Rundvik – 150-åring i toppform - SCA

Gallringsvirke
blir dagis i Norge
Lämnat löv blev
dubbel nytta
EN TIDNING FRÅN SCA SKOG » NR 2 2013
Låt skogen sätta
färg på ditt hår!
Rundvik – 150-åring
i toppform

| 2
LedARen
På väg mot en utopi
utan industri?
f Under en period pratades det mycket
om det ”postindustriella samhället”.
Begreppet syftade på den starka ekonomiska
tillväxten i tjänsteföretag, ofta med
IT-relaterad verksamhet, världen över. Idag
vet vi att dessa företag spelar en viktig roll
och att de bidrar till tillväxten. Ofta är de
leverantörer till företag i den ”gamla ekonomin”
och hjälper dessa med teknik som
höjer produktivitet och konkurrenskraft
inom tillverkning av olika slag.
Vi vet också att den tillverkande industrin
fortfarande är motorn i såväl den
svenska ekonomin som världsekonomin.
Inga länder bygger sin välfärd på att medborgarna
skickar mail till varandra, klipper
varandras hår eller lagar varandras mat.
Detta förbises ibland av dem som lägger
fram politiska förslag, eller rent av fattar
viktiga politiska beslut. Ett beslut som
på ytan tycks handla om en specifik och
angelägen sak kan ofta ge oavsiktliga
negativa konsekvenser på helt andra
områden.
InneHåLL
Maja bloggar om en av
världens bästa utbildningar ..................3
Notiser ...................................................4
Virket som tar vägen västerut ...............5
10
Lönsamt gynnande av
skyddsvärt löv .....................................10
Vass 150-åring på global arena ..........12
De hjälper skogsägare få
guld och gröna skogar ........................14
Var är du och vart är du på väg ..........16
Jag tänker här framför allt på beslutet
att fartyg i Östersjön och Nordsjön ska
köras på miljödiesel av samma slag som
vi använder i fordon på land. Det är ett
beslut som kommer att påverka all industri
i norra Sverige genom tydligt höjda
transportkostnader.
Inte nog med att sjötransporterna blir
dyrare. Allt talar för att dieselpriset kommer
att stiga, med höjda kostnader för
såväl person- som godstransporter även
på land. I skogsbruket kommer även av -
verkningskostnaderna att öka som en följd
av detta.
Det är bra att minska utsläppen från
sjöfarten på världens hav. Problemet är att
lokala regler av det här slaget sätter den
lokala industrin på pottkanten gentemot
konkurrenterna i resten av världen.
Ett politiskt förslag av precis samma slag
gäller kilometerskatt på transporter, något
som av socialdemokraterna och miljöpartiet
nu döpts om till ”vägslitageavgift”.
I djurens barnkammare .......................17
Hon har blommor i sitt hår ..................20
Tips från planteringsproffs
Omvänd torva är bästa platsen ..........22
Grundregler för en lyckad plantering ..23
Dags för lite hjärngympa! ....................24
Målartävlingen blev en succé! ............24
Notiser .................................................25
Familjesport med gamla anor .............26
Kvinnor lär kvinnor om skog ...............28
Mats Sandgren
VD SCA SKOG
Det är i praktiken inget annat än en skatt
på avstånd. Skatten, eller avgiften, kommer
bara att betalas av dem som redan
lider av stora avstånd och därmed har en
nackdel gentemot sina konkurrenter.
Den här typen av politik driver aktivt fram
ett ”postindustriellt samhälle” i de norra
delarna av vårt land. Frågan är vad vi ska
göra när den industriella epoken är slut?
Varken regeringen eller oppositionen har
ännu så länge något svar på den frågan.
Jag tycker att de är skyldiga oss detta.
DIN SKOG
Upplaga: 35 000
Adress: SCA Skog AB, 851 88 Sundsvall
Tel: 060-19 30 00 Fax: 060-19 31 75
Hemsida: www.scaskog.com
Ansvarig utgivare:
Rolf Edström tel 060-19 31 19
rolf.edstrom@sca.com
Redaktör:
Rolf Edström
Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall
Tryck/repro: Sörmlands Grafiska
Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g.
Omslag Lumipress Art 150 g
Omslagsfoto: Tommy Andersson
Tidningen distribueras gratis till personer
som äger skog i något av de fyra nordligaste
länen. Om du inte får tidningen idag, men
vill ha den i fortsättningen, går det bra att
meddela detta per brev eller telefon.
Du kan också skicka e-post till:
kerstin.olofsson@sca.com

Maja bloggar om en av världens
bästa utbildningar
Maja Öberg läser till
jägmästare i Umeå och
bloggar om sin studietid.
Bloggen, som heter
”Maja, jägmästare i
Umeå”, riktar sig till
potentiella studenter.
Målet är att visa dem
hur studentlivet är.
Berätta om bloggen, vad
skriver du?
– Jag bloggar för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Jag försöker hålla
mig till information om skolan och
studentlivet. Det är många som vill
veta hur fattigt det är att vara student,
hur svåra tentorna är och vad man gör
när man inte pluggar. Jag försöker
förklara på bloggen att man kan göra
i princip vad man vill med de fem år
som man pluggar till jägmästare.
Varför började du blogga?
– Jag känner en äldre kursare som bloggade
för SLU. Jag tyckte att det lät väldigt
intressant, så jag frågade om det fanns chans att få blogga i
samband med de Sverigeresor vi gör med skolan. Det hela slutade
med att jag fick en bloggtjänst, vilket innebär att jag ska skriva minst
två inlägg i veckan.
Hur är utbildningen?
– Jägmästarutbildningen är fem år lång och otroligt bred. Jag har
gått tre år och blir klar 2015. Det är en jättebra utbildning. Jag har
en bror som läser till civilingenjör och han kan ringa och beklaga sig
över att de har fjärde mattekursen och tredje fysikkursen på rad. Så
har inte vi det alls. Här är det väldigt varierat. Vi har bland annat läst
marklära, teknologi, virkeslära, statistik, ekonomi samt ekologi och
skötsel. Man får helt enkelt lära sig lite om mycket.
Hur började ditt intresse för skog?
– Min familj har skog och jag har alltid varit intresserad av att jaga.
Man blir väldigt lugn av att vara i skogen, kroppen mår bra. Att få
vara i skogen hela dagarna och dessutom få betalt för det låter helt
fantastiskt i mina öron!
Hur är det att ha hund och plugga samtidigt?
– Vi går vanligvis i skolan 9-12 och har instuderingstid resten av dagen,
så under den korta perioden på förmiddagen går det oftast bra
att lämna hundarna hemma. Annars har vi en suverän hundgård på
skolan som kåren sköter. Den är jättefin, så ibland är det till och med
privatpersoner som hör av sig och vill hyra plats.
Vad är absolut bäst med utbildningen?
– Det är roligt att föreläsarna och lärarna är framträdande forskare
inom ämnet. De berättar helt enkelt om sina egna erfarenheter och
experiment. Det är en otrolig närhet till kunskap. Dessutom är utbildningen
en av världens bästa, den får alltid väldigt gott omdöme
i resten av världen.
Vad vill du göra när skolan är slut?
– Jag vill jobba inom produktion eller köp. Att få en blandning mellan
skog och människor känns spännande. Helst vill jag stanna i Norrland
men bara därför får jag väl jobb i Skåne och flyttar till dit istället.
TexT Sara Söderberg
FOTO Bengt Öberg
Namn: Maja Öberg.
Ålder: 21 år.
Familj: Sambon Alexander, och två jämthundar, Ingo och
Viktor.
Sysselsättning: Studerar till jägmästare vid SLU i Umeå.
Intressen: Laga mat, baka, hundar och jakt.
Bloggen: Maja, jägmästare i Umeå, https://blogg.slu.se/majajagmastare-i-umea.
3 |

