Din Skog 3/2008 - SCA
06.08.2013 • Views
Share Embed Flag

Din Skog 3/2008 - SCA

Din Skog 3/2008 - SCA

Din Skog 3/2008 - SCA

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
sca.com

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

Mats tar<br />

<strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong><br />

in i framtiden<br />

Västerbottens kustland<br />

– här finns allt<br />

Liten tuffing<br />

med stor potential<br />

Stubbrytning<br />

– redo för ett lyft?<br />

EN TIDNING FRÅN <strong>SCA</strong> SKOG » NR 2 <strong>2008</strong><br />

EN TIDNING FRÅN <strong>SCA</strong> SKOG » NR 3 <strong>2008</strong>

Ledaren<br />

Ett farväl med framtidstro<br />

I mitten av augusti överlämnade jag det<br />

operativa ledningsansvaret för <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong><br />

till min efterträdare Mats Sandgren.<br />

Jag kan se tillbaka på en tjugoårsperiod<br />

som chef för <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>. Tiden har gått<br />

ofattbart fort och jag har haft förmånen<br />

att få arbeta tillsammans med synnerligen<br />

kompetenta och trevliga medarbetare på<br />

alla nivåer i företaget. Jag har också haft<br />

glädjen att träffa ett stort antal privata<br />

skogsägare som valt att göra virkesaffärer<br />

med <strong>SCA</strong> eller som aktivt deltagit i den<br />

skogliga debatten.<br />

Det är naturligtvis mycket som hänt<br />

under de gångna 20 åren. Mer än vad som<br />

kan sammanfattas med några få ord. Jag<br />

vill dock särskilt nämna den kraftfulla effektiviseringsprocess<br />

som genomdrevs i början<br />

på 90­talet och som fortgått i mindre steg<br />

under hela 90­talet och de första åren på<br />

2000­talet.<br />

Det är tack vare den processen som<br />

kostnaderna för avverkning, skogsvård och<br />

vidaretransporter kunnat hållas stången,<br />

InnehåLL<br />

Mats tar <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong><br />

in i framtiden ................................4<br />

Midiplantan – liten tuffing<br />

med stor potential .......................6<br />

Allmänning gödslar för<br />

ökad tillväxt .................................8<br />

Kustindustrin i Västerbotten<br />

sätter värde på hela trädet ........11<br />

<strong>Skog</strong>ar i gynnsamt läge .............12<br />

vilket givit utrymme för utveckling av såväl<br />

rotnetto som förädlingsindustrin.<br />

I dag upplever skogsbruket gyllene dagar.<br />

Det är glädjande, men samtidigt finns också<br />

en stor anledning till oro. <strong>Skog</strong>sbruket dras<br />

med den kraftigaste kostnadsutvecklingen på<br />

mer än 20 år. Samma sak gäller vidaretransporten.<br />

Även industrins kostnadsökningar<br />

är betydande samtidigt som priserna på<br />

produkterna utvecklas svagt. Det är uppenbart<br />

att en utslagning av industriell kapacitet<br />

måste ske om trenderna håller i sig.<br />

Under åren har <strong>SCA</strong> fått ett stadigt<br />

ökande förtroende från privata skogsägare.<br />

De inköpta virkesvolymerna har successivt<br />

ökat och <strong>SCA</strong> är i dag den i särklass största<br />

virkesköparen inom de fyra nordligaste<br />

länen.<br />

Jag tror på en fortsatt stark utveckling<br />

framåt. Som stor egen skogsägare har <strong>SCA</strong><br />

utmärkta möjligheter att hjälpa markägare<br />

med rådgivning, markberedning, plantering<br />

och röjning. Redan i dag är denna serviceverksamhet<br />

betydande.<br />

Liten gnagare har<br />

nyckelroll i fjällen .......................14<br />

Energiproduktion och<br />

skogsvård i samma grepp .........16<br />

<strong>SCA</strong>s naturhänsyn –<br />

en självklarhet för Mariann ........19<br />

Obotligt kär i älgen ....................22<br />

Sommarslit ger<br />

nytt liv på hygget .......................24<br />

Tips för arrende av jakt ..............26<br />

<strong>SCA</strong> på sommarens mässor ......27<br />

Första svenskarna<br />

på Grönlands nordspets ............28<br />

Omslagsbild: sture bäck/N<br />

DIN SKOG<br />

Upplaga: 37 000<br />

Jerker Karlsson<br />

VD <strong>SCA</strong> SKOG<br />

Jag tror också att <strong>SCA</strong> har stora möjligheter<br />

att ytterligare utveckla en god service<br />

till skogsägare både volymmässigt och kvalitativt<br />

i takt med att virkesköpen ökar. Min<br />

efterträdare Mats Sandgren kommer säkert<br />

att aktivt driva detta vidare.<br />

Avslutningsvis vill jag tacka för många<br />

stimulerande kontakter och bra samarbete<br />

under de 20 år jag haft förmånen att hålla i<br />

chefskapet för <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>.<br />

adress: <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong> AB, 851 88 Sundsvall<br />

Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75<br />

hemsida: www.scaskog.com<br />

ansvarig utgivare:<br />

Rolf Edström rolf.edstrom@sca.com<br />

redaktör:<br />

Kerstin Olofsson kerstin.olofsson@sca.com<br />

Produktion: Fryklunds, Härnösand<br />

Tryck/repro: Tryckeribolaget, Sundsvall<br />

Tryckt på <strong>SCA</strong>s GraphoCote 80 g.<br />

Omslag Reprint 150 g.<br />

Tidningen distribueras gratis till<br />

personer som äger skog i något av<br />

de fyra nordligaste länen. Om du<br />

inte får tidningen idag, men vill ha<br />

den i fortsättningen, går det bra att<br />

meddela detta per brev eller telefon.<br />

Du kan också skicka e-post till:<br />

kerstin.olofsson@sca.com

Norrlands virkespriser<br />

håller emot!<br />

Under lång tid har den normala situationen i Sverige varit att timmer­<br />

priserna varit högst längst i norr medan de södra delarna av landet<br />

ståtat med de högsta massavedspriserna. Under de senaste åren<br />

har dock priserna på nära nog alla sortiment ökat mer i norr än i<br />

söder. <strong>Skog</strong>sägarna i norr får nu i de flesta avverkningar mer betalt<br />

än sina kolleger i söder.<br />

Under sommaren har det kommit<br />

tydliga signaler om prissänkningar på<br />

sågtimmer från södra och mellersta<br />

Sverige. Även i balansområde 1 (Sverige<br />

norr om Ljungan) har ett antal<br />

köpare av sågtimmer valt att sänka<br />

timmerpriserna, framför allt på de<br />

lägre kvaliteterna och de klenare<br />

dimensionerna.<br />

Parallellt med prisspelet kring sågtimmer<br />

har samtliga större aktörer<br />

på virkesmarknaden inom balansområde<br />

1 infört förstärkningar av<br />

massavedspriset.<br />

Prisförstärkning<br />

– Vi har valt att utöver premier på<br />

massaved också satsa på förstärkningar<br />

av timmerpriset för att höja<br />

skogsägarnas netto och bibehålla<br />

timmerandelen. <strong>SCA</strong> var därför det<br />

enda företaget i landet som under<br />

PLUS-familjen växer<br />

Under de senaste åren har <strong>SCA</strong> valt<br />

att utveckla sina tjänster till privata<br />

skogsägare och skapa en tydlighet<br />

kring vad det är som erbjuds. Tjänsterna,<br />

som samlats under namnet<br />

PLUS, utgår ifrån de arbetssätt, kvalitetsmål<br />

och uppföljningsmetoder som<br />

används i företagets eget skogsbruk.<br />

Detta har mottagits väl av privatskogsbruket<br />

i Norrland och <strong>SCA</strong> har<br />

våren gick ut med prisförstärkning på<br />

sågtimmer. Timmerpriset är den faktor<br />

som har störst inverkan på skogsägarens<br />

netto. Nästan oavsett hur en<br />

avverkning ser ut ger vår kombination<br />

av sågtimmerpris och massavedspris<br />

det bästa nettot för skogsägaren, konstaterar<br />

Anders Ringsell, marknadsstrategisk<br />

chef vid <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>.<br />

Hög efterfrågan<br />

Det senaste årets högtryck på virkesmarknaden<br />

tycks alltså fortsätta.<br />

Efterfrågan på råvara är fortsatt hög<br />

och molnen vid horisonten är ännu<br />

inte alltför hotfulla.<br />

Den pressade lönsamheten i sågverksbranschen<br />

har ännu inte slagit<br />

igenom när det gäller priserna till<br />

skogsägaren. De sågverk som känner<br />

att de måste sänka priserna till skogsägaren<br />

riskerar samtidigt att drabbas<br />

seglat upp som den största partnern<br />

för privata skogsägare i de fyra nordligaste<br />

länen.<br />

I takt med att skogsägarkåren förändras<br />

och allt fler bor långt från sina<br />

skogsfastigheter förändras önskemålen<br />

kring skogliga tjänster.<br />

Allt fler skogsägare vill ha hjälp med<br />

åtgärder av olika slag, från bastjänster<br />

som skogsvård och avverkning till<br />

av virkesbrist. I slutänden avgörs timmerprisnivåerna<br />

av effektiviteten och<br />

lönsamheten i respektive industri.<br />

– <strong>SCA</strong> utvecklar sina sågverk. Därför<br />

har vi fortsatt stort behov av sågtimmer.<br />

Vi vill att vår betalningsförmåga<br />

ska vara tydlig för den som ska<br />

sälja virke, förklarar Anders Ringsell.<br />

Rolf EdstRöm<br />

foto: michaEl Engman<br />

total förvaltning med överenskomna<br />

mål för skötseln av en fastighet.<br />

<strong>SCA</strong> har under lång tid haft förvaltningsuppdrag<br />

för såväl större som<br />

mindre fastigheter. En naturlig följd<br />

är att denna typ av tjänst utvecklas<br />

vidare och införlivas i PLUS­familjen.<br />

Tjänsten finns alltså redan, men kommer<br />

att specificeras tydligare och därefter<br />

marknadsföras mer aktivt under<br />

namnet PLUS Förvaltning.

Mats tar <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong> in i framtiden<br />

I mitten av augusti tillträdde Mats Sandgren som<br />

ny vd för <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>. Hans fokus är tydligt – att<br />

fortsätta utveckla <strong>SCA</strong>s erbjudanden till privata<br />

skogsägare.<br />

– Vi ska absolut vara skogsägarens första val<br />

när det gäller skogliga tjänster, säger han.<br />

– Att förstå hur de privata skogsägarna<br />

resonerar och prioriterar är mycket<br />

viktigt om vi ska kunna vara en attraktiv<br />

partner i virkesaffärer, menar <strong>SCA</strong><br />

<strong>Skog</strong>s nye vd Mats Sandgren.<br />

FOtO: mats samuelssON<br />

Mats kommer närmast från en<br />

tjänst som skogsdirektör på Södra<br />

<strong>Skog</strong> i Växjö. Han har tidigare<br />

haft en rad befattningar inom <strong>SCA</strong>,<br />

bland annat som skogsförvaltare vid<br />

dåvarande Sollefteå skogsförvaltning<br />

och chef för Tunadals sågverk<br />

i Sundsvall. 2003 övergick han till<br />

Södra, men nu har han alltså återvänt<br />

och ser fram emot att ta <strong>SCA</strong><br />

<strong>Skog</strong> in i framtiden.<br />

– I dagsläget när så många aktörer<br />

vill köpa skogsägarnas virke känns<br />

det extra roligt att jobba på det enda<br />

norrländska företag som både har<br />

egen skog, egna sågverk och egen<br />

fiberindustri, säger han. Jag är övertygad<br />

om att ett företag som sitter<br />

på hela kedjan är den mest pålitliga<br />

affärspartnern för skogsägarna. Det<br />

är ju den inhemska industrin som ger<br />

skogsfastigheterna ett värde.<br />

<strong>Skog</strong>sägaren i centrum<br />

<strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong> har de senaste åren genomgått<br />

