parkeringsgaraget Vildsvinet. 

Tabell 15 (Parkeringskort i centrum) 

Parkeringskort på markparkeringar i centrum 

Kategori 2011 2010 2009 2008 2007 Diff 2007-2011 

Mån-fre 1172 1171 1299 1481 1496 -324 

Mån-lör 102 78 91 147 196 -94 

Boende 443 349 401 514 381 62 

Totalt 1717 1598 1791 2142 2073 -356 

Parkeringskort i parkeringsgaraget Vildsvinet 

Mån-fre 1245 1102 1052 1147 1214 31 

Mån-lör 32 58 103 142 145 -113 

Heldygn 475 452 617 688 756 -281 

Boende 1853 1682 1680 1359 1315 538 

Totalt 3605 3294 3452 3336 3430 -175 

Parkeringskort totalt 5322 4892 5243 5478 5503 -181 

Dispenser och tillstånd 

Om det finns särskilda orsaker kan dispens ansökas om att parkera fordon på platser 

där parkering inte är tillåten. Undantag av bestämmelser i trafikförordningen får medge 

om det kan ske utan fara för trafiksäkerhet, skada på väg eller orsaka annan olägenhet. 

Kommunala parkeringsvakter handlägger tillfälliga (muntliga) 16 kör- och parkeringsdispenser 

på allmän plats enligt delegation. Ansökningar som gäller mer än 2 dagar upp 

till 3 månader 17 handläggs av arbetsledare för parkeringsövervakning enligt delegation. 

Nyttoparkeringstillstånd är främst avser för näringsidkare och serviceföretag som måste 

ha tillgång till fordonet nära arbetsplatsen för att kunna utföra sitt arbete. Generellt 

gäller att fordonet har avgörande betydelse för arbetets utförande och att det används 

i betydande omfattning. 

Tabell 27 visar ansökan av tillfälliga kör- och parkeringsdispenser, ansökan om skriftligt 

parkeringsdispenser och ansökan om nyttoparkeringstillstånd 2010-2011. 

Tabell 27. Ansökan om kör- och parkeringsdispenser och nyttoparkeringstillstånd 2010-2011. 

16 

Muntlig kör- och parkeringsdispens ansöks vid telefon. 

17 

Skriftlig parkeringsdispens ansöks skriftligt. 

Gatumark (enl. delegation) Tomtmark 

Beviljade Avslagna Beviljade Avslagna 

2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Muntlig kör- och parkeringsdispens 1031 1294 0 Saknas 82 68 0 Saknas 

Skriftlig parkeringsdispens 8 16 3 3 0 0 0 0 

Nyttoparkeringstillstånd 144 124 0 2 

53

54 



Flyttning av fordon 

Det är endast kommunen, trafikverket och polisen som har rätt att forsla bort fordon. I 

kommunen är det Trafikavdelningen som handlägger ärenden om flytt av fordon enligt 

”Lag in flyttning av fordon i vissa fall”. Tabell 28 visar antal flyttningsärende 2007-2011. 

Tabell 28. Antal ärenden om flytt av fordon 2007-2011. 

Bild 29. Dags för en flytt? 

2007 2008 2009 2010 2011 

Flyttningsärenden 176 168 154 160 277 

Flyttade av kommunen 71 94 77 79 178 

Flyttade av ägaren 105 74 77 81 99 

Parkeringsövervakning 

Eskilstuna kommun har kommunal parkeringsövervakning. Parkeringsövervakningen 

utförs på allmänna gator och parkeringar samt stadsbyggnadsförvaltningens kommunala 

tomtmarksparkeringar. 

Det är 8 parkeringsvakter och en arbetsledare anställda för parkeringsövervakningen.


KApITEL 7, TRAFIKSIgNALER 

7. Trafiksignaler 

Totalt finns det 27 signalreglerade korsningar/platser inom Eskilstuna kommun. Av dessa har 

kommunen driftansvar över 21 stycken och Trafikverket över 6 stycken. 

Funktionsindelning över kommunens trafiksignaler ses i tabell 29. Olycksstatistiken 

över de signalreglerade korsningarna redovisas i kapitlet 9 Trafikolyckor. 

Tabell 29. Funktionsindelning av trafiksignaler 

Anläggningstyp Antal 

3 - vägskorsning 1 

4 - vägskorsning 7 

Gångpassage på sträcka 2 

Gångpassage vid korsning 3 

Gång- och cykelpassage på sträcka 5 

Gång-och cykelpassage vid korsning 2 

Utfart 1 

TOTALT 21 

Samtliga 3- och 4-vägskorsningar är idag oberoende trafikstyrda (det förekommer med 

andra ord inga ”gröna vågor” etc). 

15 av signalerna går i trefärgsdrift medan 6 är släckta. Av de 6 släckta signalerna är 4 

gc-passager på sträcka, 1 gångpassage, 1 utfart. Som en kommentar kan nämnas att 

”gulblink” får enligt vägmärkesförordningen bara användas tillfälligt när det är driftstörningar. 

10 anläggningar har funktionen allrött, 5 har återgång till grönt för bilist och 6 är släckta 

signaler som aktiveras vid behov. Allrött innebär att samtliga signalgrupper växlas till 

rött såvida ingen signalgrupp anmäler grönbehov. Återgång grönt för bilist innebär att 

signalen återgår till grönt ljus för biltrafiken (oftast på sträcka på huvudled) och släckt 

signal innebär att anläggningen ställer sig i viloläge med släckta lampor och startas upp 

vid aktivering (av till exempel fotgängare). 

Radardetektorer finns i två anläggningar, sedan 2008 för biltrafiken på Krongatan/Nyforsgatan 

och sedan 2010 en för cyklister på Torshällavägen/Måstavägen (den cykelväg 

som går parallellt med Torshällavägen över Måstavägen). 

För detektering av cyklar har tre anläggningar (Holmenleden, Måsta och Fröslundavägen) 

riktningskännande detektorer. 

55

56 

Förändringar 

Bild 30. Hamngatan/Careliigatan 

Bild X Hamgatan/Careliigatan 

Förändringar 


KApITEL 7, TRAFIKSIgNALER 

För att att förbättra förbättra framkomligheten framkomligheten för kollektivtrafiken för kollektivtrafiken vid korsningen vid Hamngatan/Careliigatan 

korsningen Hamngatan/ 

infördes Careliigatan bussprioritering infördes bussprioritering i december 2011. i december 2011. 

I samband med med byggande byggande av cykelbana av cykelbana mellan Hällbybrunn mellan Hällbybrunn och Torshälla och kompletterades Torshälla komplet- 

trafiksignalen terades trafiksignalen vid korsningen vid Bolindervägen/Folkestavägen korsningen Bolindervägen/Folkestavägen med cykelsignaler. med cykelsignaler. 

Korsningen Tegelbruksgatan/Zetterbergsgatan 

Tegelbruksgatan/Zetterbergsgatan 

har sedan 

har 

augusti 

sedan 

varit 

augusti 

släckt 

varit 

på grund 

släckt 

av 

på 

byggande 

grund 

av bussväderskydd byggande av bussväderskydd och fjärrvärmearbete. och fjärrvärmearbete. 

På 

På 

grund 

grund 

av 

av 

ny 

ny 

cykelbana 

cykelbana 

har norra 

har 

sidans 

norra 

tillfart 

sidans 

på 

tillfart 

Gillbergavägen 

på Gillbergavägen 

vid korsningen 

vid korsningen 

Engelbrektsgatan smalnats smalnats av och av numera och numera är inte är spontan inte spontan filkörning filkörning längre möjligt. 

längre möjligt.


KApITEL 8, FöRäNdRINgAR I vägNäTET 

8. Förändringar i vägnätet 

Under 2011 har drygt två kilometer ny gång- och cykelväg byggts i kommunen. 

Ekebyvägen 

Under våren byggdes en ny gång- och cykelväg längs Ekebyvägen fram till Ekeby ridskola. 

Sträckan är av betydelse framförallt för barn och ungdomar som bedriver fritidsverksamhet 

där. Den nya sträckan har kopplats samman med den befintliga från Brottsta-området 

österut. Sträckan är 500 m och investeringen uppgick till 1,75 Mkr. Utmed 

gång- och cykelvägen har LED-belysning använts. Att sträckan är belyst förbättrar både 

tryggheten och säkerheten. 