SCA ensam leverantör
av träprodukter till Wickes
Lyckade insatser
mot mårdhund
Tips från allmänheten, kameraövervakning,
fällor, sterilisering
och avlivning har begränsat antalet
mårdhundar i Sverige till omkring
ett hundratal djur. det rapporterar
det nordiska mårdhundsprojektet.
f Mårdhunden kan ge stora skador på
sjöfågelliv och groddjur samt sprida rabiesvirus
och rävens dvärgbandmask.
På två år har projektet fått in drygt 1 900
observationer av troliga mårdhundar. Totalt
har man fångat in eller avlivat 834 mårdhundar.
– Våra beräkningar visar att utan åtgärder
skulle det finnas 10 000 mårdhundar i
Sverige inom 15 år, säger Fredrik Dahl, en
av projektledarna och forskare på SLU.
| 4
f Från och med den 1 juli blir SCA
Timber Supply ensam leverantör av
träbaserade produkter till mer än
200 av byggföretaget Wickes butiker
i Storbritannien. Det är en av
de största affärerna i branschen på
mycket länge.
Wickes katalog, tjock som en
ordbok, är en ständig följeslagare
för många yrkesmän samtidigt som
den också är viktig läsning för alla
på gör-det-själv-marknaden.
Stephen King, affärschef på SCA
Timber Supply UK, och Dan
Lowans, affärschef på Wickes.
f Priset på skogsfastigheter sjönk under
2012, framför allt under andra halvåret.
Det visar den senaste stati stiken från LRF
Konsult. Därmed är en 15-årig period av
stadig prisuppgång bruten, men för den
skogskunnige öppnas nu möjligheter till
långsiktigt bra fastighetsförvärv.
Det är särskilt i de norra delarna av
landet som priserna sjunker samt i Skåne
och Småland. I övriga delar av södra Sverige
ligger priserna stilla och inom vissa
områden fortsätter de till och med att
stiga.
Uppdaterad SCA-logotyp
med mjukare linjer
f Under våren har SCA lanserat en uppdaterad logotyp,
med starkare och klarare färger samt mjukare linjer.
Care of life skrivs ut för att tydliggöra och förstärka
budskapet hur SCA som bolag kan göra skillnad för
människor, natur och samhälle.
– För att även SCAs logotyp ska följa med i omvandlingen
av vårt företag har vi valt att vidareutveckla den
för att bättre spegla vår verksamhet, säger Jan Johansson,
vd och koncernchef.
Sjunkande priser på skogsfastigheter
SCA bland de bästa
i världen på etik
f För sjätte året i rad kvalificerar sig SCA
till ett av världens mest etiska företag.
det är det amerikanska ethisphereinstitutet
som varje år grundligt utvärderar
flera tusen företag från olika branscher.
ethisphere väljer ut företag som systematiskt
arbetar med etiska frågeställningar och
visar att de är ett måste för ett företags varumärke
och lönsamhet.
Att komma med på rankinglistan är prestigefullt. Flera tusen
företag är nominerade men ytterst få väljs ut.

Virket som tar
vägen västerut Skogsägaren
det krävs såväl hög kvalitet på råvaran som en
genomtänkt logistik för att virket från Johan erikssons
skogsskifte utanför Östersund ska kunna
användas som byggmaterial till Grillstadfjæra
Barnehage i Trondheim.
– Jag vill helst arbeta med trä, säger byggledaren
Asbjørn Valde. det är både miljövänligt och fint att
se på.
f Johan Eriksson utgör femte generationen som brukar
den stora gården i Dille en bit utanför Östersund. En
sjätte generation förbereds som bäst på att föra traditionen
vidare genom studier vid Ultuna lantbruksuniversitet.
Johan Eriksson själv var bara 21 år när han övertog gården.
Hans pappa hade då varit självverksam med spannmål
och skog, men Johan insåg snabbt att det behövdes nya
vad blir det av DIN SKOG?
Johan Eriksson i Dille och SCAs virkesköpare Anders
Sahlin är nöjda med en nyligen utförd gallring.
projekt för att kunna hålla efter de 34 hustak som ingick
i fastigheten.
Förutom ridhus, travcamp, maskinförsäljning och friskola
med naturbruksinriktning har han genom åren även utvecklat
gårdens skogsinnehav som idag uppgår till 700 hektar.
– Det är svårare att vara en liten skogsägare, säger han.
Små skiften är bara besvärliga att sköta. Och med ett större
innehav kan man sätta mer kraft bakom orden.
Väger villkor
När så Johan Eriksson, eller Johan i Dille som han också
kallas, står i begrepp att gallra eller avverka tar han bland
annat kontakt med SCAs virkesköpare Anders Sahlin för
att väga de villkor han kan erbjuda mot de som erbjuds
av andra köpare.
– Vi har skrivit många kontrakt genom åren, konstaterar
Anders Sahlin och berättar att han som ny virkesköpare
gjorde sin allra första affär med just Johan Eriksson.
5 |

| 6
Gällö Såg – en modern anläggning med kapacitet att producera 300 000 kubikmeter sågat granvirke.
Tillsammans vandrar vi iväg till en nyligen genomförd
gallring. Virket som avverkats har körts med bil till antingen
SCAs virkesterminal i Krokom eller direkt till sågverket i
Gällö.
Från stock till sågat virke
Gällö Såg ingår sedan 2010 i Gällö Timber, som till lika
delar ägs av SCA och Persson Invest. Sågverket, som utgör
motor för hela det lilla samhället, har anor från 1879 och
är idag en modern anläggning med kapacitet att producera
300 000 kubikmeter sågat granvirke.
Men historien kunde ha slutat redan på 1960-talet.
Sågverkets ekonomi var då mycket ansträngd och sågen
hotades av nedläggning. Men med finansmannen Sven O
Persson som ny ägare gjordes i stället stora investeringar
och sågverket lever idag kvar som konkurrenskraftig träindustri
i östra Jämtland.
Urban Hallqvist svarar för planeringen från stock till
sågat virke. Från hans kontorsfönster ses truckarna ila
fram och tillbaka för att mata timmerintaget med idel nytt
grantimmer. I andra änden av såghuset dyker sedan de färdiga
paketen med sågat virke upp.
Det handlar om stora timmerflöden som passerar sågverket.
Närmare 60 000 kubikmeter råvara förbrukas
varje månad, varav en stor del levereras av SCA Skog där
virkesköparen Anders Sahlin och hans kontaktnät ingår
som viktiga kuggar.
Förädling i Stugun
En stor del av det färdigsågade virket torkas och säljs
vidare till kunder i Skandinavien, Japan och Frankrike.
Men omkring en sjättedel av produktionen vid Gällö Såg
körs till SCAs anläggning i Stugun för att förädlas och
sedan levereras till den norska byggmarknaden.
Fyra fullastade ekipage med sågat virke går därför varje
vardag de drygt fyra milen från Gällö till Stugun.
Ur förarhytten på en vit lastbil med blå dekor och sex
extraljus på taket kliver chauffören Jonas Redlund. Han är
anställd av Sjölanders Transport AB och väntar på att hans
bil ska lastas med de 15 virkespaket som ryms på dragbil och
släp.
Efter sex minuter är virket på plats och Jonas kan säkra
lasten innan det bär iväg på skiftets första körning.
– Efter Stugun ska jag till Hissmofors och hämta flis till
Väja innan jag lastar virke i Bollsta som ska till Stugun,
berättar Jonas och tar plats bakom ratten.
Stark tillväxt
Till Stugun körs sågat virke från såväl externa sågverk som
från SCAs egna sågverk, med tyngdpunkt på sågverket i

Jonas Redlund kör sågat virke till Stugun.
Gällö. Virket torkas, justeras, klyvs och hyvlas och i en
helt ny anläggning målas dessutom ungefär 5,8 miljoner
löpmeter per år.
– Själva förädlar vi bara för exteriört bruk, som reglar,
läkt och ytterpanel, säger platschef Stefan Wiklund. Och
panelen kan både grundmålas och mellanstrykas, allt efter
kundens önskemål.
Produktionen vid SCAs anläggning i Stugun har, i takt
med att husbyggandet i Norge är på väg mot nya rekordsiffror,
haft en årlig tillväxt på närmare 50 procent. Under
2013 beräknas volymerna till Norge uppgå till omkring
100 000 kubikmeter.
Effektiv distribution
Ett ökat husbyggande i Norge har också medfört att SCA
inrättat en tjänst som säljare med placering i Trondheim,
med ansvar för att de norska byggvaruhusen väljer att
köpa sitt virke genom SCA.
– I det geografiskt besvärliga Norge, med långa avstånd
och tämligen små byggvaruhus, uppskattas en leverantör
som kan erbjuda ett brett sortiment med många olika produkter,
säger Tommy Gumdal som tillträdde som säljare i
augusti i fjol.
Leveranserna från Stugun sätts därför samman så att
distributionen blir så effektiv som möjligt, med produkter
vad blir det av DIN SKOG?
” Vi kan i princip leverera ett
färdigt hus på pall, med
kapade ämnen som bara är
att montera ihop.”
Stefan Wiklund är platschef vid SCAs
anläggning i Stugun där man bland annat
grundmålar och mellanstryker panel, allt
efter kundens önskemål.
från flera olika leverantörer som tillsammans skapar en
komplett palett av byggvaror.
– Vi kan i princip leverera ett färdigt hus på pall, med
kapade ämnen som bara är att montera ihop, försäkrar
Stefan Wiklund.
7 |
–
v

| 8
Ryggraden i Stein Åge Sæterbakks byggvaruhandel i
Norge är trävaror.
Innesäljarna Andreas Lindqvist och Fredrik Axelsson
är ansvariga för de omkring 600 fulla lastbilar som varje
månad lämnar Stugun med destination butiker och byggarbetsplatser
i Norge.
Byggledaren Asbjørn Valde använder gärna svenskt virke
till förskolan som byggs i Trondheim.
– Det är både snyggt och miljövänligt, säger han.
De tar emot beställningarna, bekräftar ordern inom 24
timmar och garanterar leverans senast fem dagar senare.
De sätter ihop plocklistor, kollar lagersaldo, beställer produkter
och bokar bil. Ovanför skrivbordet har de en karta
över Norge.
– Varje lass kräver någon slags handpåläggning, säger
Andreas Lindqvist och berättar att man haft leveranser till
både Kristiansand, Kirkenes och Svalbard.
I en av de norska lastbilar som lastats i Stugun sitter
Kennet Strand från Hernes Transport AS i Stjørdal. Han
har kört lastbil i tio år och har några minuter kvar på sin
rast innan han ska återvända vägen västerut. Nio timmar
tar en tur-och-returresa mellan Trondheim och Stugun.
– Jag kör till Sverige några gånger varje vecka, berättar
han och sätter sig tillrätta i förarhytten. Det är en bra tur
med bara ett stopp på vardera sidan gränsen.
Olika leverantörer
Några timmar senare kan Kennet Strands bil lastas av hos
Bygger´n i Orkanger, längst in i Orkdalsfjorden några mil
utanför Trondheim. Byggvaruhuset ingår i en av Norges största
bygghandelskedjor, med sammanlagt ett hundratal enheter.

