1976 nr 36.pdf - BADA

en analys av Fiickey Spil.lanes
f örfattarchap
Christer Bergqvist
Anders S jöbolm
Leif >nerg
Hor ni ndgoraiin nott en a~m2ing
laorleg$rdáke~~es~ som blir störds
/.n som de ska ~pb ikep i att
kurs'?
De snor runt, $fixtsnabbe, och stirrar
p: inkräk~aren med hatet sprutande
ur smala $gononspringor. De betraktar
fridstöraren med en blandning av
misstanl.;saL&et, hat cc. fruktan . . .
Det var det uteryckez sain nu m6tte
mig. Fasi i selllet f& örkarer vu de
manniskor. Men samma slags blickar
beeraktade mig, sirma neresa
fientlige, ssynliga gnistor sprdcade
mellan oss: Jag beercktade dem allihop
och l

INNX&L SF~RT'EC~ ING
Sid.
Förord ........................................................... i
l. Inledning ................................................. 3
a. Syfte 3
b. Metod 5
2. Massmarknaden e9............................................. 8
a. Massmarknadslitteratur - minoritetslitteratur 8
b. Masskommunikation
c. Produktion
11
12
d. Distribution och försäljning 13
e. Konsumtion 14
3. Den ffh&rdkoktafl deckaren ................................... 17
4. Mickey Spillane - biografiska notiser ...................... 23
5. Motsättningar mellan roller och värden . . . . . . . . . . . . . . . . . 26
'a. Det upp- och nedvända klassamhället
b. Ekonomisk och social utveckling i veskligheter~s USA
c. Folket - Herrarna
d. Politik och politiker
e. Politisk makt - koncentration ocn byr8kratisering
f. Förr - Nu
g. Spillane - IiicCarthy
h. Komnunismen som sjukdom
i. Olika brottstyper
j. Brottslighetens hierarki
k. EPläffian och kommunisterna
1. Kampen mellan det goda och det onda
m. Problenet ondskan
n. Lagens Anda - Lagens Bokstav
o. ~rihet - Tv&g, Jaget - Omvärlder,, Plikt---N jutning
p. Vänskap - Svek
q. Oskuld/Renhe t - ~erversion/~muts
r. Kvinnornas janusansikten, kärleken och sexualiteten
s. Kärlek - Död
6. Innehållsanalys - metodbeskrivning ......................... 85
' a. Handlingskomponenter 85
b. Helations~oäng 89
c. Statis tik kring Hammer 92
d. Beriittelsells trygga rörelse - slutsatser ur diagrammen 93
7. Berättaren ............ ..................................... 96
8. Spillanes litterära verkningsmedel och människosyn ......... 98
a. Kvinnorna
a.1. Vzckra kvinnor
a. 2. "Fulatf kvinnor :r
b. Nännen
b.1. Goda man, neutrala m& och lagens män
b.2. Det ondas man
c. Rasism och fördomar i Spillanes pers~ntec~ing
d. Mike - djuret
e. Mike och erotiken
f. Elden och erbotikeris vald
g. Den opersonliga driften
h. Be psykofysiologiska förnimme2serna

Sid.
i. Regn och sol 123
j. Dialogen 7 25
k. Spill-anes människosyn 126
l. Spillmes stil 1 28
Sammanfattning ............................................... 132
Mickey Spillane sedd med merikanska ögon. Efterskrift av Mar-
shall Ansell ................................................. 139
Använda Spillane-böcker ...................................... 145
Kall- och litteraturförteckning .............................. 147
Bilagor
1. Spillmes svenska utgivning - försök till översikt 5 s-
2. Handlingen i tio Mike Hammer-backer - referat 7 s*
3. Diagram över handlingsiconponenter och relationspoäng O s.

1 u
Mickey Spillalie ar en amerikansk rnassmarknadsförfattare, vars böcker
översatts till en m&igd språk, b1.a. svenska. I Sverige har de salt
S& bra att de i allmänhet kommit ut i mer an en utg&va. 1 1
Ska ett specialarbete p% Bibliot$kshögskolan behandla en massmarknads-
författere i original eller i Översättning? Vi har valt det sistnam-
da alternativet. Detta trots att vi vet att Spillanes texter"tvattats"
av hans ständige Översättare, Karl-Rune Ostlund, för at% bättre pas-
sa Wahlströms bokformat, Wahlströms förlagspolicy och den svenska
pub1 iken . Z )
Vi är främst intresserade av den Spillane som svenskarna last och
k aser. Eftersom det hela tiden ar Ostlund sam översatt Spillane,
an vi rakna med en viss enhetiighet i fråga om ändringar, svensk
j
språkdrakt osv.3) Dkirigenom faller ett avgörande hinder för att bet-
rakta Spillaneöversattningarna som något sammanhängande, som kan bli
föremål för studium.
I stort sett kommenterar vi inte alls originalen och översättnings-
4)
problematiken.
VYrt arbete kan, hoppas vi, vera ett underlag i diskussionen om hur
den svenska litteraturmarknaden ser ut. För ett faktum g%r inte att
komma ifrån: Spillane har varit populär, han har sålt bra i sin svens-
ka form.
För att lättare kunna få ett samlat grepp om ämnet, har vi valt att
ingAende behandla tio böcker, vilka allesammans handlar om Spilla-
nes mest kände hjälte: Mike Hammer. (Andrz Spillaneböcker kommer dock
sporadiskt in i diskussionen). Dessa tio böcker är (med angivande
av svensk och amerikansk titel, första svenska och första amerikans-
ka utgivningstir och den titelförkortning-vi kommer att använda under
uppsatsens &ng) - i kronologisk ordning:
Hämnden ar min (I, the jury). 1952 (1947)- HIII.
Skoningslös hamrid (~he twisted thing) . 1967 (1 966) -
SH (5)
1- Se bibliografin (bil.?).
2. Vahlberg: intzrvju 16/5 1975; f5redrag 17/10 1975.
3. Jfr Lindforss: Han lärde Nike Hammer snacka söderslang.. . GT 14/9
1975.
4. Se Nzrshall Ansells efterskrift och sid 47, 111, 120.
5. Benna bok hette ursprungligen Por whom the gods would destroy och
skrevs omkring 1947 (Conternporary authors, vol. 25-28, sid 699).
Den ar enligt J