en stor omställning, där virkesköpen<br />

fått en allt viktigare roll.<br />

– Det är en förändring som omfattar<br />

hela organisationen, från ledning<br />

till fältorganisation och entreprenörer.<br />

Viktigast är att vi alla ser våra<br />

virkesleverantörer som kunder. Vi<br />

måste erbjuda en god service, anpassad<br />

efter var och ens individuella<br />

önskemål. Vi ska alltid hålla vad vi<br />

lovar och vara måna om att hålla<br />

skogsägarna välinformerade om de<br />

arbeten vi utför i deras skogar. Där<br />

har vi kommit en bra bit på väg i och<br />

med våra PLUS­tjänster, men själv­

klart kan vi bli ännu bättre, säger<br />

Mats.<br />

En sak som han vill se över är<br />

tidshorisonten från virkesaffär till<br />

avverkning och slutredovisning.<br />

– Där tror jag att vi kan utvecklas<br />

och snabba upp processen. Det<br />

handlar om att hålla ihop hela kedjan<br />

i företaget.<br />

En annan förändring som Mats<br />

vill se är att det blir fler kvinnor<br />

inom <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>.<br />

– Vi har en brist där i dag. Jag vill<br />

se fler kvinnor både inom fältorganisationen<br />

och på ledande befattningar.<br />

Jag är övertygad om att verksamheten<br />

skulle må bra av det.<br />

”…det är<br />

kvalitet i alla led<br />

som gäller.”<br />

Attraktiv partner<br />

Mats hoppas att åren på Södra har<br />

givit erfarenheter som kan vara till<br />

nytta även på <strong>SCA</strong>.<br />

– Att vi förstår hur de privata<br />

skogsägarna resonerar och prioriterar<br />

är mycket viktigt om <strong>SCA</strong> ska<br />

kunna vara en attraktiv partner i<br />

virkesaffärer. I en skogsägarförening<br />

som Södra, med 54 000 medlemmar,<br />

kommer man väldigt nära skogsägarna.<br />

Vid varje fikabord och middagsbord<br />

får man tillfälle att prata<br />

med någon av medlemmarna. Jag<br />

tror att jag därmed har en ganska<br />

bra uppfattning om skogsägarnas<br />

önskemål – och framför allt hur<br />

varierande de är.<br />

Kvalitet i alla led<br />

<strong>Skog</strong>sbruk är till stor del en fråga om<br />

kvalitet – att bestämma vad man vill<br />

uppnå och sedan säkerställa att det<br />

verkligen blir så.<br />

– Vare sig det gäller skogsvård,<br />

naturhänsyn eller industrins virkesförsörjning<br />

är det kvalitet i alla led<br />

som gäller. Vår skogsvård ska vara<br />

rätt utförd, på egen skog ska vår<br />

naturhänsyn motsvara FSCs krav<br />

och industrin ska få rätt volym av<br />

rätt sortiment i rätt tid, så enkelt är<br />

det.<br />

Ett nära och utvecklande samarbete<br />

med maskin­ och skogsvårdsentreprenörer<br />

är en viktig del både när det<br />

gäller skötsel av <strong>SCA</strong>s egen skog och<br />

service till andra skogsägare.<br />

– Vi måste ha entreprenörer som<br />

vi fungerar väl tillsammans med –<br />

och som uppskattar att arbeta med<br />

oss. Det är nödvändigt för att vi även<br />

i framtiden ska kunna erbjuda tjänster<br />

av hög kvalitet samtidigt som vi<br />

håller kostnaderna på en rimlig nivå.<br />

Fantastisk resurs<br />

Att skogsägare och skogsnäring i dag<br />

möter ett större intresse från omvärlden<br />

än på mycket länge är givetvis<br />

glädjande.<br />

– Det är bara att gratulera alla<br />

som äger skog. <strong>Skog</strong>sägarna sitter<br />

på en fantastisk resurs, som är förnyelsebar,<br />

klimatsmart och passar att<br />

använda till massor av olika ändamål.<br />

De goda framtidsutsikterna gör<br />

att det blir ännu viktigare att ge sin<br />

skog goda förutsättningar, genom att<br />

plantera, röja och gallra. Det är viktigt<br />

för privatekonomin, för Norrland<br />

och för hela Sverige.<br />

Nöjd återvändare<br />

Mats är inte bara nöjd med att återvända<br />

till <strong>SCA</strong>, utan även med att<br />

flytta norrut igen.<br />

– Jag tycker om Norrland, givetvis<br />

för naturen och landskapen, men<br />

också för att jag gillar människorna<br />

här uppe. Många har en rättframhet<br />

och ärlighet som jag uppskattar.<br />

Som hängiven jägare sätter han<br />

även värde på jaktmöjligheterna i<br />

norr.<br />

– Det är en storslagen jakt här,<br />

med hela andra vidder, säger Mats.<br />

KERstin olofsson<br />

Succé för skogsdag<br />

i Sundsvall<br />

Det blev succé när <strong>SCA</strong> m fl ordnade en skogsdag<br />

i Birsta utanför Sundsvall.<br />

– Det kom mellan 800 och 1 000 personer och<br />

det blev en riktigt lyckad dag, säger virkesköparen<br />

Hans Östman.<br />

<strong>SCA</strong>s entreprenör Bröderna Gannbäck fanns på<br />

plats med en ny skördare och skotare för att visa hur<br />

en avverkning går till.<br />

– Vi visade också upp skogsplantor, röjning, skogstaxering<br />

och en virkesbil med CTI. I vår monter<br />

kunde skogsägarna dessutom få en kartutskrift över<br />

sin fastighet och det var populärt, säger Hans.<br />

Ett tiotal företag deltog i skogsdagen, bland annat<br />

LRF Konsult och Handelsbanken.<br />

Världens äldsta<br />

träd finns i Dalarna<br />

FOtO: steFaN mattssON<br />

Världens äldsta inrapporterade träd är en 9 550 år<br />

gammal gran i Dalarna. Under kronan på ett träd i<br />

Fulufjället hittades ett fascinerande fynd då fyra<br />

”generationer” av granrester i form av kottar och ved<br />

preparerades fram ur det översta markskiktet. Fynden<br />

visade sig vara 375, 5 660, 9 000 och 9 550 år<br />

gamla och allt tyder på att de tillhör samma genetiska<br />

individ som trädet ovanför dem. Eftersom granar kan<br />

föröka sig med rotslående grenar kan de skapa exakta<br />

kopior, eller kloner, av sig själva.<br />

Granen har klarat sig genom att växla mellan upprätt<br />

träd och krypande buske i takt med klimatets<br />

svängningar. Ett gynnsammare klimat har framkallat<br />

en upprätt stam sedan början av 1940­talet.

Midiplantan – liten tuffing med<br />

<strong>SCA</strong> fortsätter att utveckla skogsplantor för Norrland. Nästa steg<br />

är en ny, mindre planta – midiplantan. Att plantan är liten gör både<br />

odling, transport och plantering billigare.<br />

Hittills har den lilla tuffingen visat god överlevnad och tillväxt. Nu<br />

väntar stora fältförsök.<br />

Tanken med den nya plantan är<br />

att få in fler plantor per kvadratmeter<br />

odlingsyta, utan att kvaliteten försämras.<br />

När <strong>SCA</strong> NorrPlant odlar<br />

plantor med ”normal” storlek, s k<br />

JackPot­plantor, får det plats 67 plantor<br />

per låda. I en låda med midiplantor<br />

får det plats 128 stycken, trots att<br />

lådorna är lika stora.<br />

– Det innebär att det blir billigare<br />

att odla och leverera dem. Vi får plats<br />

med dubbelt så många plantor per<br />

lastbil och plantörerna får med sig<br />

dubbelt så mycket plantor ut på hyg­<br />

get, säger Jörgen Andersson, chef för<br />

<strong>SCA</strong> NorrPlant.<br />

En annan stor fördel är att det<br />

får plats fler plantor i plantskolornas<br />

växthus och friland.<br />

– Om vi gick över helt till midiplantan<br />

skulle vi öka vår produktionskapacitet<br />

med 90 procent, konstaterar<br />

Jörgen Andersson.<br />

En miljon plantor<br />

Men än är det långt kvar dit. Först<br />

måste man göra stora fältförsök för<br />

att se att midiplantorna håller lika<br />

Lådan för den nya<br />

midiplantan (till vänster)<br />

rymmer nästan dubbelt så<br />

många plantor som lådan<br />

för JackPot-plantor. 128<br />

plantor i stället för 67.<br />

hög kvalitet som JackPot­plantorna.<br />

– I augusti­september planteras en<br />

halv miljon midiplantor och till våren<br />

ska vi sätta lika många till, säger Jörgen<br />

Andersson.<br />

Plantorna sätts över hela <strong>SCA</strong>s<br />

verksamhetsområde, från Sundsvall<br />

och norrut, och på alla typer av marker.<br />

På alla planteringsytor sätts även<br />

JackPot­plantor som referensmaterial.<br />

– Vi kommer bland annat att studera<br />

överlevnad, tillväxt och insektsskador,<br />

säger Jörgen Andersson.<br />

Mindre fältförsök har redan gjorts.<br />

Sedan tre år tillbaka växer ca 10 000<br />

midiplantor på <strong>SCA</strong>s marker och resul­<br />

taten är lovande.<br />

– De studier vi har gjort hittills<br />

visar att plantorna har lika hög överlevnad<br />

som våra JackPot­plantor och

tillväxten är också mycket god, säger<br />

Jörgen Andersson.<br />

Bra rotsystem<br />

Förklaringen till de goda resultaten<br />

är att krukorna är målade invändigt<br />

med kopparfärg, precis som krukorna<br />

för JackPot­plantorna.<br />

– Det gör att rötterna får ett bra<br />

rotsystem, vilket är helt avgörande för<br />

trädets utveckling, säger Leif Gulin,<br />

biolog vid NorrPlant.<br />

Kopparn gör att rötterna slutar<br />

att växa när de kommer i kontakt<br />

med krukväggen. När plantan tas ur<br />

krukan och sätts i jorden börjar de<br />

att växa igen. Eftersom rötterna inte<br />

tvingats böja sig för krukväggarna<br />

blir de inte deformerade utan växer<br />

rakt ut, mycket likt rötterna på självföryngrade<br />

plantor.<br />

– Det betyder att plantorna kan ta<br />

upp näring bättre, att de blir stabilare<br />

och får en bättre tillväxt, säger Leif<br />

Gulin.<br />

stor potential<br />

Det är också en fördel att krukorna<br />

är lika djupa som krukorna för<br />

JackPot­plantorna.<br />

– Det gör att rötterna kommer ner<br />

i mineraljorden vid planteringen, utan<br />

att vi behöver specialanpassa markberedningen.<br />

Stort intresse<br />

Intresset för midiplantorna är redan<br />

stort. Det är många som hört av sig<br />

och frågat när plantorna kan levereras<br />

och hur mycket de kommer att<br />

kosta.<br />

– Om försöken går bra kommer vi<br />

att börja öka sådden av midiplantor<br />

under 2010, för leverans under 2011.<br />

Plantorna kommer att bli billigare än<br />

JackPot­plantor, men hur mycket billi­<br />

gare vet vi inte än, avslutar Jörgen<br />

Andersson<br />

KERstin olofsson<br />

foto: PER-andERs sjöquist<br />

Jörgen Andersson, chef för NorrPlant, visar den nya midiplantan. Storskaliga fältförsök<br />

görs nu med såväl gran som svensk tall och contorta.<br />

Dunderklumpen och hans vänner finns på Beppemuseet.<br />

Tre fick landsbygdsstipendium<br />

i Jämtland<br />

Jämtlands Läns Landsbygdsstiftelse har delat<br />

ut sitt stipendium för tredje året i rad.<br />

Camilla Wolgers på Beppemuseet, Valsjö­<br />

bua och Göran Svensson, sågverksföretagare<br />

i Rissna, fick ta emot 25 000 kronor vardera.<br />

Stiftelsen bildades 2005 av Hushållningssällskapet<br />

och <strong>SCA</strong> för att främja landsbygds­ och skogsbruksutvecklingen<br />

i Jämtlands län. Årets stipendiemottagare<br />

är verksamma inom olika områden, men har alla<br />

bidragit till landsbygdsutvecklingen i länet.<br />

Camilla Wolgers har med stor entusiasm drivit och<br />

utvecklat Beppemuseet till att bli en stor attraktion i<br />

Ströms Vattudal. Hon får stipendiet för att hon i och<br />

kring Beppemuseet presenterar och lyfter fram den<br />

jämtländska bygd som hennes far älskade, och har<br />

gjort den känd och tillgänglig för tusentals besökare<br />

varje år.<br />

Göran Svensson i Ismundsundet, Rissna, är en<br />

skogsägare som förädlar eget och andras virke i ett<br />

sågverk som är ett under av egna konstruktioner och<br />

tekniska lösningar. Han får stipendiet för att han med<br />

stor uppfinningsrikedom, mitt i skogen, har byggt upp<br />

en verksamhet med flera anställda, som hittat en<br />

marknad för specialiserade träprodukter långt utanför<br />

länets gränser.<br />

Stipendiaten Valsjöbua AB bildades för att driva<br />

den nedläggningshotade butiken i Valsjöbyn vidare,<br />

men har kommit att bli en plattform för utvecklingsarbetet<br />

i byn med omnejd.<br />

Ofta vilt på tallriken<br />

Sju av tio svenskar säger att de ätit viltkött hemma<br />

någon gång under det senaste året. En av fem har ätit<br />

viltkött den senaste månaden, enligt SLU.<br />

I topp för den regelbundna användningen av viltkött<br />

finns tre norrländska län: Jämtland (65 procent),<br />

Norrbotten (55 procent) och Västerbotten (46 procent.)