Många nya hus byggs i Norge. Tommy Gumdal på
SCA säljer virket.
Stein Åge Sæterbakk är platschef i Orkanger. Han erbjuder
sina kunder ett komplett sortiment med spik, skruv,
virke och verktyg, men säger att det är träprodukter som
bär upp butiken. I brädgården finns virkespaket från flera
olika leverantörer, däribland SCA.
– Jag och många med mig uppskattar att kunna beställa
en hel bil med produkter från flera olika leverantörer, däribland
färdigmålad panel som blivit allt mer efterfrågad,
säger Stein Åge.
vad blir det av DIN SKOG?
Slutstation för virket från Johan Erikssons gallring i
Dille skulle mycket väl kunna vara bygget av daghemmet
Grillstadfjæra Barnehage i Trondheim.
Ruta Entreprenør är ett byggföretag med uppdrag i
Trondheimsregionen och Sør-Trøndelag. Man är för närvarande
sysselsatt med ett tiotal olika projekt, varav Grillstadfjæra
Barnehage är ett.
Byggstart var i september 2012, kostnaden är beräknad
till 30 miljoner kronor och allt ska vara färdigt i augusti i
år. Beställare är Trondheims kommun.
Asbjørn Valde är byggledare och dessutom själv snickare.
Han har beställt merparten av allt trävirke till bygget
från SCA Timber, däribland det virke som behövs till en
stor altan som byggs i anslutning till daghemmet.
– Det är arkitekten som bestämmer vilket material
vi ska använda, säger Asbjørn. Men jag är glad att det
blev mycket trä, det är både koldioxidneutralt och bra att
arbeta med. Dessutom är det vackert.
TexT Mats Wigardt
FOTO Michael engman och Hege Landrø Johnsen (Norge)
9 |

– Det blev fantastiskt fint. Jag tror knappast att man hade kunnat göra det bättre med manuellt arbete,
säger Ivan Olsén till SCAs virkesköpare Kent Hansson.
Lönsamt gynnande
av skyddsvärt löv
SkOGSStyrELSEN hade haft ögonen på
området, som ligger utanför Kälarne i östra
Jämtland, en längre tid och det fanns planer
på att lösa in det.
– Vid inventeringar för ungefär tio år
sedan såg vi att den här trakten höll nyckelbiotopsklass.
Beståndet innehöll ovanligt
mycket lövträd med höga andelar sälg och
asp och har i princip varit orört de senaste 100
åren, berättar Skogsstyrelsens Gullik Nilsson.
– Det var lite som en trollskog och vi
hade diskuterat med Skogsstyrelsen att det
skulle sparas, bekräftar Ivan Olsén.
Dagmar startade processen
Det som sedan hände var att en beståndskant
drabbades av stormen Dagmar. Kent
Hansson vid SCA i Kälarne fick i samband
med detta en förfrågan om att ta hand
om ett antal vindfällen för att förhindra
angrepp av barkborre.
– Eftersom det var en åtgärd i en nyckelbiotop
kontaktade jag Skogsstyrelsen och
vi började resonera, först om vindfällena
| 10
Höga naturvärden brukar ofta skyddas genom att skogen
får utvecklas fritt utan mänsklig påverkan. Ibland kan det
vara precis tvärtom. Bröderna Ivan och Roland Olsén har i
vinter låtit avverka stora delar av en nyckelbiotop – med
bra ekonomiskt resultat och fullt stöd från Skogsstyrelsen.
och sedan om beståndets naturvärden idag
och framåt, berättar Kent.
Det lite oväntade utfallet av dessa funderingar
blev att man ifrågasatte om fri
utveckling verkligen var den bästa åtgärden
för de naturvärden som fanns på trakten.
– Naturvärdena på trakten är framförallt
knutna till den höga lövandelen,
även om det också fanns värden som var
knutna till gran. Om ett sådant här bestånd
lämnas till fri utveckling tar granskogen på
sikt över helt och hållet. Då fasas de naturvärden
som är knutna till lövträd ut, medan
de värden som är knutna till gran stärks
ytterligare, förklarar Gullik Nilsson.
Lövdominerade bestånd ovanliga
Skogslandskapet i östra Jämtland är starkt
präglat av skogsbränder. Lövbrännor, områden
med mycket lövträd som uppkommit
efter brand, har tidigare varit vanliga. Idag
är de dock mer sällsynta och naturvärden
knutna till lövträd är mycket mer ovanliga i
landskapet än naturvärden knutna till gran.
Mot den bakgrunden valde Skogsstyrelsen
att föreslå markägaren en lite ovanlig åtgärd.
– Vi föreslog att man skulle avverka granen
på drygt halva arealen. På så sätt kunde
vi gynna lövträden och förlänga deras dominans.
Samtidigt sparade vi de områden som
hade höga naturvärden knutna till gran,
berättar Gullik Nilsson.
Bröderna Olsén tände på förslaget och
nappade även på erbjudandet att teckna ett
naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Som
innebär att de i princip får ersättning för att
låta trakten utvecklas fritt under de kommande
49 åren.
Entreprenören Sune Wahlberg är glad över
att han numera får ta ett större ansvar för
naturhänsyn vid avverkning.

– Ett naturvårdsavtal innebär att skogs -
ägaren behåller sitt ägande, men går med
på att antingen lämna skogen för fri utveckling,
eller sköta den på ett visst sätt under
den tid som man kommer överens om. I
gengäld ersätts man för en del av intäktsbortfallet,
säger Gullik Nilsson.
Älghinder och katning
Det tämligen udda avverkningsuppdraget
gick till företaget Sune Wahlberg Entreprenad.
De hade grundliga diskussioner med
Skogsstyrelsen kring hur arbetet skulle utföras.
Förutom att allt löv och alla tallar
skulle lämnas, ingick även en del andra specialåtgärder
i direktiven.
– Det vi undrade mest över var nog skrivningen
”Försök skapa älghinder”, säger
Mikael Wahlberg som deltog i arbetet.
– Vi vill gärna få upp ny asp här. För
att det ska lyckas ville vi skapa fläckar där
älgarna inte kommer åt att beta. Därför skapades
ett antal områden där fällda granar
eller torrgranar lagts upp så att aspen ska
få vara ifred, förklarar Gullik Nilsson.
Vid avverkningen lämnades allt löv, alla
tallar och naturvärdesgranar.
Utöver detta har maskinförarna även
katat (avsiktligt skadat barken) ett antal tallar
som står kvar. Dessa kommer förhoppningsvis
att på sikt utveckla kvaliteter som
gör dem värdefulla ur naturvårdssynpunkt.
Bra resultat
Markägarna, bröderna Olsén, är nöjda både
med det ekonomiska utfallet och med utseendet
på beståndet efter avverkningen.
– Det är fantastiskt fint. Jag jobbade som
huggare i min ungdom och tror knappast att
man hade kunnat göra det bättre med manuellt
arbete, säger Ivan Olsén.
Trots att avverkningen blev dyrare än
normalt, och att all björk och tall lämnades
kvar, blev det ekonomiska resultatet tillfredsställande
för ägarna. Förklaringen till detta
ligger i att trakten var virkesrik och trots allt
gav en hel del gagnvirke av gran. Dessutom
får bröderna Olsén ersättning för sitt naturvårdsavtal
och Skogsstyrelsen kunde också
ge ett bidrag som kompensation för den fördyrade
avverkningen, med hjälp av landsbygdsprogrammet.
Besöket i den kvarlämnade pelarsalen av
lövträd, som just börjat en försiktig löv sprickning,
ger en känsla av starkt engagemang och
stor tillfredsställelse hos alla inblandade.
Diskussionerna kretsar kring olika former av
naturhänsyn och det faktum att skötsel med
naturvårdsinriktning – ibland – kan vara ett
” Vi vill gärna få upp ny asp här. För att
det ska lyckas ville vi skapa fläckar
där älgarna inte kommer åt att beta.”
bättre alternativ för bevarandet av naturvärden
än att inte göra något alls.
– Det känns bra för oss som avverkar att
få göra sådant här. Jag tror väldigt mycket
på åtgärden, men facit får man nog inte
förrän det gått lång tid, konstaterar entreprenören
Sune Wahlberg.
TexT Rolf edström
FOTO Tommy Andersson
Gullik Nilsson,
Skogsstyrelsen.
Fällda granar eller torrgranar har lagts upp som älghinder, så att aspen ska få vara i fred.
11 |

