Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

Vasst, 

Björn! 

vassare, 

Bollsta... 

Eskil Erlandsson 

EN TIDNING FRÅN SCA SKOG » NR 3 2012 

1

LedARen 

Historielös bild av 

hyggesfritt skogsbruk 

Diskussionen kring hyggesfritt skogsbruk 

torde sätta myror i huvudet på alla 

som inte engagerat sig i frågan. Skogsbruk 

utan kalhyggen framställs ofta som mer 

miljövänligt och mer lönsamt. Utomstående 

betraktare måste undra varför SCA, liksom 

de flesta mindre privata skogsägare, trots 

allt tror mer på att slutavverka och plantera. 

För att göra det hela än mer obegripligt 

sägs hyggesfritt skogsbruk dessutom vara 

förbjudet i skogsvårdslagen, vilket inspirerat 

till konspirationsteorier av olika slag. 

Naturen är konsekvent och resultaten 

av storskaligt blädningsskogsbruk i Sverige 

under 1800-talet och början av 1900-talet, 

visar att modellen fungerar bra endast på en 

mindre del av den svenska skogsmarken. 

Nackdelarna består i att markens tillväxt 

nyttjas sämre, att återväxten blir osäker, att 

de kvarlämnade träden i stor utsträckning 

skadas av vind, insekter och snöbrott samt 

att föryngring under täta skärmar missgynnar 

tall. 

En annan effekt av ett landskap utan 

hyggen är att gräs, högörter och lövsly skulle 

2 

InneHåLL 

Seminarier för ökad kunskap 

om skogen ...................................... 3 

Notiser ............................................ 4 

Norra Sverige är en del av världen ... 5 

Minska riskerna – sköt om din skog .. 6 

Minister med tro 

på skogsbygderna ......................... 9 

Framgångsrik skogsmaskinförarutbildning 

i Ånge .................... 14 

minska påtagligt. Detta skulle i sin tur kräva 

en dramatisk minskning av älgstammen då 

maten helt enkelt inte skulle räcka till mer 

än en bråkdel av dagens älgar. (Huruvida 

detta är bra eller inte ligger dock i betraktarens 

öga.) 

Man ska också ha klart för sig att det 

kontinuerliga skogsbruket går ut på att 

avverka de största träden när de blir stora 

nog. Skogarna hålls kvar i medelåldern och 

den ibland uppmålade bilden av eviga skogar 

med grova träd stämmer knappast med 

verkligheten. 

Inom SCA nyttjar vi sedan länge hyggesfritt 

skogsbruk på en andel av våra avverkningstrakter. 

Det kan ibland vara ett sätt att 

bevara naturvärden som inte klarar den 

omställning som en skogsbrand eller ett 

kalhygge medför. Genom åren har vi skaffat 

oss stor erfarenhet av för- och nackdelar 

med kalhyggesfritt skogsbruk i olika former. 

Till nackdelarna här ovan kan vi lägga 

en förhöjd avverkningskostnad. 

Hyggesfritt skogsbruk hindras inte av 

skogsvårdslagen. Som markägare är man i 

På spaning efter björn ................... 16 

Möte med björn – Lasse vet 

hur det känns ................................ 18 

Drömmen om liv på landet 

blev storföretag ............................. 20 

Notiser ........................................... 23 

Skogen läker kropp och själ .......... 24 

Vassa klingor vässar såglinjen 

i Bollsta ......................................... 28 

Tjänar man på att tjäna 

pengar på flera olika sätt? ............ 31 

Björnstek à la Britta ...................... 32 

Mats Sandgren 

VD SCA SKOG 

sin fulla rätt att lämna kvar så många träd 

man vill vid en avverkning. Den som inte 

vill, behöver faktiskt inte avverka alls. 

Ett rättsfall som uppmärksammats i 

media gällde en skogsägare i Västerbotten 

som avverkat utan att göra en avverkningsanmälan. 

All föryngringsavverkning måste 

anmälas, även om man lämnar kvar en 

skärm av träd. Skogsägare hamnar inte i 

rätten för att ha lämnat kvar för många träd 

vid avverkning. 

DIN SKOG 

Upplaga: 35 000 

Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall 

Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75 

Hemsida: www.scaskog.com 

Ansvarig utgivare: 

Rolf Edström tel 060-19 31 19 

rolf.edstrom@sca.com 

Redaktör: 

Rolf Edström 

Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall 

Tryck/repro: Sörmlands Grafiska 

Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. 

Omslag Lumipress Art 150 g 

Omslagsfoto: Peter Lilja/N 

Tidningen distribueras gratis till personer 

som äger skog i något av de fyra nordligaste 

länen. Om du inte får tidningen idag, men 

vill ha den i fortsättningen, går det bra att 

meddela detta per brev eller telefon. 

Du kan också skicka e-post till: 

kerstin.olofsson@sca.com

Seminarier för ökad 

kunskap om skogen 

Jan Söderström har tidigare varit verksam vid Stora Enso, 

men kallar sig idag trottoarbonde, alltså en skogsägare 

som sköter om sin skogsfastighet på fritiden och inte 

försörjer sig på den. 

– Denna kategori skogsägare ökar ständigt och jag 

upptäckte att det finns en efterfrågan på kunskap om hur 

den ska förvaltas, säger Jan. 

Han kontaktade Ålsta Folkhögskola och sedan 2010 

ordnar de tillsammans seminarier för skogsägare. 

Vad handlar kurserna om? 

– Det är två olika seminarier som förhoppningsvis ska gå en 

gång vardera per år. Det första handlar om mer allmänna frågor, 

bl a vilka marknader som finns, t ex massa-, pappers- och sågverksbranscherna. 

Mycket tid ägnas också åt den skogliga planeringen 

med inriktning mot förbättrad tillväxt. Dessutom behandlar 

man några av hoten mot skogen, t ex granbarkborrens och viltets 

effekter på skogen och dess värde. 

Det andra seminariet handlar mer om ekonomi, skatter, deklaration 

och generationsskiftesplanering. Vi tar även upp problem 

man kan stöta på som företagare, t ex när man äger en fastighet 

tillsammans med andra delägare och i samband med ägarbyte. 

Varför anordnar ni kurserna? 

– Eftersom jag har varit skogsägare och samtidigt anställd i 

skogsindustrin i mer än 30 år, har jag fått leva med skogsrelaterade 

frågor från två olika sidor och sett svårigheter och möjligheter 

att mötas i olika frågor. De aspekterna vill jag lyfta 

fram. Syftet är att öka kunskapen hos de människor som äger 

en skogsfastighet och öppna dörrar till olika områden som är 

viktiga att känna till. 

Vilka deltar som arrangörer? 

– En grundläggande idé är att olika företag och organisationer 

som är verksamma i skogsbranschen deltar som 

branschrepresentanter. De presenterar sin bransch och tar 

exempelvis upp frågor om vilka krav de ställer på den råvara 

skogsägaren producerar. Det är företag som är verksamma 

inom t ex pappers- och sågverksindustrin. Även Skogsstyrelsen 

och bank- och försäkringsföretag m fl deltar. 

Vilka är det som kommer på kurserna? 

– Det är väldigt olika, men de flesta bor inte på sin skogsfastighet. 

Ofta har de inte så stor kunskap om sin 

skogsfastighet, men är intresserade av att lära sig mer. 

Vi har ett upptagningsområde som sträcker sig från Stockholm och 

upp till Östersund, med en åldersspridning från 20 till 80 år. 

Är det stort intresse? 

– Vi har haft i snitt ca 20 deltagare per seminarium. 

Vilka frågor är skogsägarna mest intresserade av? 

– Det är nog hur de ska sköta sin skog rent praktiskt. Sedan finns 

det också en del frågetecken om den ekonomiska biten och den 

planering som krävs. 

TexT Joakim Wittek 

FOTO Birgitta Söderström 

Fotnot 

Den 20-21 oktober hålls ett seminarium med fokus på ekonomi. 

Om du vill ha mer information kontakta Jan på tel: 070- 601 40 32 

eller: jan.soderstrom.alsta@folkbildning.net 

Ålder: 66 år 

Bor: Halvtid i Säffle, södra Värmland, och halvtid på skogsfastigheten 

i Torps-Viken, Fränsta (3:e generationen) 

Familj: Två vuxna barn och ett barnbarn 

Yrke: Pensionär, f d universitetslärare i företagsekonomi 1970-77, 

verksam vid Stora Enso 1977-2009 

Hobby: Skogen, fotografering, släktforskning 

3

Bättre koll på virkesaffärerna 

med Min Skog 

SCA har tagit fram Min Skog, en ny webbsida för skogsägare som 

säljer och levererar virke till SCA. Genom att ansluta dig till sidan 

blir det enklare att ha koll på dina virkesaffärer – oavsett om du bor 

nära din skog eller långt ifrån. 

När du som skogsägare loggar in på 

Min Skog får du tillgång till alla dina 

kontrakt, du kan se vilka åtgärder som 

är på gång och får en bra överblick över 

skogsekonomin. 

– SCA har lanserat Min Skog för att 

de skogsägare som levererar virke till 

oss ska kunna få en aktuell bild av vad 

som händer efter att kontraktet är skrivet. 

Tanken är att man ska kunna följa 

flödet från avverkning till industri och 

hela tiden veta var virket befinner sig, 

säger Magnus Larsson, som jobbar med 

marknadsutveckling vid SCA Skog. 

Det enda som krävs för att kunna 

använda Min Skog är ett BankID, eller 

en så kallad e-legitimation. Om du inte 

har ett bankID skaffar du det enkelt via 

din bank. Sedan loggar du in på Min 

Skog via www.scaskog.com 

– Vi har startat med att visa virkesaffärer, 

skogsvårdsåtgärder och trans- 

4 

aktioner, det vill säga betalningar som 

är kopplade till skogsägarens kontrakt. 

Sedan har vi långt gångna planer på att 

lägga till kartor och göra det möjligt för 

skogsägare som har en PLUS Plan från 

SCA att se den digitalt via Min Skog, 

säger Magnus Larsson och fortsätter: 

– Det viktigaste är dock att skogsägarna 

får vara med och utveckla Min 

Skog. Vi är därför mycket tacksamma 

för förslag på hur webbsidan kan utvecklas 

och bli bättre. 

Använder du Min Skog och har 

synpunkter eller förslag på 

förbättringar? Vänd dig till din 

virkesköpare eller mejla SCA 

på info.skog@sca.com 

TeMATRäff OM föRyngRIng 

Fredagen den 19 oktober bjuder NorrPlant och Skogsstyrelsen in till tematräff om föryngring 

i ett förändrat klimat. Plats: Bogrundets plantskola, Sörberge. Tid: kl 12.00-16.30. 

På ProgrammeT: 

• Kottplockning i fröplantage. 

• Visning av plantskolan: från frö till leveransklar planta. 

• Risker och möjligheter i ett förändrat klimat. 

• Plantval: trädslag, proveniens och planttyp. 

• Förädlingsvinster i skogen. 

• Deltagarnas frågor och funderingar. 

• Tips: Passa på att ställa frågor till experterna! 

Lunchmacka och eftermiddagsfika serveras. 

Aktiviteter sker både inne och ute. 

Kvinnorna bestämmer 

men männen bygger 

sommarens altan 

en enkäT som Svenskt Trä har gjort bland byggintresserade 

svenskar på hemsidan www.byggbeskrivningar.se visar att 

dubbelt så många kvinnor som män initierar sommarens 

byggprojekt. Däremot är det sju gånger vanligare att männen 

bygger projektet än kvinnan. Altaner och friggebodar 

är populärast att bygga. 

Undersökningens resultat i korthet: 

• 43 procent av byggprojekten initieras av kvinnorna mot 

20 procent som initieras av männen. 

• Vartannat byggprojekt genomförs av mannen (47 procent), 

mot knappt 8 procent som genomförs av kvinnan. 