Allmänning gödslar<br />

för ökad tillväxt<br />

Arvidsjaurs Allmänning har en tydlig strategi för skogsgödsling och under<br />

sommaren gödslade de för fjärde säsongen. Både traktor och helikopter<br />

användes vid arbetet.<br />

– Det här ger bra avkastning på pengarna, säger Robert Grimm, förval­<br />

tare vid allmänningen.<br />

Arvidsjaurs Allmänning i Norrbotten består av 24 000<br />

hektar produktiv skogsmark och ägs gemensamt av cirka<br />

1 600 lokala markägare. Gödsling är en viktig del i skogsvården<br />

för dem. Förvaltaren Robert Grimm berättar att<br />

<strong>SCA</strong>s virkesköpare Rikard<br />

Rödlund och förvaltaren<br />

Robert Grimm på<br />

Arvidsjaurs Allmänning<br />

konstaterar att helikoptern<br />

ger en jämn och hög<br />

kvalitet på gödslingen.<br />

man med sitt gödselprogram vill överbrygga det glapp som<br />

finns mellan avverkningsmogen skog och yngre skog. Det<br />

handlar helt enkelt om att få den yngre skogen att växa<br />

lite snabbare.<br />

– Vi kommer att få en virkessvacka om cirka 20 år.<br />

Genom att gödsla bestånd med 50­60­årig skog två gånger<br />

under en tjugoårsperiod, hoppas vi kunna göra en förtida<br />

avverkning av vissa bestånd och på så sätt minska virkessvackan.<br />

Jobbet görs i samverkan med <strong>SCA</strong>. I år handlar det<br />

om cirka 200 hektar som gödslas, varav hälften görs med<br />

helikopter.<br />

Borrprov ger facit<br />

Robert Grimm kan redan se effekter från tidigare gödslingar.<br />

– Jag har bland annat tagit borrprov på träd som blåst<br />

ner intill en väggata. Där har vi ingen gallringseffekt, men<br />

det är ändå en rejäl skillnad på avståndet mellan årsringarna<br />

före och efter gödsling.<br />

Allmänningen vill även stimulera medlemmarna att<br />

gödsla egen skog och ger därför 50 procent av gödslingskostnaden<br />

i bidrag.<br />

– Gödsling ger bra avkastning på pengarna och med<br />

bidraget blir kalkylen ännu bättre, konstaterar Robert<br />

Grimm.<br />

Rikard Rödlund, <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>s virkesköpare på orten,<br />

menar att allmänningen är en föregångare inom området.<br />

– Dels satsar de ju själva på gödsling, dels ger de sina<br />

medlemmar 50 procent i bidrag, vilket förstås är väldigt<br />

gynnsamt.<br />

Ökat intresse<br />

<strong>Skog</strong>sbolagen har i många år använt gödsling som en<br />

åtgärd för att öka tillväxten, men bland privata skogsägare<br />

har gödsling inte varit så vanligt. Mats­Åke Lantz,<br />

skogsvårdsspecialist vid <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>, märker dock ett ökat<br />

intresse.

– Med ökat fokus på tillväxt inser många att det här<br />

är en åtgärd med mycket hög ekonomisk lönsamhet. Att<br />

gödsla tio år innan slutavverkning kan ge 10­15 procent i<br />

ränta på insatt kapital. Gödsling är det snabbaste sättet att<br />

öka tillväxten, säger han.<br />

Mats­Åke konstaterar att <strong>SCA</strong> har 40 års erfarenhet<br />

av skogsgödsling och att det i dag finns mycket kunskap<br />

om metoden.<br />

– Gödslar man på rätt sätt är det en åtgärd som passar<br />

väl inom ramen för ett hänsynsfullt och hållbart skogsbruk,<br />

säger Mats­Åke Lantz.<br />

Bra investering<br />

Tärna­Stensele Allmänning i Västerbotten tillhör dem som<br />

sedan ett par säsonger satsar på gödsling genom <strong>SCA</strong>s försorg.<br />

Förvaltare Anders Pettersson berättar att de har valt<br />

att gödsla bestånd tio år innan slutavverkning.<br />

– Vi tror att det här är en av de bästa investeringarna<br />

som man kan göra och har en strategi där vi ska fortsätta<br />

att gödsla lämpliga bestånd. Vi har även gjort några provytor<br />

så vi kan få en bättre bild av hur mycket gödslingen<br />

förbättrar tillväxten.<br />

thomas EKEnbERg<br />

foto: PER PEttERsson<br />

Gödslet från helikoptern sprids automatiskt på rätt områden<br />

med hjälp av GPS. Ulf Cassel, Cassel Aero, visar Robert<br />

Grimm från Arvidsjaurs Allmänning hur det digitaliserade<br />

styrsystemet fungerar.<br />

Fakta om gödsling<br />

I svenska skogar är det främst tillgången på kväve som begränsar tillväxten.<br />

Om man tillför kväve blir trädens barr både fler och kraftigare. Ju fler barr desto<br />

bättre växer trädet.<br />

På riktigt högproduktiva marker, liksom på väldigt magra marker, lönar det sig<br />

oftast inte att gödsla. I bestånd med över 20 procent lövskog lönar det sig inte<br />

heller. Bäst effekt får man på bestånd med hög löpande tillväxt och god värdetillväxt.<br />

Växtliga, äldre bestånd med stor andel kvalitetstimmer är att föredra<br />

framför yngre bestånd med sämre kvalitet.<br />

Ska traktor användas måste området vara gallrat så att traktorn kommer fram.<br />

Helikopter lämpar sig främst för större ytor, vanligtvis mer än 20 hektar. Både<br />

med traktor och med helikopter kan man gödsla med stor precision.<br />

Samråd med <strong>Skog</strong>sstyrelsen innan du gödslar. <strong>Skog</strong>sstyrelsens allmänna råd<br />

anger bland annat vilka skyddszoner som bör lämnas mot sjöar och vattendrag<br />

och hur mycket kväve som får tillsättas.<br />

Vill du veta mer om gödsling och är nyfiken på om dina marker är lämpliga att<br />

gödsla? Ta kontakt med <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>s virkesköpare.<br />

<strong>SCA</strong> erbjuder gödsling till privata skogsägare i samband med att man gödslar<br />

egen skog i närheten. I år gödslar <strong>SCA</strong> cirka 16 000 hektar egen mark och<br />

dessutom 500 hektar på externa marker.

Mindre CO -utsläpp med en trave till I ett<br />

2<br />

nytt forskningsprojekt ska <strong>Skog</strong>forsk, Vägverket, skogsbruket<br />

m fl undersöka möjligheten att öka lastvolymen<br />

på virkesfordon på utvalda vägar. Man ska bland annat<br />

studera effekterna av att lasta fordonen med ytterligare<br />

en virkestrave.<br />

– Hypotesen är att vi med en trave till kan sänka<br />

transportkostnaderna och minska bränsleförbrukningen<br />

och koldioxidutsläppen. Dessutom beräknas trafiksäkerheten<br />

öka, eftersom antalet tunga fordon på vägarna<br />

minskar, säger Claes Löfroth på <strong>Skog</strong>forsk.<br />

I ett delprojekt ska <strong>SCA</strong> köra virke från en terminal i<br />

Överkalix till Piteå med ett fyratravars­fordon.<br />

CO 2<br />

Färre svenskar på jakt Unge­<br />

fär 268 700 personer jagade i<br />

Sverige jaktåret 2007/<strong>2008</strong>.<br />

Det är en minskning med<br />

10 000 från jaktåret innan.<br />

10<br />

Ny instruktion för<br />

contortagallring<br />

<strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong> har tagit fram en ny instruktion för gallring av<br />

contorta.<br />

– Hittills har vi gallrat contortan ungefär som vi har<br />

gallrat svensk tall. Men nu när vi har fått större erfarenhet<br />

av hur contortan ska skötas har vi kunnat ta fram en<br />

specifik instruktion, säger Magnus Andersson, skogsskötselspecialist<br />

vid <strong>SCA</strong>.<br />

Den största förändringen är att contortan ska gallras<br />

tidigare, alltså vid en lägre höjd, än svensk tall. Den ska<br />

också gallras mer försiktigt, för att minska risken för skador<br />

av vind och snö.<br />

– Om några år kommer vi att veta ännu mer om hur vi<br />

ska gallra contortan. Då får vi resultat från olika försök<br />

och från våra egna gallringar. Då har vi också kunnat följa<br />

utvecklingen efter gallring under tillräckligt lång tid för att<br />

kunna dra slutsatser av det, säger Magnus Andersson.<br />

Världens minsta fjäril<br />

i Sveriges största bokverk<br />

Om riktigt små fjärilar handlar den nya volymen av Nationalnyckeln från ArtDatabanken.<br />

Det är den sjätte volymen sedan starten för Sveriges största bokverk.<br />

Boken heter Fjärilar: Käkmalar – säckspinnare och berättar mycket om fjärilarnas<br />

skiftande och speciella levnadssätt. Man kan till exempel läsa att käkmalar har käkar<br />

och skrapar pollen från växter i stället för att suga i sig nektar. Och att honorna hos de<br />

flesta arter i familjen säckspinnare saknar vingar! De vinglösa honorna lever sina liv i en<br />

säck tillverkad av bland annat inspunna växtdelar.<br />

De flesta arter som presenteras är små. Minst av alla är syradvärgmalen. Med utspända<br />

vingar är den endast tre, fyra mm bred och anses därmed som världens minsta fjäril.<br />

illustratiONer: rOlaNd JOhaNssON<br />

FOtO: michael eNgmaN<br />

Ny skrift med kulturminnen<br />

och utflyktsmål I nästan tio år har det pågått en inventering<br />

av kulturminnen i Västerbottens skogar. Nu presenteras<br />

resultatet i en skrift, med information om stenåldersboplatser,<br />

hällmålningar, tjärdalar m m samt kartor som<br />

visar var de ligger.<br />

Syftet är att fler ska få upp ögonen för skogarnas unika<br />

kulturlämningar och att öka förståelsen för ett hänsynsfullt<br />

skogsbruk.<br />

– Det är ju oftast fina platser också, helt perfekta för en<br />

utflykt, säger Berit Andersson vid Västerbottens museum,<br />

som har arbetat med sammanställningen.<br />

Skriften heter <strong>Skog</strong> och historia i Västerbottens län och<br />

kan fås gratis från <strong>Skog</strong>sstyrelsen, tel 0920­23 82 00.<br />

FOtO: YuliaNa YONdt

Kustindustrin i Västerbotten<br />

sätter värde på hela trädet<br />

Trots att den långa Norrlandskusten är försedd<br />

med ett stort antal skogsindustrier hittar man<br />

bara en massafabrik i Västerbotten. <strong>SCA</strong>s linerbruk<br />

i Obbola förädlar tillsammans med sågverken<br />

i Holmsund och Rundvik en stor andel<br />

av det virke som avverkas i Västerbotten, såväl<br />

timmer som massaved.<br />

Det finns stora fördelar i att lägga ett sågverk och en<br />

massafabrik intill varandra. I stort sett är det bara halva<br />

sågtimmervolymen som blir plank och brädor. Resten<br />

– spån, flis och bark är råvaror som kan användas vid<br />

massa­ och pappersproduktion. Flisen är nära nog färdig<br />

att stoppa in i massakokeriet medan spån och bark<br />

utnyttjas för produktion av energi och ånga.<br />

– Våra industrier i Umeå och Rundvik sätter värde<br />

på hela trädet, säger Knut Olofsson, en av <strong>SCA</strong>s virkesköpare<br />