BILD 31. Gång- och cykelväg längs Ekebyvägen 

Ny gång- och cykelväg mellan Folkesta och Torshälla 

Den nya gång- och cykelvägen ansluter till befintlig cykelväg från Folkesta och sträcker 

sig längs hela Bolindervägen och vidare Folkestavägen österut fram till Holmenleden. 

Etapp 1, längs Bolindervägen och fram till Folkestavägen, blev klar under hösten och 

resterande del blir färdig under 2012. Den signalreglerade korsningen Bolindervägen/ 

Folkestavägen har kompletterats med en signal för cykeltrafik. Gång- och cykelvägen 

blir belyst längs hela sträckan. 

Eskilstunavägen i Torshälla 

I juni öppnade en ny livsmedelsbutik i anslutning till Eskilstunavägen i Torshälla. Därför 

har en gång- och cykelväg med belysning byggts mellan Eklundarondellen och 

infarten till butiken. Cykelbanan fortsätter vidare ner till Gideonsbergsskolan. Hela 

sträckan är ungefär 500 meter lång. 

57

58 



Förbättring av sträckan mellan Tuna Torg och Västermalmsgatan 

Tidigare var det inte tillåtet att cykla mellan Tuna torg och Engelbrektsgatan. Vid Tuna 

torg och Engelbrektgatan har åtgärder gjorts för att kunna tillåta både gång- och cykeltrafik 

längs sträckan. För att förbättra trafiksäkerheten i korsningspunkter mellan 

bil och cykel och prioritera cykeltrafiken har korsningen med Västermalmsgatan och 

infarten till Tuna torg höjts upp. Gång- och cykelbanans genomgående kantsten över 

dessa korsningar innebär att fordon har väjningsplikt mot fotgängare och cyklister. 

Skiftingehus 

Ny hållplats i Skiftingehus har byggts eftersom hållplatsen tidigare låg inne vid skolans 

leveransdel och upplevdes som trång och osäker. Hållplatsen har nu flyttats ut till Karl 

Hovbergsgatan, vilket flyttar barnen till en mer säker miljö. Dessutom har Skiftingegatan 

kompletterats med cykelbana, vars passage över Karl Hovbergsgatan är hastighetsdämpad. 

Totalt sett har platsen skapat trafiksäkerhetsförbättringar för såväl fotgängare, 

cyklister som kollektivtrafikresenärer. 

Förändringar i bilvägnätet 

Nyfors 

Under åren 2008-2011 har ombyggnad av Nyforsgatan mellan Norra Knoopgatan fram 

till Järntorget skett i etapper. Under 2011 har delen mellan Drakensköldsgatan och 

Järntorget byggts om (etapp 2). En viktig del i ombyggnaden har varit att skapa en 

inbjudande trygg och attraktiv vistelsemiljö för alla människor som bor eller vistas i 

Nyfors. Arbetet med sista etappen, delen mellan Norra Knoopgatan och fram till Källgatan, 

kommer att starta under våren 2012 och beräknas vara klar hösten 2013. 

Bild 32. Nyforsgatan kväll



Torshällavägen/Rinmansgatan 

Förberedelsearbeten för vägombyggnad av korsningen Torshällavägen/Rinmansgatan 

till cirkulationsplats påbörjades under hösten 2011. Den är en av tre korsningar längs 

med Torshällavägen som byggs om till cirkulationsplats och därmed görs trafiksäkrare 

med en bättre trafikmiljö både för oskyddade trafikanter och bilister. Korsningen beräknas 

vara ombyggd och klar till årsskiftet 2012/2013. Den sista etappen av ombyggnaden 

av korsningen Torshällavägen/Schröderstiernas väg, delen mellan Mått Johanssons 

väg och Torshällavägen, färdigställdes under våren 2011. 

Bild 33. Torshällavägen 

Gator kring kvarteret Vakteln 

Under året har exploatering av 45 hyreslägenheter i kvarteret Vakteln skett. Ombyggnadsarbeten 

av gatorna kring kvarteret har pågått från mars fram till november 2011. 

Syftet med ombyggnaden har varit att öka trafiksäkerheten genom att korta av passagerna 

över gatorna, höja upp korsningar, utöka utrymmet för oskyddade trafikanter 

med bredare gångbanor samt förbättra gatumiljön med plantering av träd. Hela ombyggnaden 

beräknas vara klar till försommaren 2012. 

Bild 34. Nygatan 

59

60 



Rademachergatan 

Under 2011 fortsatte ombyggnaden av Rademachergatan, delen mellan Gymnastikgatan 

och Nybrogatan, med att iordningställa nya tillgänglighetsanpassade busshållplatser 

och installation av bättre gatubelysning. Hela ombyggnationen av Rademachergatan 

beräknas vara klar i juni 2012. 

Bild 35. Busshållplatser Fristadstorget 

Odlarvägen/Sveavägen (Östra gatan) 

Förberedelsearbeten för en ny cirkulationsplats i korsningen Odlarvägen/Sveavägen 

påbörjades under hösten 2011. Under 2012 planeras även byggande av en tillgänglighetsanpassad 

busshållplats och en ny anslutning till Mälarsjukhusets lokalgata. Etapp 

1 av Östra gatan kommer att byggas i anslutning till det nya Polishuset. Den nya gatan 

kommer att byggas på ett trafiksäkert, tillgänglighetsanpassat och estetiskt tilltalande 

sätt med in- och utfarter till Polishuset. På sikt planeras Östra gatan att ingå som en del 

i förbifartsled från Rv 53 till Lv 900 (Strängnäsvägen) öster om Eskilstuna. 

Bild 36. Odlarvägen



Stenby 

Byggandet av ett nytt bostadsområde med småhus påbörjades under 2011 - Västra 

Kronskogen i Stenby. Nya gator och en ny busshållplats har byggts där trafiksäkerheten 

har prioriterats högt. Området är tänkt för cirka 150 villor/parhus och knappt 800 

meter ny bilväg har anlagts. 

Bild 37. Stenby 

Bolindervägen 

Hållplats Bolindervägen har under 2011 byggts om till en dubbel stopphållplats. Syftet 

och målet med projektet har varit att höja trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter 

som korsar Bolindervägen vid busshållplatsen. Tidigare upplevdes gatan som osäker 

att passera och belysningen i anslutning till den tidigare hållplatsen var inte tillräckligt 

bra. I samband med att Bolindervägen har fått en gång- och cykelbana har hållplatsläget 

koordinerats med cykelbanan så att det nu finns en trygg och säker passagepunkt 

för cyklister och fotgängare. 

61

62 


KApITEL 8, pARKERINg


KApITEL 9, OLyCKOR 

9. Olyckor 

Sveriges officiella trafikskadestatistik grundar sig på polisens rapportering av trafikrelaterade 

olyckor med personskador. Men långt ifrån alla olyckor kommer till polisens kännedom. 

Dödsolyckorna rapporteras i princip alltid till polisen men endast cirka hälften av de svåra skadefallen 

och en tredjedel av de lindriga skadefallen rapporteras. Dessutom varierar bortfallet 

med bland annat olyckstyp, trafikantkategori och den skadades ålder. Olyckor där oskyddade 

trafikanter skadas, framförallt i singelolyckor är kraftigt underrepresenterade i den officiella 

statistiken. 

STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) 

Under 1996 gav regeringen dåvarande Vägverket i uppgift att införa ett nationellt informationssystem 

för olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet. Det nationella 

informationssystemet STRADA bygger på uppgifter både från polis och från sjukvård. 

Sedan 2003 är polisens rapportering rikstäckande. Våren 2011 var så många som 94 % 

av alla akutmottagningar anslutna till STRADA. Det innebär att 19 län har heltäckande 

registrering med uppgifter från både sjukvård och polis 1 . Landstinget Sörmland började 

sin registrering under hösten 2006 och sedan dess har Eskilstuna kommun tillgång till 

uppgifter om trafikskadade personer från både polis och sjukvård. 

I STRADA registreras bara olyckor där minst en person blivit skadad. Olyckor där fotgängare 

skadat sig genom fall registreras endast av sjukvården och räknas därför inte 

som en vägtrafikolycka i den officiella statistiken. Polisen har tre skadeklasser, död, 

svårt skadad samt lindrigt skadad. Om personen ifråga förs till sjukhus klassas det i 

allmänhet som att personen är svårt skadad. Sjukvården redovisar både lindrigt, måttligt 

och svårt skadade. Det nationella gränsvärdet för svårt skadade är ett så kallat ISSvärde 

högre än 8, vilket blir ett gemensamt gränsvärde i jämförelsen mellan polisens 

och sjukvårdens skadegradering. 