Vass 150-åring på
global arena
| 12
En stor andel av produktionen vid Rundviks sågverk förädlas lokalt. Till exempel I-balkar hos Masonite Beams.
Med råvara från Västerbotten och Västernorrland sågar och förädlar
Rundviks sågverk produkter avsedda för kunder i USA och Japan.
dessutom förädlas en stor del av det sågade virket av lokala företag.
– Vi har en stark position i närområdet, konstaterar affärschef Lars
Andersson.
f Rundviks sågverk fyller 150 år i år.
Vad som 1863, bara tolv år efter att
Sveriges första ångsåg anlagts i Tunadal,
startade som en blygsam ångsåg
har idag vuxit till ett modernt sågverk
med kunder över hela världen.
Sågverket producerade till en början
cirka 19 000 kubikmeter sågat
virke per år. Etableringen innebar
också att det obetydliga lilla fiskeläget
invid Nordmalingsfjärdens västra
strand växte till ett eget litet samhälle.
Trots tidvis bistra motgångar, med
bland annat en förödande brand på
1930-talet, lever sågverket kvar nu
som en del av SCA Timber. Idag har
Rundviks sågverk en kapacitet på
260 000 kubikmeter, varav 90 000
kubikmeter förädlas i en egen hyvellinje.
– Vi producerar både sågat och
förädlat virke till kunder i hela världen,
säger Lars Andersson.
Jätteaffär
I många år har sågat och hyvlat virke
från Rundvik regelbundet levererats
till en av världens största varuhuskedjor
för så kallade gör det själv-produkter,
amerikanska Home Depot.
Från centrallager i Philadelphia
och Houston, via tolv distributionscentraler,
förses omkring två tusen
av Home Depots butiker med streckkodat,
vidareförädlat och emballerat
virke från Rundvik.
– Det är en jätteaffär som ständigt
utvecklas, konstaterar Lars Andersson.
Det går aldrig att ställa in skorna när
det gäller Home Depot, vi måste hela
tiden bli bättre och effektivare om vi
vill fortsätta tillhöra den utvalda skara
som passar in i Home Depots pussel.
Lokal förädling
Det oförädlade granvirket från Rundvik
hamnar däremot till största delen

hos kunder i Skandinavien, men även
i Tyskland, Frankrike, Italien, Holland,
Kina och Nordafrika.
Lars Andersson understryker också
att mer än hälften av den sågade produktionen
i Rundvik förädlas av lokala
företag i Västerbotten. Detta genererar
i sin tur många arbetstillfällen,
ut över de omkring 140 personer, inklusive
entreprenörer, som är sysselsatta
på sågverket.
Men för att kunna gå rakryggad
genom den ekonomiska svacka som
för närvarande råder i Sverige har
Rundviks sågverk tvingats se över
rutiner och effektivitet. Genom att
öka utbytet ur råvaran, minska spillet
och trimma flaskhalsar i produk-
– Våra kunder finns i norra Europa,
berättar Tommy Persson på Masonite
Beams.
” Att vi står starka i våra affärer skickar en positiv
signal till skogsägarna.”
tionen har man lyckats med vad få
andra gransågverk lyckats med under
2012, nämligen att tjäna pengar.
– Att vi står starka i våra affärer
skickar en positiv signal till skogsägarna,
konstaterar Lars Andersson.
Vi presterar bra och känner oss trygga.
Alla nyckeltal förbättrades under
fjolåret.
Idealiskt
Till Rundvikssågens lokala kunder hör
bland annat Tegsnässkidan i Granö
och Lundgrens Hyvleri i Nyåker
samt Masonite Beams, som finns på
samma industriområde som Rundviks
sågverk.
Masonite Beams ingår i norska
Byggmakoncernen och tillverkar I-balkar
av trä.
– Vi får en betydande del av råvaran
från SCA, säger kvalitets- och produktchefen
Tommy Persson som utgör
femte generationen masonitarbetare.
Med höga krav på råvara och hållfasthet
tillverkar Masonite Beams
varje år omkring tre miljoner löpmeter
I-balk, avsedda för stomsystem
inom byggindustrin. Kunderna finns
primärt i norra Europa.
– Det är naturligtvis idealiskt att ha
en stor och viktig kund inom gångavstånd,
säger Lars Andersson. Nästan
för bra för att vara sant, men
det sparar transportkostnader och
underlättar planeringen.
TexT Mats Wigardt
FOTO Frida Sjögren
– Att våra nyckeltal förbättrades under fjolåret skickar
en positiv signal till skogsägarna, konstaterar Lars
Andersson, affärschef på Rundviks sågverk.
13 |

| 14
De hjälper skogsägare få
Jenny Olssons och Petter Huuvas
jobb är att hjälpa skogsägare på
olika sätt. Hon är skogsansvarig
på Handelsbanken. Han är virkesköpare
på SCA.
Båda två är ense om en sak. Det
roligaste med arbetet är att träffa
alla trevliga skogsägare!
JENNy OLSSON Olsson kOmmEr
kommer ursprungligen från byn Rossön i Jämtland.
Efter ekonomistudier i Östersund började hon arbeta på
Handelsbanken.
Efter olika uppdrag inom banken, bland annat som kontorschef
i Åsele, är hon idag skogsansvarig vid kontoret på
Örnäset i Luelå.
Satsar på skogsägare
Det är en solig vårdag när vi träffas på det lilla bankkontoret.
Handelsbankens filosofi är att behålla de små kontoren
och den personliga servicen. För fem år sedan började banken
också satsa mer på skogsägarna och ta fram produkter
som passar dem.
Jenny Olsson har gått en intern utbildning för att kunna
hjälpa kunder både med att placera pengarna från skogen
och att bevilja lån till de som vill köpa mer skog.
– Det är jätteintressant att arbeta med de här frågorna. Jag
skulle gärna vilja komma ut och titta mer på skog också. Nu
träffar jag kunderna nästan enbart här på banken.
Viktigt med förtroende
Petter Huuva, SCAs virkesköpare i Luleå, är ute hos kunder
ungefär hälften av sin arbetstid.
– För de flesta är skogen inte bara träd, utan en hel levnadshistoria.
De har ofta väldigt mycket att visa när vi går runt
i skogen och kan berätta om gården, tidigare generationer
som har bott där och hur skogen har skötts. Det är viktigt
att de känner fullt förtroende för den som ska in och avverka
skogen. Därför tar vi hänsyn till specifika önskemål och jag
är alltid ärlig mot kunderna, berättar han.
tar kontakt
För att komma i kontakt med skogsägarna ringer Jenny Olsson
ibland upp dem som har anmält avverkningar till Skogsstyrelsen
och berättar om vad banken kan erbjuda.
– Handelsbanken är också med på olika mässor där vi
träffar skogsägare. Annars håller jag kontakt med de som
redan är kunder i banken. Jag brukar ordna frukostmöten
med ett tiotal markägare åt gången.
Jenny har inga problem med att vara ung kvinna bland
skogsägarna som oftast är män.
– Skogsägarna är jättetrevliga och tycker om att prata om
sin skog. Det är lite synd att jag inte jagar för det är annars
ett väldigt bra samtalsämne. Som tur är jagar min sambo älg
och jag brukar hjälpa till att stycka köttet i slaktboden, så jag
har lite kontakt med den världen i alla fall… Sedan finns det
många kvinnliga skogsägare också, men oftast är det männen
som pratar skog.
Stöd vid ägarskifte
Många ägare börjar bli gamla och det sker många ägarskiften
nu. De nya ägarna bor ibland långt borta från skogen
och har inte så mycket koll på den. Då får Jenny Olsson och
Petter Huuva en viktig roll som rådgivare.
– Det känns bra att kunna hjälpa dem som inte vet så
mycket om skogsfrågor. Räcker inte min kompetens tar jag
hjälp av andra, både internt i banken och externt. Det kan
till exempel röra skattefrågor, säger Jenny Olsson.
Vid ägarskiften är det vanligt att det händer saker på fastigheten.
– Ofta säljer man den till någon som bor närmare. Ibland är
det många arvingar som ska komma överens om skogen och

guld och gröna skogar
då kan det bli knepigt. Det räcker med att en vill sälja fastigheten
så måste de andra antingen gå med på det eller köpa ut
den personen. När det gäller avverkningar måste alla däremot
vara överens för att det ska bli något, säger Petter Huuva.
Vad är det bästa med era jobb?
Namn: Jenny Olsson.
Ålder: 33 år.
Arbetar som: Företags- och skogsansvarig
på Handelsbankens
kontor på Örnäset i Luleå.
Bor: I Luleå.
Familj: Sambo.
Fritidsintressen: Att vara ute i friska
luften, både i fjällen och på sjön.
Det bästa med skogen: Tystnaden.
– Kontakten med kunderna, säger de med en mun och
börjar genast planera en gemensam träff för skogsägare.
TexT Ann-Katrin Öhman
FOTO Tomas Bergman
Namn: Petter Huuva.
Ålder: 37 år.
Arbetar som: Virkesköpare för SCA i Luleå
kommun.
Bor: I Luleå.
Familj: Sambo och två barn som är 3 och 5 år.
Fritidsintressen: Att vara med familjen, åka
skidor, fiska och jaga älg, lodjur och fågel.
Det bästa med skogen: Att jag får vara där på
arbetstid. Det är härligt att ha ett jobb där man
får vara ute så mycket i naturen.
15 |

