Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

dÄr Medicinen gÅr Bet kan skogen vara ett alternativ.
I ett antal olika forskningsprojekt runt
om i Sverige utreds nu skogens läkande
förmåga.
Tilltron till naturens betydelse för
vår hälsa har varierat över tid. Men att
naturen gör gott har man vetat länge.
Under medeltiden kunde till exempel
sjuka och skröpliga personer lindra
sin plåga med gynnsamma doft- och
synintryck i klostrens trädgårdar.
Men i samband med pestens härjningar
kom sjukvården att handla om
ren överlevnad. Naturens betydelse som
läkande kraft föll i glömska. Senare,
under nationalromantiken, kom natu-
24
Skogen
ren åter att hyllas som en viktig pusselbit
för vårt välbefinnande.
Det var också då, vid tiden kring det
förra sekelskiftet, som många av våra
stora sjukhus byggdes. Dessa omgavs
av stora parker och vackra trädgårdar
som på olika sätt ingick i vården eftersom
de allmänt ansågs ha en läkande
inverkan på patienterna. Under samma
tid anlades även kurorter och sanatorier
på vackra platser i skogen eller vid
havet.
Tilltro till teknik
Under 1900-talet har intresset för
naturens betydelse i vården minskat.
läker
Att regelbundet vistas i skog och mark mår både kropp och själ bra av.
Det är nu forskarna överens om. Vi andas in läkande syre, blodtrycket
sjunker, livsgnistan blir starkare.
– Varför inte låta doktorn ordinera skog på recept,
frågar sig forskaren Ann Dolling i Umeå.
När pesten härjade kom sjukvården att
handla om ren överlevnad. Sverige drabbades
av pesten över 20 gånger mellan
1350 och 1730. Pest angrep i första hand
råttor. Människor smittades genom loppor
från smittade råttor. Smittan spreds sedan
även mellan människor.