Utan misskund (~en~eance is nine) . 1953 (1550) - UM.
I morgon död (One lonely night). 1954 (1951) - ID.
Dubbel hämnd (~he big kiil). i954 (1951) - DH.
Natt utan n&d (Kiss me, deadly). 1955 (1952) - NN.
Vänta dig ingen nad (The girlhunters). 1963 ,,(1962)-
M.
Dödens skugga (~he snake) . i 965 ( 1 964) - DS.
Din stund ar kommen (~he body lovers). 1967 (1967)-
DK
Timmen Noll (survival.. .zero! ..). 1971 (1970) - TN.
Härigenom har vi studerat samtliga Mike Hammer-böcker utom Liv fcr
liv.') I Hednans deckar-bibliografi anges iiven Död mans dorn som en
Mike Hammer-bok, men detta ar felaktigt. 2)
Nar vi har kommit in p% andra Spillanebccker, har vi i allmihhet in-
te anvant oss av titelförkortningar. Några gånger har det dock skett
av misstag:
l
Tigerns hämnd - TH
Död mans dom - DD
Onda skuggor - OS
Döden på dig väntar - DV
som skzdats av en brand i hemmet1'* Grete Hvidt-Nielsen p%stAr att
den "naeppe er skrevet f$r 'I, the jury" eftersom der i romanen
henvises tii en hmdelse, der er beskrevet her1' (Hvidt-Nielsen:
Magtstmkturer.. . , sid 2) - dock utan att tala om vilken hiindelse.
1. Korta harldlirigsreferat hterfinns i bil. 2,
2. ijedrrian: Beckare och thrillers p% svenska 1864-1973, sid 211.
Iijiilten heter Johnny McBride.

l .
a. Syfte.
-----
Spillane! Hammer! Ltiter namnen bekanta? Bakom narriiet Spillane döl-
jer sig en av världens mest lasta författare och bakom nannet
Hammer en av hans berömda,hjaltar. Spillane ar verkcam inom den
hkrdkokta deckargenren. Hans 7 första deckare har sålts i över 5
miljoner exemplar och upplagesiffran för hans totala produktion
torde, enligt en något osäker uppgift, överstiga 100 miljoner. 7)
Enbart i Sverige har, enligt en uppskattning från 1973, Spillane
gitt ut i sammanlagt 2, j mil joner exemplar. *) Vilken svensk för-
flattare, levande eller död, kan konkurrera med denne man? För att
l
ytterligare understryka Spillanes popularitet ska vi %terg% till
hans hemland USA. 1974 lägger han beslag p% platserna 1-7 p% den
amerikanska listan över 1900-talets bast siiljande böcker inom ge-
ren "crime and s~s~ense'~.~) Andra berömdheter som Ian Fleming,
Agatha Christie, Raymond Chandler m.fl. far har se sig klart dis-
tanserade. F2 motsvarande bestsel-lerlista för hela det skönlitte-
rara fältet Aterfinnes 7 av Spillanes romaner bland de 17 främsta.
4, En fraga man osökt ställer sigar, hur kommer det sig att mil- ----
jontals människor köper dessa böcker? Böcker som av kritiker, la-
rare och kulturarbetare dömts ut som ren smörja. Lange försökte
man ignorera dennaflsmörjd', men ingen kan längre blunda för faktum
- böckerna ar enormt populZra. Efter denna period av förtigande
kom en period då kritiker med svepande omdömen och djup okunnighet
forsökte attackera Spillane. kar^ fann att hans böcker innehöll fcr-
domar, rasism och föri'egade värderingar i massor. Man stannade of-
tast vid att enbart påvisa detta. Först nu börjar det röra p% sig.
Den lättsAlda rnassmarknadslitteraturen avtecknar sig nu som ett
verkligt hot mot det kvalificerade kulturlivet. Man börjar inse
att det ar analys och inte hånfulla fnysningar som maste till.
Massmarknadslitteraturen ar val etablerad och mas måste ta den p%
allvar, Se den som en litteratur med stil, berättarteknik, tendens
osv. Nar man har den utg%ngspunkten st%r det klart att man kommer
in på ett ytterst kontroversiellt område. P% sitt satt rymmer mass-
marknadslitteraturen ett solitiskt sprängstoff. Den vittnas om
1 Lundqvist, he.: Furlorarens protest. Jury 1974: 1-4. sid 76.
2. Bast Magazine 1973: 2. sid. 8.
3. Lundqvist, a..a., sid 76.
4. Lundqvist, a.a., sid 70.