En viktig principiell skillnad mellan polisens och sjukvårdens registrering i systemet 

är att polisen utgår från olyckan medan sjukvården utgår från de skador som drabbar 

personen. När en skadad person är känd av båda källorna är det sjukvårdens diagnos 

som gäller för skadans allvarlighetsgrad. 

Det finns mörkertal både i sjukvårdens och i polisens uppgifter när det gäller att registrera 

trafikskador. Det finns flera förklaringar till mörkertalet. Har exempelvis en 

cyklist cyklat omkull brukar inte polis tillkallas och polisen får därmed inte kännedom 

om olyckan. Information om en sådan olycka kan däremot samlas in av akutmottagningen 

om personen söker vård där. Polisen kan registrera skadade personer som 

sedan inte återfinns i sjukvårdens register om den skadade uppsöker en vårdcentral 

istället för akutmottagningen eller om det handlar om lindriga skador som inte kräver 

vårdinsats. Akutmottagningarna rapporterar personer som skadats i trafikmiljön, förutsett 

att de har gett sin tillåtelse. Sjukvården får kännedom om många olyckor som 

leder till lindriga skador och som polisen sällan känner till men som likväl kan vara 

viktiga indikatorer på risker i trafikmiljön och brister i drift- och underhållsarbetet. En 

1 http://www.transportstyrelsen.se/sv/Vag/STRADA-informationssystem-for-olyckor-skador/Aktuellt/ 

63

officiella trafikskadestatistik. Olycksstatistiken är en viktig grund i trafiksäkerhetsarbetet. 

Men långt ifrån alla olyckor kommer till polisens kännedom. Dödsolyckorna rapporteras i 

princip alltid till polisen men endast cirka hälften av de svåra skadefallen och en tredjedel av 

de lindriga skadefallen rapporteras. Dessutom varierar bortfallet med bland annat olyckstyp, 


trafikantkategori 64 och den skadades ålder. Olyckor där oskyddade trafikanter skadas, 

framförallt i singelolyckor är kraftigt underrepresenterade i den officiella statistiken 


STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition) 

Under 1996 gav regeringen dåvarande Vägverket i uppgift att införa ett nationellt 

informationssystem för olyckor och skador inom hela vägtransportsystemet. Det nationella 

av polisrapporternas styrkor är platsbeskrivningen medan sjukvårdens uppgifter ger 

informationssystemet STRADA bygger på uppgifter både från polis och från sjukvård. Sedan 

en tillförlitlig bedömning av skadorna. Mörkertalet är dock betydligt mindre nu än när 

2003 

enbart 

är polisens 

polisens 

rapportering 

statistik fanns 

rikstäckande. 

tillgänglig. 

Hösten 2010 var så många som 84 procent av 

landets sjukhus med akutmottagningar anslutna till STRADA. Den officiella statistiken 

grundar Den samlade sig endast informationen på de polisrapporterade från de båda olyckorna källorna eftersom kompletterar landets varandra alla akutsjukhus och ger ännu 

inte bättre anslutit kunskaper sig. Landstinget om både Sörmland olycksförlopp började och sin personskador. registrering under En mer hösten heltäckande 2006 och sedan bild 

2007 ger har en bättre Eskilstuna grund kommun att utgå tillgång ifrån när till kommunen uppgifter om gör trafikskadade analyser, följer personer upp från gjorda både trapolis 

och fiksäkerhetsinsatser sjukvård. Figur X visar och planerar informationsflödet framåt. Figur i STRADA 1 visar informationsflödet – från vägtrafikolycka i STRADA till vidtagna – 

åtgärder från vägtrafikolycka och ökad trafiksäkerhet. till vidtagna åtgärder och ökad trafiksäkerhet. 

Figur 12 Figur X 

. Informationsflödet i STRADA 

1 . Informationsflödet i STRADA 

Personskador 

1 Vägverket. Publikation 2007:147 

Sammanslagning av polisens och sjukvårdens statistik 

Uppgifterna från polis och sjukvård har slagits samman. Totalt är 28 personer kända 

av både polis och sjukvård, varav sjukvården har klassat 7 personer som oskadade. De 

personer som sjukvården bedömt som oskadade är borttagna då polisoch sjukvårdens 

uppgifter redovisas tillsammans men finns med i tabeller och diagram när endast polisens 

uppgifter redovisas. Det är sjukvårdens skadebedömning som är den gällande om 

den skadade är känd hos båda källorna. 

2 Vägverket. Publikation 2007:147



Antal skadade personer 

200 

150 

100 

50 

0 

Diagram 22. Totalt antal skadade personer 2011 (polisoch/eller sjukvårdsrapporterade n=176). 

Totalt har 176 personer skadats i Eskilstunatrafiken på det kommunala vägnätet under 

2011. Av statistiken framgår att en person har omkommit, 10 personer har skadats svårt 

och 165 personer har fått lindriga skador. Den person som omkom var en fotgängare 

som blev påkörd av personbil på ett övergångsställe. De som skadats svårt var fyra 

mopedister, tre cyklister, två i personbil samt en motorcyklist. Samtliga mopedister har 

skadats i kollision med personbil och samtliga cyklister har blivit påkörda av motorfordon 

i korsning. En av de svårt skadade bilisterna skadades i en singelolycka och 

den andra i kollision med annan personbil. Det är positivt att både siffran för svårt och 

lindrigt skadade är lägre än medelvärdet för de senaste fyra åren. 

Nationellt har antalet svårt skadade personer ökat något för samtliga trafikantslag 2011. 

Enligt Trafikverket har polisrapporterade svårt skadade ökat med ca 10 procent till ca 

3200 svårt skade personer. Tilläggas bör då att 2010 var ett år med mycket låga skadetal 

och Trafikverket bedömer att 2011 var mer av ett ”normal år” jämfört med 2010 3 . 

Trafikantslag 

En sammanslagning av polisoch sjukvårdsstatistiken fördelat på trafikantslag redovisas 

på nästa sida i diagram 23. 

3 Trafikverket. Trafiksäkerhetsutvecklingen 2002-2011. PM. 2012 

1 

2011 (n=176) 

Totalt antal skadade personer 2011 

(polisoch/eller sjukvårdsrapporterade n=176) 

2011 (n=176) 

Medelvärde 2007-2010 (n=221) 

0 

Dödad 

Medelvärde 2007 2010 (n=221) 

10 

Dödad Svårt skadad Lindrigt skadad 

14 

Skadegrad 

165 

208 

65

66 


70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

43 

48 

Diagram 23. Antal skadade personer under 2011 fördelat på trafikantslag (polisoch/eller sjukvårdsrapporterade). 

15 


Antal skadade personer under 2011 fördelat på trafikantslag (polisoch/eller 

sjukvårdsrapporterade, n=176) 


Av de som skadats under året är 60% oskyddade trafikanter. Liknande siffror återfinns i 

de tre senaste årens rapporter av Trafiken i Eskilstuna. Kunskaper om detta bör leda till 

att stadsbyggnadsförvaltningen planerar, bygger och sköter om trafikmiljön med fokus 

på oskyddade trafikanters säkerhet och trygghet. 

Ålder och kön 

Av de 176 personer som skadats var 92 kvinnor och 83 män. Uppgift om kön saknas 

i olycksunderlaget för en person. Det betyder att 47 % av de skadade var män och 53 

% var kvinnor. Antal skadade personer per 1000 invånare fördelat på ålder och kön 

visas i diagram 24. Siffrorna för invånarantal bygger på uppgifter om antal invånare i 

respektive åldersgrupp i Eskilstuna per sista november 2011 4 . 

4 http://www.eskilstuna.se/sv/Kommun-och-politik/Kommunfakta/Statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Preliminar-folkmangd/ 

61 

Trafikantslag 

7 

1 1 

Fotgängare På cykel På moped I personbil På mc I lastbil Övrigt



Antal skadade personer / 1000 inv 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Antal skadade personer per 1000 invånare under 2011 fördelat på ålder och 

kön (polisoch/eller sjukvårdsrapporterade, n=175) 

Kvinna Man 

Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man 

0-6 år 7-14 år 15-17 år 18-24 år 25-44 år 

45-64 år 

Diagram 24. Antal skadade personer per 1000 invånare under 2011 fördelat på ålder och kön (polisoch/eller sjukvårdsrapporterade, n=175). 