i Umeå.<br />

Kompletterar varandra<br />

<strong>SCA</strong>s industrier längs kusten i Västerbotten kompletterar<br />

varandra väl ur råvarusynpunkt, med ett tallsågverk, ett<br />

gransågverk och en industri som behöver massaved och<br />

flis.<br />

Sågverket i Holmsund är specialiserat mot sågning av<br />

talltimmer i klenare dimensioner. Årsproduktionen uppgår<br />

till 101 000 m³ sågad vara, varav 8 000 m³ förädlas.<br />

Rundviks sågverk är däremot specialiserat på sågning<br />

av gran. Den sågade volymen uppgår till 241 000 m³ per<br />

år, varav 82 000 m³ förädlas.<br />

Livskraftiga industrier<br />

När stockarna sågas får man bland annat flis som en<br />

biprodukt och varje år levererar sågverken i Holmsund<br />

och Rundvik ca 200 000 m 3 f flis till bruket i Obbola. Där<br />

används den för tillverkningen av liner, d v s ytskiktet<br />

i wellpapp. Förutom flisen förbrukar Obbola också ca<br />

700 000 m 3 f barrmassaved och cirka 200 000 ton returpapper<br />

per år.<br />

Detta innebär att <strong>SCA</strong>s kustindustri i Västerbotten tillsammans<br />

har ett behov av cirka 650 000 m 3 f gran­ och<br />

talltimmer och 700 000 m 3 f barrmassaved.<br />

– Råvaran kommer till stor del från privata skogsägare<br />

inom vårt upptagningsområde. De här industrierna ska­<br />

par virkesvärdet för många skogsägare. Det är lätt att<br />

glömma, men livskraftiga industriplatser med rök i skorstenarna<br />

är viktiga, både för skogsägare och många andra,<br />

konstaterar Anders Forsberg, virkesköpare i Rundvik.<br />

Rolf EdstRöm<br />

Linerbruket i Obbola.<br />

Sågverket i Rundvik. Foto: KontrastFoto<br />

Sågverket i Holmsund. Foto: KontrastFoto<br />

11

<strong>Skog</strong>en i Västerbottens kustland växer bra och ligger nära indu­<br />

strin. <strong>Skog</strong>sägarna har alltså en hel del att glädja sig åt!<br />

– Många skogsägare kan genom en gallring höja det framtida<br />

värdet på sina fastigheter och samtidigt få en rejäl slant i handen<br />

direkt, konstaterar Gustav Holmgren, virkesköpare i Umeå. Vi har<br />

lokal industri som betalar bra för massaved och timmer.<br />

1<br />

<strong>Skog</strong>ar i gynnsamt<br />

<strong>SCA</strong>s virkesköpare i Västerbottens kustland, från vänster:<br />

Jan Forsberg, Gustav Holmgren, Knut Olofsson och Anders<br />

Forsberg.<br />

Västerbotten är ett skogslän som bjuder på stora kontraster.<br />

I jämförelse med de ofta stora fastigheterna i inlandet<br />

kan det tyckas som att fastigheterna närmare kusten är<br />

små. Å andra sidan kan de östligare skogarna ofta uppvisa<br />

god tillväxt och höga virkesförråd per hektar.<br />

Kunniga skogsägare<br />

<strong>Skog</strong>sägarkåren återspeglar allt mer samhället i stort och<br />

det blir allt svårare att med en blick avgöra vem som är<br />

skogsägare och inte.<br />

– Det är roligt att vi märker att fler kvinnor engagerar<br />

sig i skogsägandet, berättar Gustav Holmgren. Jag möter<br />

många kunniga och pålästa skogsägare. Många vill dessutom<br />

veta mer. Under det senaste året har jag till exempel

läge<br />

märkt att intresset för <strong>SCA</strong>s plantor har ökat starkt. <strong>Skog</strong>sägarna<br />

vet att förädlat plantmaterial ger 10­15 procent<br />

högre tillväxt än beståndsfrö. Då minskar intresset för att<br />

ställa fröträd och lita på slumpen.<br />

Vill prova nytt<br />

<strong>SCA</strong>s virkesköpare i kustlandet möter ofta skogsägare som<br />

är öppna för nya idéer och intresserade av att prova något<br />

nytt. Som exempel på detta kan nämnas att intresset för<br />

uttag av skogsbränsle, såväl GROT (grenar och toppar)<br />

som stubbar, ökat tydligt under de senaste åren.<br />

När det gäller ett av skogsbrukets traditionella sorgebarn,<br />

röjningen, finns det dock fortfarande frågetecken att<br />

räta ut. På många fastigheter finns det stora behov av röj­<br />

”Röjning är en<br />

lönsam åtgärd<br />

som dessutom<br />

är avdragsgill.”<br />

ning. Inte sällan erbjuder samma fastigheter också goda<br />

möjligheter till gallring.<br />

Satsa på röjning!<br />

– Jag vill gärna slå ett slag för röjning. Det är en lönsam<br />

åtgärd som dessutom är avdragsgill. Efter skatt kostar det<br />

betydligt mindre än man tror, säger Jan Forsberg, virkesköpare<br />

i Rundvik.<br />

– Det är vanligt att vi kan hjälpa skogsägaren att finansiera<br />

röjning genom att gallra en annan del av fastigheten,<br />

fortsätter han. Då höjer man det framtida värdet på både<br />

det röjda och det gallrade beståndet. Ofta blir det dessutom<br />

pengar över till något annat som skogsägaren vill<br />

göra. Att gallra några hektar räcker ofta både till röjning<br />

och semesterresa.<br />

Rolf EdstRöm<br />

foto: PatRicK tRägåRdh<br />

– Många skogsägare kan höja det framtida<br />

värdet på sina fastigheter genom att<br />

röja och gallra, säger Gustav Holmgren,<br />

virkesköpare i Umeå.<br />

Jan Forsberg är <strong>SCA</strong>s virkesköpare i Rundvik.<br />

Det är vanligt att han hjälper skogsägare att<br />

finansiera röjning genom att gallra en annan<br />

del av fastigheten.<br />

1

Liten gnagare<br />

har nyckelroll i fjällen<br />

Den är söt, kaxig och mytomspunnen. Fjällämmeln<br />

har i århundraden fascinerat människor med sitt<br />

ilskna uppträdande och sin förmåga att vissa år<br />

explodera i antal.<br />

1<br />

Frågan är om vi har någon annan<br />

gnagare i den svenska faunan som är<br />

lika välkänd. Med sin brokiga teckning<br />

i gult, svart och brunrött är fjälllämmeln<br />

lätt att känna igen och den<br />

charmar de flesta.<br />

Lämlar föll från himlen<br />

Det faktum att beståndet varierar<br />

kraftigt från år till år och att lämlarna<br />

ibland dyker upp i mycket stora antal<br />

har givit upphov till en mängd sägner<br />

och myter. Från 1500­talet finns<br />

till exempel historier om att lämlarna<br />

kom från himlen och föll ner under<br />

stormar och oväder. Man trodde<br />

också att lämlarna var giftiga.<br />

Berättelserna om lämmeltåg där de<br />

små gnagarna spatserar på led i tusental<br />

har de flesta hört talas om – men<br />

förekommer det i verkligheten? Forskaren<br />

Birger Hörnfeldt vid Umeå Universitet,<br />

är ytterst tveksam till det.<br />

– Visst händer det att en del lämlar<br />

förflyttar sig ibland. Hamnar de då på<br />

ett ställe där två vattendrag möts så<br />

att djuren inte kommer vidare, utan<br />

trängs ihop, kan det bli en ansamling<br />

av lämlar. Jag tror att det är den typen<br />

av observationer som har givit upphov<br />

till historierna om lämmeltåg.<br />

Många frågor<br />

Mycket som sägs om fjällämmeln är<br />

alltså bara skrönor, men sant är att<br />

de har kraftiga växlingar i beståndscyklerna.<br />

Ena året kan man fjällvandra<br />

i en vecka utan att se röken<br />

av en lämmel, nästa år kryllar det av<br />

dem.<br />

Det finns fortfarande många frågetecken<br />

kring de stora svängningarna.

Att de kan öka i antal så snabbt är<br />

emellertid enkelt att förstå, eftersom<br />

lämlarna har en väldigt stark fortplantningsförmåga.<br />

– De får många kullar och blir<br />

fort könsmogna, särskilt i början av<br />

cyklerna, säger Birger Hörnfeldt.<br />

Däremot är forskarna inte överens<br />

om varför populationen ofta tvär­<br />

dyker efter en topp. De flesta hypoteser<br />

handlar om matbrist och rovdjurstryck,<br />

men det finns också teorier<br />

om att vissa växter som lämlarna äter<br />

börjar utsöndra gift när de blir allt för<br />

hårt betade.<br />

– Vi funderar även på om det<br />

Det finns fortfarande många<br />

frågetecken kring den mytomspunna<br />

fjällämmeln.<br />

FOtO: Peter lilJa/N<br />

kan vara någon sjukdom inblandad.<br />

Ibland går nedgången så snabbt att<br />

man kan misstänka det, säger Birger<br />

Hörnfeldt.<br />

Nyckelroll i fjällen<br />

Birger leder ett projekt där man studerar<br />

förekomsten av lämlar och<br />

andra smågnagare. Det gör man inte<br />

bara för lämmelns egen skull, utan<br />

för att den har en nyckelroll i fjällens<br />

ekosystem och påverkar både rovdjur,<br />

alternativa bytesdjur och vegetation.<br />

– Fjällämmeln utgör basföda för<br />

en mängd rovfåglar och däggdjur,<br />

däribland fjälluggla och fjällräv. Vissa<br />

arter fortplantar sig inte alls när det<br />

är ont om lämlar, medan andra får<br />

mindre kullar och sämre överlevnad.<br />

Övervakningen av smågnagarna är<br />

därför viktig för att kunna tolka beståndsförändringarna<br />

hos dessa arter,<br />

säger Hörnfeldt.<br />

Lämmeln har ofta beståndstoppar<br />

var tredje eller fjärde år och i fjol<br />

fanns det så gott om lämlar att det<br />

räknas som en topp, ett s k lämmelår.<br />

Under vintern minskade de dock<br />

drastiskt.<br />

Fräser och puttrar<br />

När det väl är lämmelår kan en fjäll­<br />

vistelse verkligen bli en upplevelse.<br />

Plötsligt finns de små gnagarna överallt<br />

och korsar man deras väg är det<br />

inte troligt att de tänker flytta på sig<br />

för att lämna företräde.<br />

De brukar i stället stanna, ställa<br />

sig på bakbenen och börja pipa och<br />

fräsa. Blir de riktigt arga övergår de<br />

till ett slags puttrande ljud.<br />

Man kan undra varför de väljer<br />

detta aggressiva beteende, trots att de<br />

möter en ”fiende” som är mångdubbelt<br />

så stor.<br />

– Ja, det kan verka lite konstigt.<br />

Men själv brukar jag nog hoppa till<br />

när det börjar fräsa, så visst finns det<br />

en viss skrämseleffekt, säger Birger<br />

Hörnfeldt.<br />

KERstin olofsson<br />

Fakta fjällämmel<br />

• Fjällämmeln blir 13-15 centimeter<br />

lång, plus en kort svans.<br />

• Den finns vanligen på kalfjället och<br />

i björkregionen i fjällkedjan, men<br />

under lämmelår kan den även<br />

finnas i skogsregionen nedanför<br />

fjällen.<br />

• Den äter främst gräs, mossa och<br />

starr.<br />

Lämlarna är små men tuffa. Man får sig<br />

ofta en riktig utskällning när man träffar på dem.<br />

FOtO: tOrbJörN lilJa/N<br />

1

Hittills har stubbarna saknat ekonomiskt värde. Nu blir de i<br />

stället en resurs för skogsägaren.<br />

<strong>SCA</strong>s Gustav<br />

Holmgren och<br />

skogsägaren Runar<br />

Johansson noterar<br />

att stubbrytningen<br />

skapar många<br />

planteringspunkter.<br />

1<br />

Energiproduktion<br />

och skogsvård<br />

i samma grepp<br />

I sökandet efter förnybara energikällor har utnyttjande av stubbar<br />

blivit allt mer intressant. <strong>SCA</strong>s biobränslebolag Norrbränslen har<br />