vilka krafter och underströnmar som verkar inom den västerländska
I kulturen och det kapitalistiska samhället. Att försöka spegla
I dessa krafter ar ett arbete i linje med att avtacka ett samhälles
ekonomiska utveckling, klasstruktur, dess politiska liv och socia-
I la rörelse. Det är inte bara fraga om en litteraturanalytisk upp-
I gift utan också om en politisk sadan.
Massmarknadslitteraturen kan kritiseras bhde från höger och vänster
I men med olika srpment. Från höger för att den ar vulgär och sim-
pel och fran vänster för att den ar reaktionär och passiviserande.
I Vilken ståndpunkt man an kommer fram till ar det oftast kunskap
som fattas.
Vi st%r i tacksamhetsskuld till dem som pabörjat arbetet med seriö-
I
sa studier över massmarknadslitteraturen och till dem som inspire-
rLt oss i detta arbete. Detta gäller frernför allt Umberto Eco mel
&.n undersökning av berät tars trukturerna i Ian Flemings James hnd-
romaner'), ike Lundqvist för hans artiklar om Spillane2) och deckar-
kritikern Bo Lundin för hans kritik och uppslag. Vidare vill vi tac-
ka Eva Vahlbcrg på Wahlströms förlag och antikvariatsbokhandlare
Stig Johansson i Borås. Eva Vahlberg har gett oss viktiga upplysnin-
gar om Spillane och hans svenska utgivning och Stig Johansson har
försett oss med det nödvändigaste av allt - Spillanes böcker.
I Vi har alltså valt att studera Spillanes författarskap med utggngs-
punkt från de romaner som har Mike Hamxier som hjiilte. Mickey Spil-
lane, en anerikansk thrillerförfattare av den hårdkokta skolan har,
som tidigare nämnts, sålt sina romaner i miljonupplagor i den kapi-
I talistiska världen. Hur kommer detta sig? Det ar en fr&ga som m5nga
l
l
ställer sig. Vi hoppas kunna ge n%gra antydningar till svar. Ken
som kommer att framgå av svaren ar fr&gan inte lättbesvarad utan yt-
terst komplicerad. Vi kommer att behandla frågor on produktion,
distribution och konsumtion av böcker. Genrer, berättarteknik, stii,
ekonomi, politik och samhälle.
Vilka mekanismer inom produktion och distribution ar det som gjort
I att Spillane natt ut till sina läsare? Arbetar han inom en gewe
l
dar andra redan röjt mark eller ar h a en banbrytare? Har han be-
l
l
rattartekniska eller stilistiska kvalifikationer som gör honom po-
pular? Är hans böcker barare av en ideologi som Överensstämmer med
I deras läsekrets värderingar? Vilken betydelse har den ekonomiska ut-
1
vecklingen, med dess koncentration av kapital och beslutsmakten,
1 haft? Spelar den allt mer okande klyftan mellan styrande och styraa
l
l nägon roil? Det politiskt-ideologiska klimatetq': Den sociala pro.-
cessen? Ingen kan ge nggot fullstiindigt svar p& dessa frag~r, qen
l
l
I 1 . Eco, U: Beriittarstrukturerna
- . . _, , , . b.cs , i , Im . Plen:ing.
..f* i , ., a
I.- -_

vi tror dock att dessa spelar en stor roll for Spillanev populari-
tet, liksom för all annan massmarkaedslitteratur. Vilken roll de
spelar kan vi bara ge =tydningar om. Vi kommer att Koncentrera oss
p% vissa fr%gor och endast i förbig%ende beröra andra. Uppgiften är
stor men vi har sett det som en utmaning att ta itu med den.
b. Metod.
vi ska här kortfattat ta upp de metoder vi använt oss av och riagot
beröra vgra utg3ngspunkter. En av v%ra utgångspunkter är att det
e,xisterar en förbindelse mellan samhällets och litteraturens for-
er. Författaren skriver inte i ett vakuun; 'utan st%r i ett vaxel-
verkande beroendeförh%ll&de till det samhälle i vilket han lever.
Litteratur och konst ar inte enkla produkter av de materiella omgivningar
ur vilka de uppstått. Förhållandet ar dialektiskt. 1 >
"De marxistiska litteraturkritikerna frår, Plechanoxr till L&~C~ har
(. . .j hittills hundsakligen sysslat med de stora diktarna. I') Detta
har, framför allt i ~uka:s' fall, skett med hänvisning till att des-
sa skulle spegla samhället biittre och att de skulle ge en realis-
tisk beskrivning av klassfOrh%llaridena.'Denna inriktning, framför
alit p& den borgerliga realismen, har medfört att andra litteratur-
genrer har försummats. Nar det galler massmarknadslittertur finns
det inte mycket skrivet i Sverige och metoddiskussionerna ligger
än så länge i sin vagga.
Vi har funnit det naturligt att dels s.Ztta in Spillanes produktion
i dess ekonomiska, sociala och politiska sammanhang och dels att
göra ett narstudium av textmassans uppbyggnad och utformning. "De
analyser som kommit fram, mest i artikelform, har främst syftat
till at t avslö ja fördomar och f örlegade värderingar1'." Vi tycker
att man borde gå längre an att bara påvisa t.ex. inbyggda foraomar
- vi @r sålunda ett försök att se populärlitterataren som en
aterspegling av ett samhallstillst&nd. "Detektivromanen i allmän-
het tar samhällets parti mot brottsling~n. Vilket i vårt väster-
land betyder: det borgerlig& samhällets parti mot den som inte yes-
pekterar grundlag skriven för att varna om det borgerliga sanhäl$
lets rikedomar och moraler ... 3eckarförfa.ttarna präglas i högre
grad ôv verklr .r- - -. . . -.-.T
-

Iknna aterspegling av ett samhällstillst8,nd är, och kan inte vara
fullständig. Yen ger inte helheten i den verkiighet som existerar.
Författaren gör ett val som inte beror av en slump utan av "person-
liga och ideologiska f orbindelser med tidens historia. ''j? För att
kunna tolks den bild som återspeglas i Spillanes böcker kravs dels
en först%else av författarens egsn politiska askadning och dels en
beskrivning av den ekonomiska, politiska och sociala utveckling
som karakteriserar det samhälle som omger författaren. Bi beskri-
ver nggot kortfattat den ekonomiska (koncentration och monopoli-
sering), politiska (det kalla kriget, byråkratisering och politis3
ka rggle t), och sociala (f örändringar i den amerikanska klasstruk-
turen) situaf ion som ar utmärkande f ör det amerikanska samhället
efter andra världskriget. Vi försöker se hur detta %terspeglas i
I
Gpillanes produktion. Vi ser p& den politik,.,de värderingar och den
ideologi som kommer fram i böckerna, dvs hur samhallsbilden ser ut.
Vår andra utghgspunkt ar ett narstudium av textmassan. Inte ord
för ord. Vi försöker har komma fram till böckernas generella upp-
byggnad. Denna analys sker inte skild från den först beskrivna
analysen utan de vävs in i varandra.
Umberto Eco har i sin undersökning av Ian Flemings Bond-romaner
2)
funnit att dessa ar Ifuppbyggda p& en' rad fasta motsättningar "
mellan roller och varden. Vi har vid genomgangen av Hammerböckerna
kommit fram till att de främst tycks vara uppbyggda kring motsätenin-
gar mellan varden. Xtt visst antal vardepar eller motsatspar ar ge-
nomgående tema i samtliga Hammerböcker. Motsatsparen behandlas i"
kapifel 5.
V&r tredje ut'ghgspunkt ar att undersöka om Hammerböckerna ar upp-
byggda efter en viss mall. Efter att. ha. läst ett antal deckare
marker man att vissa situationer och handlingsmönster uppreoas och
ofta p% ett regelbundet satt. Stor hjälp vid denna del av undersök-
ningen har -.ri haft av ett schema för analys av agentböcker som ut-
. $'j
arbetats vid avdelningen för litteraturscciologi i Uppsala.
I så gott som samtliga Hmerböcker kan man finna ca 30 handlings-
komponenter som böckerna ar uppbyggda kring. Exempel p% handlings-
komponenter ar: vapenattentat, beskjutning, samlag rn.fl. Dessa
1. Mhniskans samhälleliga vara... sid 228.
2. Eco, U.: Berattarstrukturerna hos Ian k7lemi.ng., . sic! 233.
l 3 Johansson,B,O. , Miihlqvist, S. : Beskrivningar av relationer
l
melläri hjalten och öyriga personer.,, Stencil.
h.--.--