Jag träffar skogsägare i många olika sammanhang. Oavsett var, så är det gärna
samma saker som avhandlas: vädret, priset på virke och fastigheter. Ett annat
ämne som alltid kommer upp är vikten av en skogsbruks plan. Planen är grunden
i ditt skogsägande, ofta liknad vid karta och kompass för skogsbrukaren.
Liknelsen gör att jag direkt associerar till orientering.
f När man orienterar är målet tydligt.
Du ska klara banan på kortast möjliga tid
genom att utnyttja kartan och dina fysiska
förutsättningar på bästa sätt.
För att lyckas i skogsbruket är det också
viktigt att utnyttja förutsättningarna på
bästa sätt så att du når ditt mål. För många
är målet att sköta skogen enligt sin skogsbruksplan,
att följa den utstakade vägen.
Min dotter går på orienteringsskola
och får lära sig att hålla sig till ledstänger,
d v s tydliga säkra tecken som gör att du
alltid vet var du är. Jag brukar tänka att
skogsbruksplanen är skogsägarens ledstång.
Följer du den så kommer du till mål
på ett bra och säkert sätt, men kanske inte
på det snabbaste. Finns det andra alternativa
vägval som gör att jag kan nå mitt mål
på ett bättre sätt? Är självföryngring det
bästa alternativet eller kan förädlat plantmaterial
vara lönsammare? Är min tid bäst
använd med röjsågen eller kan bokföring
vara ett alternativ som ger bättre lön för
nedlagd tid?
Geniala vägval
Alla som orienterat vet också att ibland
snubblar man över en rot, river sig på en
| 16
Var är du och vart
är du på väg?
taggig buske eller fastnar med foten i ett
sumphål. Kort sagt det blir inte alltid som
man tänkt sig. Ibland blir det i stället bättre
än planerat och du kommer på ett genialt
vägval som gör att du tjänar massor med
tid och energi.
Har du reflekterat över vad som är ditt
sumphål eller snubbelrot? Vilka är dina
geniala vägval?
Hur kan du få utväxling av ditt vägnät
som är bärigt året runt? Hur drar du nytta
av att din skog är certifierad? Hur ska du
hantera din lite ojämna åldersfördelning i
samband med ett förestående generationsskifte?
Ha en strategi
En annan sak man också lär sig i orienteringsskolan
är att ha en strategi för vad jag
gör när jag hamnat lite vilse. Det gäller att
se problemen och möjligheterna innan så
att du kan agera i tid.
Men hur många tar sig tiden att verkligen
tänka – vad gör jag om grannens skifte
blir till salu, räntan stiger eller om jag gör
mig illa så att jag inte kan jobba? Till vad
kommer vi att använda skogen om hundra
år och hur utnyttjar jag att den råvara jag
producerar är både förnyelsebar och återvinningsbar?
Planen är din karta
Vilka möjligheter och hot som just du och
din skog har kan bara du veta. Och ibland
kan det vara svårt att se skogen för alla träd.
Då kan ett brett kontaktnät vara en god
hjälp. Att ha ett bollplank som kan ställa
lite obekväma frågor som gör att du kanske
tänker i lite andra banor än de gamla
vanliga. Någon som kanske kan lite mer
om skogsbruk eller ekonomi, som kan se
saken ur en annan infallsvinkel.
Kanske till och med någon som inte kan
skog alls, som kan ställa de både dumma
och riktigt geniala frågorna och ser skogen
ur ett helt annat perspektiv än vad du som
skogsägare gör.
Använd din skogsbruksplan som karta
för att göra de optimala vägvalen, så kommer
du aldrig att gå vilse i skogen.
FOTO Bo Mellerstedt
I

djurens
barnkammare
Juni månad. Aldrig är naturen så full av liv.
Massor av ungar har kommit till världen och tagit
sina första stapplande steg i de norrländska skogarna.
Välkommen ut på en tur i djurens barnkammare.
NyA LÅNGA BEN PÅ myrEN. I Norrland föds de flesta älgkalvar
i början av juni. En nyfödd kalv väger bara cirka tio kg. De
första dygnen trycker den vid fara. När kalvarna är veckogamla
följer de kon när hon flyr. Och det är inte lönt att försöka hinna
ifatt dem! Kalvarna är redan som små förbluffande snabba och
springer lätt ifrån en människa.
Tänk på att en ensam älgkalv som kommer gnyende mot dig
sällan är övergiven. Kon är i närheten och kommer tillbaka bara
du går därifrån så fort som möjligt. Stannar du kan kalven präglas
av dig.
FÖrStA tANkNINGEN. Bara någon timma efter födseln kan kalvarna
stå upp på stapplande ben och börja dia. De är då så små
att de inte når upp till kons spenar. För att lösa problemet sänker
kon bakkroppen.
17 |

kOLLA – JAG Är SkADAD! Tjäderhönan lägger sina ägg i maj eller juni och ruvar under en månads tid. Kommer
du för nära hennes kläckta kull försöker hon på fåglars vis avleda din uppmärksamhet från kycklingarna genom
att spela skadad. Hon haltar i väg och släpar ena vingen i marken. Knappast något rovdjur kan motstå en sådan
frestelse! Redan när kycklingarna är en vecka gamla kan de flyga korta sträckor.
| 18
NAttLIG PrOmENAD. En lodjurshona med
ungar rör sig över en bergskam i den ljusa
sommarnatten. Hon har fött sina ungar i
månadsskiftet maj-juni i en enkel, oinredd
lya. Kanske under en gran, rotvälta eller i en
bergsskreva. Viktigast är att ungarna är skyddade
från regn. Lodjursungarna är beroende
av sin mor under lång tid och följer henne
under nästan ett helt år. Det tar tid att bli en
duktig jägare.
GÅr FÖr SIG SJÄLV. En björnhona med två ystra ungar
i släptåg. Honan håller sig för sig själv för att slippa
möta främmande björnhanar. De kan nämligen döda
hennes ungar för att hon snabbare ska komma till brunst
och kunna föda deras ungar. Hanar som är etablerade i
området dödar normalt inte björnungar eftersom dessa
kan vara deras egna avkommor.

IPHÖNAN HUkAr I SNÅrEN. Kycklingarna har tagit
skydd någonstans i snåren för att inte upptäckas av den
spanande fjällvråken i bakgrunden. Hönan lägger 7-9
ägg och ruvar 20-26 dygn. Kläckningen sker i juni eller
juli. Kycklingarna lämnar boet ganska snart efter kläckningen
och följer sedan hönan vart hon går. Ripkullarna
är störst de år som det finns mycket smågnagare; kycklingarna
jagas då inte lika hårt av rovdjur och rovfåglar.
HÅLLIGÅNG UtANFÖr GrytEt. Utanför ett rävgryt kan det gå vilt
till när ungarna leker och övar sig inför framtida jakter. Ungarna är
sannolikt födda i maj; de första två veckorna i livet är de helt blinda.
Frampå högsommaren följer ungarna tiken på sina första utflykter
från grytet.
SE UPP FÖr ArGA mAmmAN! Hökugglan är
knuten till barrskog men håller gärna till vid
gränsen mot större öppna ytor som hyggen,
myrar eller fält. Den häckar i april och maj
och de 5-6 äggen ruvas i 25-30 dygn innan
ungarna kläcks. Hökugglan, är tillsammans
med lappugglan, vår mest stridbara uggla.
För att undvika att bli anfallen bör du inte
gå för nära ungarna!
TExT Thomas B Andersson ILLuSTRATIONER Rolf Svensson
19 |

| 20
Hon har
I Rosvik, utanför Piteå, tillverkar Inger och Mikael Cordier en egen ekologisk hårvårdsserie av torkade blommor och örter.