• För många svenskar är dock sommarens byggprojekt ett 

gemensamt projekt där hela familjen deltar. I 35 procent av 

fallen initieras byggprojekten av hela familjen och i 38 procent 

är det hela familjen som bygger. 

• Nästan varannan byggintresserad svensk (46 procent) är 

beredd att lägga hela semestern och lite till på sitt byggprojekt. 

Lika många (46,5 procent) tänker ägna två-tre 

veckor åt projektet. 

• Av de som svarade på enkäten visste hela 92 procent att 

trä är det enda förnybara byggmaterialet, i jämförelse med 

stål, betong, sten och gips. 

Källa: Svenskt Trä 

anmäl dig senast den 15 oktober till 

www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Kurser-och-traffar/ 

eller Veronica Martinsson, Skogsstyrelsen, telefon 060-55 31 81 

FOTO Berndt-Joel Gunnarsson

norra Sverige är en del 

av världen… 

Såväl den europeiska ekonomin som den amerikanska 

brottas med stora problem. När media domineras av 

nyheter om skuldkriser, nödlån och budgetunderskott 

reagerar många människor med att skjuta upp investeringar 

av olika slag. Effekten blir att efterfrågan på allt 

från bostäder till bilar, tidningar och trycksaker sjunker. 

SCA planerar dock för fortsatta virkesköp från privata 

skogsägare. 

Hösten är av hävd den tid på året då 

virkesmarknaden lever upp efter den 

lugnare sommarperioden. Det är ett 

mönster som till en del lever kvar ända 

från flottningsepoken. Då gällde det 

för virkesköparna att köpa på hösten, 

avverka på vintern och flotta en hel årsförbrukning 

med virke till industrin på 

försommarens högvatten. 

Trots att avverkningar och transporter 

nu rullar på i en betydligt jämnare 

takt, präglas virkesmarknaden 

fortfarande av det stora utbud av 

massa ved som uppstod redan under 

hösten 2011. I norra Sverige har situationen 

dessutom spätts på med betydande 

virkesvolymer från stormen 

Dagmar (Läs mer på sidan 6-7). 

Effektivitet och stor 

marknadsnärvaro 

När det gäller sågtimmer kan luttrade 

exportsäljare från en rad sågverksföretag 

vittna om att det ute i världen 

i huvudsak är köparens marknad. 

– Trots det knepiga marknadsläget 

både för papper, pappersmassa och trävaror 

har SCAs industrier under året 

haft ett högt kapacitetsutnyttjande, säger 

SCAs virkeschef Jörgen Bendz. 

– Vi har en stor fördel i det faktum 

att vi har effektiv industri. Vårt sågverk 

i Bollsta är fortfarande störst i Sverige 

när det gäller producerad volym, och 

vårt sågverk i Tunadal kommer som 

nummer två. Hög effektivitet och stora 

volymer ger låg produktionskostnad. 

Dessutom har SCA en marknadsorganisation 

som gör att vi finns på världens 

alla marknader för skogsprodukter. Det 

innebär att SCA har ett behov av virke 

från skogsägarna även i tuffa tider, fortsätter 

han. 

Inom SCA bedrivs intensivt arbete 

på flera områden som kommer att 

påverka skogsägarna i norra Sverige på 

ett positivt sätt. Ett tydligt exempel på 

detta är den fortlöpande utvecklingen 

av industrin. Trots att Bollsta sågverk 

redan idag är en jätte, pågår en utveck- 

ling mot betydligt större produktion. 

Detta innebär i förlängningen att efterfrågan 

på sågtimmer av tall kommer att 

tryggas för lång tid framöver. 

Högst på önskelistan 

En annan viktig process som pågår 

handlar om att skogsägare som sålt 

virke ska få sin skog avverkad snabbare. 

– Vi jobbar hårt för att sänka våra 

lager av skog som vi köpt av privata 

skogsägare, men ännu inte hunnit 

avverka. När vi nått fram med detta 

kommer å ena sidan skogsägarna att få 

sin skog avverkad med mindre väntetid. 

Å andra sidan får SCA snabbare resultat 

av nedlagt arbete och vi kan även 

få en bättre koppling mellan industrins 

behov och vad vi köper. Det är ren vinst 

för alla inblandade, konstaterar Jörgen 

Bendz. 

Trots en milt sagt haltande världsmarknad 

fortsätter således SCA att köpa 

virke från skogsägare i norra Sverige. 

– SCA har fortfarande behov som 

gör att en del av det virke som köps i 

höst kommer att avverkas redan under 

året. Under sensommaren och början av 

hösten har vi framförallt haft behov av 

gran. Får man som virkeschef dessutom 

önska något, så är det extra bra om det 

är poster som kan avverkas på barmark! 

Rolf edström 

FOTO Per-Anders Sjöquist 

5

6 

Minska riskerna 

– sköt om din skog 

Värsta sorkåret på 40 år, kraf 

tiga angrepp av granbarkborre 

och stormen Dagmar. Skogs 

ägarna har fått vänja sig vid 

många extrema händelser under 

senare år. 

Mer än en skogsägare har börjat tala 

om en kriströtthet. 

– Ja, och vi har också märkt periodvis 

att det funnits en tröghet när det 

gäller att mobilisera skogsägare, som 

exempelvis efter stormen Dagmar i julhelgen, 

säger Anna Marntell, skogskonsulent 

vid skogsstyrelsen i Sundsvall. 

Detta gjorde att en del skogsägare 

kom igång sent med att ta hand om sina 

vindfällen. Men på det stora hela har 

arbetet fungerat bra. 

– Vi har haft ett väl fungerande 

samarbete med alla de stora virkesköparna, 

däribland SCA. Samordningen 

har varit mycket viktig i arbetet 

med att förhindra spridningen av 

granbarkborren, säger Anna Marntell. 

Förutom stormar och barkborrar 

var även sorkskadorna ovanligt många 

efter förra vintern – något som drabbade 

många nyplanteringar. 

– Generellt har sorken minskat 

rejält sedan dess, men i vissa områden 

finns det fortfarande gott om sork. Vi 

har fått rapporter från markägare som 

fått se sina planteringar bli uppätna tre 

gånger, säger Anna Marntell. 

Skogen brukar ses som en trygg 

investering. Finns det anledning att 

ändra på den inställningen efter alla 

”katastrofer”? 

– Man ska i alla fall vara medveten 

om riskerna. En del kan vi påverka 

själva som skogsägare och grundrådet 

är att se till att sköta skogen. Precis 

som när du investerar i aktier bör du 

fundera över din riskaptit och planera 

utifrån det. Och ha en handlingsplan 

om det värsta skulle hända, säger Anna 

Marntell. 

Detta har hänt: 

Anna Marntell, 

skogskonsulent 

vid skogsstyrelsen 

i Sundsvall. 

SORK 

Vintern 2010/2011 bjöd på ett ovanligt 

tjockt, torrt och långvarigt snötäcke. Det 

gav upphov till det värsta sork året på 

40 år, då snön gav sorkarna perfekta 

möjligheter att överleva vintern. Många 

gran- och tallplanteringar blev sorkmat 

och skogsägarna kunde notera allt från 

fläckvisa skador till totalförstörda planteringar. 

Det är framför allt åkersorken 

som härjar och intresserar sig för späda 

plantor – upp till fem år – men den kan 

även ge sig på äldre träd. 

Antalet sorkar kan variera väldigt 

mycket från år till år, ofta med toppar 

vart tredje eller vart fjärde år som sedan 

följs av en kraftig minskning. 

Under den gånga vintern var antalet 

sorkskador betydligt lägre än året 

innan och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) 

spår en fortsatt minskning av 

sorkstammen även kommande vinter. 

GRANBARKBORRE 

De senaste åren har stora angrepp av 

granbarkborre drabbat i stående skog 

i delar av Västernorrland och Jämtland. 

Redan 2009 kom de första rapporterna 

från Medelpad och året efter hade 

angreppen blivit klart mer omfattande, 

även i stående skog. 2011 förklarades 

delar av Västernorrland och Jämtland 

för högriskområde med särskilda krav 

på att ta hand om skadad skog. Området 

utökades i år i Jämtland och Hälsingland. 

Under hösten 2011 var tendensen 

att granbarkborren minskade, beroende 

på gemensamma ansträngningar mot 

granbarkborrens framfart i kombination 

med ett för granen gynnsamt väder. 

Sedan drog Dagmar fram över mellersta 

Norrland med omfattande stormskador 

som följd. Eftersom färska vindfällen 

av gran gynnar granbarkborren 

så blev det återigen ett högriskläge 

med ett omfattande arbete för att få ut 

stormskadat virke i en kamp mot tiden. 

Enligt SLU:s mätningar har den 

svala och regniga sommaren 2012 inte 

varit gynnsam för granbarkboren och 

populationerna har minskat. Det finns 

dock fortfarande granbarkborre i markerna 

och blir det en varm och torr försommar 

2013 kan vi få se hur angreppen 

blossar upp i stor skala igen. 

DAGMAR 

Ett intensivt oväder drog in från väster 

natten till annandagen 2011 och hade 

sitt centrum över mellersta Norrland. 

På sina håll uppmättes de högsta vindstyrkorna 

hittills sedan SMHI införde 

moderna vindmätare i mitten av 1990talet. 

Stormen fällde cirka 5 miljoner 

kubikmeter, främst i Hälsingland, östra

Jämtland och Medelpad. Ett omfattande 

arbete har gjorts under våren och 

sommaren med att inventera skadorna 

och ta hand om det stormfällda virket. 

Skogsstyrelsen satte upp en tidsgräns 

(1 juli i Gästrikland och 15 juli i Västernorrland 

och Jämtland) då allt storm- 

Kraftsamling efter Dagmar 

SCA Skog har mobiliserat en 

rad extra resurser i de värst 

drabbade områdena för att få ut 

det stormskadade virket. Totalt 

har SCA tagit hand om 900 000 

kubikmeter virke efter Dagmar. 

Direkt efter stormen började SCA 

samla resurser i stormområdet i Me - 

delpad och Jämtland. 

– Vi har flyttat både avverkningsresurser 

och personal från andra delar 

av SCAs organisation för att klara av att 

hjälpa alla som drabbas av stormfällningar, 

säger Petter Karltun, produktionschef 

vid Medelpads skogsförvaltning. 

Flyginventeringar 

Redan någon vecka efter Dagmar var 

man igång med att städa upp efter stormen, 

ett arbete som fortsatt under våren 

och sommaren. 

– Vi var snabbt igång med flyginventeringar 

av både vår egen skog och privata 

fällt granvirke skulle vara bortforslat 

ur skogen på grund av risken för granbarkborre. 

Den kalla sommaren gjorde att tiden 

kunde förlängas i ytterligare två veckor. 

Skogsstyrelsen räknar ändå med att det 

finns vindfällen kvar ute i skogen, bland 

marker. I det första skedet under vintern 

prioriterade vi att hjälpa de privata, mindre 

skogsägarna medan våra egna marker 

med bättre vägnät fick vänta. 

Gran prioriterat 

Alla avverkningar i stormområdet har 

koncentrerats till stormfälld skog och 

det har tyvärr även gjort att markägare 

med oskadad skog har fått skjuta på sina 

avverkningar tills senare. Granvirket har 

haft högsta prioritet på grund av riskerna 

för angrepp av granbarkborren. Totalt 

Petter Karltun, 

produktionschef 

vid Medelpads 

skogsförvaltning. 

annat beroende på att alla skogsägare 

inte gått över sina fastigheter efter stormen. 

Thomas ekenberg 

har SCA avverkat cirka 900 000 kubikmeter 

stormfällt virke. 