utvärderat stubbrytning under flera år.<br />

– Detta är klart intressant. Stubbrytningen ger de planterings­<br />

punkter som behövs. Här slipper jag kostnaden för markbered­<br />

ning, konstaterar skogsägaren Runar Johansson, som beslutat<br />

att tillvarata stubbar efter en slutavverkning på sin fastighet i<br />

Robertsfors.<br />

I Sverige är stubbar fortfarande en<br />

energikälla i utvecklingsstadiet. De<br />

tekniska lösningarna, miljöaspekterna<br />

och ekonomin i hanteringen är<br />

ännu under utvärdering.<br />

– Vi vet redan att stubbar är ett<br />

mycket uppskattat bränsle hos flera<br />

av våra kunder, konstaterar Bertil<br />

Leijding, VD för Norrbränslen.<br />

Inget annat företag i Sverige har<br />

i dag samlat på sig så stor kunskap<br />

kring stubbrytningen. Under de senaste<br />

åren har kunskapen kring såväl<br />

hanteringen på hygget som den efter­

följande torkningen, transporten till<br />

mottagare och krossning till bränsleflis<br />

byggts på ordentligt.<br />

Slipper markbereda<br />

Verksamheten har utvecklats så väl<br />

att virkesleverantörer som vill pröva<br />

tekniken får möjlighet när försöksmaskinerna<br />

är i närheten. Fördelarna<br />

för skogsägaren är bland annat att<br />

kostnaden för markberedning försvinner,<br />

eller åtminstone sänks<br />

ordentligt, och även att risken för<br />

angrepp av rotticka minskar.<br />

När stubben har lyfts jämnar grävmaskinen<br />

till marken. I stället för att<br />

lämna fula hål försöker föraren att<br />

åstadkomma jordfläckar som är<br />

lämpliga planteringspunkter.<br />

– På mitt hygge räknar jag med<br />

att plantera där stubbarna stått. På<br />

ett område med dålig bärighet lämnades<br />

stubbarna kvar och där får vi<br />

markbereda på annat sätt. Nästa<br />

gång vi ska slutavverka ska vi planera<br />

för stubbrytning redan från<br />

början, det gjorde vi inte den här<br />

gången, säger Runar Johansson.<br />

Mycket energi<br />

Som energisortiment betraktat är<br />

stubbarna högvärdiga. Stubbflis<br />

innehåller mer energi per ton än vad<br />

GROT­flis* gör. Stubbarna är dessutom<br />

mer lagringsbeständiga än<br />

GROT, som är mer av en färskvara.<br />

Parallellt med studierna av ekonomi<br />

och teknik följer man även upp<br />

de miljömässiga effekterna av att ta<br />

bort stubbar ur skogen. De stubbar<br />

som tillvaratas är granstubbar som<br />

är grövre än 15 centimeter. Klenare<br />

granstubbar och andra trädslag lämnas<br />

som vanligt. Likaså lämnas alla<br />

stubbar i gallring. Totalt sett innebär<br />

detta att det endast är en mindre del<br />

av alla stubbar som är aktuella för<br />

brytning.<br />

* GROT= grenar och toppar<br />

Rolf EdstRöm<br />

foto: PatRicK tRägåRdh<br />

Marknad<br />

Biobränslen<br />

Inom hela EU pågår en tuff kamp för att<br />

ta fram mer biobränslen för att ersätta fossila<br />

bränslen. Många tittar på Sveriges<br />

framgångsrika expansion både för pellets<br />

till villamarknaden och oförädlade bränslen<br />

till stora kraftvärmeverk.<br />

Här fortsätter vi dessutom expansionen<br />

kraftigt kommande år. Bland annat väntas<br />

upp emot 10 000 hushåll per år installera<br />

en pelletsanläggning och flera kraftvärmeverk<br />

startas.<br />

Liner<br />

Marknaden för liner är betydligt svagare<br />

än föregående år. <strong>SCA</strong>s kraftlinerbruk planerar<br />

dock för full produktion under hela<br />

<strong>2008</strong>, förutom normala underhållsstopp.<br />

Lönsamheten pressas ytterligare av de<br />

kraftiga prisökningarna på framför allt<br />

virkesråvara, men även av ökade energi­<br />

och transportkostnader.<br />

LWC­papper<br />

De västeuropeiska leveranserna av LWCpapper<br />

till Europa ökade under årets första<br />

sju månader med två procent, eller nästan<br />

80 000 ton, jämfört med samma period i<br />

fjol. De totala leveranserna i världen har<br />

ökat med en procent.<br />

I juli fick tillverkarna igenom en prisökning,<br />

men det är tveksamt om det räcker<br />

för att täcka de ökade produktionskostnaderna.<br />

Massa<br />

Massamarknaden var relativt stark under<br />

första halvåret, men sedan försommaren<br />

har lagren ökat och priserna sjunkit något.<br />

Efterfrågan brukar vara lägre under<br />

sommaren, men hösten befaras bli lite<br />

tuffare än normalt med en fortsatt svag<br />

efterfrågan. Positivt är dock att den amerikanska<br />

dollarn stärkts mot kronan.<br />

Sågade trävaror<br />

Tidningspapper<br />

FOtO: imagebrOker<br />

Ökad försäljning och minskad produktion<br />

av trävaror förbättrade under andra<br />

kvartalet balansen på marknaden, men<br />

osäkerheten kvarstår.<br />

Stigande räntor och inflation samt försiktiga<br />

banker och dito konsumenter bromsar<br />

byggande och köp av bostäder i Europa,<br />

USA och Japan. I USA, världens största<br />

marknad för trävaror, är byggandet det<br />

lägsta på 18 år.<br />

Sågverkens priser har pressats ner kraftigt<br />

sedan slutet av 2007. Under perioden<br />

maj­juni stannade prisfallet upp. De skandinaviska<br />

sågverken har sänkt sina höga lager,<br />

men inte tillräckligt.<br />

Latinamerika och<br />

Asien, främst Kina och<br />

Indien, är de marknader som<br />

visar tillväxt inom standard tidningspapper.<br />

Nordamerika tappar fortsatt snabbt och<br />

även Europa visar sjunkande efterfrågan.<br />

Det gör att den totala världsmarknaden<br />

var tre procent mindre under årets första<br />

sju månader, jämfört med samma period<br />

i fjol.<br />

Leveranser av förbättrade produkter<br />

har ökat från Västeuropa, främst till marknader<br />

utanför Europa.<br />

1<br />

FOtO: leiF milliNg

Nya virkesköpare…<br />

…i Ångermanland<br />

Andreas Renström<br />

har anställts<br />

som virkesköpare<br />

med placering i<br />

Ullånger. Han är<br />

jägmästare och<br />

kommer närmast<br />

från en tjänst som<br />

skogsinspektor<br />

inom Norrskog.<br />

Andreas och hans sambo har en tvåårig<br />

son, en draghund och är sedan förra hösten<br />

ägare till en mindre skogsgård i Nordingrå.<br />

…i Krokom<br />

Anders Sahlin<br />

har anställts som<br />

virkesköpare i Krokom.<br />

Han efterträder<br />

Leif Johansson<br />

som övergår till en<br />

annan tjänst inom<br />

<strong>SCA</strong>.<br />

Anders är uppvuxen<br />

i Dvärsätt, Rödön, och ser nu fram<br />

emot att återvända hem. På fritiden tränar<br />

han gärna, helst längdskidor. Under hösten<br />

blir det också en del älgjakt.<br />

Anders kommer närmast från en tjänst<br />

som köpare för Mellanskog i Mora.<br />

Almanackan <strong>2008</strong><br />

27 september<br />

<strong>SCA</strong> ordnar en skogsdag i Ånge<br />

tillsammans med LRF Konsult och<br />

Handelsbanken. <strong>SCA</strong> visar bl a en<br />

slutavverkning och presenterar<br />

sina PLUS-tjänster.<br />

1<br />

Ulrika Block<br />

är jägmästare och<br />

har anställts som<br />

virkesköpare med<br />

placering i Sollefteå.<br />

Hon kommer<br />

närmast från<br />

<strong>Skog</strong>sstyrelsen där<br />

hon bland annat<br />

arbetat med värderingsfrågor och skogsbruksplaner.<br />

Ulrika bor med man och dotter<br />

i Sollefteå. Hon kommer efter årsskiftet<br />

att vara barnledig en tid men räknar med<br />

att hinna komma igång med skogsägarkontakterna<br />

under hösten.<br />

…i Härnösand<br />

Per-Åke Johansson<br />

har övergått<br />

till en tjänst som<br />

virkesköpare, med<br />

placering i Härnösand.<br />

Han har<br />

arbetat som produktionsledare<br />

vid<br />

<strong>SCA</strong> sedan 1987,<br />

och ser nu fram emot jobbet som köpare.<br />

– Det här är något nytt och det ska bli<br />

spännande, säger han.<br />

Per­Åke bor i Härnösand. På fritiden<br />

gillar han att fiska och jaga, helst småvilt.<br />

Ett annat intresse är idrott och då framför<br />

allt längdskidåkning.<br />

Cecilia Persson<br />

är även hon jägmästare<br />

och sedan<br />

tidigare anställd<br />

som virkesköps­<br />

assistent i Bredbyn.<br />

Nu övergår<br />

hon till en befattning<br />

som virkesköpare<br />

inom samma område.<br />

…i Piteå/Älvsbyn<br />

Therese Johansson<br />

har anställts<br />

som virkesköpare<br />

i Piteå/Älvsbyn.<br />

Där jobbar sedan<br />

tidigare Anders<br />

Sundström, som<br />

nu får välbehövlig<br />

förstärkning.<br />

Therese är skogsmästare och kommer<br />

närmast från en tjänst som skogsinspektor<br />

vid Norra skogsägarna i Gällivare/Pajala.<br />

Hon har sina rötter i Gällivare men söker<br />

nu boende i Piteå, tillsammans med sin<br />

sambo. Tre hundar ingår också i familjen.<br />

Fotografering är ett stort intresse och<br />

motiven hittar hon främst i naturen. Hon<br />

är också mycket i fjällen.<br />

Norrbränslen satsar på järnväg<br />

Norrbränslen har tecknat avtal med Hector<br />

Rail AB om transport av biobränsle från terminaler<br />

i Norrland till olika mottagare i Sverige.<br />

I de flesta fall är mottagarna värmeverk och<br />

biobränslet omvandlas där till fjärrvärme.<br />

Tågen kommer att vara lastade med flis av<br />

grot, stubbar och rötved m m. Biobränslet kommer<br />

både från <strong>SCA</strong>s egna marker och från privata<br />

skogsägares.<br />

– <strong>Skog</strong>sbränslen är en viktig resurs om Sverige<br />

och Europa ska kunna öka användningen<br />

av förnybar energi, säger Bertil Leijding, chef<br />

för Norrbränslen. Samtidigt krävs effektiva<br />

transporter om vi ska kunna nyttja mer av<br />

denna resurs, som ju i regel finns långt från de<br />

större städerna.

