3. Karl Mannheims kunskapssociologi

More documents

Recommendations

Info

- Men märkväl, att det inte är självklart vad som menas med ”fruktbarhet när man forskar i ett empiriskt material”. Om det händer till exempel att cyklarens hatt smutsas ned av en fågel, kan det mycket väl vara det första perspektivet som innehåller mer av just den information som vi behöver: - Relationismen är alltså <strong>Mannheims</strong> lösning på relativismens problem. * den insikten ger för M. också ett perspektiv ur vilket han betraktar vetenskapens och KS-s möjligheter (jf citatet ovan på s 13 – föreläsningen nr 2). # man bör vara medveten om den partiella, med den samhälleliga situationen sammanhängande karaktär som ens forskningsresultat har. De är giltiga i ett visst sammanhang, inte på något absolut sätt # man bör också vara medveten om de, mest implicita, ”metafysiska” stipuleringar som står till grund för ens (även empiriska) forskning # OBS: ställer alltså ett krav på vetenskapens självreflektering, vilket ju är ytterst aktuellt också idag (postmodernismen, dekonstruktionismen...)
}=> sammanfattningsvis tror alltså M. att det inom människovetenskaperna inte finns någon värdefrihet; men han vill inte kasta bort barnet med badvattnet, utan menar att man bör helt enkelt nöja sig med att resultaten är giltiga endast i ett givet, begränsat sammanhang - Lösningen ovan, dvs relationismen, härstammar från den mellersta perioden av M-s författarskap, när han var som radikalast och stod relativismen som närmast. Han har dock redan i I & U kompletterat den med en annan lösning, som bygger sig på en uppfattning om intelligensens speciella roll i samhället: ”de socialt frisvävande intellektuella” (die sozial freischwebende Intelligenz = free-floating) * enligt M. utgör de intellektuella ett samhällsskikt, som är ”relativt frikopplat från samhällsklasserna”: ”Medges, att en stor del av de intellektuella härstammar från rentierskiktet vars inkomster på ett direkt eller indirekt sätt kommer från investeringar. Men också en del av ämbetsmännen och av idkarna av de sk fria yrkena/professionerna är medlemmar av intelligentsian. En närmare titt på detta samhällsskikt ger vid handen, att jämfört med dem som deltar i det ekonomiska livet på ett mer direkt sätt, är de intellektuella i mindre grad att betrakta som medlemmar av en viss samhällsklass.” (I & U s. 138) * det som förenar medlemmarna av denna grupp är inte de ekonomiska intressen, utan utbildningen => de har möjlighet att liera sig med vilken som helst av de övriga, sinsemellan antagonistiska klasserna pga att: 1) pga sin utbildning är de i stånd att anamma olika ståndpunkter 2) pga de som den enda samhälleliga gruppen av sitt slag intar en position där de har olika bundsförvanter att välja emellan # men de intellektuella godkänns inte nödvändigtvis av de tilltänkta bundsförvanterna => de intellektuella har en tendens till extremism, vilket kan tolkas som följden av att de försöker bevisa sin lojalitet # intelligentsians deltagande i konflikter som ursprungligen uppstått mellan olika intressen har fått dem att ändra karaktär: de uppfattas som konflikter mellan idéer. => 1) de verkliga intressen skyls över med ideologisk retorik; 2) idéerna blir närvarande även inom den vardagliga politiken - en annan möjlighet är, att intelligentsian blir medveten om sin position och uppgift inom samhället * pga att de är ”frikopplade” från de andra klassernas intressen förmår de se på ett friare sätt, de kan bilda en helhetsbild av hela samhället och dess strukturer # OBS: det kan hända, att en intellektuell ändå kommer att anamma de åsikter som representerar intressen av någon annan viss klass. Men han gör det medvetet och beaktar samtidigt hela samhällets intressen }=> M. menar alltså, att de frisvävande intellektuella är i stånd att skapa sådan kunskap, som är relativt mindre determinerad av det samhälleliga sammanhanget * kritikerna: önsketänkande, ”deus ex machina” – dvs. som en skådespelsförfattare som skrivit ihop en omöjlig situation och räddar den genom ett fantastiskt grepp, som inte hänger samman med det som man sett tidigare - Mannheim skrev även om utopiskt tänkande. * skillnaden mellan ideologi och utopi tycks bestå i det, att utopin är ett revolutionärt tänkesätt: ”De orienterar sig mot sådana element, som inte låter sig förverkligas inom ramarna för den rådande [samhälleliga] situationen.” (s. 176)
Page 1 and 2: 3. Karl Mannheims kunskapssociologi
Page 3 and 4: * ännu i 1917 var M. av åsikten a
Page 5: * i praktiken kontrasterar M. männ
Page 9: * framställer en önskvärd, ratio

3. Karl Mannheims kunskapssociologi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?