Barn i åldersgruppen 0-6 år har lägst olyckstal i trafiken. Personer i åldersgruppen 15- 

17 är den mest olycksdrabbade gruppen i Eskilstunatrafiken per 1000 invånare. 

Ålder och trafikanslag 

I tabell 30 redovisas hur fördelningen ser ut mellan ålder och trafikantslag. 

Tabell 30 Antal skadade personer under 2011 fördelat på ålder och trafikantslag (polisoch/eller sjukvårdsrapporterade, n=176). 

Ålder 

(år) 

Fotgängare På cykel På moped I personbil På MC I lastbil Övrigt Summa 

0-6 0 0 0 1 0 0 0 1 

7-14 3 7 0 5 0 0 0 15 

15-17 3 3 8 4 0 0 0 18 

18-24 1 5 2 12 4 0 0 24 

25-44 9 11 5 27 1 0 1 54 

45-64 15 16 0 9 2 1 0 43 

65- 12 6 0 2 0 0 0 20 

Okänt 0 0 0 1 0 0 0 1 

Summa 43 48 15 61 7 1 1 176 

Uppgifterna visar att personer i åldersgruppen 15-17 i stor utsträckning skadats som 

mopedister och att personer 18-44 år främst skadats i personbil. Äldre personer har 

framförallt skadats som fotgängare. 

65- år 

67

68 



Nationellt minskade andelen svårt skadade mopedister med 50 % från 2009 till 2010. 

Siffrorna för 2011 har ökat något men ligger fortfarande kvar på en låg nivå jämfört 

med åren före 2009. Trafikverket menar att nedgången av svårt skadade mopedister 

med stor sannolikhet är ett resultat av införandet av ”mopedkörkort”. Vi får fortsätta 

följa utvecklingen för mopedister i Eskilstunatrafiken. 

Jämförelse mellan polisens och sjukvårdens statistik 

Under 2011 registrerade polisen 120 skadade personer i 97 olyckor och sjukvården 84 

skadade personer i 86 olyckor på det kommunala vägnätet. En jämförelse mellan polisen 

och sjukvården finns redovisat i diagram 25. 


120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Antal skadade personer under 2011 (polis- respektive 

sjukvårdsrapporterade) 

1 

0 

Polis (n=120) Sjukvård (n=84) 

Diagram 25. Antal skadade personer under 2011 rapporterade av polis respektive sjukvård. 

16 

Skadegrad 

Polisen har rapporterat 16 svårt skadade personer och sjukvården har rapporterat tre 

svårt skadade. Av de 16 personer som polisen rapporterat som svårt skadade har sjukvården 

kännedom av hälften av skadefallen. Av dessa bedömer sjukvården en person 

som oskadad, en person som svårt skadad, två personer som lindrigt skadade och de 

övriga fyra personerna som måttligt skadade. 

En jämförelse mellan antalet skadade fördelat på trafikantslag i polis- respektive sjukvårdsrapporter 

visas nedan i diagram 26 på nästa sida. 

3 

Dödade Svårt skadade Lindrigt (eller måttligt) skadade 

103 

81




70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

15 

31 

Antal skadade personer under 2011 fördelat på trafikantslag 

(polis- respektive sjukvårdsrapporterade) 

28 

25 


15 

5 

Fotgängare På cykel På moped I personbil På mc I lastbil 

55 

Trafikantslag 

Diagram 26. Antal skadade under 2011 fördelat på trafikantslag (polis- respektive sjukvårdsrapporterade). 

Jämförelsen visar att sjukvården främst rapporterar in oskyddade trafikanter medan 

polisen rapporterar in fler skadade i personbil. Sedan 2007, som var det första heltäckande 

året med STRADA sjukvård i Eskilstuna, är mönstret detsamma. 

18 

6 

3 

1 

0 

69

70 



Tabell 31 visar vad de olika trafikantslagen kolliderat med (polisoch sjukvårdsrapporterat). 

Tabell 31. Antal skadade personer (polis respektive sjukvårdsrapporterade) fördelat på trafikantslag och vad de kolliderat med under 2011. * 

Ingår ej i polisens statistik. 

Trafikantslag I kollision med Polisrapport Sjukvårdsrapport 

Fotgängare Singelolycka* 

På cykel Singelolycka* 

- 28 

Fotgängare 0 0 

Cykel 1 0 

Moped 2 0 

Motorfordon 12 3 

0 17 


Cykel 0 3 

Moped 1 0 


På moped Singelolycka* 2 1 


Cykel 0 0 

Moped 2 1 


På motorcykel 6 3 

I personbil Singel 8 1 


Cykel 0 0 

Moped 0 0 


I lastbil 1 0 

Varia/övrigt 0 2 

Summa 120 84 

De fotgängare, cyklister samt mopedister som skadats i singelolyckor utgör tillsammans 

55 % av de skadade som sjukvården rapporterat. Det är en minskning med 8 

procentenheter från 2010.



Månadsvis statistik 

I diagram 27 visas hur antalet skadade i polisens respektive sjukvårdens statistik fördelas 

över årets månader. 


30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Antal skadade personer under 2011 fördelat på månad 

(polis- respektive sjukvårdsrapporterade) 


Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Diagram 27. Antal skadade personer under 2011 fördelat på månad (polis- respektive sjukvårdsrapporterade). 

Vanligtvis brukar vintermånaderna sticka ut i sjukvårdens statistik och antalet olyckor 

under sommarmånaderna vara lågt. 

Rullande 12-månadersvärden 

Trenden för antalet personskadefall i trafiken är neråtgående sedan 2006. Rullande 

12-månadersvärden innebär att varje stapel motsvarar 12 månader, vilket betyder att 

varje stapel innehåller samtliga årstider. Första stapeln i polisens statistik innehåller 

värden för januari 2006-december 2006, andra stapeln innehåller värden för februari 

2006-januari 2007 osv. I och med att det är förhållandevis få olyckor rapporterade blir 

staplarna ganska ryckiga och ”onormalt” många olyckor rapporterade en månad gör 

att staplarna skjuter i höjd. 

71


72 


200 

150 

100 

50 

0 

Antal polisrapporterade dödade och skadade personer, 

rullande 12-månadersvärden. 

Rullande 12-månadersvärden Linjär (Rullande 12-månadersvärden) 

Diagram 28. Antal polisrapporterade dödade och skadade personer, rullande 12-månadersvärden 2006-2011. 



Sjukvårdens 12-månadersvärden finns i diagram 29. Trenden har varit neråtgående jämfört 

med de polisrapporterade olyckorna. En förklaring är att den har baseras på färre 

år. Nu finns snart fem års statistik även från sjukvården, vilket innebär att tillförlitlighet 

blir allt högre. 

200 


150 

100 

50 

0 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Antal polisrapporterade dödade och skadade personer, 

Antal sjukvårdsrapporterade rullande 12-månadersvärden. 

dödade och skadade personer, 

rullande 12-månadersvärden 

Rullande 12-månadersvärden Linjär (Rullande 12-månadersvärden) 

Diagram 29. Antal sjukvårdsrapporterade dödade och skadade personer, rullande 12-månadersvärden sept 2006 – 2011.



Täckningsgrad 

Räknas det totala antalet registrerade individer som skadats i trafiken under 2011 blir 

siffran 183 i totalt 154 olyckor. Polisen står för nästan hälften av de skadefall som registrerats 

i STRADA medan sjukvården rapporterat in 35 %. Resterande andel är kända 

både av polis och av sjukvård, vilket är täckningsgraden. För året 2011 ökade täckningsgraden 

med 5 procentenheter till 15 % jämfört med de två föregående åren, vilket 

är positivt. 

Andelen personer som är kända både av polis och sjukvård i Eskilstuna är lägre jämfört 

med andra delar av landet där både polis och sjukvård registrerar i STRADA 5 . En 

anledning kan vara att Trafiken i Eskilstuna enbart tittar på tätorten och att statliga vägar 

ingår i de andra jämförelserna. Dessutom är fallolyckor och singelolyckor på cykel 

vanligare i tätorten där det rör sig fler oskyddade trafikanter och polisen känner oftast 

inte till dessa skadefall. 