I handlingskomponenter kan reduceras till en slags generell spelin-
trig. Se kapitel 6a.
l I samband med framtagandet av handlingskomponenterna til.1delades
pershner som figurerar i böckerna vissa poäng. Dessa poäng sattes
p& grundval av personernas relation till hjalten och den Onde. Med
hjälp av de varden vi fick fram har vi konstruerat ett relations-
diapam. '' Sammanför rnaq handlingskomponenterna och relationsdia-
grammet efter en tidsaxel (bokens sidor) får nian en bild ast- h$ai-t.
tens belägenhet vid olika tidpunkter. Tiilvagagångssattet yid den-
na analysmetod beskrivs utförligt i kapitel 6b.
V%r fjgrde utgångspunkt har varit att studera Spillanes berattar-
teknik och stil. Detta görs ocksa i samband ned handlingskomponent/
relationsstudien. Vilken roll spelar berattarformen, dialogen per-
'shnbeckrivningen och bildspråket? Skriver Spillane enkel t eiler
komplicerat? För att f% svar p% sista fragdn har vi p& ett par böc-
er använt oss av ett läsbarhetsindex. Denna del av analysen &ter--
finns i kapitel 7-8.
1. Se sid. 91 och tji.1. 3.

I
Piassmarknadslitteratur - minoritetslitteratur.
------- -------- - ---------
-------------------------------------.--------
Uppficningen av boktryckarkonsten på 1400-talet var den teknisks
föxutsattningen för en massproduktion av litteratur. Flera hinder
kvarstod dock: produktivkraftemas alltför låga nivå, analfa,betism
fattigdom m.m. Fram till 1700-talet var kullx~ren en aristokratisk
hovkultur och de böcker scn fa,rns förvarades i slotts- och klos -
terbiblioteken. Vid sistnämnda tidsperiod började kapitalismen f%
fast m~rk under fötterna och d& främst i England. En handels- och
Ipenningborgarklass kom a.tt ersatta bördsaristokratin. Som följd av
l
! denna utveckling uppstod en lasande "allm&,het" franst bland bor-
garna i städerna. Den aristokratiska hovkulturen ersattes av en
borgerligt kapitalistisk kultur, som skapades för en markned. ' ) I
Europas industrialiserade länder uppträder en homogen borgarklsss
- homogen så till vida att den kulturella smaken var likartad
från land till land. "Det skrivs och ges ut lika~tade böcker för
en honogen borgerlig läsekrets, som är oförändrad genom decennie-
rna" 2)
P& 1800-talet började läskunnigheten att breda ut sig i Vasteuro-
pa, men den las- och skrivkunnige arbetaren skulle inte få del av
den borgerliga kulturen. Den kultur som arbetarklassen tillagnade
sig "levde instärrgd i industrikvarterens getton och odlades i fack-
föreningarna och de socialistiska partierna".3) I den mSn man läs-
te skönlitteratur var det inte den s.k. finlitteraturen utan sna-
rare den billiga föregångaren till dagens populärpocket. (mer om
det ta senare).
Om vi ska g& över Atlanten (till USA) för att se hur bokutgivnin-
gen utvecklades dar. 3c USA fanns inte det homogena borgerliga
skikt som var s& väsentligt för bokutgivningen i Europa. Bar fanns
istället en stor heterogen befolkning,dar var och en son hade pen-
gar och kunde lasa var en möjlig bokköpare.Detta medförde att bok-
utgivningen kom att liknas vid utgivningen av vilken annan vare som
helst. Jakt p% högsta profit, hård konkurrans om marknaden m.m. kom
att karakterisera stora delar av den zmerikanska bokmarknaden. 4
1. Gedin, P;: Litteraturen och verkligheten... sid 75.
2.Gedin, P,: a.a. sid 32.
3 Morin, .E. : Tidens anda. . . sid 39
4. Gedin, P.: a.a, sid 34.
-i- -z

