Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

More documents

Recommendations

Info

FOTO Henrik Nordenhem, SLU FOTO Claes Hellqvist, SLU Liten risk för sorkskador Två kalla och snörika vintrar i rad som sammanföll med en sorkstam på uppgång. Det bäddade för omfattande skogsskador efter vintern 2010/2011. Alla tecken tyder dock på att det inte blir sorkår under de kommande två åren. Det har gått dåligt för granbarkborren att föröka sig. Men den har fått sällskap av en annan skadegörare. Det är två av resultaten i den studie som gjorts på <strong>SCA</strong>s marker i Västernorrland. 8 För att få bättre kunskap om utbrottet av granbarkborre har Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, tillsammans med <strong>SCA</strong>, genomfört undersökningar av dödade träd vårvintern 2011 och 2012. Studien har letts av professor Martin Schroeder. – Granbarkborren har haft svårt att föröka sig. Det ser vi både i årets och förra årets undersökning av dödade Åkersorken gillar öppna ytor med mycket gräsvegetation – som är sorkens normala föda. Den gillar också snö, särskilt om det blir en vinter med ett långvarigt, torrt och tjockt snötäcke då den kan röra sig under snön. Däremot gillar den inte de vintrar som varit vanliga under slutet av 1900-talet, med lite snö där det fryser och töar om vartannat. – Normalt kalasar inte sorken på tall eller gran, men när sorkarna blir många blir även unga skogsplantor som de ringbarkar en del av födan, berättar Birger Hörnfeldt, professor vid SLU i Umeå. Norrland drabbat Efter vintern 2010/2011 kunde ovanligt många skogsägare rapportera om sorkskador. Flest rapporter fick Skogsstyrelsen från de fyra nordligaste länen. Men redan vintern efter minskade antalet smågnagare kraftigt. – Populationen varierar i en cykel på tre-fyra år. Att det blev en så kraftig tillväxt berodde på två gynnsamma vintrar i rad samtidigt som stammen var på väg uppåt i sorkcykeln, säger Birger Hörnfeldt. Under 60- och 70-talen var det ganska vanligt med återkommande sorkskador, men under de senaste årtiondena har populationen, och därmed skadorna, minskat kraftigt. – Populationen har minskat men Birger Hörnfeldt, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. mönstret är detsamma med regelbundna cykler, även om topparna blivit lägre. Nästa topp Birger Hörnfeldt räknar med att antalet smågnagare kommer att vara fortsatt lågt även under nästa år. – Nästa topp blir förmodligen vintern 2014/2015. Får sorken en gynnsam vinter kan det leda till att vi får se en ökning av skogsskadorna. Ett sätt att minska riskerna kan vara att undvika att plantera nytt under de år sorkstammen är på topp. På SLUs hemsida finns trender och prognoser för smågnagare. – Det finns även indikationer på att sorkarna föredrar skogsplant som är framdrivna på plantskola framför de som självsås. Thomas ekenberg Granbarkborren har fått sällskap träd. Detta bör leda till ett minskat antal dödade träd i förlängningen, säger han. Dubbelt angrepp En iakttagelse är att granbarkborren har fått sällskap av en annan skadegörare; den större dubbelögade bastborren. Många av träden var angripna av båda arterna. – Tidigare har vi ansett att den dubbelögade bastborren har svårare att döda träd och i huvudsak utnyttjar redan försvagade träd. Men i det här fallet vet vi inte riktigt hur de två arterna samverkar. En skillnad är också att bastborren inte utnyttjar vindfällen och lig- FOTO Julio Gonzalez, SLU Martin Schroeder, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet. gande färska träd – så den gynnas inte av stormar, säger Martin Schroeder. Liten nytta Årets undersökning bekräftar också förra årets resultat att få granbarkborrar övervintrar under barken i de stående dödade träden. – Att vinteravverka dödade träd gör därför liten nytta ur ett bekämpningsperspektiv. Dessutom stannar huvuddelen av granbarkborrens fiender kvar och övervintrar under barken, så i stället riskerar man att de försvinner ut ur skogen med avverkade träd. Hur angrepp från granbarkborren kommer att utvecklas beror till stor del på trädens motståndskraft, och därmed vädret, påpekar Martin Schroeder. – Skulle det bli en torr och varm sommar kan skadorna i värsta fall öka i omfattning. Sedan beror det förstås också på i vad mån vindfällen från stormen Dagmar legat kvar i skogen över sommaren. Thomas ekenberg FOTO Jenny Svennås-Gillner, SLU
skogens hjältar Minister Med tro pÅ skogsBYgderna Din Skog har under det senaste året under temat ”Skogens hjältar” belyst regeringens satsning ”Skogsriket” som syftar till att skapa arbetstillfällen med utgångspunkt i Sveriges vidsträckta skogsbygder. Våra läsare har mött en lång rad företagare som alla bidrar just till att skapa jobb med skogsresursen som bas. I denna avslutande artikel möter vi landsbygdsminister Eskil Erlandsson och tar del av hans syn på resursen skog. Några av de företagare som medverkat i artikelserien har passat på att skicka med frågor som de vill att ministern svarar på. 9
Page 1 and 2: Vasst, Björn! vassare, Bollsta...
Page 3 and 4: Seminarier för ökad kunskap om sk
Page 5 and 6: norra Sverige är en del av världe
Page 7: Jämtland och Medelpad. Ett omfatta
Page 11 and 12: peter FredMan, professor i eko-turi
Page 13 and 14: ann-kristine Vinka, turistentrepren
Page 15 and 16: ånge FOTO Alfta Skogstekniska ”N
Page 17 and 18: nar vi en natt till och säger att
Page 19 and 20: Vi har åkt från Boden fem mil nor
Page 21 and 22: Drömmen Om liv på lanDet blev stO
Page 23 and 24: kRAfTTAg mot olyckor i skogen Att a
Page 25 and 26: kropp och själ Medicinska framsteg
Page 27 and 28: Ann Dolling, jägmästare och forsk
Page 29 and 30: Daniel har genom åren hunnit prova
Page 31 and 32: Tjänar man på att tjäna pengar p

Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?