lommor i sitt hår
Inger Cordier ville sluta att använda hälsofarliga kemikalier i sitt
arbete som hårfrisörska och utbildade sig därför till naturfrisör.
NU GÖr HON egna hårvårdsprodukter av
rödklöver, tussilago, viol, salvia, rosmarin och
persilja.
– Jag vill jobba med naturen – inte mot den,
säger hon.
Inger Cordiers frisörsalong finns i byn Rosvik
utanför Piteå. Hon tar emot oss med färgsprakande
rött hår. Färgningen har hon gjort
själv med naturlig henna. Sedan hon utbildade
sig till naturfrisör 2006 arbetar Inger
Cordier enbart med växtfärgning.
Ursprungligen kommer Inger Cordier från
den lilla byn Mörsil i Jämtland. I gymnasiet
gick hon frisörlinjen i Örnsköldsvik och redan
som 20-åring startade hon en egen salong i
hembyn.
– Då hade det inte funnits någon frisörska
där på länge så jag var efterlängtad. Jag hade
kunnat jobba dygnet runt alla veckans dagar!
Senare flyttade hon till Krokom för att till
sist hamna som anställd hos en frisör i Östersund.
– Men i mitten av 90-talet genomgick
jag en livskris. Jag tyckte att frisörsyrket var
meningslöst. Efter flera års sjukskrivning
började jag i alla fall jobba igen.
Ny motivation
En helgkurs, där Inger Cordier fick lära sig
att göra ekologiska hudvårdsprodukter,
gav henne ny motivation.
– Jag fick upp ögonen för att jag faktiskt
dagligen utsatte mig själv och mina kunder för
skadliga ämnen. Tillbaka i salongen läste jag
på flaskorna vad de egentligen innehöll. Jag
hade lust att slänga allting och beställde ekologiska
örtfärgningsprodukter från Tyskland.
Men tyvärr visste jag inte riktigt hur jag skulle
använda dem. Jag förstod inte att alla produkter
som ”försökskaninerna” hade i håret
gjorde att färgningen bara gled av hårstråna
i stället för att tränga in i dem.
Örtfärgning
Lösningen kom när hennes man Mikael Cordier,
som då var militär, blev förflyttad från
Östersund till F21 i Luleå. I Norrbotten fick
Inger Cordier höra talas om en utbildning
till naturfrisör och hon anmälde sig.
Då fick hon lära sig att jobba med örtfärgning,
vilket är en helt annan sak än att
använda kemikalier. Det går aldrig att i förväg
veta exakt hur resultatet kommer att bli. Det
beror på vilken färg kunden har på håret, hur
länge örterna får sitta i och om det finns några
produkter i håret sedan tidigare.
– Nu använder jag först detox-lera om personen
har mycket icke-vattenlösliga produkter
i håret.
Egen produktion
I salongens kök har hon burkar med rabarberrot,
kamomill, indigo, ekbark, azalea och
henna som hon blandar samman på olika vis
beroende på vilken färg som önskas. Sedan
kokar hon upp vatten i vattenkokaren och
häller över örtblandningen. När röran har
blivit ljummen är det bara att pensla i håret.
– Fördelen är att örterna stärker håret i
stället för att göra det poröst och förstöra det
som vanlig hårfärgning gör.
I salongen finns också den ekologiska hårvårdsserien
La Cordier som Inger och hennes
man tillverkar själva. De gör schampo,
inpackningar och stylingprodukter av torkade
blommor och örter som rödklöver, tussilago,
brännässla, viol, salvia, rosmarin och
persilja. De häller kokande vatten över dem,
sedan får de stå och dra innan de silas av.
Alla har de olika egenskaper. Salvia rår till
exempel på fett hår, brännässla hårbottensproblem,
persilja flygigt hår och rödklöver är
bra för kemiskt och behandlat hår.
– På naturfrisörkursen kom jag i kontakt
med ett företag som tillverkade produkterna.
Till en början köpte jag in dem, men 2009
övertog vi tillverkningen.
Plockar själv
Rödklövern plockar Inger och Mikael Cordier
själva på Berkön utanför Rosvik. De har
kommit överens med markägaren om att de
får plocka klövern som växer vilt i skogsbrynet
där. Till sommaren ska de också försöka
så ringblommor och persilja i markägarens
gamla potatisland.
Kryddväxterna kommer från en ekologisk
odlare i Västerbotten. Blommorna köper de
från en grossist.
– I framtiden vill vi få tag på dem lokalt. Vi
märker att rödklövern som har vuxit här under
midnattssolen har en helt annan kvalitet än den
vi fick från Tyskland. Till och med kunderna
märker skillnaden när de använder schampot.
Det doftar mycket mer och fungerar bättre.
TexT Ann-Katrin Öhman
FOTO Tomas Bergman
Namn: Inger Cordier.
Ålder: 51 år.
yrke: Naturfrisör.
Familj: Maken Mikael Cordier.
Bor: I byn Rosvik utanför Piteå i Norrbotten.
Bakgrund: Började jobba som frisör redan
i 20-årsåldern. Var traditionell frisör i 25 år
innan hon utbildade sig till naturfrisör. Nu
använder hon bara örtfärgning i sin salong.
Sedan fyra år tillbaka tillverkar Inger och
Mikael Cordier egna hårvårdsprodukter,
främst av örter och blommor, som de säljer
över internet och via återförsäljare.
www.lacordier.se
21 |

| 22
Tips från planteringsproffs
Omvänd torva
är bästa platsen
Ska du plantera i år? SCAs skogsvårdsentreprenör Vera Kjullenena tipsar om hur
du lyckas!
– En omvänd torva med mineraljord ovanpå är alltid den bästa planteringspunkten.
Då får plantan värme, näring, lagom med vatten och gott skydd mot insekter och vegetation.
Kom också ihåg att plantera plantan djupt och sedan fösa dit lite mineraljord,
säger hon.
f Genom sitt företag Östbyn Skog i
Liden, väster om Sundsvall, ser Vera
Kjullenena till att hundratusentals
plantor kommer i backen varje år.
Hon vet precis vad plantorna be höver
för att få en god start. En omvänd
torva, d v s att markberedaren har vänt
upp en torva som är täckt med mineraljord,
är den ultimata platsen.
komposteffekt bra för plantan
– I en omvänd torva blir det en slags
komposteringseffekt och det ger
massor av fördelar för plantan. När
– Välj rätt planteringspunkt
och sätt plantorna djupt,
säger skogsvårdsentreprenör
Vera Kjullenena.
torvan långsamt börjar förmultna
frigörs det både näringsämnen och
alstras värme, säger Vera.
Räknat på en hel tillväxtsäsong
kan medeltemperaturen i torvan vara
hela tio grader högre än i omgivande
mark och det gör givetvis stor skillnad.
Komposteffekten ger också en
lagom fuktig miljö för rötterna och
därmed en jämn tillgång på vatten.
Dessutom är torven lucker, så att rötterna
kan växa fritt och får stor tillgång
till syre.
Om det finns mineraljord ovanpå
torvan ger det också flera fördelar.
– Finns det mineraljord runt plantorna
är det mycket större chans att
de klarar sig från snytbaggeangrepp.
Konkurrerande växtlighet får det
också mycket besvärligare, förklarar
Vera.
Plantera djupt
Det vanligaste felet vid plantering är
att man inte sätter plantorna tillräckligt
djupt. Hela torvproppen ska vara
minst 3 cm ner och allra helst ska man
trycka torvproppen igenom torvan så
att den når mineraljorden under. Det
går nästan inte att plantera för djupt.
Huvudsaken är att det sticker upp en
gröndel.
– Efter att man planterat plantan
ska man försiktigt fösa dit lite mineraljord,
så att man får bort luftfickorna
runt torvproppen. Men tryck
inte till, för då trycks torvproppen
ihop så att rottillväxten hindras.
Vattna väl
Det är också viktigt att sköta om plantorna
före planteringen. Om du kör
hem plantorna själv ska du täcka dem
väl så att de inte torkar ut av fartvinden.
Placera dem sedan ljust, men
inte i direkt solljus och vattna dem
varje dag med en sprinkler. Vattna inte
med en stark stråle, för då sköljs torven
bort. För att kontrollera att plantorna
är lagom fuktiga kan du krama
torvproppen lätt med handen. Då ska
det sippra vatten mellan fingrarna.
TexT Kerstin Olofsson
FOTO Per Helander

