Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

More documents

Recommendations

Info

skogens hjältar 10 • Hela skogsnäringen inklusive Skogsstyrelse och andra beslutsfattare beskrevs under våren av Dagens Nyheter som hänsynslösa, kortsiktiga, korrumperade och allmänt hemska. Titeln på artikelserien var ”Skogen vi ärvde”. Hur ser du på hur det svenska samhället nyttjat skogen vi ärvde, genom tiderna och i dag? – Jag måste säga att vi har förvaltat arvet väl. Vår skogsresurs är större och kanske viktigare än någonsin. Under 1800-talet var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa. När vi reste oss ur den bottenligan var ett långsiktigt nyttjande av skogarna ett av de viktigaste stegen. Redan för drygt hundra år sedan formulerades de bärande principerna i skogsvårdslagen och sedan dess har kraven på återväxtåtgärder och att vi inte ska avverka mer än det växer, legat fast. Skogen har till stor del skapat välståndslandet Sverige. Idag är vi ett av de rikare länderna, men resursen skog är fortfarande en bärande del av vår ekonomi. Sverige är ett till ytan stort land med en vidsträckt landsbygd. En stor del av livskraften i dessa områ- den skapas genom att skogsbruk och förädling genererar arbetstillfällen i alla led från skogsvård via avverkning och transporter till olika typer av vidareförädling. Skogsvårdslagen är väl förankrad och jag törs rakt upp och ned säga att skogsägare, med få undantag, vill lämna efter sig något som är minst lika bra som det de tog över. • Vissa av de traditionella skogsindustriprodukterna har det tufft i det digitala samhället. Hur ser du på skogen som resurs i framtiden – är den en råvarubas eller kommer den i huvudsak att fylla andra funktioner? – Framåt sett tror jag på en ökad användning av biomassa från skogen. Vi ser redan att vi köper kläder med viskos och att det på många platser går att tanka bilden med diesel som tillverkats av tallolja. Det satsas stora resurser på utveckling och innovation med inriktning mot nyttjande av biomassa. De europeiska 20-20-20målen* driver på mot ökad användning av förnybar energi och där är biomassan en viktig del. I den processen kan man konstatera att det finns väldigt mycket biomassa i norra Europa och det underlättar för oss att nå målen. Jag tycker också att man ser att arkitekter intresserar sig mer och mer för hållbart byggande, och därmed också för trä som byggnadsmaterial. För att underlätta för utveckling på det området har vi i Sverige ändrat på gamla regler som av brandskyddsskäl förbjöd byggandet av höga hus i trä. Vi stöttar forskning och innovation som handlar om träanvändning genom att dela ut pengar till olika projekt, framför allt sådana som drivs av mindre aktörer som kan ha svårt att få fram kapital. Pengarna kan sökas hos Skogsstyrelsen som också är den myndighet som fördelar dem. Eftersom medlen inte kan räcka till alla, fördelas de enligt principen ”bästa möjliga utväxling i form av arbetstillfällen”. * Målet innebär att EU ska uppnå 20 % förnybar energi, 20 % mindre utsläpp av växthusgaser och 20 % energieffektivisering fram till år till 2020. ” Framåt sett tror jag på en ökad användning av biomassa från skogen.”
peter FredMan, professor i eko-turism vid Mittuniversitetet, Östersund: • Hur ser du på samhällets möjligheter att stödja utvecklingen av naturturism, och då inte minst vad gäller förenklade regelverk, infrastruktur i glesbygd och kapital för investeringar hos små företag? – Regelverken intresserar regeringen väldigt mycket. Vi har en övergripande ambition att förenkla för företagen och skapa ett regelverk som inte medför onödig administration. Det är sär- skilt viktigt för de små företagen. Där innebär tid som man ägnar åt myndighetskontakter ofta att produktionstid går förlorad. Regelverket inom mitt ansvarsområde har under senare år förenklats med 37 procent. Det tidigare målet var 25 procent och vårt nya mål på området är 50 procent. Ett tydligt exempel på detta är vår satsning på ”En väg in” för skogsägare. Tidigare har skogsägare ibland tvingats ha kontakter med mer än tiotalet olika myndigheter. Nu är det meningen att det ska räcka med sek- FOTO Fredrik Herrlander torsmyndigheten – Skogsstyrelsen. Vid behov ska sedan Skogsstyrelsen sköta kontakterna med andra myndigheter som kan vara berörda, till exempel Länsstyrelse, Länsantikvarie, militära myndigheter och andra. Den processen är igång och modellen kommer att börja fungera i takt med att Skogsstyrelsen får bitarna på plats. När det gäller besöks- och upplevelseföretagen så vet vi att det finns en stor potential. De stadsboende svenskarna vill gärna besöka landsbygden och det vill även besökare från andra länder. Till min glädje visar olika studier att många vill komma ut och genom till exempel boende, mat och lokal kultur uppleva något genuint. För att underlätta utveckling på det området ger vi stöd till bildandet av ”Attraktiva regioner”. Det innebär att Näringsdepartementet tillsammans med Visit Sweden hjälper olika företag i en region att samverka, så att man tillsammans kan erbjuda det besökarna efterfrågar på olika områden som transporter, boende, mat och upplevelser. Den utveckling som vi ser på det här området är positiv och väldigt viktig. Ett nyskapat halvtidsjobb kan vara av stor betydelse i en bygd. FOTO PhotoDisc 11
Page 1 and 2: Vasst, Björn! vassare, Bollsta...
Page 3 and 4: Seminarier för ökad kunskap om sk
Page 5 and 6: norra Sverige är en del av världe
Page 7 and 8: Jämtland och Medelpad. Ett omfatta
Page 9: skogens hjältar Minister Med tro p
Page 13 and 14: ann-kristine Vinka, turistentrepren
Page 15 and 16: ånge FOTO Alfta Skogstekniska ”N
Page 17 and 18: nar vi en natt till och säger att
Page 19 and 20: Vi har åkt från Boden fem mil nor
Page 21 and 22: Drömmen Om liv på lanDet blev stO
Page 23 and 24: kRAfTTAg mot olyckor i skogen Att a
Page 25 and 26: kropp och själ Medicinska framsteg
Page 27 and 28: Ann Dolling, jägmästare och forsk
Page 29 and 30: Daniel har genom åren hunnit prova
Page 31 and 32: Tjänar man på att tjäna pengar p

Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?