Det gällde att sälja böckerna i så stora upplagor som möjligt. Det-
ta fick SeUydelse för Fockerilas innehåll som blev en andra rar@
f raga.
Publiken i Europa var, som nämnts, homogen och palitlig. Ägandet
av böcker var en statuspryl och lasandet inom borgarklassen var en
självklarhet. Första varldskriget medförde början till en föränd-
ring av denna bild. Bakgrunden till denna förändring kan delvis oö-
kas i,den ka-italistiska ekonomins ut-geckling. Ekonomin genomgick
under mellankrigsperioden kris p& kris. Arbetslösheten var gigan-
tisk. Fascismen var p& frarrmarsch och den första socialistiska re-
volutionen hade ägt ~ w m i Sovjetunionen. Inom bokutgivningen kiinde
man marka intag av amerikanska drag. Billighetsutgivning, satsning
bestsellers, inträngande av massmedia och då friimst p& radio
I
veckopress och Eilmomrhdena. Denna utveckling bromsades up- n8got
I
'av andra varldskriget, men skulle efter 1945 sla igenom p% allvar
under nannet masskultu~. Innan vi går in p& masskultur och mass-
-
kommunikation ska vi nggot kort beröra den p~~ularlitteratur som :ö-
rekoin under 1800-talet.
1700-talet fanns d-et ett slags po3ulärmarknad på vilken det bl.
a. s%ldes stora upplagor av shillingtryck, p~litiska panfletter och
religös litteratur. Vidare utgavs det t.ex. i England små billiga
häften som till innehal bestod av riddarsagor, brottshistorier och
dyligt. Det är dock tveksamt om dessa lästes av den lilla grupp
laskurniga arbetare och bönder som fa,ms. Troligare ar at-l; dennz
litteratur vande sig till samma läsare son! köpte de mera exklusiva
böckerna. l) En typ av enkel tlrprnantisktl roman uppstod i England i
slutet av 1700-tzlet. Dessa böcker bestod till största delen av
rysare, exotiska , och moraliska romaner och var av skiftande kva-
En gren -rysarna- kom ctt bli utggngspunkt för den littera-
tur som arbetarklassen tillägnade sig. Det uppstod under 1820-1830-
talen särskilda tryckerier som uteslutande agnade sig åt produktion
av denna billiga litteratur. Dessa romaner var till sitt innehall
kortare versioner av de klassiska rysarna, beskrivfiingar av valkarz-
da.brottshistorier eller lëttsnälta romantiska historier. Vissa fö-
ret& specialise~ade sig på att förvanska kände romaner och det var
denna förvanskade roman som arbetarklassen först kom i kontakt ned.
utmärkande för ovan beskrivna rornaner 17ar att de alla var av lik-
nande format, .var billiga och at t de distribuerades -fia andra ka-
naler &n den borgerliga "finkulturentt. Man kan har jämföra med den
sek. kolportageromanen som sål.des av kringvandrande försiiljare.
P-
i. Gedin, P.: Litteraturen ech verkligheten.. . sid 46
20 Gedin, P.: a.a. sid 48.
7- ~.-fim,--; C i> . T i ;+nv~,+s,r,nrinI no< . s; d ;>R.
3 1
----:

I Kolportageromanens personteckning gick oftast i svart och vitt och
l
l
I
l
till de vanligaste inslagen hörde vald, kärlekshistorier, även-
tyrsberat te1 ser och spiinningssknpande moment. ' ) En av de i Sverige
raest kända kolportagefig~rerna är Nick Cartex som var enormt popu-
kar i början av 1900-talet. Böckerna saldes i enkla och billiga
häften och lästes i stor utsträckning inom arbetarklasseh och bland
tjänstefolk. Detta sistngimda förh%liande fick b1.a. socialdemokra-
tiska ungdomsförbundet att g& ut i kampanjer för att få bort, böc-
ker av Nick Carters slag.
Som framkomit här hade den billiga underhållriinglitteraturen tid-
igt börjat breda ut sig vid sidan av den s.k. "finkulturen".
\
I
under mellankrigs tiden blir, som tidigare nämnts, det amerikanska
i /l flytandet i Europa allt starkare. Den znsrikanska priskcnurrm-
sen, den annorlunda dis tributionsformen (försiil jning via andra ka.-
naler an bokhandel) och den heterogena publiken - allt detta förde
med sig stt böckerna gjordes i enkelt utiarande.') Innehållet i
dessa billiga böcker bestod ofta av be&ttelcer om det hårda ny-
byggarlivet.. Man kan har tidigt se likheter ned den moderna populär-
pocketen: den häftade boken, det l%ga priset, den illustrerade
framsidan med seriepragel, distribution via tidningsförsäljare,
det romantiska och-våldsaana innehallet m.m. Denn~ bokmarknad bör-
jade alltså göra intåg i Europa under 1920 och 30-t.alen.3) Det and-
I ra världskriget stoppade inte denna utveckling utan hejdade den rn-
I dast tillfälligt.
A kallat
Efter andra världskriget började forskningen kring vad som blivit
massmedia. Den kultur som föddes ur radio, film och senare
TV fick ett namn: "massculture~' eller masskultur. Namnet fick den
för att den kom att tillverkas industriellt och i stor skala samt
spridas via ue nya massmediateknikerna. Ytterligare ett kännetec-
ken p& masskulturen var att den kom att vända sig till alla nan-
niskor oavsett kla~s~ransir.~) Inom rnasskunrlturen brukar man tzla
om en särskild massmarknadslitteratur rller som den också Srukar
benämnas triviallitteratur. Vad innebar denna beteckning? För det
första ax det fråga om en litterahr som utbjudes för att säljas p3
x en marknad. Detta kan dock inte vara avgörande, ty sa gott son all
1. Brolin, G.: Popular~ocket.. . . sid 4.
2. Gedin, P.: Littera,turen och verkligheten.. . sid 153.
3. Gedin, P.: a.a. sid 54f.
4. Morin, 8.: Tidens mda... sid 11.
---

.- -
litterahr siiljs med tanke pa marknad och &ärmed smn1anh2ngande
möjligheter till vinst. Det andra kännetecknet ar att den säljs
till eiAl%gt pris. För det tredje utges den oftast i serieform.
För det fjärde distribueras den via andra kanaler än den s.k. "fin
kulturenf1, Slutligen ar. den till största delen skönlitteratur med
tonvikt p& deckar-, agent-, western-, och romantikgenrena. l >
b. Masskommunikation.
-----------------
l
För att satta in litteraturen i ett lämpligt sammanhang ska vi n%-
.. d, got beröra komnunikationsteori. En vanlig modell för masskommuniba-
tion brukar tala om avsändare, budskap och mottasare. Författaren
blir harlikamed avsändaren. Budskapet ar boken eller snarare dess
innehåll. Fottagaren är läsaren av boken. Denna modell är dock o-
tillräcklig vid ett studium av massmarknadslitteratur p.g.a. dess
koncentration på budskapet. Om man vill stuaera produkten eller
handelsvaran boken kan ovan beskrivna modell kompletteras enligt
föl jande:
Social situation
köpkraf t
4 I
Privatagandet till kommunikationsnedlen medför ett slags tv8vags
trafiki kanalen.*)Författarenär producent/säljare ochliisaren .
konsument/ lasare. ivIellan producenteq och konsumenten kommer förlag-
gare och distributörer in som konsumenter och köpare av produkten
(mm-uskripte t) . i näs t a et upp är f örlaggsren//di s tribut ören produ-
cent och försiiljare av boken. En av de mest intressanta saker med
denna modell ar just dess betoning av ledet mellan läsaren och
författaren. Detta mellanled har .stora möjligheter att manipulera
förhallandet mellan utbud och efterfragan. Ju större investeringar
som görs i massproduktion - desto större behov föreligger för att
kontrollera de bgda keden F~~d~~ent(fos~att2ie) och konsument, Den-
1 * F~rrular~d, : Litteratur för massmxrknaden.. . si-d 4691 .
l
I 2. Vinterberg, S. : Earnlitteraturens spridningssystcm. . . sid 1 57f 6