Täckningsgrad mellan polisoch sjukvårdsrapporterade personskadefall 

under 2011 (n=183) 

Endast sjukvård 

35% 

Både polis 

och sjukvård 

15% 

Endast polis 

49% 

Diagram 30. Täckningsgrad mellan polisoch sjukvårdsrapporterade personskadefall under 2011 (n=183). 

5 Statens väg och transportforskningsinstitut- VTI Rapport 27-2007 

73

74 



Platstyp 

För varje skadad person anges på vilken plats olyckan har skett. Totalt sett är det tydliga 

skillnader mellan polisens och sjukvårdens uppgifter, se diagram 31 och 32. Skillnaden 

är att sjukvården främst fångar upp fler skadefall på gångbanor samt gång- och 

cykelvägar. 

Andel polisrapporterade skadade personer 2011 fördelat på platstyp (n=120) 

Cirkulationsplats 

14% 

Gatu-/vägkorsning 

33% 

Gångoch cykelbana (- väg) 

3% 

Gångbana/trottoar 

1% 

Diagram 31. Andel polisrapporterade skadade personer 2011 fördelat på platstyp (n=120). 

Diagram 32. Andel sjukvårdsrapporterade skadade personer 2011 fördelat på platstyp (n=84). 

Gatu-/vägsträcka 

49% 

Andel sjukvårdsrapporterade skadade personer 2011 fördelat på platstyp 

(n=84) 

Gångoch cykelbana (- väg) 

14% 

Gångbana/trottoar 

14% 

Cirkulationsplats 

10% 

Okänt 

1% 

Gatu-/vägkorsning 

22% 

Gatu- /vägsträcka 

39%



Väglag/vägomständighet 

Polisen rapporterar in väglag medan sjukvården rapporterar in vägomständigheter. Det 

gör att siffrorna inte riktigt går att jämföra, men ger ändå en fingervisning om exempelvis 

halka. Antal skadade personer fördelat på väglag enligt polisens statistik redovisas 

i tabell 32. 

Tabell 32. Antal polisrapporterade skadade personer under 2011 fördelat på väglag. 

Väglag Antal 

Vägbanan torr 63 

Vägbanan våt/fuktig 23 

Lös snö/snömodd 4 

Tunn is, vägbanan synlig 9 

Tjock is/packad snö 5 

Okänt 16 

TOTALT 120 

Föregående år har polisen rapporterat in många fler olyckor då vägbanan haft snö/is. 

Både vintern 2009/2010 samt vintern 2010/2011 var kalla vintrar med mycket snö. Att 

hösten 2011 var mycket mild och att snön kom sent kan vara en rimlig förklaring till 

att fördelningen i år ser annorlunda ut. Föregående vinter har polisen har rapporterat 

att vägbanan har haft snö/is i vid 46 fall. För 2011 var det endast 18 fall. Tidigare år har 

polisen rapporterat in färre olyckor med okänd väglag. 

Tabell 33. Antal sjukvårdsrapporterade skadade personer under 2011 fördelat på fördelat på vägomständighet. 

Vägomständighet Antal 

Vägen/gång-/cykelbanan var ojämn 5 

Vägen/gång-/cykelbanan hade hål och gropar 1 

Vägen/gång-/cykelbanan hade löst grus 2 

Vägen/gång-/cykelbanan var hal på grund av snö/is 26 

Vägen/gång-/cykelbanan var hal på grund av vatten/löv 5 

Annat 35 

Okänt 10 

TOTALT 84 

Under de senaste åren har antalet okända vägomständigheter i sjukvårdsrapporteringen 

minskat. För 2011 har antalet som skadat sig där vägomständigheten varit okänd/ 

annat ökat. Sjukvårdens uppgifter visar ändå att 46 % av skadefallen har orsakats av 

förhållanden som kan härröras till drift- och underhåll. 

Att både polis och sjukvård fångar upp vägomständighet är en viktig faktor för Eskilstuna 

kommun för att förbättra exempelvis drift- och underhåll av gång- och cykelvägar. 

75

76 



Sjukvårdens statistik 

Sjukvården rapporterade att 84 personer hade skadats under 2011, varav 3 skadades 

svårt och 81 personer skadades lindrigt eller måttligt. Medelvärdet för åren 2007-2010 

är 125 skadade personer. 

Fördelningen av skadade personer enligt sjukvårdens uppgifter finns i diagram 33. 


0 

3 

1 

Dödade Svårt skadade Lindrigt/måttligt skadade 

Diagram 33. Antal skadade personer under 2011 fördelat på skadegrad (sjukvårdsrapporterade). 

Polisens statistik 

Under 2011 rapporterade polisen in 97 personskadeolyckor i STRADA med sammanlagt 

120 skadade personer på det kommunala väghållningsområdet. Medelvärdet för 

åren 2006-2010 är 125 skadade personer. I diagram 34 visas fördelningen av dödade, 

svårt skadade och lindrigt skadade personer för 2011 enligt polisens statistik jämfört 

med medelvärdet för åren 2006-2010. 


140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Antal skadade personer under 2011 fördelat på skadegrad 

(sjukvårdsrapporterade) 

1 

0 

2011 (n=84) Medelvärde 2007-2010 

Skadegrad 

Antal skadade personer under 2011 fördelat på skadegrad 

(polisrapporterade n=120) 

2011 Medelvärde 2006-2010 

Diagram 34. Polisrapporterade skadade personer under 2011 jämfört med medelvärde för 2006-2010. 

16 

21 

Dödade Svårt skadade Lindrigt (eller måttligt) skadade 

Skadegrad 

103 

81 

104 

124



En person omkom på det kommunala väghållningsområdet 2011. Enligt polisen skadades 

16 personer svårt och 102 personer skadades lindrigt. Av de svårt skadade var sju 

mopedister, fem i personbil (varav tre som passagerare), två cyklister och två motorcyklister. 

Den person som omkom var en fotgängare som blev påkörd av personbil på 

ett övergångsställe. Två av mopedisterna har skadats i singelolycka medan övriga fem 

har skadats i kollision med personbil. De cyklister som skadats svårt har båda skadats 

i kollision med personbil i korsning. Mer än hälften av de personer som polisen rapporterat 

som svårt skadade är oskyddade trafikanter. Den är en något lägre siffra än 

tidigare år, då andelen svårt skadade oskyddade trafikanter varit cirka två tredjedelar. 

Antal polisrapporterade skadade personer under åren 2006 till 2011 fördelat på trafikantslag 

redovisas i tabell 34. 

Tabell 34. Antal polisrapporterade skadade personer 2006-2011 fördelat på trafikantslag. 

År Fotgängare På cykel På moped I personbil På MC Övrigt Summa 

2006 21 24 13 71 6 4 139 

2007 10 24 24 49 7 1 115 

2008 19 27 18 60 4 0 128 

2009 10 18 29 60 1 2 120 

2010 13 22 8 69 3 6 121 

2011 15 28 15 55 6 1 120 

Summa 88 143 107 364 27 14 743 

Under åren 2007-2009 har hälften av de trafikskadade i polisens statistik varit oskyddade 

trafikanter. För 2010 låg andelen på drygt en tredjedel. Siffrorna för 2011 är 

tillbaka på samma nivå som flera år innan 2010, nämligen att hälften av de skadade 

utgörs av oskyddade trafikanter. Jämfört med föregående år har antalet skadade personer 

i samtliga trafikantslag ökat förutom för personbil samt i gruppen övrigt. Störst är 

ökningen bland mopedister och motorcyklister. Antalet skadade mopedister minskade 

kraftigt under 2010. 

Olyckor vid passage över gata 

Under 2011 skadades 12 personer i kollision med motorfordon. I en av dessa olyckor 

skadades även föraren lindrigt enligt polisrapporten. En person omkom, övriga personer 

blev lindrigt skadade. Åldersfördelningen på de skadade var; 4 personer under 18 

år, en person mellan 25-44 år, 4 personer mellan 45 och 64 år samt 4 personer över 

65 år (där den omkomna finns). 8 var män och 4 var kvinnor. 

Enligt olycksbeskrivningarna har 6 personer skadats när de korsat gatan på ett övergångsställe, 

3 personer har skadats när de korsat gatan på en plats där övergångsställe 

saknas och 3 personer har skadats på annat sätt (2 personer blev påbackade och en 

person blev påkörd utanför en fastighetsentré). Bussar har varit inblandade i två av 

olyckorna (den vid fastighetsentrén samt en person som har klivit ut framför bussen), 

i övriga fall är personbilar inblandade. 

