Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

More documents

Recommendations

Info

6 Minska riskerna – sköt om din skog Värsta sorkåret på 40 år, kraf tiga angrepp av granbarkborre och stormen Dagmar. Skogs ägarna har fått vänja sig vid många extrema händelser under senare år. Mer än en skogsägare har börjat tala om en kriströtthet. – Ja, och vi har också märkt periodvis att det funnits en tröghet när det gäller att mobilisera skogsägare, som exempelvis efter stormen Dagmar i julhelgen, säger Anna Marntell, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Sundsvall. Detta gjorde att en del skogsägare kom igång sent med att ta hand om sina vindfällen. Men på det stora hela har arbetet fungerat bra. – Vi har haft ett väl fungerande samarbete med alla de stora virkesköparna, däribland SCA. Samordningen har varit mycket viktig i arbetet med att förhindra spridningen av granbarkborren, säger Anna Marntell. Förutom stormar och barkborrar var även sorkskadorna ovanligt många efter förra vintern – något som drabbade många nyplanteringar. – Generellt har sorken minskat rejält sedan dess, men i vissa områden finns det fortfarande gott om sork. Vi har fått rapporter från markägare som fått se sina planteringar bli uppätna tre gånger, säger Anna Marntell. Skogen brukar ses som en trygg investering. Finns det anledning att ändra på den inställningen efter alla ”katastrofer”? – Man ska i alla fall vara medveten om riskerna. En del kan vi påverka själva som skogsägare och grundrådet är att se till att sköta skogen. Precis som när du investerar i aktier bör du fundera över din riskaptit och planera utifrån det. Och ha en handlingsplan om det värsta skulle hända, säger Anna Marntell. Detta har hänt: Anna Marntell, skogskonsulent vid skogsstyrelsen i Sundsvall. SORK Vintern 2010/2011 bjöd på ett ovanligt tjockt, torrt och långvarigt snötäcke. Det gav upphov till det värsta sork året på 40 år, då snön gav sorkarna perfekta möjligheter att överleva vintern. Många gran- och tallplanteringar blev sorkmat och skogsägarna kunde notera allt från fläckvisa skador till totalförstörda planteringar. Det är framför allt åkersorken som härjar och intresserar sig för späda plantor – upp till fem år – men den kan även ge sig på äldre träd. Antalet sorkar kan variera väldigt mycket från år till år, ofta med toppar vart tredje eller vart fjärde år som sedan följs av en kraftig minskning. Under den gånga vintern var antalet sorkskador betydligt lägre än året innan och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) spår en fortsatt minskning av sorkstammen även kommande vinter. GRANBARKBORRE De senaste åren har stora angrepp av granbarkborre drabbat i stående skog i delar av Västernorrland och Jämtland. Redan 2009 kom de första rapporterna från Medelpad och året efter hade angreppen blivit klart mer omfattande, även i stående skog. 2011 förklarades delar av Västernorrland och Jämtland för högriskområde med särskilda krav på att ta hand om skadad skog. Området utökades i år i Jämtland och Hälsingland. Under hösten 2011 var tendensen att granbarkborren minskade, beroende på gemensamma ansträngningar mot granbarkborrens framfart i kombination med ett för granen gynnsamt väder. Sedan drog Dagmar fram över mellersta Norrland med omfattande stormskador som följd. Eftersom färska vindfällen av gran gynnar granbarkborren så blev det återigen ett högriskläge med ett omfattande arbete för att få ut stormskadat virke i en kamp mot tiden. Enligt SLU:s mätningar har den svala och regniga sommaren 2012 inte varit gynnsam för granbarkboren och populationerna har minskat. Det finns dock fortfarande granbarkborre i markerna och blir det en varm och torr försommar 2013 kan vi få se hur angreppen blossar upp i stor skala igen. DAGMAR Ett intensivt oväder drog in från väster natten till annandagen 2011 och hade sitt centrum över mellersta Norrland. På sina håll uppmättes de högsta vindstyrkorna hittills sedan SMHI införde moderna vindmätare i mitten av 1990talet. Stormen fällde cirka 5 miljoner kubikmeter, främst i Hälsingland, östra