ila kontroll utövas p% olika satt: direktiv till författarna, re-
klam, skzpande av behov m.m.
Vi ska nu g& över tili att se 9% de tre leden produktion, distri-
bution och konsumtion. Detta gör vi med utgångspunkt från vad lit-
I teratursociologen Escarpit kallat de litterära och populara krets-
l oppen. 1 >
c. Proauktion. ---------- ----
I Sverige utgavs 1970 ca 3300 nya titlar inom allmänlitteraturen
(litteratur som huvudsakligen riktar sig till enskilda bokköpare
p5 den allnana marknaden). Av dessa var ca 15% nassmarknadsli tiera-
l
tur. Bokförlagens försäljningssiffror för samma ar var 511 miljoner
kronor. Den största ökningen av omsättningen kunde markas inom ny-
utgivningen av billiga böcker inom skönlitteratur, facklitteratur
. r>\
samt massrnarknadspocket , L/ Försäljningen av skönlit teratur har sti-
git ytterst måttligt de senaste %ren och om hiinsyn tas till prisut-
vecklingen k m max rent sv tala on en nedg&ng. Dennn bild ger dock
inte hela sanningen. Om man delar upp skönlitteraturen pil olika
delkategorier marker man- att betydande förandringa har skett un-
der perioden 1965-1972. Massmarknadslitteraturen har ökat sin an-
del av' antalet titlar fran 33 till 43$, medan de skönlittrrgra
bokhandelsböckerna ("kvalitetslitteratur") noterat en klar ned-
ghg. $1
Perioden 1965-1972 har inneburit en stark expansion för de förlag
som huvudsakligen koncentrerar sig på massnarknadslitteratur. De
jättar det har galler är främst B. WahlstrOm och Wennerberg. Dessa
bada förlag svarar nu för närmare hälften av den skönlitterära ut-
givningen. De förlag som huvudsakligen sysslar med litteratur som
säljs via bokhandeln har under motsvarande seriod noterat en kraf-
tig nedgang med avseende p8. antalet utgivna titlar. Detta galler
framför allt för Bonniers. Detta behöver inte medföra att förla-
get gatt med same vinst - nan kan kompensera sig genom höjda bok-
priser.
Vad vi kan se här ar början p2 två kretslopp. Förl.zg som koncentrerar
sig p% utgivning av olika slags litteratur. De förlag som kan
1. Escarpit, R.: Litt.eratursociologi. sid 86ff.
2. Statens offentliga utredningar. 1974:5 sid 99
3. Statens offentliga utredni~gar. 1$1A:5 sid 101.

-1
d.
hanforas till det populära kretsloppet ar färre till antalet och
har en större koncentrationsgrad an de som kan hänföras till det
litterära eller bildade kretsloppet. De först nämnda lägger också
under sig en allt storre de$ av marknaden.
G5r man ett steg längre tillbaka i produktioliskedjm -till förfat-
tarna- kar^ man fr%ga sig om förlagen inon de båda kretsloppen ut-
övar olika inflytande på skribenterna. I de b%da kretsloppen miste
förlagen förestaila sig en möjlig publik och ur den enorma massan
av manus välja de som man tror passar publikens smak. Detta innebar
tv& saker: dels. e$t omdöme (fakta,) om vad publiken vill ha och dels
ett omdöme (vardering) om vad smaken bör vara (vardering hos dem
som gör urvalet). Kommer boken att säljas? Är den bra? I denna si+
iuation kan f örlagzt inte spela den passiva f örmedlarens roll. All t
för mycket pengar star på spel. !'Han förssker att påverka förfat-
tarna i publikens namn och publiken i författarnas, han försöker
kort sagt skaffa publik och författare som är avpassade för var-
andra".') PrBgan man ksn ställa sig här gr om inte författarna i-
nom det populära kretsloppet ar utsatta för h%rdsre styrning an
författarna inom det bildade kretsloppet. gi vet att en popular-
pocket bör g; ut i ca 20000 exemplar för att vara lönsam. *) De
flesta böckerna kommer från utlandet, vilket medför att de maste
översattas. Vid denna Översättning finns möjlighet för förlaget att
krympa texten med ca l@ utan att Törfattaren behöver tillfrågas. 3
DS romaner som publicerats i bokserien Succéromaner från Allers ar
t.ex. skrivna efter en kodbok p% 40 regler.4) $n annan storsäljare
ar Nick Carter. Även har kan man anta att författarna har vissa
uppsatta regler att följa. 5 )
d. Distribution och försäljning.
...........................
När boken inom det litterära kretsloppet är tryckt går den via
bokmarknadens distributionskanaler - Seelig och Bibliotekstjtinst -
ut till bokhandeln och biblioteken. Om det c!5remot ar fråga om! en
Escarpit, R.: Litteratursociologi. sid 77
2- Vahlberg, E;.: Föredrag p& Bibli otekshö~;skolan. 5 7/10 1975
3. Vahlberg, E.: a.a.
4. hrniand, L.': itt ter at ur orh samhälle... sid 4698.
5'. Brolin, Gun.: Popalarpocket - ~ YICK CA3TSE... sid 7.
---. .