GrUNDrEGLEr FÖr EN
LyckAD PLANtErING
• Djupplantera plantorna. Det innebär att hela torvproppen ska vara minst 3 cm ner
och övermyllad (helst med mineraljord, ifall det finns intill plantan).
• Sätt plantorna minst 10 cm in från ytterkant av markberedningen.
• Sätt plantorna med minst en meters avstånd mellan varandra. Det är dock bättre
att plantera i en bra hög än att strikt hålla avståndet!
VÄLJ DEN BÄStA PLANtErINGSPUNktEN
Det allra bästa är om markberedaren har lyckats
vända upp en torva (en s k omvänd torva)
som är täckt av mineraljord. Centrera plantan
så att den omges av minst 10 cm mineraljord.
Det är det bästa alternativet för både tall,
contorta och gran.
Det näst bästa är att sätta plantan i en
omvänd torva som bara delvis är täckt av
mineraljord. Då centrerar du plantan i den
mineraljord som finns. Det är det näst bästa
alternativet för både tall, contorta och gran.
Om det inte finns någon mineraljord alls på
den omvända torvan kan du ändå sätta plantan
där. Sätt den då så långt som möjligt från
markberedningskanten. Det fungerar för både
tall, contorta och gran, men ger inte något bra
skydd mot snytbagge.
Om det inte finns någon torva (den kanske
har kastats iväg vid markberedningen eller
gått sönder), men däremot en fläck eller ett
harvspår som domineras av mineraljord bör
du sätta plantan på en hög punkt, minst 10 cm
från det ställe där torvan har vikts upp.
Gran trivs inte lika bra som tall och contorta
på sådana här planteringspunkter. Undvik
därför att plantera gran om alternativen ovan
finns i tillräcklig omfattning.
Det sista alternativet är att plantera i en fläck
eller ett harvspår som domineras av humus.
Sätt plantan på en hög punkt, minst 10 cm från
det ställe där torvan har vikts upp. Gran trivs
inte lika bra som tall och contorta på sådana här
planteringspunkter. Undvik därför att plantera
gran om alternativen ovan finns i tillräcklig
omfattning. Plantor som planteras på sådana här
punkter får inte något bra skydd mot snytbagge.
När du planterar JackPot – använd ett planteringsrör med 45 mm diameter.
När du planterar PowerPot – använd ett planteringsrör med 38 mm diameter.
10 cm
10 cm
10 cm
10 cm
10 cm
23 |

$
Dags för lite hjärngympa!
Alla barn är välkomna att vara med och tävla om fina priser!
Lös skogskrysset, skriv ditt namn och adress på talongen,
skicka det lösta korsordet och den ifyllda talongen till:
ScA Skog
851 88 Sundsvall
Märk kuvertet ”Skogskryss”.
PAPE-
GOJA
FRIVILLIG-
ARE
BADAS I
MER
MILJÖ-
VÄNLIG
OXUDDE
100-11
ROR MAN
MED
DE BÄSTA
SKRIVS
TILL JUL
SKYDD SNÄLL-
JÄMVIKT
ARE
ANDERS
TIMELL
SES PÅ
LASTBIL
VERKLIG
LEGEND
GUM-
MOR
SOM ETT
SÅLL
JUMBO-
PLATS
MEST
TIGANDE
LJUD
FRÅN
VOVVE
SLÄPP-
ANDE
GULD-
MYNTENS
UTE-
PLATS
LITEN
PYRENÉ-
STAT
BIBELDEL
LITER
KORT
FÖRE
BÅL
TRO
BUM-
LINGEN
MYCKET
DÅLIGA
HUNG-
ERNS
2 ST.
MITT I
ORRE
NAmN tEL.
ADrESS
Vi drar fem vinnare bland de korrekta
lösningarna som skickas in till oss
före den 1 september. Ta gärna mamma
eller pappa till hjälp! Lycka till!
TOMMYS
SYSTER I
PIPPI LÅ-
NGSTRUMP
KAN VI
VIFTA
MED
CIVIL-
STÅND
RODDBÅT-
ARNA
FÖRTÖJD
KRAFTIG
STORM
SKÄR
KRAFTIG
HÄSTRAS
målartävlingen i förra numret, som gick ut på att dekorera
en älg, blev en succé! Vi fick in över 230 teckningar.
ALLA tEckNINGAr sattes upp i korridoren på SCA Skogs
kontor i Sundsvall och vi har kunnat glädjas åt många
fina älgar. Vi fick till exempel in teckningar med randiga,
prickiga och glittriga älgar, jultomteälg, jaktälg, diskjockeyälg,
bröllopsälg, Björklövenälg, älg i snårskog, batmanälg
med vattkoppor, Yohioälg, älgar med hatt och slips, älgar i
högklackade skor, bruna älgar och många, många fler älgar!
| 24
KILO-
METER
TRÄD
RUNE NYH
GJORDE
ONT I
TAND
VÄRMER HUVUD
ETUI
KLARA
AV
BJÖRN-
TASSARNA
SMEKA VATTEN-
KLÄD-
SEL
Alla som ritat en teckning och skrivit sin adress har
fått en liten present hemskickad. Dessutom fick fem
speciellt utvalda teckningar var sin ryggsäck. De som
fick en ryggsäck heter: Alma Wallin, Edit Vestberg,
Gullik Strand, Elis Anttila och Ida Krisström.
Grattis!
VALS
GAM-
MAT
DRAG-
ETS

ny design på SCA Skogs hemsida
Skogen gör störst klimatnytta
när den används
Att ANVÄNDA SkOGEN gör stor
klimatnytta. Det menar Skogsstyrelsen
i sitt yttrande om underlaget
för Färdplan 2050 som syftar
till att ta bort nettoutsläppen
av växthusgaser 2050.
Skogsstyrelsen stödjer de förslag
som utredningen lämnar
angående skog.
– Men vi delar inte utredningens
motiv bakom förslaget att
öka skyddet av produktiv skogsmark
för att lagra kol. Skyddet
av skog behövs för att säkra den
biologiska mångfalden, men vi
anser att skogen gör störst klimatnytta
när den används, säger
klimatspecialist Hillevi Eriksson,
Skogsstyrelsen.
– Skyddar man äldre produktionsskogar
ökar kollagringen
till att börja med, men så småningom
når man ett tak. Om
man i stället avverkar kommer
kollagret att hållas på en lägre
nivå, men förutsatt att biomassan
används till att ersätta klimatskadliga
bränslen och mate-
rial så blir klimatnyttan större,
förklarar hon.
Det finns osäkerhet i beräkningen
av den här ersättningsnyttan,
men man kan säga att
för varje ton kol vi låter bli att
avverka förlorar vi chansen att
reducera utsläppen av fossilt kol
med mellan ett halvt och ett ton
kol.
Skogen är ett viktigt
bidrag i omställningen
Skogen ger bränsle till el och värmeverk,
trä till byggnationer, fordonsbränsle
och mycket annat.
Skogen kan bidra ytterligare för
att ersätta energikrävande produkter
och fossila bränslen.
– Underlaget till Färdplan 2050
borde handlat mer om hur vi driver
omställningen, bland annat
med hjälp av skogen, framåt med
stöd av generella styrmedel, säger
Karl Duvemo, handläggare på
Skogsstyrelsen.
(Källa: Skogsstyrelsen)
Dyr markberedning
är ofta lönsam
f Under våren har SCA Skogs hemsida
uppdaterats och fått ny design. Den nya
hemsidan anpassar sig också efter skärmstorlek,
vilket gör att navigeringen underlättas
för den som besöker hemsidan från
mobil eller surfplatta.
Gör gärna ett besök: www.scaskog.com
Hittar du inte det du söker? Har du
synpunkter? Vi tar gärna emot förslag på
sådant som borde finnas på hemsidan och
tips på vad vi kan göra bättre.
Mejla oss på info.skog@sca.com
DEt kAN BLI Dyrt att slarva
med markberedningen. Det
visar resultat från Skogforsk.
Överlevnaden sjunker drastiskt
vid plantering utan
markberedning, speciellt för
mindre planttyper.
– Våra resultat understryker
vad många tidigare försök
visat, säger Karin Johansson vid
Skogforsk. Markberedning gör
att plantorna direkt efter plantering kan satsa på en hög tillväxt.
Plantor som planteras i omarkberedda punkter etablerar sig långsammare,
vilket gör att de under en längre period befinner sig i det
känsliga plantstadiet, där de ofta drabbas av skador eller dör.
ny virkesköpare i Härnösand
– Att vArA virkesköpAre är
verkligen ett toppenjobb. Man
får träffa väldigt mycket folk,
vara mycket ute i skogen och
dessutom göra affärer.
Det säger Liisa Sars, ny virkesköpare
i Härnösand. Hon kommer
att ta över Per-Åke Johanssons
arbetsområde när han går i
pension i november, men fram till
dess jobbar de parallellt.
Fritiden ägnar hon ofta åt träning,
främst löpning och längdskidor.
– Jag jagar också älg och fågel,
men det är jag nybörjare på.
För tillfället går emellertid den
mesta tiden åt till olika flyttbestyr,
eftersom hon och sambon precis
ska flytta från Sundsvall till
Söråker.
25 |