– Det blev stressigt under sommaren 

då många skogsägare var sent ute med att 

upptäcka sina vindfällen. Arbetet tar lite 

längre tid och det sliter lite mer på maskinerna 

än vid normal avverkning, men på 

det stora hela har arbetet flutit på väldigt 

bra, sammanfattar Petter Karltun. 

Under hösten fortsätter arbetet med att 

städa upp i gallringar. 

Var uppmärksam 

Petter Karltuns råd till skogsägarna är att 

vara fortsatt uppmärksam på sin skog. 

– Se gärna över bestånden under 

hösten. Risken finns att fler träd har tippat. 

Kolla också angrepp från granbarkborre. 

Särskilt hyggeskanter, nygallrade 

bestånd och riktig gamla bestånd är 

känsliga. Kontakta gärna våra virkesköpare, 

vi gör självklart allt vi kan för 

att hjälpa till, säger han. 


FOTO Per- Anders Sjöquist 

7

FOTO Henrik Nordenhem, SLU 

FOTO Claes Hellqvist, SLU 

Liten risk för 

sorkskador 

Två kalla och snörika vintrar i rad som sammanföll 

med en sorkstam på uppgång. Det bäddade för 

omfattande skogsskador efter vintern 2010/2011. 

Alla tecken tyder dock på att det inte blir sorkår 

under de kommande två åren. 

Det har gått dåligt för granbarkborren att föröka 

sig. Men den har fått sällskap av en annan skadegörare. 

Det är två av resultaten i den studie som 

gjorts på SCAs marker i Västernorrland. 

8 

För att få bättre kunskap om utbrottet 

av granbarkborre har Sveriges 

Lantbruksuniversitet, SLU, tillsammans 

med SCA, genomfört undersökningar 

av dödade träd vårvintern 2011 och 

2012. Studien har letts av professor 

Martin Schroeder. 

– Granbarkborren har haft svårt 

att föröka sig. Det ser vi både i årets 

och förra årets undersökning av dödade 

Åkersorken gillar öppna ytor med 

mycket gräsvegetation – som är sorkens 

normala föda. Den gillar också snö, särskilt 

om det blir en vinter med ett långvarigt, 

torrt och tjockt snötäcke då den kan 

röra sig under snön. Däremot gillar den 

inte de vintrar som varit vanliga under 

slutet av 1900-talet, med lite snö där det 

fryser och töar om vartannat. 

– Normalt kalasar inte sorken på tall 

eller gran, men när sorkarna blir många 

blir även unga skogsplantor som de ringbarkar 

en del av födan, berättar Birger 

Hörnfeldt, professor vid SLU i Umeå. 

Norrland drabbat 

Efter vintern 2010/2011 kunde ovanligt 

många skogsägare rapportera om 

sorkskador. Flest rapporter fick Skogsstyrelsen 

från de fyra nordligaste länen. 

Men redan vintern efter minskade antalet 

smågnagare kraftigt. 

– Populationen varierar i en cykel på 

tre-fyra år. Att det blev en så kraftig tillväxt 

berodde på två gynnsamma vintrar 

i rad samtidigt som stammen var på väg 

uppåt i sorkcykeln, säger Birger Hörnfeldt. 

Under 60- och 70-talen var det ganska 

vanligt med återkommande sorkskador, 

men under de senaste årtiondena 

har populationen, och därmed 

skadorna, minskat kraftigt. 

– Populationen har minskat men 

Birger Hörnfeldt, 

professor vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet. 

mönstret är detsamma med regelbundna 

cykler, även om topparna blivit lägre. 

Nästa topp 

Birger Hörnfeldt räknar med att antalet 

smågnagare kommer att vara fortsatt 

lågt även under nästa år. 

– Nästa topp blir förmodligen vintern 

2014/2015. Får sorken en gynnsam 

vinter kan det leda till att vi får se en 

ökning av skogsskadorna. 

Ett sätt att minska riskerna kan vara 

att undvika att plantera nytt under de 

år sorkstammen är på topp. På SLUs 

hemsida finns trender och prognoser för 

smågnagare. 

– Det finns även indikationer på att 

sorkarna föredrar skogsplant som är 

framdrivna på plantskola framför de 

som självsås. 


Granbarkborren har fått sällskap 

träd. Detta bör leda till ett minskat antal 

dödade träd i förlängningen, säger han. 

Dubbelt angrepp 

En iakttagelse är att granbarkborren har 

fått sällskap av en annan skadegörare; den 

större dubbelögade bastborren. Många av 

träden var angripna av båda arterna. 

– Tidigare har vi ansett att den 

dubbelögade bastborren har svårare 

att döda träd och i huvudsak utnyttjar 

redan försvagade träd. Men i det här fallet 

vet vi inte riktigt hur de två arterna 

samverkar. En skillnad är också att bastborren 

inte utnyttjar vindfällen och lig- 

FOTO Julio Gonzalez, SLU 

Martin Schroeder, 

professor vid 

Sveriges Lantbruksuniversitet. 

gande färska träd – så den gynnas inte 

av stormar, säger Martin Schroeder. 

Liten nytta 

Årets undersökning bekräftar också 

förra årets resultat att få granbarkborrar 

övervintrar under barken i de stående 

dödade träden. 

– Att vinteravverka dödade träd gör 

därför liten nytta ur ett bekämpningsperspektiv. 

Dessutom stannar huvuddelen 

av granbarkborrens fiender kvar 

och övervintrar under barken, så i stället 

riskerar man att de försvinner ut ur 

skogen med avverkade träd. 

Hur angrepp från granbarkborren 

kommer att utvecklas beror till stor del 

på trädens motståndskraft, och därmed 

vädret, påpekar Martin Schroeder. 

– Skulle det bli en torr och varm 

sommar kan skadorna i värsta fall öka 

i omfattning. Sedan beror det förstås 

också på i vad mån vindfällen från stormen 

Dagmar legat kvar i skogen över 

sommaren. 


FOTO Jenny Svennås-Gillner, SLU

skogens hjältar 

Minister Med 

tro pÅ skogsBYgderna 

Din Skog har under det senaste året under temat ”Skogens hjältar” 

belyst regeringens satsning ”Skogsriket” som syftar till att skapa 

arbetstillfällen med utgångspunkt i Sveriges vidsträckta skogsbygder. 

Våra läsare har mött en lång rad företagare som alla bidrar just till 

att skapa jobb med skogsresursen som bas. 

I denna avslutande artikel möter vi landsbygdsminister Eskil 

Erlandsson och tar del av hans syn på resursen skog. 

Några av de företagare som medverkat i artikelserien har passat 

på att skicka med frågor som de vill att ministern svarar på. 

9


10 

• Hela skogsnäringen inklusive 

Skogsstyrelse och andra beslutsfattare 

beskrevs under våren av 

Dagens Nyheter som hänsynslösa, 

kortsiktiga, korrumperade och allmänt 

hemska. Titeln på artikelserien 

var ”Skogen vi ärvde”. 

Hur ser du på hur det svenska 

samhället nyttjat skogen vi ärvde, 

genom tiderna och i dag? 

– Jag måste säga att vi har förvaltat 

arvet väl. Vår skogsresurs är större 

och kanske viktigare än någonsin. 

Under 1800-talet var Sverige ett av 

de fattigaste länderna i Europa. När 

vi reste oss ur den bottenligan var ett 

långsiktigt nyttjande av skogarna ett 

av de viktigaste stegen. Redan för 

drygt hundra år sedan formulerades 

de bärande principerna i skogsvårdslagen 

och sedan dess har kraven på 

återväxtåtgärder och att vi inte ska 

avverka mer än det växer, legat fast. 

Skogen har till stor del skapat välståndslandet 

Sverige. Idag är vi ett av 

de rikare länderna, men resursen skog 

är fortfarande en bärande del av vår 

ekonomi. Sverige är ett till ytan stort 

land med en vidsträckt landsbygd. En 

stor del av livskraften i dessa områ- 

den skapas genom att skogsbruk och 

förädling genererar arbetstillfällen i 

alla led från skogsvård via avverkning 

och transporter till olika typer 

av vidareförädling. 

Skogsvårdslagen är väl förankrad 

och jag törs rakt upp och ned säga 

att skogsägare, med få undantag, vill 

lämna efter sig något som är minst lika 

bra som det de tog över. 

• Vissa av de traditionella skogsindustriprodukterna 

har det tufft i 

det digitala samhället. Hur ser du 

på skogen som resurs i framtiden 

– är den en råvarubas eller kommer 

den i huvudsak att fylla andra 

funktioner? 

– Framåt sett tror jag på en ökad 

användning av biomassa från skogen. 

Vi ser redan att vi köper kläder med 

viskos och att det på många platser 

går att tanka bilden med diesel som 

tillverkats av tallolja. Det satsas stora 

resurser på utveckling och innovation 

med inriktning mot nyttjande av 

biomassa. De europeiska 20-20-20målen* 

driver på mot ökad användning 

av förnybar energi och där är 

biomassan en viktig del. I den pro- 

cessen kan man konstatera att det 

finns väldigt mycket biomassa i norra 

Europa och det underlättar för oss att 

nå målen. 

Jag tycker också att man ser att 

arkitekter intresserar sig mer och mer 

för hållbart byggande, och därmed 

också för trä som byggnadsmaterial. 

För att underlätta för utveckling på 

det området har vi i Sverige ändrat på 

gamla regler som av brandskyddsskäl 

förbjöd byggandet av höga hus i trä. 

Vi stöttar forskning och innovation 

som handlar om träanvändning 

genom att dela ut pengar till 

olika projekt, framför allt sådana som 

drivs av mindre aktörer som kan ha 

svårt att få fram kapital. Pengarna 

kan sökas hos Skogsstyrelsen som 

också är den myndighet som fördelar 

dem. Eftersom medlen inte kan räcka 

till alla, fördelas de enligt principen 

”bästa möjliga utväxling i form av 

arbetstillfällen”. 

* Målet innebär att EU ska uppnå 

20 % förnybar energi, 20 % mindre 

utsläpp av växthusgaser och 20 % 

energieffektivisering fram till år till 

2020. 

” Framåt sett tror jag på en ökad 

användning av biomassa 

från skogen.”

peter FredMan, professor i 

eko-turism vid Mittuniversitetet, 

Östersund: 

• Hur ser du på samhällets möjligheter 

att stödja utvecklingen av 

naturturism, och då inte minst vad 

gäller förenklade regelverk, infrastruktur 

i glesbygd och kapital för 

investeringar hos små företag? 

– Regelverken intresserar regeringen 

väldigt mycket. Vi har en övergripande 

ambition att förenkla för företagen 

och skapa ett regelverk som inte medför 

onödig administration. Det är sär- 

skilt viktigt för de små företagen. Där 

innebär tid som man ägnar åt myndighetskontakter 

ofta att produktionstid 

går förlorad. 

Regelverket inom mitt ansvarsområde 

har under senare år förenklats 

med 37 procent. Det tidigare 

målet var 25 procent och vårt nya 

mål på området är 50 procent. 

Ett tydligt exempel på detta är vår 

satsning på ”En väg in” för skogsägare. 

Tidigare har skogsägare ibland 

tvingats ha kontakter med mer än 

tiotalet olika myndigheter. Nu är det 

meningen att det ska räcka med sek- 

FOTO Fredrik Herrlander 

torsmyndigheten – Skogsstyrelsen. 

Vid behov ska sedan Skogsstyrelsen 

sköta kontakterna med andra myndigheter 

som kan vara berörda, till 

exempel Länsstyrelse, Länsantikvarie, 

militära myndigheter och andra. 

Den processen är igång och modellen 

kommer att börja fungera i takt 

med att Skogsstyrelsen får bitarna på 

plats. 

När det gäller besöks- och upplevelseföretagen 

så vet vi att det finns 

en stor potential. De stadsboende 

svenskarna vill gärna besöka landsbygden 

och det vill även besökare från 

andra länder. Till min glädje visar olika 

studier att många vill komma ut och 

genom till exempel boende, mat och 

lokal kultur uppleva något genuint. 