massziarknadsbok är det A. B. Svenska Pressbyfin som fungerar som
förmedlare. Pressbyrh har ca 14000 återförsäljare i Sverige. Man
f&r dock ko~ma ihag att 2/3 av bokf orsal jningen inte passerar na-
got grossistled.') Seelig & C0 botjänar främst abonnemangs- och
B-bokhandlarna. Dessa ar till antalet ca 450. För B-bokhandlarna,
galler att Seelig har hand orn så gott som all distribution. Press-
byrhns återförsäljare ar egna kiosker, privata kiosker, tobaksaf-
farerf fruktaffärer, varuhus m.fl. Gen02 dessa kanaler når över
av popularpockerboken sina läsare. Elan kan hos Pressbyrån se
en anpassning till massrnarknadsf6rlagens behov:"Av varje boktitel
sänds et.t stort' antal exemplar ut enligt på förhand bestämda mal-
lar...Böckerna utsänds med full returratt och osalda exemplar %ter-
kallas efter förhållandevis kort tid. Returerna ar genomsnittligt
stora och de returnerade böckerna makuleras of tast". N & g t som
underlättar denna process ar böckernas laga pris. Av det totala
försiiljningsvardet för all litteratur svarar Pressbyrh för en re-
lativt liten del, men 'ser man däremot på antalet selda böcker blir
bilden anorlunda. Har svarar Pressbyrån och fackbokhaxidlarna för
ungefär samma antal(ca 10 miljoner var).
Nar det galler antalet försaljningsstallen ger Pressbyråns stora
antal, jämfört med bokhandlarnas, möjlighet till maximal spridnixg.
Pressbyråns återförsäljare ar placerade p3 den vag som männisicor
dagligen rör sig. På stationen inför resan, i tcbaksaffarzn eller
i kiosken vid arbetets slut. Bokhandlarna har däremot sina försalj-
ningsställen i stadens kärna - ett omr8...de som inte passeras av ar-
betaren p% vag fr%n arbetet till förorten.
Vi har har kunnat se att de båda kretsloppen har olika dislribu-
tionskanaler och försaljningsstallen. Visst hiinder det att en bok
"går vilse", men s%dzna böcker ar snarare undantag an regel.
e. Konsumtion.
- -- - - - - - -
-- - .- - - - - - -
Nar de b&da kretsloppen ocksa olika komumenter med avseende p&
klasstillhörighet? Vad vi kunnat se finns det inga sveneka undsr-
sökningar som utgår fran det marxistiska klassbegreppet, utan en-
dast shdana som har det nsgot luddiga socialgru-?shegreppet son
i. Statens offentliga utredriingar. 1974: 5 sid 174.
2. Statens offeritliga utrednin~yCir. 1974: 5 sid 175.

ind.elningsgrund. I detta senare begrepp innefattss en rad faktorer
såsom inkomst, utbildning, sccial status m.ni. MaE tar inte hänsyn
till inkomstens ursprung. Är den av eget arbete eller av andras?
Det är mycket möjligt att man skulle ha n%tt intressantare resul-
tat med den marxistiska indelningen än med socialgruppsindelningen.
I Sverige finns Atminstone två läsvanestudier. Dels Harald Swed-
ners berömda Malmö-undersakning och dels %itteraturutredningens
lasvanestudie. Man får dock inte dra för långtgaende slutsatser av
dessa bada undkrsökningar och detta av flera skäl. Har man definie-
rat socialgrupp p% sainma satt? Har frågorna ställts gå samya satt?
1 lan kan ju anta att det inte ar lika socialt acceptabelt att läsa
ipopulärpcket i socialgrupp l som i socialgrupp 3.
1
Ur Swedners undersökning kan man få fram att de författare som kan
hkföras till det bildade kretsloppet läses i betydligt högre gr~d
inom socialgrupp l än inom socialgrupp j.') iidare kan man 0iks8 se
att kriminaltidningar och decgzre utnyttjas inera i socialgrupp 3. 2)
bitteraturutredninge3 k~mmer till en n%got annorlunda slntsats.
Massmarknadslitteratur 15ses i lika hög grad av grupper med hög
utbildning och goda inkomster som av grupper med låg utbildning
och laga inkomster. Ilet avgörande är dock att den förstnämnda
gruppen, samtidigt som den laser populärpocket, aven läser littera-
tur som kan hanf'öras till det bildade kretsloppet. Detta gör inte
människor med lag uUbildning qch laga inkomster i samma utstrack-
ning.
Escarpit menar att det ena kretsloppet vänder sig till det kul-ti-
verade borgerskapet, de intellektuellt arbetande, de konstnasligt
arbetande och i obetydlig grad till kroppsarbetande. Dessa mannis-
kor utgör den litterära miljön ur vilken författaren, läraren i
litteraturhistoria, förläggaren och kritikern rekryteras. !'Den
'5ildade'litterara verksamheten försiggår ... i ett slutet kretslopp
in03 gruppen1'. 4, Vidare sager Gscarpit it t det populara kre tsl op-
pet vandez sig till personel "vilkas arbets- och levnadsförhållan-
den gör läsningen svar eller ovan och vilkas resurser si~tligen
utesluter regelbundna bokinköp". 4, Dessa lasare kommer till en del
1 0 STiedner, H.: Läsvanor.., sid 202.
2. Svedner, H.: a.a. sid 212.
3- Statens offentliga utred.ningar. 1974: 5 sid 86.
4. Escarpit, H.: Litteratarsociologi. sid 89

l
1
I
fran sm&borgarska~e:, men frm.För allt rör ciet sig om tjanstqmiin,
kroppsarbetare och jordbrukare.
Frågan ar dock om man, som Escarpit,! km betrakta detta sista
kretslopp som slutet i szmma bemärkelse som det bildade. Här före-
kommer skillan n&gra recensioner eller andre kontakter mellan
läsare och författare. Den enda responsen som författare och för-
lag får ar försäljningssiffror och pengar. Men man kanske inte ar
intresserad av andra kontakter.

