RABATT P¯ UTVALDA PRODUKTER - IQ Pager

Den orolige
mannen
av Henning
Mankell
Den orolige mannen sägs vara sista boken om kriminalkommissarei
Kurt Wallander från Ystad. Handlingen
i boken kretsar kring Håkan von Enke, en pensionerad
marinofficer och tillika Linda Wallanders
svärfar. En dag försvinner Håkan von Enke, utan att
lämna ett spår efter sig. Utredningen av försvinnandet
ligger på Stockholmspolisens bord men Kurt Wallander
kan inte låta bli att ta sig an fallet och får leta bakåt
i tiden bland ubåtar och lönnmördare. När även Louise
von Enke, Håkans fru försvinner, byggs spänningen på
och frågorna hopar sig.
Boken handlar lika mycket om Wallanders åldrande
som om Håkan von Enkes försvinnande. Linda har
fått barn vilket gör Wallander till stolt morfar och han
har så till slut skaffat sig ett hus på landet, mellan Löderup
och Ystad, där han bor tillsammans med hunden
Jussi.
Corpus delicti
av Elias Palm
Corpus delicti är Elias Palms debut som kriminalförfattare.
Boken är tänkt att vara första delen i en trilogi.
Elias är född 1976, bor i Malmö och arbetar som rättsläkare
i Lund. Elias berättelse bygger inte bara på research
utan även på utbildning och erfarenhet från yrket
som rättsläkare.
Corpus delicti är latin och betyder kropp och brott. I
boken får läsaren följa Ella Andersson. Ella arbetar,
liksom Elias, som rättsläkare. Ella hamnar i ett fall
med kopplingar till sin egen släkt. Mordutredningen
sker parallellt med ett sökande i Ellas förflutna.
Nyutgivning av klassisk bok
Illustrationen till bokens omslag
har utförts av målaren
och grafikern Nils Wedel
(1897-1967).
Det ges ut många böcker där män beskriver
hur livet på och intill sjön förr
kunde te sig här i sydöstra Skåne.
Frans Löfström har skrivit boken Från
segelfartygens dagar. Boken gavs ut
första gången 1943 och har nu på
nytt getts ut, denna gång av Kivikgårdens
förlag. Boken tillägnas minnet
av den ostskånska segelflottan
och dess män.
Boken skildrar hårda och dramatiska
öden för både fartyg och folket till sjöss,
främst under 1800-talets senare del.
– Man behöver inte vara österlenfödd,
sjöfartsintresserad eller fascinerad av segelfartyg
för att känna inlevelsen när en
dåtida bygdens son får ta till orda, beskriver
bokens baksida.
Frans Löfström (1888-1946), var född
på Brantevik och arbetade under cirka
fyrtio år på Baskemölla skola. ÖM saxar
ett klipp ur bokens förord han skrev på
Baskemölla i maj 1943.
– 1800-talets sista hälft bildar ett
märkligt skede i de ostskånska kustsamhällenas
historia. Alltifrån sin tillblivelse
hade de levat i skymundan, legat fjärran
från allfararvägarna, och med undantag
av Simrishamn voro deras namn knap-
27
past kända mer än några mil inåt land. I
sin avskildhet levde inbyggarna av vad
det nyckfulla havet och de karga markerna
kunde ge, och det föreföll, som
om dessa samhällens öde skulle bli att
fortfara att framleva sitt liv i fattigdom,
undangömdhet och obemärkthet. På
överraskande kort tid ändrades emellertid
förhållandena radikalt. Småsamhällena
här blevo i en hast riksbekanta, ja,
mer än så. Det skulle inte dröja länge,
förrän deras namn gingo ut över världen,
och flertalet av de fattiga kustbyarna
blevo burgna och välordnade samhällen.
En ny tid hade brutit in, och på några få
årtionden hade denna tidigare så gott
som okända kust skapat sig ett namn,
som frejdat och välkänt skulle gå till eftervärlden.
Det var den i hast uppblomstrande
segelfarten, som förorsakade
allt detta. Det är om denna och
dess män, som föreliggande bok vill berätta.
Mina barnaår sammanföllo med
den tid, då den ostskånska segelfarten
stod i sin fulla blomstring, och det är
icke utan en viss stolthet, som jag noterar,
att min hemmakust i de dagarna
ägde landets största segelflotta och en
sjömanskår av verkligt ståtlig resning.
Text: JOACHIM ORRENIUS