För att underlätta utveckling på 

det området ger vi stöd till bildandet 

av ”Attraktiva regioner”. Det innebär 

att Näringsdepartementet tillsammans 

med Visit Sweden hjälper olika 

företag i en region att samverka, så 

att man tillsammans kan erbjuda det 

besökarna efterfrågar på olika områden 

som transporter, boende, mat och 

upplevelser. 

Den utveckling som vi ser på det 

här området är positiv och väldigt 

viktig. Ett nyskapat halvtidsjobb kan 

vara av stor betydelse i en bygd. 

FOTO PhotoDisc 

11


FOTO Bosse Lind 

12 

Helena lÄnta, Sapmi 

Ren & Vilt, Jokkmokk: 

• På en yta som trots allt är ganska 

begränsad ska både skogsbruk, 

vindkraft, gruvor, vattenkraft, turism 

och rovdjur rymmas. Mitt i detta 

ska även rennäringen få plats att 

utvecklas. Finns det någon tanke 

på hur detta ska gå till? 

– Jag tror mycket på det goda samtalet. 

Med det menar jag att intressemotsättningar 

mellan näringar som 

ska samsas på samma mark, eller 

mellan näringar och andra grupper 

i samhället, ofta kan lösas genom att 

man på allvar pratar med varandra 

om problemen och försöker att hitta 

lösningar. För att man ska lyckas med 

det måste man skaffa insikt och förståelse 

för varandras verksamheter 

och behov. Som jag sa förut är Sverige 

ett stort land, ett av de största inom 

EU, och samtidigt glest befolkat. Det 

bör finnas plats för allt, även om alla 

verksamheter inte kan bedrivas samtidigt 

överallt. 

Britta Jonsson, Tree Hotel, 

Harads: 

• Vad anser du vara de viktigaste inci- 

tamenten för en levande landsbygd? 

JoHan gradin, Östanbäcks 

Timmerhus, Junsele: 

• För att hålla liv i de små byarna i 

Norrlands inland krävs skola, vård 

och affärer. Utan samhällsservice 

är det svårt att få den kompetens 

som krävs för att skapa nya jobb. Hur 

ser du på den ekvationen? 

– Den faktor som överskuggar allt är 

tillgången till arbete. Människor flyttar 

ofta dit de kan få jobb. För hundra 

år sedan flyttade en stor del av Sveriges 

befolkning till USA för att de inte 

kunde hitta arbete och försörjning 

här hemma. 

Vikten av arbetstillfällen är också 

bakgrunden till landsbygdsdepartementets 

satsningar på Matlandet 

Sverige och Skogsriket Sverige. Det 

går att skapa fler jobb på landsbygden. 

När det gäller jobb med utgångspunkt 

i skogen finns det stora möjligheter 

att skapa arbetstillfällen vid 

sidan av produktionen av skogsråvara. 

Jag tänker på olika typer av 

upplevelser, turism, fiskodling och 

andra verksamheter. 

FOTO Olle Melkerhed 

FOTO Erland Segerstedt

ann-kristine Vinka, 

turistentreprenör och tillväxtchef 

i Arvidsjaurs kommun: 

• Hur tycker du att man bör gå till 

väga för att säkerställa att Inlandsbanan 

nyttjas fullt ut för både 

turismutveckling och godstransport 

för att därmed avlasta den kraftigt 

nyttjade Stambanan? 

– För mig och centerpartiet är det väldigt 

viktigt att det finns en infrastruktur 

överallt även för den som inte har 

bil. Nu är ju infrastrukturfrågorna 

nationella och inte viktiga bara för 

landsbygden. De handläggs av infrastrukturministern, 

men både landsbygds- 

och näringsdepartementet är 

också engagerade i dessa frågor eftersom 

de har stor betydelse för företagens 

situation. 

TexT Rolf edström 

FOTO Stefan Bohlin 

FOTO Erland Segerstedt 

” För mig och centerpartiet är det väldigt 

viktigt att det finns en infrastruktur överallt 

även för den som inte har bil.” 

13

I början av januari startade en skogmaskinförar 

utbildning i Ånge där SCA Skog var en av ini 

tiativtagarna. När den 20 veckor långa utbildningen 

var slut hade sju av de åtta eleverna fått 

jobb. 

– Jag är mycket glad över utbildningens 

goda resultat och hoppas att denna typ av 

utbildning är något som vi kan fortsätta med i 

framtiden, säger Magnus Wikström vid Medelpads 

skogsförvaltning. 

14 

framgångsrik 

skogsmaskinförarutbildning i 

Skogsmaskinförarutbildningen i Ånge resulterade i att sju av de åtta deltagarna fick 

jobb på en gång. 

Det har under en lång tid varit brist på 

maskinförare i skogsbranschen. 

Härom året gjorde därför SCA 

Skog en enkätundersökning bland sina 

av verkningsentreprenörer där de fick 

svara på frågor om hur de såg på behovet 

av maskinförare då, och vilken efterfrågan 

de trodde skulle finnas i framtiden. 

– Svaren från enkäterna visade att 

behovet av maskinförare kommer att 

öka med åren. Med svaren som underlag 

tog vi kontakt med Arbetsförmedlingen, 

som i sin tur hänvisade till kommunen, 

berättar Magnus Wikström och fortsätter: 

– Eftersom Ånge kommun under en 

tid varit drabbad av en del nedläggningar 

kontaktade vi dem för att lägga fram förslaget 

om en yrkesutbildning för skogsmaskinförare. 

Samverkan 

Magnus fick kontakt med Sten-Ove Danielsson, 

kommunalråd i Ånge kommun. 

– När vi fick frågan av SCA Skog 

såg vi en bra möjlighet till att skapa nya 

arbetstillfällen i regionen, samtidigt som vi 

skulle kunna stärka banden med lokala 

företag och aktörer, berättar Sten-Ove. 

Upplägget var att SCA Skog skulle 

bistå med kontakten till arbetsmarknaden, 

utbildningsområde samt övningsmaskiner, 

medan Ånge kommun skulle 

ordna med lärare, lokaler och andra 

praktiska delar runt utbildningen. Sedan 

skulle entreprenörer i området ställa upp 

med praktikplatser. 

– Kommunen gjorde verkligen ett 

kanonjobb. Det var bland annat de 

som skötte upphandlingen av utbildare, 

som blev Alfta Skogstekniska, och 

arbetet med att göra utbildningen studiemedelsberättigad, 

förklarar Magnus 

Wikström. 

Den 20 veckor långa utbildningen 

skulle starta i november 2011, men på 

grund av det stora antalet sökande flyttades 

kursstarten till januari 2012. 

FOTO Per-Anders Sjöquist

ånge 

FOTO Alfta Skogstekniska 

”När vi fick frågan av SCA Skog såg 

vi en bra möjlighet till att skapa nya 

arbetstillfällen i regionen, samtidigt som vi skulle 

kunna stärka banden med lokala företag och aktörer.” 

– Det är alltid svårt att veta vilket 

intresse som finns när någonting nytt 

ska börja. Efter en informationsträff i 

oktober fick vi en hint om att det fanns 

ett stort intresse, men att så många av 

dem som var där skulle söka gjorde mig 

mycket positivt överraskad, säger Sten- 

Ove Danielsson. 

Utbildningen lockade 45 sökande 

och när alla ansökningar var inlämnade 

återstod det svåra jobbet att gallra fram 

de åtta mest lämpade personerna. 

– För att vi skulle vara säkra på att 

de antagna skulle klara av arbetsuppgifterna 

lade vi stor vikt i urvalsarbetet. Vi 

hade ett nära samarbetet med Johnny 

Dahlqvist från Dahlqvist Skog i Östavall, 

som är den entreprenör som ställt 

upp mest för att få till denna utbildning, 

säger Magnus Wikström. 

Högt tempo 

När utbildningen väl startade var det 

full fart redan från dag ett. De första 

veckorna var det teorigenomgångar, då 

lärarna gick igenom allt från hydraulik 

till datasystem. Därefter var det dags för 

de praktiska övningarna. 

– Eftersom vi bara hade åtta elever 

kunde vi hålla ett högre tempo än vanligt. 

Vi på Alfta Skogstekniska har lång 

erfarenhet av att utbilda maskinförare 

och våra lärare är otroligt duktiga. Tillsammans 

med Johnny Dahlqvist tror jag 

att eleverna fick en bra blandning mellan 

skola och arbetsliv, säger Lasse Larsson, 

vd för Alfta Skogstekniska. 

Att varva teori med praktik var också 

ett upplägg som eleverna uppskattade. 

– Jag tycker upplägget fungerade 

mycket bra eftersom man fick chansen 

att testa de nya kunskaperna i både 

skogsmaskinssimulatorn och riktiga 

skogsmaskiner under praktikperioden. 

Vi fick ett bra stöd från både lärarna och 

de personer som hjälpte oss under praktikperioden. 

Om man ville köra skogsmaskinen 

på en kväll eller en helg var det 

inga problem, säger Marcus Beldt, en av 

eleverna som numera är anställd i ett av 

de avverkningslag som SCA Skog har i 

Medelpad. 

När utbildningen var klar och de 

åtta eleverna tog sin efterlängtade exa- 

Nya skogsmaskinförare. Från vänster: Per Bergström, Magnus Beldt 

Karlsson, Johan Badman, Simon Forsberg, Björn Nelltoft och Peter 

Gradin. Instruktörer: Ronny Sahlin, Arne Sjögren och Åke Jonsson. 

Sten-Ove Danielsson, kommunalråd i 

Ånge kommun, blev positivt överraskad 

över det stora antalet sökande till 

maskinförarutbildningen. 

men stod det klart att nästan alla fått 

jobb. 

– Samarbetet mellan de fyra aktörerna 

Alfta Skogstekniska, Ånge kommun, 

SCA och Dahlqvist Skog skulle jag 

vilja kalla för ett skolboksexempel. Jag 

har under mina 20 år aldrig varit med 

om ett sådant lyckat samarbete och att så 

många elever har fått jobb direkt, säger 

Lasse Larsson. 

Framtiden 

Hur framtiden för utbildningen ser ut 

är svårt att svara på i dagsläget. Efterfrågan 

på maskinförare kommer inte att 

minska, utan det är snarare tvärtom. 

– Just nu håller vi på att utvärdera 

vad som var bra och vad som eventuellt 

kan förbättras i framtiden samt hur 

det går för eleverna. Vi måste också försöka 

få ett grepp om hur arbetsmarknaden 

och efterfrågan kommer att se ut 

framöver, säger Magnus Wikström och 

avslutar: 

– Samarbetet med Ånge kommun 

har fungerat mycket bra. Om fler kommuner 

skulle visa samma engagemang 

och intresse för utbildningen skulle det 

kunna möjliggöra att liknande utbildningar 

kan genomföras på andra platser 

i norra Sverige, för att på så sätt skapa en 

bra och långsiktig balans på arbetsmarknaden. 

Joakim Wittek 

FOTO Per Helander 

15

det Är i BörJan Det är i början aV Juni 

av juni och våren har anlänt till de finsk-ryska 

gränstrakterna. Jag och min farbror har slagit följe och besöker 

en av de finska entreprenörer som hyr ut gömslen till 

fotografer som vill fånga björnar, vargar och järv på bild. Vi 

har avsatt tre dygn och förhoppningarna är stora att lyckas. 

I området finns tre gömslen och vi anländer till ett av dem 

kl 17 på eftermiddagen och kommer att sitta här till morgonen, 

runt 14 timmar. Nätterna är ljusa och det är på natten 

som djuren är aktiva. Vi sitter förväntansfulla och stirrar på 

en grisåtel som ligger utlagd framför gömslet. 