77

78 



Vid en jämförelse mot åren 2007-2010 är antalet skadade per år likvärdigt mot 2011 

– 12 stycken 2011 mot 11,5 i snitt under åren 2007-2010. Statistiken avseende plats 

där man korsar gatan visar att det är cirka 3 gånger vanligare att personer skadas på 

övergångsställen jämfört med de som skadas när de korsar gatan där övergångsställe 

saknas. En av olyckorna på övergångsställe har skett i en trafiksignalreglerad korsning. 

Tydligt är att risken att skadas på ett övergångsställe där hastighetsregleringen är 50 

km/tim är stor, jämfört med att korsa gatan på andra platser. 

Tabell 35. Skadade på/utanför övergångsställe 2007-2011. 

Skadade på övergångsställe Skadade när korsat gatan Skadade på annan 

Hastighetsbegränsning (km/tim) Hastighetsbegränsning (km/tim) plats 

År 30 40 50 30 40 50 - 

2007 2 2 4 

2008 1 10 2 2 

2009 3 5 1 1 

2010 1 4 1 2 4 

2011 3 3 2 1 3 

Totalt 7 1 24 4 0 7 14 

32 11 14 

25 

Olycksdrabbade korsningar 

Den mest olycksdrabbade korsningen i Eskilstuna kommun under 2011 var Årbyrondellen. 

Korsningen har genom åren ofta varit olycksdrabbad och har tidigare analyserats 

i Trafiken i Eskilstuna trots att den till största delen faller under Trafikverkets 

väghållningsområde. 2011 inträffade 11 olyckor, varav sju olyckor med personskador 

och 4 egendomsolyckor. Sammanlagt skadades åtta personer lindrigt. 

Nybroplan var den korsning med kommunalt väghållarskap där flest olyckor inträffade 

under 2011. Där inträffade sex personskadeolyckor och två egendomsolyckor. Sex personer 

skadades lindrigt. 

Korsningen Gillbergavägen/Engelbrektgatan var även den olycksdrabbad med totalt sju 

olyckor. Fyra av olyckorna var med personskador som följd och sammanlagt skadades 

fem personer lindrigt. Samtliga olyckor inträffade under perioden då trafiksignalen var 

släckt på grund av fjärrvärmearbete. 

I tabell 36 redovisas olyckskvoten för de två korsningarna. Olyckskvoten är förhållandet 

mellan antal olyckor och antal miljoner ingående fordon per år i korsningen. 

Olyckskvoten är således ett mått på en korsnings olycksrisk i förhållande till korsningens 

trafikbelastning.



Tabell 36. Olycksdrabbade korsningar 2011 med antal ingående fordon, antal olyckor (personskade- och egendomsolyckor) samt olyckskvot. 

Korsning Ingående fordon Antal olyckor Olyckskvot 

Nybroplan 23 200 8 0,94 

Gillbergavägen/Engelbrektsgatan 12 400 7 

Föregående år inträffade sex olyckor i korsningen Kungsgatan/Bruksgatan, varav tre 

olyckor med personskador. Detta år har ingen personskadeolycka inträffat på platsen. 

Totalt har 88 egendomsolyckor inträffat i kommunen under 2010 jämfört med 114 

stycken 2010 och 119 stycken 2009. Även dessa uppgifter visar en nedåtgående trend, 

liksom inrapporterade uppgifter om skadade personer från polis respektive sjukvård. 

Olycksstatistik vid trafiksignalanläggningar 

Under åren har ingen kontinuerlig sammanställning av olyckor vid trafiksignalanläggningar 

redovisats. Vi har ännu inte så många års statistik så vi kan dra några slutsatser. 

Under 2011 inträffade många olyckor mellan korsande trafik i signalanläggningar. 

Av dessa inträffade fem av olyckorna i korsningen Gillbergavägen/Engelbrektsgatan. 

Samtliga inträffade under perioden då anläggningen var släckt på grund av fjärrvärmearbete. 

Positivt är att ingen skadats svårt vid en signalreglerad passage under 2011. De 

olyckor som inte resulterade i personskador är egendomsskador. 

Tabell 37. Antalet polisrapporterade olyckor vid trafiksignalanläggningar 2009-2011. (L=Lindrigt skadad, S=Svårt skadad) 

Polisrapporterade olyckor vid trafiksignalanläggningar 

År 

2009 

Antal olyckor Personskador 

2010 


2011 


Korsande 1 1 1L 6 3L 

Upphinnande 2 3 1L 1 1L 

Singel 5 3 1L 1 

Omkörning 1 1 1 

Mötes 1 

Avsväng 3 3L 1 1 1L 

Cykel/moped 3 1 1S 2 1L 

Gående 2 1S, 1L 1 1L 

Totalt 17 5 10 4 14 7 

Skadestatistik för hela kommunen 

Totalt har 175 olyckor inträffat i Eskilstuna kommun. Polisen har rapporterat in 230 

skadade personer, varav 2 personer har omkommit, 32 personer har skadats svårt och 

196 personer har skadats lindrigt, se diagram 35. Medelvärdet för 2006-2010 är 222 

skadade personer. 

79 

1,55

80 


200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2 

1 

32 

41 


Antal polisrapporterade skadade personer 2011 jämfört med medelvärdet 

för 2006 - 2010 

2011 (n=230) Medelvärde 2006-2010 (n=222) 

Dödade Svårt skadade Lindrigt skadade 

Skadegrad 

Diagram 35. Polisrapporterade skadade personer i hela Eskilstuna kommun 2011 jämfört med medelvärdet för åren 2006-2010. 

196 


Sjukvården har under året sammanlagt rapporterat 121 skadade personer i Eskilstuna 

kommun. Av dessa har 3 personer rapporterats som svårt skadade och 118 personer 

som lindrigt skadade (42 måttligt skadade och 76 lindrigt skadade). 

Räddningstjänstens olycksstatistik 

De senaste tre åren har Eskilstuna kommun samlat in Räddningstjänstens statistik 

på de trafikolyckor som de blir kallade till. 2011 rapporterar räddningstjänsten 142 

olyckor med personskador i Eskilstuna kommun (vilket kan jämföras med 106 stycken 

olyckor 2009 och 136 stycken olyckor 2010). I dessa 142 olyckor skadades 151 personer 

fördelade på 129 lindrigt skadade, 21 svårt skadade och 2 omkomna. 

52 av de 142 olyckorna skedde på det kommunala vägnätet. 2009 var det 46 olyckor 

på kommunalt vägnät och 2010 50 stycken. Även om det är en liten trend uppåt ser 

vi att det liknar mönstret för de polisoch sjukvårdsrapporterade olyckorna – relativt 

konstanta nivåer även om den senare statistiken pekar något nedåt. 

Av de 90 olyckorna på statliga/enskilda vägar skedde 50 stycken på E20 eller på 

av/påfarterna till E20 (vilket är 55,6 % av dessa olyckor. Motsvarande siffra för 2010 var 

60,5 %). Att förbättra säkerheten på E20 skulle med andra ord förbättra trafiksäkerheten 

i Eskilstuna kommun i väldigt hög utsträckning. 

180



Samhällets kostnader för olyckor 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har uppdraget att ge en samlad 

bild och bedömning av utvecklingen av olyckor, kriser och säkerhetsarbete i Sverige. 

En del i uppdraget är att redovisa studier av samhällets kostnader för olyckor. Det 

ger inte en heltäckande bild att enbart redovisa uppgifter om antal olyckor eller antal 

skadade. Det är även viktigt att beskriva vilken belastning i form av förlorade eller förbrukade 

resurser som olyckor av olika slag innebär för samhället. Genom att uttrycka 

belastningen i kronor översätts olyckor och deras konsekvenser till en samhällsekonomisk 

kostnad, vilket ger ett enklare och mer lättkommunicerbart mått. Det enhetliga 

beskrivningssättet som metoden innebär ger även möjligheter till jämförelser av både 

den totala kostnaden och kostnaden för olika olyckstyper 1 . 

I en nyutkommen rapport från MSB beskrivs de kostnader som uppstod till följd av 

olyckor som inträffade i Sverige år 2005. Kostnaderna är uppdelade på direkta kostnaderna, 

det vill säga de resurser som förbrukades till följd av olyckorna och indirekta 

kostnader i form av produktionsbortfall. I tabell 38 nedan redovisas samhällets kostnader 

för olyckor som skedde under 2005 fördelat på olyckstyp. 