SCas naturhänsyn<br />

– en självklarhet för Mariann<br />

På Mariann Hedmans hygge i Östnyland utanför Sollefteå står<br />

högstubbar och torrgranar kvar. Det är ett resultat av att hon valt<br />

att lämna naturhänsyn enligt <strong>SCA</strong>s naturvårdspolicy.<br />

– För mig är det en självklarhet att lämna god naturhänsyn,<br />

säger Mariann.<br />

Tillsammans med <strong>SCA</strong>s skogsekolog Per Simonsson tog hon<br />

en promenad på hygget för att diskutera nyttan med åtgärderna.<br />

Den som säljer virke till <strong>SCA</strong> får<br />

ta ställning till vilken nivå det ska<br />

vara på naturhänsynen. Ska man<br />

följa <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>s naturvårdspolicy vid<br />

avverkningen eller bara skogsvårdslagens<br />

krav?<br />

– Skillnaden mellan <strong>SCA</strong>s policy<br />

och lagen är inte så stor, men det lilla<br />

extra som du sparar ger en ganska<br />

stor effekt, säger Per.<br />

Nyttig torrgran<br />

Mariann och Per traskar med raska<br />

steg ut på hygget som avverkades för<br />

två år sedan. Den skog som växte<br />

här innan avverkningen bestod delvis<br />

av grov tallskog med lövinslag<br />

och delvis av gran. Några särskilda<br />

naturvärden fanns inte, förutom ett<br />

surdråg i mitten.<br />

En torrgran som spretar mot himlen<br />

väcker snart ekologens intresse.<br />

– Den här granen hade nog inte<br />

stått kvar om man inte följt <strong>SCA</strong>policyn,<br />

som säger att alla döda träd<br />

ska lämnas, påpekar han.<br />

Granen har bara varit död i några<br />

år och i dagsläget är den inte så<br />

intressant för hotade arter, men den<br />

kommer att bli det med tiden.<br />

– Den allra största nyttan gör<br />

torrgranen den dag det står en ungskog<br />

här och granen blåst omkull<br />

och ligger som en låga på marken.<br />

Då kommer den att vara täckt av<br />

levermossor och vedsvampar. En del<br />

ovanliga skalbaggar kommer också<br />

att uppskatta den, säger Per.<br />

Brist på död ved<br />

Särskilt vacker är inte torrgranen där<br />

den står, helt brun med risiga trista<br />

grenar.<br />

– Det är en orsak till att många<br />

skogsägare tvekar att lämna extra<br />

naturhänsyn. De tycker att det ser<br />

skräpigt ut med högstubbar och<br />

döda träd. Det kan också vara svårt<br />

att se nyttan med dem, men faktum<br />

är att död ved är den största bristvaran<br />

i våra skogar och många av<br />

de rödlistade arterna är beroende av<br />

det för sin överlevnad. Därför är det<br />

mycket viktigt att både bevara den<br />

döda ved som finns och att skapa ny,<br />

säger Per.<br />

Ett sätt att skapa död ved är att<br />

ställa högstubbar. Lagen säger ingenting<br />

om att man måste göra det, men<br />

enligt <strong>SCA</strong>s policy ska man skapa<br />

två­fem stycken per hektar och så<br />

har man alltså gjort på Marianns<br />

hygge.<br />

– Titta vilka vackra mönster<br />

insektslarverna har gjort, säger Mariann<br />

som lyft bort en flagande barkbit<br />

från en av högstubbarna.<br />

Per kan berätta om undersökningar<br />

som visat att högstubbar utnyttjas av<br />

flera hundra olika insektsarter, däribland<br />

flera sällsynta.<br />

– Stor flatbagge, eller Peltis grossa<br />

För Mariann Hedman var det självklart att välja <strong>SCA</strong>s naturvårdspolicy<br />

när hon skulle göra en avverkning. <strong>SCA</strong>s skogsekolog<br />

Per Simonsson berättar vilken nytta högstubbarna<br />

kommer att göra för hotade arter.<br />

som den heter på latin, är till exempel<br />

en mycket ovanlig art som har<br />

börjat öka tack vare högstubbarna.<br />

Men än finns den inte i den här högstubben.<br />

Den dyker upp först tio år<br />

efter avverkningen, om den nu skulle<br />

dyka upp här, säger Per.<br />

Inte så dyrt<br />

När <strong>SCA</strong> skapar högstubbar väljer<br />

man i första hand träd som har röta,<br />

krökar eller andra kvalitetsdefekter<br />

1

0<br />

i rotändan. Detta görs för att spara<br />

pengar.<br />

– Kostnaden är självklart en sak<br />

som kan få skogsägare tveksamma<br />

till att lämna mer naturhänsyn än<br />

lagen kräver. Men att följa <strong>SCA</strong>s<br />

policy är faktiskt inte så mycket<br />

dyrare, säger Per.<br />

De gånger det kan skilja lite mer<br />

ekonomiskt är om det inte finns<br />

några bäckar, surdråg eller andra<br />

hänsynskrävande biotoper på hygget.<br />

<strong>SCA</strong>­policyn säger nämligen att i<br />

genomsnitt minst tio träd per hektar<br />

alltid ska lämnas, medan lagen säger<br />

tre.<br />

Oftast kommer man upp i de tio<br />

träden även när man avverkar enligt<br />

lagtexten, genom att man t ex lämnar<br />

kantzoner mot bäckar och inte<br />

avverkar i surdråg. Men de gånger<br />

det inte finns några sådana hänsyn<br />

att ta, så blir skillnaden alltså större<br />

eftersom <strong>SCA</strong>s hänsynsnivå lämnar<br />

tio träd per hektar.<br />

– Men det handlar ändå inte om<br />

så stora pengar. Det som är dyrt med<br />

naturhänsyn är att sätta av stora ytor<br />

som inte avverkas alls.<br />

Per tycker ändå att Mariann och<br />

andra skogsägare som väljer att lämna<br />

extra detaljhänsyn ska ha en eloge.<br />

– Varje gång de ställer en högstubbe<br />

offrar de några tior för naturvården,<br />

säger han.<br />

Alla ska leva<br />

För Marianns del var det ingen tvekan<br />

om att hon skulle välja <strong>SCA</strong>s<br />

policy.<br />

– Jag tycker att det är självklart<br />

att ta hänsyn till den biologiska<br />

mångfalden och jag är jättenöjd med<br />

avverkningen. Även om skogen är<br />

min ekonomiska trygghet så ser jag<br />

den inte som någon industri där man<br />

kan avverka hur som helst. Allt ska få<br />

möjlighet att leva kvar, även minsta<br />

kryp.<br />

Hon är en kunnig skogsägare,<br />

som vet vad hon vill med sin skog.<br />

Fastigheten på 120 hektar har varit<br />

Eftersom Mariann valt att lämna naturhänsyn<br />

enligt <strong>SCA</strong>s policy har avverkningslaget<br />

skapat två-fem högstubbar per hektar. De<br />

uppskattas bl a av Peltis grossa, stor flatbagge,<br />

en mycket ovanlig art som har börjat<br />

öka tack vare att det skapas högstubbar.<br />

i familjens ägo sedan 50­talet och är<br />

skött enligt konstens alla regler. Det<br />

fattas bara annat, med tanke på att<br />

hennes framlidne man Börje Hedman<br />

var rektor för <strong>Skog</strong>sinstitutet i<br />

Bispgården.<br />

– När Börje levde hade han<br />

huvudansvaret för skogen, men han<br />

arbetade i en del skogliga projekt<br />

utomlands så periodvis fick jag ta<br />

över. Och det gjorde jag så gärna.<br />

Mariann har skaffat sig gedigna<br />

skogskunskaper genom åren och de<br />

kommer väl till pass nu när hon själv<br />

har hela ansvaret. <strong>Skog</strong>en är prioriterad,<br />

trots att hon har ett fulltecknat<br />

schema med bland annat eget företag<br />

inom turism och ett otal uppdrag<br />

inom Hembygdsförening och Pelle<br />

Molin­sällskapet m m.<br />

Draperad av mossa<br />

Mariann lyssnar intresserat när Per<br />

berättar om alla arter som kommer<br />

att trivas på hennes mark framöver.<br />

FOtO: Per simONssON<br />

Död ved är den största bristvaran<br />

i våra skogar. När man avverkar<br />

enligt <strong>SCA</strong>-policyn lämnas därför<br />

alla döda träd. Den här torrgranen<br />

kommer att nyttjas av åtskilliga<br />

arter framöver.<br />

Per hukar sig ner bredvid en låga,<br />

alltså en trädstam som ligger på marken.<br />

– Det här är ett träd som varit<br />

rötat och sedan blåst omkull. Att<br />

veden var förrötad gör den ännu<br />

intressantare för många mossor och<br />

lavar. Än är den ganska färsk, men<br />

kommer vi tillbaka om 25 år så kommer<br />

den att vara draperad av arter<br />

som franslevermossa och kanske av<br />

det ovanliga rynkskinnet.<br />

Lågan hade troligen fått vara kvar<br />

SCas policy för naturvård<br />

När <strong>SCA</strong>s virkesköpare gör avverkningar<br />

åt privata markägare rekommenderar<br />

de alltid att <strong>SCA</strong>-policyn<br />

följs, men det är givetvis skogsägaren<br />

som bestämmer.<br />

Den som vill kan också komma<br />

med specifika önskemål. Det kan till<br />

exempel vara att avverkningslaget ska<br />

göra högstubbar av alla torrträd eller<br />

lämna högstubbar längs rågångarna.