Natten förflyter, men alla djur lyser med sin frånvaro. Vi 

tänker ta nya tag nästa natt. 

16 

På spaning 

efter björn 

Björnfritt 

Under dagen laddar vi upp för ett nytt försök och när kvällen 

kommer provar vi ett nytt ställe där gömslet är en gammal 

husvagn. 

Mitt i natten ser jag en brun skugga hoppa mellan trädstammarna 

och pulsen stiger. En järv dyker upp på arenan 

och börjar slita stycken ur åteln som den sedan gömmer 

undan i skogen för att ha som förråd när födan tryter. Den 

stannar en dryg timme för att sedan hoppa vidare medan 

björnarna lyser med sin frånvaro. 

Nästa natt byter vi plats och mönstret upprepar sig – inga 

björnar visar sig. Vår guide förklarar att under björnarnas 

brunstperiod följer hanarna honorna för att få para sig. Det 

innebär att om inga honor finns i närheten så finns heller inga 

hanar på plats. 

Han tycker vi ska göra ett nytt försök nästa vår – och det 

är just vad vi gör, så lätt ger vi inte upp. 

Historien upprepar sig 

Ett år har förflutit och vi är på plats igen. Om fyra dagar 

är det pingstlördag och jag har lovat att vara hemma över 

helgen. Historien upprepar sig, inga björnar under de tre 

första nätterna. Egentligen ska vi vara på väg hem nu men en 

fotograf som satt i ett annat gömsle hade björnar omkring 

sig stora delar av natten. Efter en stunds övervägande stan-

nar vi en natt till och säger att vi måste åka hem direkt på 

morgonen. 

Nu sitter vi på en liten höjd och har ett vackert myrlandskap 

framför oss. Kvällen är lugn och inga djur visar sig. 

Tystnaden bryts 

Efter fyra timmar, runt halv tio på kvällen, bryts tystnaden av 

ett kraftigt flåsande bakom gömslet. Vi formligen flyger mot 

kameran och fotogluggarna och samtidigt rundar en björnhona 

vår utsiktsplats med en stor mörk björnhanne i hälarna. 

Adrenalinet flödar till och kameraslutarna börjar smattra. 

Björnhonan rusar fram till åteln och börjar slita loss köttstycken 

som hon äter med god aptit. Hanen fortsätter med 

sitt flåsande och cirkulerar runt honan som ett ånglok. Hans 

andedräkt syns i den svala vårkvällen när han grenslar en 

ung tall som går av i hans försök att märka revir. Beteendet 

fortgår men efter en dryg halvtimme springer honan in i 

skogen med den flåsande björnhannen efter sig. 

Vi sjunker ner i våra stolar och konstaterar lugnt att björnarna 

gett sig av och att deras parningsbestyr fortsätter på 

någon annan plats. 

Ett vackert kvällsljus infinner sig över myren – då händer 

det otroliga. 

Vildmarksstämning 

Björnhonan kliver fram längre bort på myren med hanen 

i släptåg. De går lugnt runt varandra och plötsligt släpper 

honan till och parningen är ett faktum. En flock med sångsvanar 

flyger förbi med den rosa kvällshimlen som fond och 

trumpetar – vildmarksstämningen förstärks ytterligare. 

Under akten, som pågår i en halvtimme, uppenbarar sig 

en tredje björn. Det är en liten hanne som nyfiket ställer sig 

på bakbenen i bakgrunden och betraktar de två i älskogen. 

Den större hannen blänger på sin åskådare som genast rusar 

iväg för att inte hamna i slagsmål. 

Dimmorna stiger över myren i skymningen och björnarna 

avslutar parningen. 

På morgonen styr vi kosan hem igen, glada och med 

många nya bilder i bagaget. Trägen vinner alltid. 

TexT OCH FOTO Peter Lilja/N 

” Efter fyra timmar, runt halv tio på kvällen, 

bryts tystnaden av ett kraftigt flåsande 

bakom gömslet.” 

17

18 

Möte Med BJörn 

– Lasse vet hur det känns 

Många är rädda att stöta på en björn när de 

promenerar i skogen. Men Lasse Björngrim, 

som har mött 14 björnar i Norrbotten, tycker 

att rädslan är överdriven. 

– De är skygga djur som egentligen bara gör 

utfall mot jägare eller om man råkar hamna 

mellan honan och hennes ungar. Och så 

förstås om man har otur och trampar in i 

idet. Ingen blir väl glad av att bli väckt.

Vi har åkt från Boden fem mil norrut till 

Harads. I byn med 600 invånare finns 

det mesta – skola, dagis, affär, bibliotek, 

vårdcentral, systembolag, kafé, restaurang. 

Och massor av björnar. 

En dag sprang en björn på vägen 

bland bilisterna som var på väg till sina 

jobb i Boden. En man som just hade blivit 

klar med att trava sin ved fick se hur 

en björn rev ner allt för att komma åt 

ett getingbo. Förra sommaren klev en 

björnhona med en unge in på en villatomt 

för att studera en påfågel. 

Blåbär bäst 

Lasse Björngrim arbetar som marknadschef 

på Svantes vilt och bär i Harads. 

Företaget köper upp de flesta björnar 

som skjuts i Norrbotten. I år får 90 björnar 

skjutas fram tills de går i ide i slutet 

av oktober. 

I mitten av april kommer de ut från 

vintervilan. Då jagar de ren- och älgkalvar 

på den hårda skaren. Under sommaren 

går de över till sin favoritmat i 

skogen – hjortron, blåbär, kråkbär, hallon 

och lingon. Vid älgjakten på hösten 

äter de resterna från slaktplatser. 

– Björnar älskar de söta bären, särskilt 

blåbär. Det är precis som i visan 

”Mors lilla Olle”. Konstigt nog blir de 

här stora djuren tjocka av bär som bygger 

upp deras fett inför vintervilan. De 

gillar också myrstackar, getingbon och 

får de tag på honung i bikupor är lyckan 

gjord, berättar Lasse Björngrim. 

Björnmöten 

Precis som Lasses efternamn antyder 

är han mycket intresserad av björnar. 

Han har sett fler björnar i Sverige, 14 

stycken, än under sina många resor till 

Alaska och ryska Kamtjatka. 

Första gången var på 80-talet. En 

kompis ringde och berättade att han 

hade tre 2-åriga ungar på gården. 

– Jag trodde att det var ett skämt, 

men åkte ändå dit med en kamera i varje 

hand. Jag gick närmare och närmare för 

att få bra bilder tills jag bara var några 

meter från dem. Då började de vråla, 

men sedan försvann de till skogs. 

En annan gång var han och körde 

hundspann med sina Siberian huskys 

när hundarna blev helt vilda och sprang 

in mot skogen. 

– Vagnen som jag stod på fastnade i 

en stubbe och då ser jag plötsligt hur 

en björn står och tittar på oss, men den 

lufsade bara lugnt i väg. 

Senaste mötet var på midsommardagen 

i år. En björn dök upp på vägen 

när han körde motorcykel några kilometer 

utanför Harads. 

Tufft för ungarna 

De senaste 20 åren har antalet björnar i 

Sverige tredubblats till cirka 3 000 – trots 

att små björnungar har en tuff tillvaro. 

Honorna måste skydda dem från främmande 

hanar som dödar ungarna för att 

kunna skaffa en ny kull med honan. Inte 

förrän ungarna är två och ett halvt år 

lämnar hon dem. För att vara taktisk 

parar sig honorna med många hanar så 

att flera ska tro att de är pappor till ungarna 

och därför lämna dem i fred. 

Samtidigt som björnarna blir fler 

ökar också antalet berättelser om möten 

med björn i skogen. Många har blivit 

rädda för att ta en vanlig skogspromenad 

eller åka ut till stugan när de har sett 

björnspillning i skogsbrynet. 

Lasse Björngrim tycker att människor 

inte behöver vara så rädda för björnar. 

Bara två människor har dödats av 

björn i Sverige under 100 år. 

– Det gäller att inte springa i väg 

utan prata högt och backa långsamt 

därifrån om man stöter på en björn i 

skogen. Annars kan jaktinstinkten triggas 

i gång. Ibland gör de skenutfall och 

då kan man vifta med armarna och 

ställa sig på en sten för att göra sig stor. 

Om björnen ändå skulle attackera ska 

man lägga sig platt mot marken och 

skydda nacken genom att hålla händerna 

knäppta över den. 

Respekt 

Lasse Björngrim har aldrig varit rädd 

när han har träffat björnar i Sverige. 

Däremot har han stor respekt för grizzly 

i Alaska och jättebjörnarna i Kamtjatka. 

De är samma art som brunbjörnarna 

i Sverige, men är mycket större 

eftersom de lever på den proteinrika 

laxen som det finns gott om där. I stället 

för 300 kilo, som de svenska björnarna 

väger, kan de väga ända upp till 

900 kilo. När Lasse Björngrim har 

rest i Kamtjatka har den ryske guiden 

haft med sig gevär för att kunna 

skrämma bort björnar om de blir för 

närgångna. 

– Var femtionde invånare där är 

björn och där händer det förstås mycket 

mer. Farligast är honor med ungar och 

gamla hanar som har börjat få dåliga 

tänder och är hungriga och vresiga. 

I Alaska accepteras björnarna som 

en del av samhället och tjuvskyttar straffas 

med höga böter. I staden Anchorage 

med 238 000 invånare bor det 500 björnar 

i själva tätorten. 

– Där har de ett annat förhållningssätt 

till björnar. Det blir inte samma 

panik som om en björn tippar en soptunna 

i Sverige. 

TexT Ann-Katrin Öhman 

FOTO Tomas Bergman 

19

20 

Drömmen om liv på landet 

blev storföretag 

Pelle Sallin har fortfarande kvar utlåtandet från produktionsrådgivaren som skulle hjälpa 

honom och hustrun Lisa när de i början av 1970-talet köpt en gård i jämtländska Nälden. 

På papperet står det att gården är för liten och skulderna för stora för att det ska gå 

vägen. Formuleringarna kanske också påverkades av att paret Sallin var gröna-vågare 

som flytt storstan i Göteborg för ett liv på landet. 

Idag är Pelle & Lisa ett av landets största äggföretag, deras gård har vuxit till sig 

dramatiskt och deras skogsbruk är uppmärksammat och belönat. 

– Tänk så konstigt det kan bli, säger Pelle med en klurig glimt i ögat.

Drömmen Om liv 

på lanDet blev 

stOrföretag 

dagens nYHeter pucklade i våras 

på det svenska skogsbruket så det stod 

härliga till. Tidningens kulturredaktion 

förfasade sig över att skogsägare har 

rätt att hugga ner sin skog och menade 

att skogsägare, forskare, politiker och 

andra aktörer utgör en suspekt sammansvärjning. 

När dammet lagt sig var det Pelle 

Sallin i Nälden, Skogsstyrelsens generaldirektör 

och landets skogliga forskningselit 

som i debatt artiklar gav en mer 

balanserad motbild. 

Den unge lärare som 1974 lämnade 

Göteborg för ett liv på landet hade med 

åren fått ett så starkt engagemang i skogsbruket 

att han både fått föreningen Skogens 

utmärkelse silverkvisten, och självförtroende 

nog att sticka ut hakan och 

säga vad han tycker. Så var det nog inte 

i början. 

Ingen annan ville ha gården 

– När vi köpte vårt hemman i Nälden 

var det rätt nergånget. Vi kunde köpa det 

eftersom ingen annan ville ha det, berättar 

Pelle. 

Till gården hörde 87 hektar skog 

och 800 hönor. Varken läraren Pelle eller 

sjuksköterskan Lisa hade några kunskaper 

om skogsbruk eller äggproduktion. 

Tanken var att de båda skulle bo på 

landet och arbeta i sina ordinarie yrken. 