Tabell 38. Samhällets kostnader för olyckor som inträffade under 2005 efter olyckstyp (miljarder kronor)2. 

Direkta Indirekta Totalt 

Brand 5,2 0,6 5,8 

Vägtrafik 12,2 8,7 20,9 

Drunkning 0,1 0,6 0,7 

Fall 12,6 9,4 22 

Övriga olyckor 4,0 5,6 9,6 

Totalt 34,1 24,9 59 

Den totala kostnaden för olyckorna uppgår till 59 miljarder kronor i 2005 års priser. 

Den totala samhällsekonomiska kostnaden för vägtrafikolyckor uppgick till 20,9 miljarder 

kronor, Det är en betydande del av den totala kostnaden och är ett starkt skäl till 

fortsatt arbete för ökad säkerhet och färre olyckor i vägtrafiken. 

Samhällsekonomisk värdering på det kommunala vägnätet för trafikskadade 

Ett av målen för Stadsbyggnadsförvaltningens trafiksäkerhetsarbete är att få ned antalet 

olyckor och på så sätt bidra till att uppnå nollvisionen. Vägtrafiksystemet ska vara förlåtande 

och ett misstag ska inte leda till allvarliga skador eller död. 

Myndigheten Trafikanalys har i sin rapport Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden 

för transportsektorn: ASEK 4 redovisat en total olycksvärdering för död, svårt 

skadad, lindrigt skadad och egendomsskada. Denna olycksvärdering består av en riskvärdering 

samt en värdering av materiella kostnader 3 . 

1 

Samhällets kostnader för olyckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). 2011 

2 

ibid 

3 

Myndigheten Trafikanalys, samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektion: ASEK 4 

81

82 



En riskvärdering är den betalningsvilja som finns för att minska risk att dödas eller skadas 

svårt i trafiken. De materiella kostnaderna består av egendomsskador, administration, 

sjukvård och nettoproduktionsbortfall i samband med olycka 4 . Denna olycksvärdering 

ger oss möjlighet att räkna ut vad en trafikolycka kostar. Det finns många vinster 

med att uppmärksamma kostnader för trafikolyckor. Genom att använda värderingsmodellen 

så kan förvaltningen få en ekonomisk insikt i hur viktigt trafiksäkerhetsarbetet 

är. Det ger också en möjlighet att räkna på ombyggnationer och hur mycket pengar 

förvaltningen sparat i ett långsiktigt perspektiv. Kostnaden för trafikolyckor kan variera 

mycket år från år och ska därför ses som en indikator och inte som en faktisk summa. 

Samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella 

kostnader 

I denna modell beräknas samhället och medborgarnas totala värdering inklusive materiella 

kostnader. I ett längre perspektiv så visar det sig att de största kostnaderna uppträder 

lång tid efter olyckan. Av dessa kostnader är en stor del kommunala, exempelvis 

vård och omsorg i hemmet, sjukgymnastik, arbetsterapi, färdtjänst, arbetsbortfall och 

särskilt boende. Den största kostnaden är bortfall av arbete, såväl för den drabbade 

som för anhöriga (läkarbesök, sjukskrivning), vilket får kommunala konsekvenser i 

form av skattebortfall. Inom de sk ASEK- samarbetet har det uppskattats vilka direkta 

kostnader och samhällsekonomiska uppoffringar som trafikolyckor orsakar samhället. 

Kostnaden för en trafikskada i den här modellen blir enligt trafikanalys värderingsmodell 

som visas tabell 39 nedan. 

Tabell 39. Värderingsmodell av trafikskador 

Rekommendationer om 

olycksvärderingar 

4 ibid 

Materiella 

kostnader 

Riskvärdering Totalt 

Dödsfall 1 321 0000 21 000 000 22 321 000 

Svårt skadad 661 000 3 486 000 4 147 000 

Lindrigt skadad 33 000 133 000 199 000

Diagram 1 



Döda Ekonomisk värdering för det kommunala 22 321 000 vägnätet 

Svårt skadade 41 470 000 

Enligt STRADA blev 176 personer skadade i Eskilstunatrafiken under 2011. Av dessa 

Lindrigt skadade 

var 10 stycken svårt skadade, 165 stycken 

32 

lindrigt 

835 000 

skadade och 1 person miste livet i 

Totalt trafiken förra året. Den ekonomiska värderingen 96 626 000av 

trafikskadade för det kommunala 

vägnätet redovisas i diagram 36. 

Kronor 

100 000 000 

90 000 000 

80 000 000 

70 000 000 

60 000 000 

50 000 000 

40 000 000 

30 000 000 

20 000 000 

10 000 000 

0 

Döda Svårt 

skadade 

Lindrigt 

skadade 

Totalt 

Diagram 36. Ekonomisk värdering av trafikskadade för det kommunala vägnätet 2011 (polisens och/eller sjukvårdens uppgifter) 

Räknar vi utifrån modellen ovan blir kostnaden för olyckor 96 626 000 kronor för 2011. 

Det är av yttersta vikt att vara försiktig i analyser gällande kostnader för trafikolyckor. 

Det finns flera felkällor och det kan också finnas ett stort mörkertal. Som nämndes 

ovan ska kostnaderna ses som en indikator och inte en faktisk summa. Det finns dock 

många anledningar att uppmärksamma kostnader för trafikolyckor. Exempelvis kommer 

förvaltningen varje år att kunna följa kostnaderna för trafikolyckor i Eskilstuna. 

Vidare kommer förvaltningen också att ha ännu ett underlag till eventuella ombyggnationer, 

det går också att räkna på redan ombyggda korsningar och det ger en insikt i 

hur mycket mer än mänskligt lidande som en trafikolycka faktiskt kostar samhället och 

skattebetalarna. Med den kunskapen kanske vi kan nå ut till fler medborgare och visa 

på nyttan av att ändra sitt beteende samt motiven till att vi bygger om i den fysiska miljön. 

Förvaltningen arbetar mycket med att upplysa och försöka påverka människor att 

följa hastighetsgränserna. Detta eftersom forskningsläget visar att det ofta är de höga 

hastigheterna som är orsaken till många olyckor. I snitt har olyckorna mellan år 2005- 

2010 kostat 99 miljoner i Eskilstuna (på det kommunala vägnätet). Genom att få färre 

olyckor kan pengarna användas till annat än att vårda trafikskadade och vi kan minska 

det mänskliga lidande som det innebär att råka ut för en trafikskada. 

83

2,4 

Hällbybrunn 

2,9 

1,8 

3,2 

6,0 

6,8 

4,0 

2,5 

2,1 

6,3 

2,2 

1,7 

Borsökna 

2,9 

8,7 

5,7 

7,8 

17,5 

13,3 

15,3 

13,1 

5,9 

10,7 

7,9 

5,6 

10,7 

5,5 

8,3 

8,0 

Brottsta 

11,3 

2,5 

Slagsta 

11,4 

9,2 

8,5 8,2 

8,1 

2,5 

2,2 

8,9 

14,2 

2,5 

12,0 

13,5 

19,8 

14,8 

11,3 

8,0 

11,4 

12,4 

8,0 

9,2 

4,6 

4,2 

11,3 

8,0 

13,2 

11,3 

6,5 

3,9 

17,8 

6,0 

15,8 

13,8 

11,4 

1,3 

14,1 

20,1 

9,9 

5,9 

14,9 

13,8 

7,5 

8,1 

5,3 

17,2 14,8 17,0 

13,0 

Centrum 

11,9 

5,5 

4,8 11,3 

3,4 

3,9 

10,8 

7,5 

11,4 

8,1 

14,1 

6,5 

13,0 

13,2 

6,2 

6,3 

6,7 

10,5 6,0 

5,8 10,0 

1,8 

13,2 

2,5 

Viptorp 

10,2 

7,2 

Bilaga 1. Karta 1. 