även om hygget inte avverkats enligt<br />

<strong>SCA</strong>s krav. Detsamma gäller också<br />

en sälg som står en bit bort.<br />

– Jag vill ändå poängtera hur viktigt<br />

det är att spara sälgar, säger Per.<br />

Det är många arter som är helt beroende<br />

av dem. En välkänd art som<br />

bara går på sälg är dofttickan, vars<br />

lukt man brukar känna på långt<br />

håll.<br />

Dofttickan känner Mariann till<br />

och det är en av de arter hon hoppas<br />

ska finnas i området framöver.<br />

de största skillnaderna mellan SCas policy och skogsvårdslagen:<br />

Åtgärd <strong>SCA</strong>-policy <strong>Skog</strong>svårdslagen<br />

Högstubbar 2-5/hektar Inget krav<br />

Döda träd Alla lämnas<br />

Äldre vindfällen och<br />

enstaka torrakor lämnas<br />

Lämnade träd Minst 10/hektar Minst 3/hektar<br />

Trädfria ytor Inte större än 3 hektar Inget krav<br />

– För mig är det viktigt att tänka<br />

långsiktigt på skogsinnehavet. <strong>Skog</strong>en<br />

ska skötas väl för att ge en god<br />

tillväxt och med en god naturhänsyn<br />

ger vi plats för alla arter att leva kvar,<br />

avslutar hon.<br />

KERstin olofsson<br />

foto: michaEl Engman<br />

FOtO: Olle hedvall<br />

Om 25 år kommer den här lågan<br />

att vara draperad av olika mossor,<br />

lavar och svampar, kanske även<br />

av det ovanliga rynkskinnet. Lågan<br />

hade troligen legat kvar även om<br />

Mariann valt att avverka enligt<br />

skogsvårdslagens krav.<br />

Sälgar är mycket viktiga för den<br />

biologiska mångfalden. Många<br />

arter, däribland dofttickan, är helt<br />

beroende av dem. Sälgar sparas<br />

för det mesta även om man väljer<br />

att följa skogsvårdslagens krav.<br />

Följer man <strong>SCA</strong>-policyn sparas<br />

de alltid.<br />

FOtO: Olle hedvall<br />

FOtO: P-a sJöquist<br />

Nya råd vid angrepp<br />

av gremmeniella<br />

Gremmeniellasvampen drabbar återkommande<br />

svensk barrskog och kan orsaka kostsamma skador.<br />

<strong>Skog</strong>forsk har tagit fram praktiska råd som kan tilllämpas<br />

nästa gång ”den röde djävulen” slår till i tallskog.<br />

– Först måste man besluta om det krävs en åtgärd<br />

över huvud taget. Undersök hur stor volym träd som<br />

har mer än 90 procent barrförlust, eftersom det främst<br />

är i sådana träd som större märgborren kan föröka sig.<br />

Överskrider den volymen 10­15 skogskubikmeter per<br />

hektar råder vi att gå in och saneringsgallra, säger Ulf<br />

Sikström, <strong>Skog</strong>forsk.<br />

Gallringen bör göras snarast<br />

möjligt och inbegripa alla<br />

träd som förlorat 80 procent<br />

av barren eller mer.<br />

– Om man bedömer att<br />

beståndet kommer att bli<br />

alltför glest efter en sådan<br />

gallring är det bättre att slutavverka<br />

och etablera ny skog,<br />

säger Ulf Sikström.<br />

Fler kvinnliga jägare<br />

FOtO: aNdreas barth/skOgeNbild<br />

Allt fler kvinnor börjar jaga. Av Svenska Jägareförbundets<br />

193 276 medlemmar är i dag 12 670 kvinnor.<br />

Därmed har andelen kvinnor stigit till 6,5 procent av<br />

medlemskåren. År 2000 var siffran 4,8 procent.<br />

– Kvinnor, framför allt i storstäderna och i norr, blir<br />

alltmer intresserade av jakt, säger Anja Kjellsson på<br />

Svenska Jägareförbundet.<br />

<strong>SCA</strong> byter till miljödiesel<br />

<strong>SCA</strong> Transforest byter till miljödiesel i sin svenska<br />

hamnterminalverksamhet. Alla dieseldrivna truckar,<br />

lastmaskiner, kranar och lastbilar i Umeå och Sundsvall<br />

kommer att byta ut sitt bränsle från vanlig diesel<br />

till miljövänligare syntetisk diesel.<br />

Alla <strong>SCA</strong>s transporter till och från<br />

industrierna i Sundsvall och Tunadalshamnen<br />

kommer också att ske<br />

med syntetisk diesel. Bytet kommer<br />

att väsentligt minska avgasutsläppen<br />

och bidra till en bättre och renare luft<br />

i Sundsvall och Umeå.<br />

1

Obotligt kär<br />

– i älgen<br />

Han har en obotlig kärlek till älgar. Varje dag är han ute i fält och<br />

studerar dem. I en ny bok visar konstnären Rolf Svensson sina bästa<br />

älgbilder och berättar allt han lärt sig om det ståtliga djuret.<br />

Sedan 40 år tillbaka har han kunnat försörja sig som<br />

djurillustratör och konstnär. Många naturintresserade<br />

känner säkert igen hans illustrationer av vilda djur från<br />

olika naturböcker och tidningar som Svensk Jakt och<br />

Land.<br />

Rävar, harar, lodjur, björn – de flesta av Sveriges vilda<br />

däggdjur har avbildats av Rolf, även om älgen har en<br />

särskild plats i hans hjärta.<br />

I naturlig miljö<br />

Rolf och hans hustru Elisabeth bor sedan många år mitt<br />

ute i den småländska storskogen, strax väster om Jön­<br />

köping. Här är det gott om vilt och varje morgon och<br />

kväll året runt är Rolf ute med kikare och skissblock i<br />

omgivningarnas skogar och kärr. Enda undantaget är<br />

riktigt varma sommardagar, då hoppar han över kvällspasset.<br />

Alla dessa år av traskande i markerna har gett honom<br />

stora fältkunskaper. Frågan är om det finns någon annan<br />

person i Sverige som studerat vilda älgar i deras naturliga<br />

miljö så omsorgsfullt och under så lång tid.<br />

Rolf Svensson själv är en ganska blygsam person som<br />

aldrig skulle skryta om sina kunskaper. Men en sak är<br />

han i alla fall tydlig med:<br />

Rolf Svensson med skissblock, i sin rätta miljö.<br />

FOtO: rObert erikssON<br />

– Utan så mycket fälterfarenhet skulle jag aldrig ha

kunnat skapa mina bilder. Och jag skulle definitivt inte<br />

ha kunnat skriva och illustrera så som jag gjort i min bok<br />

om älgen.<br />

I höst kommer han alltså ut med en bok som enbart<br />

handlar om favoritdjuret. Boken är illustrerad med<br />

många teckningar av älgar i olika åldrar och utvecklings­<br />

stadier och deras beteenden och vanor. I texten blandas<br />

egna erfarenheter med fakta från forskare. Målgruppen<br />

är inte bara jägare utan alla som är intresserade av djur­<br />

arten älg.<br />

Fångar karaktären<br />

Sin stil som konstnär beskriver Rolf som realistisk men<br />

ändå förenklad. Det gäller att plocka fram karaktären,<br />

det väsentliga hos ett djur, och samtidigt ta bort allt som<br />

är oväsentligt.<br />

– Jag har alltid med mig ett skissblock i skogen, förkla­<br />

rar han. När jag smugit in på en älg gör jag en snabb skiss<br />

och bifogar lite anteckningar om färg, form och andra<br />

detaljer. Sedan är det viktigt att göra en mer detaljerad<br />

skiss direkt när jag kommer hem. Belysning och färgskift­<br />

ningar är färskvara som snabbt suddas ut ur minnet om<br />

man väntar för länge.<br />

Jakten har varit ett stort intresse för honom hela livet,<br />

men även under jaktpassen har han med sig ett skissblock<br />

i ryggsäcken. Papper och penna kan han helt enkelt inte<br />

vara utan.<br />

Obotlig älgkärlek<br />

Varför så intresserad av just älg?<br />

– Egentligen vet jag inte, svarar Rolf Svensson. Jag har<br />

väl helt enkelt bara drabbats av en obotlig kärlek som ald­<br />

rig vill ge sig. En del tycker säkert att jag är lite knäpp.<br />

Hans föräldrar har berättat att han bara var fyra, fem<br />

år när det kom in älgar i det samhälle de bodde i utan­<br />

för Jönköping. Det var en sensation i början av 50­talet,<br />

älgen var ett ovanligt djur på den tiden.<br />

– Enligt mina föräldrar ville jag aldrig sluta prata om<br />

händelsen, säger Rolf.<br />

Kanske grundlades den livslånga fascinationen i det<br />

ögonblicket.<br />

En upplevelse till<br />

Tröttnar du aldrig på att studera samma djur?<br />

– Visst börjar jag känna mig lite sliten efter att ha legat<br />

ute i alla dessa år. Men tröttnar, det gör jag aldrig. Även<br />

om jag stött på älgar flera gånger en kväll försöker jag<br />

alltid få en upplevelse till innan ljuset försvinner.<br />

Du har fyllt 62 år – när tänker du pensionera dig?<br />

– Den dag jag inte kan gå i mina älgakärr, då vill jag<br />

inte leva. Usch, det vågar jag inte tänka på, säger Rolf<br />

Svensson.<br />

thomas b andERsson<br />

illustRationER: Rolf svEnsson<br />

Fotnot<br />

Boken heter ”ÄLGEN Från kalv till<br />

vuxen” och ges ut av Jägareförbundets<br />

förlag under hösten. Tel 0150-135 60,<br />

www.jagareforbundet.se/butik<br />

TÄVLA OCH VINN<br />

Vi lottar ut fem exemplar<br />

av Rolf Svenssons nya bok.<br />

Vill du vinna en? Skicka ett<br />

vykort med namn och<br />

adress till:<br />

<strong>Din</strong> skog, <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong> AB,<br />

851 88 Sundsvall<br />

Märk vykortet ”Älgbok”<br />

och posta det senast<br />

den 20 oktober.

Anders Bryntesson<br />

och hans<br />

företag Abor AB<br />

i Rossön arbetar<br />

med skogsplantering.<br />

<strong>SCA</strong> är<br />

den största uppdragsgivaren.<br />

Sommarslit<br />

ger nytt liv på hygget<br />

Varje sommar ser ett 40­tal ungdomar från Rossön med omnejd till att lägga<br />

grunden för framtida skogsavverkningar. Tre miljoner plantor hinner de få i<br />

jorden. Största uppdragsgivare är <strong>SCA</strong>.<br />

– Kraven är höga, men vi har bara nöjda kunder, säger Anders Bryntesson<br />

från Abor AB.<br />

Molnen över Högbränna, väster<br />

om Ramsele, släpper igenom enstaka<br />

solstrålar. Den starka vinden får<br />

kvarlämnade frötallar att buga sig<br />

mot de vita gässen på Stor­Finnsjöns<br />

vattenyta.<br />

– Perfekt väder, konstaterar Anders<br />

Bryntesson belåtet. Molnigt och blåsigt.<br />

Då blir det svalt och myggfritt<br />

på hygget.<br />

Från släpvagnen till en blå skåpbil<br />

lastas lådor med tallplant över till<br />

ryggmesar som några ivriga ungdomar<br />

ska bära iväg med. Arton lådor<br />

får plats i mesen, med 67 plantor i<br />

varje låda.<br />

Rekordet i arbetslaget innehas<br />

av Hugo Olofsson. Han har arbetat<br />

som plantör i fyra år och hinner med<br />

drygt 60 lådor på en dag. Det blir<br />

nästan 4 000 plantor. Frisk luft och<br />

bra betalt är lockbetet.<br />

Hemligheten bakom rekordet?<br />

– Det är bara att gå…, förklarar<br />

han lugnt och ger sig iväg för att fylla<br />

mesen med nya lådor.<br />

Krävande kunder<br />

I snart 25 år har Anders Bryntesson<br />

och hans företag Abor AB i Rossön<br />

arbetat med skogsplantering. Kunder<br />

är skogsbolag och privata markägare.<br />

Den enskilt största uppdragsgivaren<br />

är <strong>SCA</strong>.<br />

– En krävande kund som är bra<br />

på att ge feedback på vårt arbete,<br />

summerar Anders Bryntesson.<br />

Hygget i Högbränna avverkades<br />

av <strong>SCA</strong> för tre år sedan. Efter ett års<br />

hyggesvila markbereddes marken i<br />

fjol och i år var det dags för Abors<br />

plantörer att göra entré.<br />

Juni, juli och augusti är hektiska<br />

månader för Abor AB. Närmare tre<br />

miljoner skogsplantor ska i jorden<br />

under sommaren. Något fusk tilllåts<br />

inte, oavsett om det är stekhett,<br />

regnigt, myggigt, lerigt eller bara<br />

oländigt.<br />

– Vi utlovar de allra värsta elementen,<br />

försäkrar Anders Bryntesson.<br />

Men förtjänsten är god och<br />

det är alltid fler sökanden än vi kan<br />

anställa.<br />

Lär sig knepen<br />

Med vattenflaskor i fickorna och<br />

mesen på ryggen gungar ungdomarna<br />

iväg mellan stubbarna. Plantörerna<br />

lär sig snart att på bästa sätt<br />

utnyttja det förarbete som gjorts av<br />

maskinerna. En ökad efterfrågan på<br />

biobränsle, har lett till att grenar och<br />

toppar (GROT) forslats bort, vilket<br />

gjort hygget lättare att arbeta på.<br />

Bäst är att sätta plantan i en<br />

omvänd torva täckt med mineraljord<br />

och minst tio centimeter från<br />

opåverkad mark för att undvika<br />

snytbaggar. En bra dag kan Abors

anställda hinna med 100 000 plantor.<br />

Drygt 2 000 ljusgröna, späda plantor<br />

per hektar.<br />

Evelina Persson är med sina sex år<br />

som plantör veteranen i arbetslaget.<br />

För henne ser det enkelt ut: Ner med<br />

plantan i planteringsröret, en lätt fösning<br />

med foten för att få jord över<br />

plantans torvpropp, och sedan vidare<br />

till nästa hög.<br />

– Slitsamt, men det kan det vara<br />

värt när man i slutet av sommaren<br />

räknar samman förtjänsten, säger<br />

hon.<br />

Nogsam uppföljning<br />

Efter plantörerna kommer plantbasen<br />

Tobias Bryntesson, Anders brorson.<br />

Hans uppgift är att hjälpa till och<br />

följa upp. Han mäter upp en provyta<br />

där han räknar antalet plantor och ser<br />

efter var och hur de har satts i jorden.<br />

Stickprov görs på varje plantör och<br />

alla uppgifter skrivs ner och redovisas<br />

för uppdragsgivaren.<br />

– Efter mig kommer sedan <strong>SCA</strong>s<br />

egna kontrollanter, berättar Tobias.<br />

Det är en trygghet för såväl oss själva<br />

som för kunden att arbetet följs upp.<br />

Och hittills har ingen plantör blivit<br />

underkänd.<br />

Anders Bryntesson håller med.<br />

Bra plantor och rätt utförd plantering<br />

ger alltid ett gott resultat.<br />

– Uppföljningen är en viktig del av<br />

kvalitetssäkringen, konstaterar han.<br />

mats WigaRdt<br />

foto: michaEl Engman<br />

Fotnot<br />

På <strong>SCA</strong>s egen mark sätts varje sommar<br />

mellan 37 och 40 miljoner skogsplantor.<br />

<strong>SCA</strong> sätter även 12 till 13 miljoner plantor<br />

på privata skogsägares marker.<br />

Evelina Persson är en<br />

erfaren plantör. Hon har<br />

jobbat med skogsplantering<br />

i sex år.<br />

Full fart på hygget.<br />

Abor AB satte närmare<br />

tre miljoner plantor under<br />

sommaren.<br />

PLUS Plantering ger hög kvalitet<br />

En PLUS-tjänst innebär att <strong>SCA</strong> ställer samma hårda kvalitetskrav<br />

och använder samma uppföljningssystem som vid<br />

arbete i den egna skogen.<br />

– Eftersom vi själva är stora skogsägare vet vi hur<br />

viktigt det är med hög kvalitet och har utvecklat system<br />

för att systematiskt följa upp det. Med PLUS ställer vi all<br />

vår erfarenhet till skogsägarnas förfogande, säger Anders<br />

Ringsell, marknadsstrategisk chef vid <strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong>.<br />