Snart fyra decennier senare står deras 

familjekoncern på fem ben: egen äggproduktion 

med cirka 18 000 hönor, 

äggpackning och distribution för tio 

gånger så många, det egna skogsbruket 

som vuxit i samma takt som äggproduktionen, 

en egen skördargrupp 

samt ägande i företaget Fria Skog som 

arbetar med skogsförvaltning och virkeshandel. 

Fantastisk resa 

– Lisa och jag har fått göra en fantastisk 

resa och nu är även våra söner med 

familjer engagerade i verksamheten. Jag 

hade aldrig sett en motorsåg när vi startade. 

Min stora talang är nog att jag är 

duktig på att fråga och på att läsa. Dessutom 

har jag lagt mycket tid på att titta 

på skog, studera hur den växer, och att ta 

reda på varför. 

Det stora engagemanget har under 

åren lett till otaliga samtal med skogsvårdskonsulenter, 

forskare, tjänstemän i 

skogsföretag och andra människor med 

kunskaper i ämnet skog. 

– Nästan alla svarar på frågor och 

vill gärna berätta vad de vet. Själv har 

jag försökt att hitta den kunskap som 

finns och använda den i vårt skogsbruk. 

Det finns ju fantastiskt mycket 

kunskap om vardagsskogsbruket. En 

bok som givit mig mycket är ”Skog i 

förändring” av Stig Hagner. 

Frågandet och letandet efter kunskap 

har gjort att familjen Sallins 

skog ser lite annorlunda ut än många 

andra. 

Dagens skogsbruk får oförtjänt kritik. Man 

pratar om rödlistade arter i skogen, men 

de flesta av de arterna hör inte hemma i 

Norrland, och dessutom är det ofta andra 

orsaker än skogsbruk bakom problemen, 

konstaterar Pelle Sallin. 

21

” Många av dem som tilltalades av tankegångarna i den 

gröna vågen var kreativa och nytänkande människor 

som med åren blivit företagare och entreprenörer 

inom olika områden.” 

22 

– Som odlare har man ett ansvar att 

försöka få det att växa bra, därför har vi 

valt att plantera en hel del contortatall 

och lärk. Contortan har visat sig producera 

fantastiskt bra på rätt marker och 

lärken är väldigt spännande. Vi började 

med lärk 1994 och försöker att plantera 

cirka tio hektar per år. 

Oförtjänt kritik 

Samtidigt som Pelle och Lisa valt att satsa 

på hög produktion i sitt skogsbruk och 

Pelle varit öppet kritisk till en del av tankarna 

kring naturhänsyn, har familjen 

själva skapat ett Natura 2000-område 

och även tecknat naturvårdsavtal för en 

del av innehavet. 

– Generellt sett tycker jag att skogsbruket 

får ta oförtjänt mycket kritik 

från naturvårdens sida. Sedan 1990- 

talet har det skett en revolution när det 

gäller hänsyn och sparande av höga 

naturvärden. Ändå låter det som om 

vi fortfarande skulle arbeta med sjuttio- 

och åttiotalens stora, hyggesrensade 

hyggen. Idag är avverkningarna mindre, 

anpassade till miljön och de innehåller 

döda träd, mycket mer löv och så vidare. 

De skogar som kommer upp här är inga 

monokulturer utan liknar skog som 

kommit upp efter en skogsbrand. När 

det gäller tallmarker så kan det på sina 

håll bli mer ensartat, men det kan det ju 

bli också vid naturlig tallföryngring efter 

brand. 

– Tyvärr blir kritiken ofta onyanserad. 

De som angriper skogsbruket pratar 

brett om 2 000 hotade arter som finns på 

rödlistan. Den bilden är inte sann. För det 

första är långt från alla arter på rödlis- 

När eU ville förbjuda tvättning av ägg tog 

Pelle Sallin strid. Med stöd i direktiven om 

hygien och hälsa fick han så småningom rätt. 

tan hotade. För det andra är det bara 

en mindre del av dem som finns i norra 

Sverige. 

Odlarsjäl 

När Pelle Sallin skriver debattartiklar, 

propagerar för ökad användning av 

snabbväxande trädslag eller förespråkar 

skogsgödsling gör han det utifrån 

sin syn på skogsägande. 

– Jag tillhör inget skogsetablissemang 

och har inget att försvara. Däremot 

menar jag att man som skogsägare 

och odlare har ett ansvar för att bruka 

marken på ett klokt sätt och producera 

nyttigheter. 

I det synsättet kanske man hittar 

kopplingen mellan dagens familjeföretagare 

och 1970-talets gröna-vågare? 

– Många av dem som tilltalades av 

tankegångarna i den gröna vågen var 

kreativa och nytänkande människor 

som med åren blivit företagare och 

entreprenörer inom olika områden. Själv 

har jag en odlarsjäl och jag tycker att det 

är otroligt roligt att driva företag. 

TexT Rolf edström 

FOTO Göran Strand

kRAfTTAg mot 

olyckor i skogen 

Att avverka med motorsåg är ett av de mest 

riskfyllda momenten vid arbete i skogen. 

Hittills i år har sex personer dött vid trädfällning. 

Nu ska Arbetsmiljöverket inspektera 

1 500 arbetsställen under två år för att minska 

olycksriskerna. 

Skogen är en av Sveriges viktigaste näringar 

och närmare 30 000 personer arbetar inom 

skogsbruket. Men branschen är en av de mest 

”Man kan påverka människor” 

Tonen kan ibland vara hård, men bakom 

orden finns en positiv grundton och en genuin vilja 

att hitta gemensamma lösningar. Så går det till när 

SCAs Jenny Stenberg, Robert Jonsson och Mats- 

Åke Lantz träffar renskötarna i norr. 

Efter många års arbete och massor av möten 

med renskötarna har distriktscheferna i Jokkmokk 

och Lycksele, Robert Jonsson och Jenny 

Stenberg samt fältservicechefen Mats-Åke Lantz 

själva lärt sig massor om renskötseln och dess 

villkor. Din Skog var med på årets möten i Jokkmokk 

och Lycksele dit omkring 25 samebyar 

hade kommit. Ett liknande möte hölls även i 

Strömsund någon dag tidigare. 

Gemensam forskning 

– Vi brukar samma marker, men på olika sätt. 

Det fungerar om vi lyssnar, lär och anpassar oss 

till varandra, menade Jenny, Robert och Mats- 

Åke. Vi gör det bland annat genom att bedriva 

gemensam forskning kring skogsgödsling, markbehandling 

och annat. 

Brita-Stina Sjaggo, Arjeplog, renskötare, 

artist och ledamot i Svenska Samernas Riksförbunds 

styrelse, höll med. 

– Man kan påverka människor, men bara 

om man träffas och lyssnar. 

Stora konsekvenser 

Att det är svårt för skogsbruket att helt anpassa sig 

till renskötselns och naturvårdens krav visade en 

rykande färsk rapport som forskaren Torgny Lind 

FOTO Micael Engman 

olyckdrabbade. Mellan 2007 och 2011 dog 26 

personer inom skogsbruket och det anmäldes 

600 arbetsolyckor med sjukfrånvaro. 

Enligt Arbetsmiljöverket beror arbetsolyckorna 

främst på fallolyckor och olyckor 

orsakade av handverktyg som till exempel 

röjsågar och motorsågar, och i den statistiken 

ingår även skador orsakade av fallande träd. 

Det är också vanligt med olyckor vid hantering 

av grenar och stockar. 

En tydlig trend inom dagens skogsbruk är 

att antalet småföretag växer. Många av de små 

företagen brister i det traditionella arbetsgivaransvaret 

och säkerhetstänkandet som de stora 

skogsbolagen stått för, enligt Arbetsmiljöverket. 

– Det är en stor utmaning för arbetsmiljöarbetet 

att öka de små företagens medvetenhet 

om riskerna i skogsarbetet. Vi vill att skogsföretagen 

arbetar med att förebygga olyckor 

för att pressa tillbaka antalet skador och dödsfall, 

säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på 

Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande. 

Arbetsmiljöverket kommer bland annat att 

granska riskbedömningar och om man använder 

rätt skyddsutrustning. 

från SLU presenterade. Universitetet har undersökt 

hur skogskötseln skulle påverkas inom Malå 

samebys område, motsvarande 2,4 procent av den 

produktiva skogsmarken i Sverige. 

Upp till 391 jobb skulle försvinna inom 

skogbruk och industri inom detta område. Den 

möjliga avverkningsnivån skulle minska med upp 

till 280 000 kubikmeter och ett förädlingsvärde 

på 130 miljoner kronor skulle gå förlorat. 

– Det är bra att vi fått en första vetenskaplig 

utvärdering av konsekvenserna, menade Mats- 

Åke Lantz. Den är ett viktigt underlag för fortsatt 

forskning och fortsatt dialog. 

TexT OCH FOTO Lars Pekka 

– Man kan påverka människor, men bara om man 

träffas, sade Brita-Stina Sjaggo, renskötare, artist 

och ledamot i Svenska Samernas Riksförbund. 

enklare för 

skogsägare 

Idag måste skogsägare hålla reda på 

en rad myndigheter som prövar skogsärenden. 

Förslaget från Landsbygdsdepartementet 

innebär att det ska bli 

möjligt för skogsägare att skicka 

in ansökningar, underrättelser och 

anmälningar till Skogsstyrelsen, oavsett 

om det är Skogsstyrelsen eller 

en annan myndighet som ska pröva 

ärendet. Det skulle förenkla skogsägarnas 

myndighetskontakter som rör 

frågor inom skogsområdet. 

– Med det här förslaget får skogsägare 

möjlighet att ägna sig åt skogen 

i stället för att ägna tid till att lista ut 

vilka myndigheter som ska ha olika 

ansökningar, säger landsbygdsminister 

Eskil Erlandsson. 

Landsbygdsdepartementet skickar 

nu ut förslaget till förordning på remiss 

för att få in synpunkter. 

ny marknadschef 

i Medelpad 

JOHAn BLOMqvIST har anställts som 

marknadschef vid Medelpads skogsförvaltning. 

Johan har mycket erfarenhet av 

att leda organisationer som erbjuder kvalificerade 

tjänster. Han har bland annat 

varit delägare i Fastighetsbyrån, ett mäklarföretag, 

i Sundsvall. 

– Jag hoppas att jag kan bidra med 

lite nya perspektiv i utvecklingen av de 

tjänster som SCA erbjuder skogsägarna, 

säger han. 

På fritiden har skogen och naturupplevelserna 

alltid varit viktiga för Johan. 

– Jag gillar att fotografera och att 

vandra, både i skogen och i fjällen. 

Nu i höst tar han inte bara med kameran 

ut i markerna, utan även bössan. Han 

har nyss tagit jägarexamen och ska testa 

om älgjakt är så kul som många säger. 

23

dÄr Medicinen gÅr Bet kan skogen vara ett alternativ. 

I ett antal olika forskningsprojekt runt 

om i Sverige utreds nu skogens läkande 

förmåga. 

Tilltron till naturens betydelse för 

vår hälsa har varierat över tid. Men att 

naturen gör gott har man vetat länge. 

Under medeltiden kunde till exempel 

sjuka och skröpliga personer lindra 

sin plåga med gynnsamma doft- och 

synintryck i klostrens trädgårdar. 

Men i samband med pestens härjningar 

kom sjukvården att handla om 

ren överlevnad. Naturens betydelse som 

läkande kraft föll i glömska. Senare, 

under nationalromantiken, kom natu- 

24 

Skogen 

ren åter att hyllas som en viktig pusselbit 

för vårt välbefinnande. 

Det var också då, vid tiden kring det 

förra sekelskiftet, som många av våra 

stora sjukhus byggdes. Dessa omgavs 

av stora parker och vackra trädgårdar 

som på olika sätt ingick i vården eftersom 

de allmänt ansågs ha en läkande 

inverkan på patienterna. Under samma 

tid anlades även kurorter och sanatorier 

på vackra platser i skogen eller vid 

havet. 