Trafikflöden 2011 inom Eskilstuna tätort 

0 0,5 1 Km 

Skiftinge 

3,6 

2,9 

8,2 

3,8 

8,4 

Teckenförklaring 

© Stadsbyggnadsförvaltningen 2012 

8,1 antal tusen fordon/årsvardagsdygn (åvdt) 

8,1 

8,1 

8,1 

8,1 

1 mm = 2 000 fordon 

mätt under 2011 



mätt mellan 2005 - 2008

5,1 

1,8 

4,1 

Skogstorp 

4,0 

5,9 

4,6 

7,0 

1,9 

6,8 

8,1 

4,9 

0 0,5 1 Km 

3,2 

4,1 

2,2 

1,9 

7,6 

3,3 

10,3 

14,1 

8,3 

4,1 

8,9 

4,2 

3,4 


2,5 

Trafikflöden 2011 inom 

Torshälla och Skogstorp 

Torshälla 




2,6 

0 250 500 Meter 


8,1 

8,1 



8,1 

8,1 


mätt mellan 2005 - 2008 

6,8 

3,5 

2,5

14,2 

Grangärdet 

9,2 

12,0 

8,0 

14,8 

11,3 

13,5 

8,0 

12,4 

4,2 

19,8 

4,6 

8,0 

4,1 

17,2 

14,1 

3,4 

6,5 

Nyfors 

1,1 

3,9 

6,5 

3,2 

Munktellstaden 

16,5 

1,0 

9,2 

11,3 

2,0 

2,2 

2,4 

11,4 

1,7 

5,5 

6,2 

2,1 

1,4 

3,0 

Centrum 

2,8 

4,5 

2,1 

1,5 

4,8 

17,8 16,0 

14,8 

5,0 

3,4 

4,3 

6,3 

13,8 

6,0 

8,3 

3,9 

5,9 

17,0 

15,8 

13,0 

2,6 

13,2 

11,4 

Årby 

13,0 

1,2 

2,5 

14,1 

11,3 

8,1 

1,6 

13,2 

3,0 

6,7 

2,1 

7,5 

20,1 

14,2 

9,9 

4,2 

10,5 

2,8 

5,8 

14,9 

1,4 

2,2 

6,0 

Röksta 

10,0 

2,5 

11,9 

10,8 

Mälarsjukhuset 

7,5 

2,4 


Trafikflöden 2011 inom Eskilstuna centrum 

0 0,5 1 Km 

1,1 

3,6 

Västermalm 



8,1 

8,1 

8,1 

8,1 

1,5 

2,9 

8,2 





mätt mellan 2005 - 2008 


3,8

Hällbybrunn 

12,6 % 

9,3 % 

Borsökna 

9,4 % 

7,1 % 

12,7 % 

13,9 % 

14,8 % 

5,8 % 

7,2 % 

7,0 % 

22,0 % 

Slagsta 

14,0 % 

8,2 % 

7,4 % 

10,5 % 

14,1 % 

Centrum 

Viptorp 


Andel tung trafik 2011 inom Eskilstuna tätort 

13,0 % 

0 0,5 1 Km 

9,5 % 

Skiftinge 



8,6 % 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 



13,6 % 

1 mm = 2 000 fordon (åvdt) 

andel tung trafik 



12,9 % 

11,5 % 

Skogstorp 

16,1 % 

8,1 % 

10,4 % 

0 0,5 1 Km 

9,2 % 

9,6 % 

8,1 % 

9,0 % 

8,0 % 

11,6 % 

Andel tung trafik 2011 inom 


Torshälla 




8,6 % 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 

0 250 500 Meter 






mätt under 2005-2008 

13,0 % 

10,3 % 

12,0 %

7,8 % 

11,5 % 

7,2 % 

Grangärdet 

14,1 % 

12,2 % 

9,2 % 

13,9 % 

10,4 % 

7,5 % 

10,9 % 

9,0 % 

14,0 % 

Nyfors 

7,7 % 

11,3 % 

Munktellstaden 

11,0 % 

9,6 % 

Centrum 

8,5 % 

9,7 % 

11,3 % 

7,3 % 

9,9 % 

Årby 

9,0 % 

9,2 % 

10,1 % 

10,5 % 

5,6 % 

9,3 % 

6,7 % 

12,2 % 


Andel tung trafik 2011 inom Eskilstuna centrum 

8,6 % 

Röksta 

Mälarsjukhuset 

13,1 % 

0 0,5 1 Km 

11,8 % 

Västermalm 

11,0 % 

8,0 % 


8,6 % 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 

8,6 8,1% 









Hällbybrunn 

Olyckstyp 

" a avsvängning 

" c cyklist/mopedist (i kollision med motorfordon) 

!f fotgängare (i kollision med motorfordon) 

" gc övrig cykel/mopedolycka 

! gf övrig fotgängarolycka 

!k korsande kurser 

! m möte 

! s singel (motorfordon) 

! u upphinnande 

! v övrigt (varia) 

Skadegrad 

GF Död 

") 

!( 

Svårt skadad 

Lindrigt skadad 

!( gf 

!( s 

!( c 

!( s 

!( v 

!( c 

!( gf 

Mesta 

!( u 

!( s 

!( s 

!( gf 

") c 

!( s 

Brottsta 

Slagsta 

!(k 

!( m 

!( gf 

!( gf 

!( a 

!( gf 

!( c 

!( gf!( 

gf 

!( v!( v!( v!( v 

!( v 

!( u!( u 

!( u 

!( u 

!( u 

!( u!( u 

!( u 

!( u 

!( u 

!( u 

!( u 

!( 

!( u!( u!( u 

u 

!( u 

!( u 

!( u!( u 

!( s 

!( s 

!(k 

!( m!( m 

!(k 

!(k 

!(k 

!( 

!(k !(k!(k!(k!(k 

a 

!( aa!( 

a!( 

") s 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf !( gf !( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

") gc 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c !(c!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c !( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c !( c 

!(f 

!(f 

!(f 

!(f 

") 

!(f 

!(f 

!(f 

c 

") c 

") c 

!( u 

Personskador 2011 inom Eskilstuna tätort 

Eskilstuna kommuns väghållningsområde 

0 0,5 1 Km 

!( v 

!( s!(s 

!(f!(f 

!( gf !( c 

!( s 

Viptorp 

!( s 

!( gf 

!( gf 

Skiftinge 

!( c 

!( gf 


© Stadsbyggnadsförvaltningen 2012

!( u !( ") m!( a!( a!( a!( a!( a 

") s 

Skogstorp 

!( s 

") c 

!(k 

!(f 

!( gf !( gf 

!( c 

0 0,5 1 Km 

!( c 

!( gf 

!( gf 

!( c !( s 

!( gf!(gf 

!( gf 

!(f 

!( u 

!( c 

!(f 

!( gf 

!( c 

GF !(f f 

!( gf 

!( gf !( c 

!(f 

!( c !(c ") c 

") c 

!( c !(f 

") c 

!(f 

Torshälla 


Olyckstyp 

" a avsvängning 


!(f!(f 

!( gf 

0 250 500 Meter 




!k korsande kurser 

! m möte 

! s singel (motorfordon) 

! u upphinnande 

! v övrigt (varia) 

Skadegrad 

GF Död 

") 

!( 

Svårt skadad 



Personskador 2011 inom 




Hällbybrunn 

Olyckstyp 





Skadegrad 

GF Död 

") 

!( 

Svårt skadad 


!( gf 

!( c 

!( c 

!( gf 

Mesta 

Brottsta 

") c 

!( gf 

Slagsta 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( c 

!( gf!( 

gf 

!( gf 

!( c 

!(f 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf !( gf !( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

!( gf 

") gc 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c !(c!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c !( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c 

!( c !( c 

!(f 

!(f 

!(f 

!(f !(f 

") c 

") c 

") c 

!( c !(f 

Personskador 2011 inom Eskilstuna tätort 

Eskilstuna kommuns väghållningsområde 

Oskyddade trafikanter 

0 0,5 1 Km 

!(f!(f 

!( gf !( c 

Viptorp 

!( gf 

!( gf 

Skiftinge 

!( c 

!( gf 



Skogstorp 

") c 

!(f 

!( gf !( gf 

!( gf!(gf 

!( gf 

!( c 

!( gf !( gf 

!( c 

0 0,5 1 Km 

!(f 

!( c 

!(f 

!(f 

!( gf 

GF !(f f 

") c 


Olyckstyp 

Skadegrad 

Torshälla 

0 250 500 Meter 





GF Död 

") 

!( 

Svårt skadad 



Personskador 2011 inom 


oskyddade trafikanter 


86 

Stadsbyggnadsförvaltningen

Trafikstatistik - Eskilstuna kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?