En annan viktig del i PLUS-tjänsterna är att skogsägarna<br />

får god information. <strong>SCA</strong> talar alltid om när ett arbete ska<br />

påbörjas, bland annat genom att skicka ut särskilda vykort.<br />

Och när arbetet är slutfört lämnas en skriftlig redovisning av<br />

kvaliteten på jobbet.<br />

– När vi har gjort en PLUS Plantering får skogsägaren<br />

bland annat en redovisning av antal satta plantor per trädslag,<br />

säger Anders Ringsell.<br />

De PLUS-tjänster som <strong>SCA</strong> erbjuder är:<br />

PLUS Avverkning<br />

PLUS Gallring<br />

PLUS Markberedning<br />

PLUS Plantering<br />

PLUS Röjning<br />

PLUS Plan

SkOGSekOnOMI<br />

Tips för arrende av jakt<br />

För de flesta markägare är jakten ett av de största glädjeämnena<br />

med markinnehavet, men det finns också markägare som inte har<br />

något intresse alls av den. Då finns möjligheten att arrendera ut<br />

jakten.<br />

För den oinvigde sprider <strong>Din</strong> skog lite ljus i jaktskogen.<br />

I Sverige är allt vilt fredat, om<br />

inte annat sägs i lagen. Vilka vilt<br />

som är lovliga och när de är<br />

lovliga, fastställs av regeringen.<br />

Länsstyrelsen kan<br />

ge besked om vad som<br />

gäller.<br />

Länsstyrelsen är ää<br />

också tillsynsmyndighet<br />

för jakten. Hit<br />

vänder du dig om du<br />

har frågor om jakten<br />

på din fastighet, till<br />

exempel hur stor älgtilldelning<br />

du har eller<br />

om fastigheten ingår i ett<br />

viltvårdsområde.<br />

Mallar för avtal<br />

Som fastighetsägare har du alltid<br />

jakträtten på din fastighet. Om du<br />

inte jagar själv kan nyttjanderätten<br />

till jakten upplåtas till någon annan.<br />

Detta kallas i dagligt tal för jaktarrende.<br />

Vanligen sker detta mot<br />

ekonomisk ersättning och inkomsten<br />

från jaktarrendet är en intäkt som<br />

ska tas upp i deklarationen. Arrendet<br />

belastas med 25 procents moms.<br />

Rekommendationen vid jaktarrende<br />

är att man upprättar ett skriftligt<br />

avtal. Som stöd kan man använda<br />

sig av en mall, som finns hos bland<br />

annat Jägareförbundet och LRF.<br />

I avtalet regleras upplåtelsetiden<br />

och vanligen används jaktåret som<br />

sträcker sig från den 1 juli till den<br />

30 juni. Jaktarrendet förlängs automatiskt<br />

om det inte sägs upp minst<br />

sex månader innan utgången. Förlängning<br />

sker på samma villkor som<br />

i ursprungsavtalet.<br />

Stort intresse<br />

Ofta finns det någon granne eller<br />

annan som visat intresse för att<br />

arrendera jakten. Jägare på jakt efter<br />

mark annonserar ofta i jakt­ och<br />

jordbrukspress. Du kan naturligtvis<br />

också själv annonsera efter jägare,<br />

med bered dig på en stor mängd<br />

svar!<br />

Det är bra om det finns möjlighet<br />

att få referenser av den tilltänkte<br />

jägaren. Kolla också att han eller<br />

hon har vapenlicens och jägarexamen.<br />

Jägarexamen är ett bevis för att<br />

jägaren har en grundläggande kun­<br />

skap i viltvård och säkerhet i samband<br />

med jakt.<br />

När du hittat en lämplig jägare<br />

gäller det att komma överens om<br />

villkoren, till exempel vilka viltslag<br />

som ingår, avskjutningens storlek,<br />

och tillåtelse att ta med jaktgäster.<br />

Observera att det finns speciella regler<br />

rörande älgjakten som inte berörs<br />

här. Detta regleras av länsstyrelsen.<br />

Om du känner dig osäker kan<br />

det vara bra att ta hjälp av<br />

någon. <strong>SCA</strong> har stor kunskap<br />

inom området och<br />

kan ofta hjälpa till.<br />

Varierande priser<br />

Den ekonomiska ersättningen<br />

sätts oftast<br />

i kronor per hektar.<br />

Till detta kan komma<br />

fällavgifter i form av<br />

ersättning för varje djur<br />

som skjuts. Faktorer som<br />

påverkar priset för arrendet<br />

är bland annat tillgången<br />

på vilt, fastighetens arrondering<br />

och störningar i form av vägar och<br />

bebyggelse.<br />

Priserna varierar mycket inom<br />

landet och påverkas av tillgång och<br />

efterfrågan på jakt. Priset är mycket<br />

högre i söder än norr och oftast är<br />

priset högre i områden nära städer<br />

än i glesbygd.<br />

Åsa<br />

WilléN,<br />

areal

<strong>SCA</strong>s virkesköpare Gustav Holmgren fick en pratstund med<br />

skogsägarna Lennart och Gulli Högkvist från Robertsfors.<br />

Publikrekord på <strong>Skog</strong>snolia<br />

Årets <strong>Skog</strong>snolia blev en publiksuccé och lock­<br />

ade över 14 000 besökare från hela landet – vilket<br />

var nytt rekord. I <strong>SCA</strong>s välbesökta monter bjöds<br />

besökarna både på palt och skoglig informa­<br />

tion.<br />

228 utställare deltog vid <strong>Skog</strong>snolia som ordnades i<br />

Hörnefors några mil söder om Umeå. Mässan lockar fler<br />

deltagare för varje gång den ordnas och dragplåster i år<br />

var bland annat en skotare med roterande hytt.<br />

I <strong>SCA</strong>s monter kunde besökarna prova sin talang i<br />

lerduveskytte och sedan njuta av palt från Paltzerian. Personal<br />

från NorrPlant var på plats för att prata plantor<br />

och virkesköparna i Västerbotten tog tillfället i akt att<br />

berätta vad <strong>SCA</strong> kan erbjuda en skogsägare.<br />

– Det var mycket lyckade dagar. Det var full trafik i<br />

montern hela tiden och vi fick tillfälle att prata med<br />

många skogsägare, både trogna virkesleverantörer och<br />

nya bekantskaper, säger Erland Gustavsson, marknadschef<br />

vid <strong>SCA</strong>s skogsförvaltning i Västerbotten.<br />

Grattis alla vinnare i <strong>SCA</strong>s tävling! Era vinster kommer<br />

med post.<br />

Full fart på Fäviken<br />

Trots hög värme var det besöksrekord på den årligt återkommande<br />

mässan Fäviken Game Fair. Mässan vänder sig till alla med intresse för<br />

skog, jakt, fiske, hundar, hästar, friluftsliv och motor och i år lockade den<br />

över 30 000 besökare.<br />

I gammal tradition hade <strong>SCA</strong>s skogsförvaltningar i Jämtland och<br />

Medelpad, tillsammans med NorrPlant, bjudit in skogsägare till sin stora<br />

monter där man bjöd på kaffe, kaka och skoglig information. Det anordnades<br />

också tävlingar i lerduveskytte med laser, ledda av förre skidskytten<br />

Tord Wiksten.<br />

Bland alla skyttar lottades det ut ett presentkort på Landbys i Östersund.<br />

Det vanns av Andreas Wiklund från Flärken – grattis!<br />

För skogsförvaltningarnas del är mässan ett utmärkt tillfälle att träffa<br />

såväl nya som gamla virkesleverantörer och enligt Magnus Graaf, virkesköpare<br />

i Järpen, var montern välbesökt.<br />

– Det var full fart hela tiden och såväl saften som kaffet gick åt som<br />

smör i solsken.<br />

Många möten på Stora Nolia<br />

<strong>SCA</strong> <strong>Skog</strong> och Norrbottens skogsförvaltning var, tillsammans med<br />

Munksunds sågverk och <strong>SCA</strong> Packaging Munksund, representerade vid<br />

<strong>2008</strong> års upplaga av Stora Nolia­mässan.<br />

– Vårt deltagande fick ett väldigt positivt gensvar. Många<br />

besökare, både skogsägare och andra, tyckte att de fick en bra<br />

bild av <strong>SCA</strong> i Norrbotten genom att skogen och industrin visade<br />

upp sig tillsammans, säger Magnus Eklund, marknadschef vid<br />

<strong>SCA</strong>s skogsförvaltning Norrbotten.<br />

Stora Nolia, som är Sveriges största mässa, pågick den 2­10<br />

augusti på Nolia i Piteå och hade omkring 800 utställare inom<br />

alla områden. Totalt hade mässan 107 542 besökare.<br />

Vi gratulerar Thord Johansson från Koskullskulle som vann<br />

kottgissningstävlingen och får 15 m 3 ved!<br />

<strong>SCA</strong>s virkesköpare Johan Hjärpe<br />

visar Magnus Blomberg detaljer på en flygbild<br />

över Magnus föräldrars skogsfastighet.<br />

FOtO: magNus ekluNd<br />

Att skjuta lerduvor<br />

var en populär<br />

aktivitet i <strong>SCA</strong>s<br />

monter.<br />

FOtO: leiF JOhaNssON

Posttidning B<br />

DIN SKOG<br />

<strong>SCA</strong> SKOG AB<br />

851 88 SUNDSVALL<br />

Första svenskarna<br />

på Grönlands nordspets<br />

På skidor och med en tung pulka på släp<br />

har Claes­Göran Erson under sina fyra turer<br />

tillryggalagt drygt 550 mil över den grönländska<br />

inlandsisen. Detta är mer än någon<br />

annan har lyckats med.<br />

Storm och snöfall<br />

Men drömmen om att en gång nå fram till<br />

världens nordligaste fastlandspunkt har aldrig<br />

givit Claes­Göran någon ro. Med start i<br />

Qaanaaq i mitten av maj var tanken att han,<br />

tillsammans med Björn Leander, skulle skida<br />

till Kap Morris Jesup och tillbaka, en sammanlagd<br />

sträcka på 330 mil.<br />

Men dåligt väder med storm och snöfall<br />

innebar att expeditionen blev kraftigt försenad.<br />

Och det varma vädret gjorde att skidor<br />

och pulkor sjönk djupt ner i snön.<br />

Nu har han gjort det igen. <strong>SCA</strong>s virkesköpare<br />

Claes­Göran Erson har för fjärde gången korsat<br />

Grönland. 60 år fyllda nådde han i mitten av<br />

augusti fram till världens nordligaste fastlands­<br />

punkt, Kap Morris Jesup.<br />

– Väl framme vid kanten på inlandsisen<br />

väntade ytterligare överraskningar, berättar<br />

Claes­Göran. Det tog oss flera dagar att bära<br />

ner pulkor och utrustning för den branta<br />

sluttningen.<br />

Och nere på fast mark upptäckte de att<br />

det varma vädret hade smält isen på den sjö<br />

de måste över. Inför valet att avbryta expeditionen<br />

eller att försöka utnyttja andra hjälpmedel<br />

för att ta sig över sjön och vidare till<br />

målet blev lösningen att hyra den helikopter<br />

som fanns tillgänglig i närheten.<br />

Fysiskt slit<br />

Nu kunde expeditionens sista 35 mil tillryggaläggas.<br />

I stenig terräng och med många<br />

djupa vad över iskallt smältvatten. Men<br />

också genom ett landskap där ingen män­<br />

Claes-Göran Erson och Björn Leander har upplevt<br />

70 dagar av äventyr och strapatser på Grönland.<br />

niska tidigare har vandrat, enbart i sällskap<br />

av enstaka myskoxar.<br />

– Det fysiska slitet ger mig en djup inre<br />

frid, säger Claes­Göran.<br />

Fantastisk känsla<br />

Natten mellan den 9 och 10 augusti nådde<br />

man så äntligen, utmattade efter stora strapatser,<br />

fram till den vindpinade grushög som<br />

går under namnet Kap Morris Jesup.<br />

– En fantastisk känsla, kommenterar<br />

Claes­Göran andäktigt, 14 kilo lättare efter<br />

den 70 dagar långa expeditionen.<br />

Hemresan fick på grund av sjukdom och<br />

dåligt väder göras med flyg.<br />

mats WigaRdt<br />

Se även www.topworld.se

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!