Tilltro till teknik 

Under 1900-talet har intresset för 

naturens betydelse i vården minskat. 

läker 

Att regelbundet vistas i skog och mark mår både kropp och själ bra av. 

Det är nu forskarna överens om. Vi andas in läkande syre, blodtrycket 

sjunker, livsgnistan blir starkare. 

– Varför inte låta doktorn ordinera skog på recept, 

frågar sig forskaren Ann Dolling i Umeå. 

När pesten härjade kom sjukvården att 

handla om ren överlevnad. Sverige drabbades 

av pesten över 20 gånger mellan 

1350 och 1730. Pest angrep i första hand 

råttor. Människor smittades genom loppor 

från smittade råttor. Smittan spreds sedan 

även mellan människor.

kropp och själ 

Medicinska framsteg har ökat tilltron 

till naturvetenskap och teknik för att 

bota sjukdomar. Idag möts ett spirande 

intresse för naturens betydelse för vår 

hälsa mer av misstro från den traditionella 

vården än av nyfikenhet. 

Redan för 25 år sedan visade det sig 

att patienter som opererats återhämtade 

sig snabbare om de låg i en sal 

med skogsutsikt. Dessutom behövde 

de mindre smärtstillande mediciner, 

jämfört med patienter som bara hade 

en mur utanför fönstret. 

Pulssänkande natur 

I ett tekniskt allt mer avancerat samhälle 

ställs stora krav på människan. 

Mer än vi egentligen klarar av. Den 

psykiska ohälsan ökar också i Sverige, 

huvudsakligen hos yngre personer och 

personer i arbetsför ålder, vilket yttrar 

sig i oro, trötthet, sömnrubbningar och 

minnesluckor. 

En kravlös miljö i skog och natur, 

där pulsen går ner, har då visat sig vara 

särskilt gynnsam för mental återhämtning. 

Rehabiliteringsträdgård 

I början av 2000-talet byggde landskapsarkitekten 

Patrik Grahn vid Sveriges 

lantbruksuniversitet, SLU, i skånska 

Alnarp upp en rehabiliteringsträdgård, 

inspirerad av liknande miljöer som finns 

i USA. Till Alnarp, som utvecklats till ett 

svenskt centrum för naturunderstödd 

terapi och rehabilitering, har sedan 

dess hundratals patienter med svåra 

utmattningssyndrom skickats. Efter 

att regelbundet ha besökt trädgården 

har dessa patienter behövt långt mindre 

sjukvård för att komma till rätta 

med sina problem jämfört med andra 

grupper. 

Medicinsk vinkling 

I en nyligen presenterad doktorsavhandling 

om natur och hälsa pekar 

läkaren och forskaren Matilda Annerstedt, 

verksam vid SLU i Alnarp, på 

Under medeltiden kunde till exempel 

sjuka och skröpliga personer lindra 

sin plåga med gynnsamma doft- och 

synintryck i klostrens trädgårdar. 

FOTO Melba Photo Agency – Megapix 

25

Det har inte ansetts finnas tillräckliga 

bevis för att naturbaserad terapi ska 

användas inom svensk sjukvård.” 

Matilda annerstedt. 

26 

vikten av att regelbundet vistas ute i 

skog och mark för att man ska må bra. 

Matilda Annerstedt arbetade tidigare 

bland annat som allmänläkare vid en 

vårdcentral i Skåne. Där kände hon 

sig allt mer frustrerad över att inte ha 

någon bot att erbjuda patienter som 

led av diffusa stressrelaterade åkommor 

som trötthet, värk, glömska och 

nedstämdhet. 

– Vården är helt enkelt inte uppbyggd 

för multidimensionella problem 

som härrör från patientens livssituation, 

säger hon. 

När hon hörde talas om den forskning 

som bedrevs i Alnarp sökte hon en 

doktorandtjänst där. Hon ville försöka 

ge en medicinsk vinkling på sambandet 

mellan natur och hälsa. 

– Det har inte ansetts finnas tillräckliga 

bevis för att naturbaserad terapi 

ska användas inom svensk sjukvård, 

säger Matilda Annerstedt. Det finns 

där en grundmurad skepsis mot alla 

slags alternativa lösningar. 

Sammanställda bevis 

I sitt arbete har Matilda Annerstedt 

sammanställt de bevis som finns inom 

internationell forskning för att naturen 

kan fungera vid behandling av flera 

olika sjukdomar som fetma, schizofreni 

och depression. 

Hon har också i ett antal större befolkningsstudier 

undersökt hur stressnivån 

påverkas av att vistas i eller i 

närheten av en skog. Det visade sig att 

de som bodde i en lugn och fridfull 

naturmiljö, gärna i kombination med 

fysisk aktivitet, hade betydligt lägre 

risk för mental ohälsa. 

Slutligen har hon i samarbete med 

Lunds Tekniska Högskola försökt få 

grepp om vad som händer i kroppen 

hos stressade personer när de får vistas 

i en virtuell skogsmiljö. Det visade 

sig att en kombination av naturljud 

och skogsintryck ledde till en aktivering 

av det så kallade parasympatiska 

nervsystemet, som är kroppens ”lugn 

och ro-system”. 

– Sunt förnuft säger att naturen 

läker, men nu vet vi mer varför det är 

så, summerar Matilda Annerstedt. 

Lövskog läker 

I sin studie har hon också specifikt kunnat 

peka ut lövskog som en läkande 

miljö. Detta ger stöd åt den så kalllade 

”savannteorin” som konstaterar 

att människans ursprungsmiljö är den 

afrikanska savannen med glest mellan 

träden. Och lövskog påminner mer om 

den miljön än vad barrskog gör. 

– Men några tydliga belägg för att 

björk och asp skulle ge större hälsoeffekter 

än tallar och granar finns inte, 

förtydligar Matilda Annerstedt. 

Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp 

finns en rehabiliteringsträdgård. Alnarp 

har utvecklats till ett svenskt centrum för 

naturunderstödd terapi och rehabilitering. 

Foto: Julio Gonzalez, SLU

Ann Dolling, jägmästare och forskare vid 

SLU i Umeå, konstaterar i sin forskning att 

skogen är bra för personer som blivit sjuka 

av stress och som behöver koppla av i en 

lugn och kravlös miljö. 

Andrum för hjärnan 

Även vid SLU i Umeå konstateras att 

skogen är en perfekt plats för personer 

som blivit sjuka av stress och som 

behöver koppla av i en lugn och kravlös 

miljö. 

De båda jägmästarna Ann Dolling 

och Ylva Lundell har, i samarbete med 

stresskliniken i Umeå, sedan 2007 

undersökt om stress och återhämtningsförmåga 

hos personer med allvarliga 

utmattningssyndrom påverkas av 

att vistas i en skoglig miljö. 

I deras projekt har närmare hundra 

långtidssjukskrivna personer, de flesta 

högpresterande kvinnor, under tre 

månader fått besöka en skogsmiljö 

två gånger i veckan. Där fick de under 

två timmar vara ensamma med sina 

tankar. Efter en tid förvandlades den 

ångestladdade ensamheten i skogen till 

något positivt, ett andrum där hjärnan 

inte behövde fatta några beslut. Skogen 

blev en fristad där själen fick vila. 

– När vi senare intervjuade försökspersonerna 

var de själva överraskade 

över hur deras livssyn blivit mer positiv, 

berättar Ann Dolling. 

Viktigt komplement 

Matilda Annerstedt hoppas att resultaten 

från hennes och andra forskares 

studier kan bli vägledande när nya 

stadsmiljöer planeras. Hon tror också 

att hälso- och sjukvården blir bättre 

om naturen ges en plats i arbetet. 

– Inte som ersättning, men väl som 

ett viktigt komplement, säger hon. 

Mats Wigardt 

FOTO Gunnar Furelid – Megapix 

Under nationalromantiken hyllades naturen som en viktig pusselbit för vårt välbefinnande. 

Fakta 

Matilda annerstedts avhandling heter ”Nature and Public Health 

– aspects of promotion, prevention and intervention.” 

På Naturvårdsverkets hemsida, www.naturvardsverket.se, 

finns skriften ”Naturen som kraftkälla” att ladda ner. 

Vid Årsta Diakoni i Härnösand bedrivs sedan 2009 ett projekt 

som ska stärka människor att komma tillbaka till arbetslivet. En 

viktig del i detta arbete utgörs av att vistas ute i naturen och i den 

rehabträdgård som är kopplad till projektet. 

27

vASSA kLIngOR VäSSAR 

SÅGLINJeN I BOLLSTA 

Att vara skärslipare har i alla tider varit ett 

viktigt arbete. ”Jag slipar knivar, jag slipar 

saxar, jag slipar solsken och dagligt bröd” 

sjöng Fred Åkerström. För Daniel Medelberg 

vid Bollsta sågverk har visan blivit verklighet. 

Men saxarna har bytts ut mot sågklingor. 

Resultat: bättre utbyte av stocken. 

28 

Att skärande verktyg ska vara vassa 

är en sanning lika gammal som hjulet. 

Själv fick jag tidigt höra att en vass kniv 

är säkrare än en med slö egg. Skulle 

olyckan vara framme blir såret mindre 

och är mer lättläkt. 

En knivskola ska därför alltid innehålla 

ett moment om vikten av att hålla 

kniven vass. 

Detta gäller naturligtvis även sågklingorna 

i ett sågverk, något som Daniel 

Medelberg gärna skriver under på. Han 

är en modern skärslipare, med ansvar 

för att sågklingorna i Bollsta sågverk 

alltid är i skick att, med en hastighet av 

tre tusen varv i minuten, sönderdela en 

stock. 

Daniel Medelberg har arbetat på 

sågverket i Bollstabruk i 19 år. När han 

anställdes var det som operatör på 

ramsågen. Sedan dess har sågverket 

förändrats i grunden till att idag vara 

en av Europas största och modernaste 

anläggningar.

Daniel har genom åren hunnit 

prova på det mesta som finns att arbeta 

med på ett sågverk. Numera är hans 

arbetsplats det rum intill såglinjen 

där sågklingorna tas om hand före och 

efter utförd arbetsuppgift. 

Små marginaler 

– Efter att ha sågat sig igenom drygt 

sju tusen stockar ska klingorna slipas, 

berättar Daniel. På vintern räcker det 

med fyra tusen stockar för att klingan 

ska bli slö. 

Han visar med fingret på en sågklinga 

som snart ska iväg på slipning 

hos Sollefteå Slipservice. Längst ut på 

varje tand sitter ett litet skär av härdat 

stål. När det börjar bli runt i kanten är 

det dags för en vända till sliperiet. 

– Och när diametern på klingan 

har minskat från 540 millimeter till 

535 millimeter kasseras den, säger 

Daniel. Modern sågteknik handlar 

om små marginaler. 

På tunga valsar, eller klingtuber, sätter 

han samman paket med tre till sju 

”efter att ha sågat sig 

igenom drygt sju 

tusen stockar ska 

klingorna slipas.” 

klingor för sönderdelningen av stocken. 

Antalet klingor och mellanrummet mellan 

klingorna bestäms av hur stocken 

ska sågas. I hans arbetsuppgifter ingår 

även att slipa huggknivarna som reducerar 

stocken. 

Högre krav 

Sedan 2008 har Daniel arbetat intensivt 

med att, i samarbete med tillverkarna, 

se över sågklingornas egenskaper för 

att öka utbytet vid sågverket. De höga 

hastigheterna i såglinjen och de minskade 

luckorna mellan stockarna ställer 

allt större krav på klingorna. 

Till exempel används numera fyra 

olika klingor i stället för den enda klinga 

som fanns när Daniel började som slipare. 