Med siktet inställt på O-ringen. Från vänster mamma Anneli
Bäckström med Lovisa i knät, Magdalena, Evelina och pappa
Stefan Nilsson.
Orientering är en sport som enklast kan beskrivas med
”självvald väg i okänd mark”. Och när 20 000 personer samtidigt
ska välja väg i skogen handlar det om O-ringen. Bland årets
tävlande finns familjen Nilsson-Bäckström från Nordmaling.
INOm OrIENtErINGSSPOrtEN
Inom orienteringssporten finns två viktiga årtal att komma
ihåg. Det ena är 1886. På Karlbergs Krigsskola genomfördes
då för första gången”orienterings- och kartläsningsöfningar,
hvartill anslogos tvenne dagar!
Den andra milstolpen är 1965 då den första 5-dagars,
numera O-ringen, genomfördes med 156 deltagare.
Idag är O-ringen världens största orienteringstävling,
med cirka 20 000 deltagare från ett 40-tal länder. Det är
dessutom en stor familjefest där alla i familjen kan delta.
| 26
Familjesport med
gamla anor
Alltid vecka 30
Det är en av årets första varma sommardagar. Utanför familjen
Nilsson-Bäckströms hus i Nordmaling lyser det av vit-
sippor där det bara några veckor tidigare har legat ett välanvänt
skidspår.
Inför årets O-ringen, traditionsenligt arrangerat vecka
30, packar familjen som vanligt husvagnen. Den här gången
blir resan emellertid kortare än vanligt då tävlingen genomförs
i Boden, med SCA som en av huvudsponsorerna.
Aktiv familj
För ambulanssjukvårdaren Stefan Nilsson har idrott av
olika slag alltid stått högt på dagordningen. Efter att i mellanstadiet
ha tränat orientering kom han senare i livet att
ägna sig åt simning och löpning.
Nu handlar det återigen om orientering, både som
aktiv tävlande och som ungdomsledare i hemmaklubben
Högåkers OK, med ett drygt hundratal medlemmar.
Som jägare och aktiv ägare till ett litet skogsskifte på tretton
hektar ligger det nära till hands att också ägna sig åt en
idrott som till stor del utövas i skog och natur. Och för livskamraten
Anneli Bäckström var det längdskidåkningen som
öppnade dörren till orienteringsvärlden där nu även dött-

arna Magdalena, 12, och Evelina, 10 år, finns med. Yngsta
dottern Lovisa, 2,5 år, är ännu så länge under inskolning.
– Vi gillar att röra oss i skogen, konstaterar Stefan. Och
det är roligare att springa och använda huvudet än att bara
syssla med löpning.
Seger varje gång
För att orientera krävs bra skor, starka ben och att man är
någorlunda snabb i huvudet. En förutsättning är att kunna
använda karta och kompass och snabbt hitta bästa vägen
mellan kontrollerna, som inte alltid är liktydigt med den
kortaste vägen.
Att det också är en sport för alla intygas samstämmigt
av Stefan och Anneli. Från de minsta knoddarna till gråhåriga
veteraner som gott och väl passerat 85 år. Inom orienteringen
finns en nivå som passar alla.
– Det är en seger varje gång man hittar kontrollen, säger
Anneli och får en instämmande nick av äldsta dottern Magdalena
medan lillasyster Evelina förhåller sig lite avvaktande
och hellre väljer skidåkningen som favoritsport.
Hoppas på medalj
Magdalena har sprungit i skogen sen hon var 5 år gammal.
Nu tillhör hon en av Sveriges bästa i sin åldersgrupp och
kan, om allt vill sig väl, mycket väl bli ett av sportens framtida
affischnamn.
Idag finns det ingen jämnårig orienterare som matchar
henne i Norrland utan konkurrensen hittar hon bland lite
äldre ungdomar, på tävlingar och träningsläger i andra delar
av landet. Och under O-ringen, där hon i sommar hoppas
på medalj.
– Det är kul att springa och läsa karta, förklarar Magdalena.
Och under O-ringen träffar man många andra som
också gillar orientering.
Del av semestern
O-ringen kan lite vanvördigt liknas vid en jättelik rockkonsert,
där mängder av människor samsas på en välfylld cam-
Stefan Nilsson, ambulansförare, orienterare
och skogsägare.
ping, med gemensamma långbord, kö till duscharna och tårta
när någon i den egna klubben vunnit en etappseger i sin klass.
– Det har blivit en självklar del av semestern som vi trivs
med, försäkrar Stefan.
Samtidigt är det ett tämligen komplicerat familjepussel
som ska läggas under den korta tid mellan snösmältning och
älgjakt som står till buds för att utöva orienteringssporten,
med både barn och vuxna som ska träna och tävla och dessutom
få tid över för skola och arbete.
– Visst kan det vara ett gissel att hinna med allt, medger
Stefan och kastar en blick på de båda äldsta döttrarna. Det
ställer stora krav på engagerade föräldrar.
– Men, försäkrar han snabbt, att ha ett gemensamt
intresse ger absolut mer tillbaka än det kostar.
TexT Mats Wigardt
FOTO erland Segerstedt
Magdalena Nilsson, 12 år, är en av Sveriges bästa
orienterare i sin åldersgrupp.
Fakta
Orientering är både en tuff och hård tävlingsidrott och
en utmärkt familjeidrott. För att få tävla måste man
vara medlem i någon av landets cirka 620 orienteringsföreningar.
I Sverige arrangeras omkring 650 tävlingar varje
år, med O-ringen som den största. Vanligast är indivi-duella
tävlingar i dagsljus, men det förekommer också nattorientering,
stafett och patrullorientering där två eller flera
springer tillsammans.
Vid årets O-ringen finns SCA med som en av tävlingens
huvudsponsorer. I detta åtagande ingår förutom ett ekonomiskt
stöd också att tillhandahålla spån till parkeringsplatserna
och byggmaterial till duschar med mera. SCA Skog
kommer att finnas på plats för att möta såväl skogsägare
som andra skogsintresserade. Besök oss gärna! Roliga
barnaktiviteter utlovas.
Se även www.oringen.se och www.orientering.se.
27 |

dIn SKOG
SCA SKOG AB
851 88 SUNDSVALL
kvinnor lär kvinnor om skog
55 kvinnliga skogsägare samlades i början av maj i Bruksgården vid Ortvikens pappersbruk
för att lära sig mer om skogsbruksplaner, bokföring och ekonomi.
Efter årets första sommardag övergår
dagen i ljum afton. I Bruksgården vid
Ortvikens pappersbruk i Sundsvall
har 55 vetgiriga skogsägare från
Västernorrlands kustband samlats.
Alla är de kvinnor, som vill lära sig
mer om skogsbruksplaner, bokföring,
skogsekonomi och mycket mer.
– tILLSAmmANS mED HANDELSBANkEN OcH LrF
har vi på SCA bjudit in kvinnliga skogsägare
från Njurunda i söder till Härnösand i norr,
till en tvådagarskurs om skogsbruk. Det är
väldigt roligt att uppslutningen är så bra,
säger Jill Nordin, initiativtagare till kursen
och en av SCAs många virkesköpare.
Genom att bjuda in enbart kvinnor hoppas
Jill att de ska nå en målgrupp som annars
ofta uteblir när kurser erbjuds. Och det trots
att trettio procent av landets skogsägare är
kvinnor.
Det finns även en tanke med att kvällens
föreläsare är kvinnor.
– På det viset behåller vi en känsla av samhörighet,
säger Jill.
| 28
Karin Viklund har skog både i närheten av
Härnösand och ute på Tynderö och tror på
konceptet att kvinnor lär kvinnor.
– Det är så lätt att karlarna tar över. Vi
kan, men tänker annorlunda och här får de
tankarna utrymme, säger Karin Viklund.
Fikapratet viktigt
Mellan kunskapspassen, som handlar om
skogsbruksplaner ekonomi, redovisning, bokföring
och annat matnyttigt, hinns det med
en hel del prat under fikat. Alla delar med
sig av sin erfarenhet som skogsägare, oavsett
om den är lång eller kort. Stämningen
är otvungen och prestigelös. Ingen fråga är
för dum.
– Jag vill ta ansvar för den skog vi har och
förstå de dokument som skrivs. Jag vill helt
enkelt lära mig mer och förstå språket, säger
Elin Gradin, som är relativt ny delägare till en
mindre skogsfastighet i Söråker, och uppväxt
med skogsägande föräldrar.
Kerstin Östlin är från Alnö och har ärvt
ett större skogsskifte i Jämtland tillsammans
med sina tre systrar.
– Vi har en skogsbruksplan att utgå ifrån,
men jag vill veta mer. Hur löser vi till exempel
Under fikat fanns utrymme för erfarenhetsutbyte.
Jill Nordin från SCA och skogsägaren
Karin Viklund tittar närmare på Karins GPS.
nästa generationsskifte på bästa sätt, funderar
Kerstin Östlin.
– Om det här är den tunga biten av kursen,
blir exkursionen till en naturvårdsbränning
vid Hornsjömon i Viksjö den roliga, lovar Jill.
Hon utlovar även fler träffar för skogsägande
kvinnor.
– Intresset är stort. Nästa steg är att erbjuda
liknande träffar i inlandet, säger hon bestämt.
TexT Maria Jansson Sjödin
FOTO Michael engman