Jämtland och Medelpad. Ett omfattande arbete har gjorts under våren och sommaren med att inventera skadorna och ta hand om det stormfällda virket. Skogsstyrelsen satte upp en tidsgräns (1 juli i Gästrikland och 15 juli i Västernorrland och Jämtland) då allt storm- Kraftsamling efter Dagmar SCA Skog har mobiliserat en rad extra resurser i de värst drabbade områdena för att få ut det stormskadade virket. Totalt har SCA tagit hand om 900 000 kubikmeter virke efter Dagmar. Direkt efter stormen började SCA samla resurser i stormområdet i Me - delpad och Jämtland. – Vi har flyttat både avverkningsresurser och personal från andra delar av SCAs organisation för att klara av att hjälpa alla som drabbas av stormfällningar, säger Petter Karltun, produktionschef vid Medelpads skogsförvaltning. Flyginventeringar Redan någon vecka efter Dagmar var man igång med att städa upp efter stormen, ett arbete som fortsatt under våren och sommaren. – Vi var snabbt igång med flyginventeringar av både vår egen skog och privata fällt granvirke skulle vara bortforslat ur skogen på grund av risken för granbarkborre. Den kalla sommaren gjorde att tiden kunde förlängas i ytterligare två veckor. Skogsstyrelsen räknar ändå med att det finns vindfällen kvar ute i skogen, bland marker. I det första skedet under vintern prioriterade vi att hjälpa de privata, mindre skogsägarna medan våra egna marker med bättre vägnät fick vänta. Gran prioriterat Alla avverkningar i stormområdet har koncentrerats till stormfälld skog och det har tyvärr även gjort att markägare med oskadad skog har fått skjuta på sina avverkningar tills senare. Granvirket har haft högsta prioritet på grund av riskerna för angrepp av granbarkborren. Totalt Petter Karltun, produktionschef vid Medelpads skogsförvaltning. annat beroende på att alla skogsägare inte gått över sina fastigheter efter stormen. Thomas ekenberg har SCA avverkat cirka 900 000 kubikmeter stormfällt virke. – Det blev stressigt under sommaren då många skogsägare var sent ute med att upptäcka sina vindfällen. Arbetet tar lite längre tid och det sliter lite mer på maskinerna än vid normal avverkning, men på det stora hela har arbetet flutit på väldigt bra, sammanfattar Petter Karltun. Under hösten fortsätter arbetet med att städa upp i gallringar. Var uppmärksam Petter Karltuns råd till skogsägarna är att vara fortsatt uppmärksam på sin skog. – Se gärna över bestånden under hösten. Risken finns att fler träd har tippat. Kolla också angrepp från granbarkborre. Särskilt hyggeskanter, nygallrade bestånd och riktig gamla bestånd är känsliga. Kontakta gärna våra virkesköpare, vi gör självklart allt vi kan för att hjälpa till, säger han. Thomas ekenberg FOTO Per- Anders Sjöquist 7
Page 1 and 2: Vasst, Björn! vassare, Bollsta...
Page 3 and 4: Seminarier för ökad kunskap om sk
Page 5: norra Sverige är en del av världe
Page 9 and 10: skogens hjältar Minister Med tro p
Page 11 and 12: peter FredMan, professor i eko-turi
Page 13 and 14: ann-kristine Vinka, turistentrepren
Page 15 and 16: ånge FOTO Alfta Skogstekniska ”N
Page 17 and 18: nar vi en natt till och säger att
Page 19 and 20: Vi har åkt från Boden fem mil nor
Page 21 and 22: Drömmen Om liv på lanDet blev stO
Page 23 and 24: kRAfTTAg mot olyckor i skogen Att a
Page 25 and 26: kropp och själ Medicinska framsteg
Page 27 and 28: Ann Dolling, jägmästare och forsk
Page 29 and 30: Daniel har genom åren hunnit prova
Page 31 and 32: Tjänar man på att tjäna pengar p

Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?