– Klingorna har blivit tunnare och 

har fler tänder, 42 i stället för 30, berättar 

han. Vilken klinga som ska användas 

avgörs i samråd mellan mig och 

sågoperatören. 

Tunnare sågklingor minskar energiåtgången, 

ger bättre brädor och min- 

dre spill i form av sågspån. Sågsnittet 

i stocken har minskats med 0,5 millimeter. 

Tillsammans med andra åtgärder 

i produktionskedjan har utbytet av 

varje stock ökat från 42-43 procent till 

dagens 50 procent. 

Räknar man med att ett ökat utbyte 

på en procent också ger lägre kostnader 

med cirka åtta miljoner kronor är det 

lätt att förstå värdet av projektet. 

Allt går att förbättra 

Det första klingprogrammet i Bollsta 

sågverk pågick mellan 2006 och 2010 

med många personer från både drift 

och underhåll involverade. Sedan dess 

pågår ett nytt klingprojekt som mest 

handlar om att finslipa de åtgärder 

som redan har vidtagits. 

– Allt går att förbättra, försäkrar 

Daniel. Bara genom att vårda materialet 

och att ha ordning och reda i verkstaden 

kan man komma långt. 

För hans egen del har arbetet som 

projektledare för klingprojektet inneburit 

att de två åren på gymnasiet kom- 

29

”Utbytet av varje stock har 

ökat från 42-43 procent 

till dagens 50 procent.” 

30 

30 

pletterats med en unik kompetens som 

varit till stor nytta för sågverket. 

Idag är Daniel en omvittnat kunnig 

och engagerad slipare med målsättningen 

att kunna möta upp ännu 

snabbare hastigheter i såglinjen. 

– Jag har fått lära mig mycket av 

såväl slipentreprenören som av klingtillverkarnas 

tekniker, konstaterar han. 

Och jag har varit på en del utbildningsdagar. 

Men mest har jag nog lärt mig 

genom praktiskt arbete med sågoperatörerna 

i Bollsta. 

Mer ut av råvaran 

Jerry Larsson, teknisk direktör på SCA 

Timber, konstaterar att Daniel Medel- 

bergs arbete med att se över sågklingornas 

egenskaper i Bollsta sågverk har 

resulterat i ett påtagligt bättre utbyte 

av råvaran. Något som i slutänden 

säkrar betalningsförmågan för råvaran 

och värdet för skogsägaren. 

Hur ser det då ut hemma i sliparens 

eget verktygsskåp? Ja, inte är det de vassaste 

knivarna som hänger hemma hos 

familjen Medelberg. 

– Det brukar ju vara så att man har 

den slöaste kniven själv, medger Daniel 

lite förläget. Men jag vet ju i alla fall hur 

man gör för att få den vass. 

TexT Mats Wigardt 

FOTO Frida Sjögren 

Fotnot: 

Visan ”Den gamla skärsliparen” härstammar 

från Danmark och har spelats in av den 

svenska trubaduren Fred Åkerström. 

Första versen lyder: 

– Så börjar åter den långa vägen 

då du är laddad min gamla sko 

å jag har skurit en flöjt i sälgen 

här ner vid strömmen i Örebro. 

Jag går mot Hallsberg med kurs på Laxå, 

och glömde midvinterns svält och nöd. 

Jag slipar knivar, jag slipar saxar. 

Jag slipar solsken och dagligt bröd.

Tjänar man på att tjäna 

pengar på flera olika sätt? 

Att alla som äger en skogsfastighet är näringsidkare 

och ska deklarera för detta vet de allra 

flesta om. Det är också känt att man ska ha en 

ordnad bokföring som grund för deklarationen. 

Men hur fungerar egentligen beskattningen i 

näringsverksamheten och om man har flera 

olika verksamheter i sin näringsverksamhet? 

Det vi i slutändan betalar skatt på är den beskattningsbara 

inkomsten. Det är totalen av alla inkomster vi har både 

från tjänst, enskild näringsverksamhet och kapital. Inkomst 

av enskild näringsverksamhet är summan av intäkter minus 

kostnader. Därutöver tillkommer skattemässiga dispositioner 

som skogsavdrag och räntefördelning som också påverkar 

resultatet. Beroende på inkomsten betalar vi sedan olika 

mycket skatt. 

Kostnader 

Intäkter 

Skattemässiga 

dispositioner 

Summan som beskattas 

Många som äger en gård bedriver också annan verksamhet 

som entreprenad, turism etc. Tidigare fick man deklarera varje 

del för sig. Efter skattereformen 1994 ändrades det så att summan 

av all enskild näringsverksamhet i Sverige beskattas som 

en enhet. Det innebär att om jag ägnar mig åt olika verksamheter 

är det summan av dessa som beskattas. 

Ett exempel 

Min huvudsakliga inkomstkälla kommer av lön från en 

anställning. Jag äger och brukar en mindre gård med i huvudsak 

skogsbruk. Jag har också en traktor för eget bruk. Jag 

åtar mig att för grannarna ploga och sköta om vägarna. Lite 

dikesunderhåll kan jag också åta mig. Genom min tjänst har 

jag också fått möjlighet att prova att frilansa lite som föredragshållare 

och kan då ta betalt för de timmar som jag lägger 

på denna verksamhet. 

Konsulttjänster 

m 

m 

Skogsbruk 

Inkomst 

av enskild 

näringsverksamhet 

m 

Entreprenad 

Jag köpte gården förra året. Jag fick då göra en större 

avverkning för att finansiera köpet. Efter detta har jag en något 

skev åldersfördelning i skogen. Efter att ha skattat för fjolårets 

inkomster har jag för närvarande mest kostnader i form av plantering 

och röjning de närmaste åren. Skogsdelen går således de 

närmsta åren med ett ganska stort underskott. Jag hinner ju 

inte plantera och röja allt själv utan måste leja för detta. 

Entreprenaden är mest ett sätt att finansiera min egen 

traktor. Jag säljer bara så mycket tjänster som behövs för att 

täcka mina egna kostnader för traktorn. Denna del går alltså 

plus minus noll. 

Föredragsverksamheten går däremot med vinst eftersom 

jag inte har några större kostnader för denna. Förhoppningen 

är att successivt kunna öka denna verksamhet så att jag kan 

försörja mig fullt ut som konsult om några år. 

Eftersom summan av alla verksamheter räknas ihop för 

att få den beskattningsbara inkomsten av näringsverksamhet 

kan jag alltså kvitta underskottet i skogsbruket mot inkomster 

från konsulttjänster. På detta vis kan jag då betala röjningen 

med obeskattade inkomster från föredragsverksamheten. Vilket 

ger mig tid att hålla fler föredrag så att jag kan få mer hjälp 

med röjningen… 

Nystartad får kvitta underskott 

Det finns också ytterligare en möjlighet att minska skatten i 

samband med att man startar sin enskilda näringsverksamhet. 

För detta krävs att du bedriver aktiv näringsverksamhet. 

Startåret och de följande fyra åren får man kvitta underskott 

i den enskilda näringsverksamheten 

mot inkomst av tjänst. Detta görs som 

ett allmänt avdrag. Man får maximalt 

göra ett avdrag på 100 000 kr/år. Om 

man har råd kan det alltså vara bra att 

ta nödvändiga investeringar under de 

första fem åren. Har man ett större 

underskott får man spara detta för att 

kvitta mot kommande intäkter. 

Tyvärr kan man normalt inte 

göra avdrag mot tjänst om man övertar 

verksamheten genom gåva eller 

arv från närstående. 

31

dIn SkOg 

SCA SKOG AB 

851 88 SUNDSVALL 

Björnstek à la Britta 

Många har fördomar mot björnkött. Går det verkligen 

att äta? Men på Brittas Pensionat i Harads vet man att 

björn är en riktig delikatess. 

Britta Jonsson lindVall serverar björn till gäster från hela världen på 

pensionatet. Hennes knep är att först steka köttet på låg temperatur i 

ugnen i en halvtimme för att sedan öka till 175 grader. Då blir köttet mört 

och fint. Till det gör hon en fantastiskt god sås på Madeiravin och enbär. 

– Trots att köttet smakar mer vilt än ren, upplevs det ändå som mildare 

eftersom det är fett och saftigt. Jag är förvånad över att björnstek 

inte har blivit vanligare – det är ju väldigt gott. 

Hon brukar också servera alspånsrökt björncarpaccio och björnkorv 

som kalla förrätter, gärna tillsammans med syltade kantareller, gravad 

fjällröding och pepparrotskräm. 

– Jag hade själv fördomar mot björnkött innan jag smakade det. 

Björnarna gillar ju att äta rester från slaktplatser. Men kräftor och räkor 

äter också döda djur och anses ändå vara delikatesser. För att inte tala 

om vad grisar kan stoppa i sig. 

Björnbesök 

I somras fick hotellets gäster inte bara smaka på björn utan också se en 

livs levande bara 100 meter från pensionatet. Det började med att Brittas 

dotter Sofia, 28 år, skulle gå ut med hunden en morgon. Hunden var så 

skärrad att hon var tvungen att koppla honom i skogen. Sedan stannade 

han helt plötsligt och ville inte gå längre. 

– När jag tittar upp ser jag att en björn kommer och går rakt emot 

oss. Den var bara ungefär 20 meter bort. Jag försökte att fortsätta gå så 

lugnt som möjligt ner till hotellet. Jag har sett jättebjörnar under fiskeresor 

i Kamtjatka i Ryssland och visste att jag inte skulle springa och skrika så 

att jaktinstinkten hos björnen triggas. Men i Ryssland var det precis det 

jag gjorde när jag såg en björn bakom en buske! Som tur var gick det bra 

ändå, berättar Sofia Lindvall. 

Morgonen efter såg ett par tyska turister björnen i skogen ovanför pensionatet. 

Det är inte första gången det är björn runt husknuten på hotellet. 

– Det konstiga är att jag aldrig har sett någon. Det är bara min man, 

min dotter och gästerna som ser dem. Men det är väl för att jag står i 

köket mest hela tiden! säger Britta Jonsson Lindvall. 

TexT Ann-Katrin Öhman 

FOTO Tomas Bergman 

32 

BJörnstek Med MadeirasÅs ocH ugnsBakade rotsaker 

4 portioner 

1 kg björnfilé 

salt 

svartpeppar 

Madeirasås: 

2 msk smör 

2 msk hackad röd lök 

20 torkade enbär 

1 tsk grovkrossad vitpeppar 

2 dl Madeiravin 

2 grönsaksbuljongtärningar 

4 dl grädde 

4 dl crème fraiche 

ugnsbakade rotsaker: 

10 mandelpotatisar 

1 röd paprika 

½ purjolök 

2 morötter 

5 svartrötter 

1 gul lök 

2 msk sirap 

Sätt ugnen på 100 grader. Salta och peppra björnköttet och sätt in det i ugnen. 

Låt den stekas i 30 minuter i den låga värmen. 

Skala under tiden potatis, morötter, svartrötter och lök. Skiva sedan alla 

grönsakerna, även paprikan och purjolöken, och lägg i en ugnssäker form. 

Ringla över sirapen och rör om. 

Höj ugnens värme till 175 grader och sätt in grönsakerna i 40 minuter. Låt 

köttet vara kvar i ugnen tills stektermometern visar 60 grader. 

Gör under tiden såsen. Hacka löken och stek den i smör i en kastrull. 

Låt enbär och vitpeppar steka med en stund. 

Häll över vinet och lägg ner buljongtärningarna. Koka upp under omrörning 

och reducera såsen till hälften. 

Blanda ihop grädde och crème fraiche i en bunke. Rör ner blandningen 

i såsen. Låt såsen puttra på låg värme i några minuter och salta lite. 

Skär björnsteken i skivor och lägg upp på tallrikar tillsammans med 

såsen och de ugnsbakade grönsakerna.

Vasst, vassare, Bollsta... - SCA

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?