Mickey Spillane ar inte p% n%got satt nggon litterar förnyare. Han
arbetar inom givna mönster och traditioner. Först och främst maste
man konstatera att han ar en typisk Ifh&rdkokt" (hard-boiled) deckar-
författare.
De hårdkokta deckarböckerna utmarks av en viss livshållning och litterär
stil. '' Den sistn8nnda ar ordknappt återhållsam, st~ävar efter
att inte saga för mycket, Författaren (och hans hjälte) intar
en totalt oberörd attityd till. den våld och död, som hans böcker
flödar 6ver av.2) Miljön utgörs av storstäderna, inte minst dessas
hotellrum och barer. Det vimlar av gangsters och villiga blondiner.
Mot dessa gangsters star en ensam' privatdeckare. Kan ar huvudpersenen.
Jag-formen ar det vanligaste berättarperspektivet. o!
I den har sortens deckare ar det inte problemlösningen som ar det
viktiga utan spänningen. Det får inte finnas några dcda pnkter. 5)
För att ratt kunna placera in Mickey Spillane i sitt sammanhang
kan det vara l&n?ligt att se vilka traditioner han ar del av. Först
och främst ar han ett typiskt massmarknadsfenrhmen av de$ slag vi
talade om i föregaende kapitel. Kolportageromanen, Vilda Vasternserierna,
Nick Carter, Mickey Spillane - det g%r att hitta en utvecklingskedja.
Vi ska under uppsatsens gång peka på hur mariga myter
och svart-vita fördomar som genomsyrar Spillanes verk.
l Spillane tillhör "det populära kretsloppet". Hur förhåller det sig
I med andra hårdkokta deckarförfattare? Det ar en sv%r fråga att bes-
l
vara generellt, och den faller utanför ramen för var uppsats. De
. första hhdkokta deckarförfattarna gublicerade sig i lattåtkom2iga
Itdime novels" och "pulp magazinesf1.6) De friimsta av dem: sasom
l
Dashiell Harnrnett, Raymond Chandler och Hoss MacDonald, har vunnit
I kritikernas erkännande. Och därmed ar de inte längre hänvi9ad.e
l
till enbart "det populära kretsloppet". Frågan ar komplicerad..
.Men massmarknadsfenomen eller ej, S.pill.ane och hans kollegor ar
1. En hardkokt icke-deckarförfattare som Ernest Hemingway liar ocksa
betytt er, hel del för deckarförfattarna (och de för honom).
(~en~tsson: Den amerikanska. roinanen e1 ter forsta världskriget,
sid 16f; Chandler: Mordets enkla konst, sid 46).
2, Runqquist: Den ensamme spkhunden, sid 158f
3. Lundin: Sparhundarna, sid 24; Runnquist; a.a., sid 156f (Oftast
ar det Los Angeles det galler.)
4. Hunnquist: a.a., sid 1641; Eroberg: Mord för ro skull, sid 63
5. Runnquist: a.n., sid 158f
6, Seesslen ik Kling: Romantik und Gevalt, sid 242
3 1

~ alla barn av del; amerikanska samhället och det ameZikanska kulturmönstret.
Man kan första den ensame privatdeckaren/h;" .alten i ett större perspektiv:
Amerika, menar man, har helt enkel-t inte erbjudit
det som den stora euso~eiska romanen haft att utg%
frk: ett samhälle av mannisker i en samverkan so^
styrs av klassrned,vetenhet och komplicerade tradi-
tioner. Den amerikanska kulturbyggnadens karncell
ar i stallet individen, den ensacne som kampar för
ratten att utifrh sina värderingar utforma sitt
liv - en kaip som kan utkämpas inom honom metafy-
j siskt, men som också kan vändas ut%t9 mot samma
samhallsförtryck och bundenhet vid sociala konven-
tioner som en g&ng gjorde att européer smet iväg
och blev amerikaner. ( . . .) Det ar ingen tillfal-
j
j lighet att USA givit världen den enda moderna myt
i
som verkligen har livskraft: den ensamma handlingsmänniskan,
vagrö jaren/våldsverka:ren9 sadan han tyd-
l
/ ligast gestaltas i Western-hjälten. (1)
l
I Vilda Västern ar en "livskraftig" och säljbar genre an idag. Den
I typiske hjälten-revol.vermannen dyker emellertid upp ocks% i andra
l
I miljöer an den ursprungliga. Nick Carter var ett steg på viigen
l
mot den h8rdkokte privatdeckaren:
Nick Carter, legitimerad efterföljare till vas-
ternhjältarna Buffalo Biil eller Wild Bill Rick-
ock, uttalar de innersta tankarna hos genonsnitte-
amerikanen, som inte kunnat smalts den alltför
snabba industrialiseringens föijder. Inmurad i be-
tong, kan han bara identifiera sig med en hjälte,
som, likt han själv ensam och på nagot satt för-
tvivlad, känner sig bedragen på drömmgn om indivi-
dens frihet. (2)
Under tjugotalet blev våldet och korruptionen inom det amerikans-
ka samhället allt tydligare. storstäderna regerades av organisera-
de gangsterl.igor, som accepterades av de "respekteradett samhalls-
skikten. Följden biev en kollaps för varje nornzk, accepterad
moralkodex.3) Den verklighet som den ensamme iiecharen r8r sig i
har hayrnbnd Chandl. er, en av genrens f rams ta författare, beskri -
vit så här:
(. . .) en värld där gangsters kan regera natiuner
och nästan regerar stader, dar hotell och hyrgs-
hus och berömda restailranger ags EV m3.n som har
tjänat sina pengar p& bordeller, en filmstjärna
kan vara den som ger tips %t eil gangsterliga och
er egen hyggliga portvakt en ledande lotterisko-
jare, en v&Fld dar en domare med källaren full avy
1. Bengtsson: a.a., sid 11f
2, Seessler. 8- Kling: a.a., sid 241; v3.r övers.
I 3. Symons: Bloody murder, sid 134
l

l
1 , smuggelsprit kan döma en karl till fängelse för
att han har en halvliter i fickan, dar borgmas-
taren i ens egen stad kan ha sett genom fingrar-
na med mord för att tjäna pengar på saken, där
I man inte g%r saker p% en mörk gata därför att
I lag och ordning &r saker som vi talar om men in-
te tilliimpar, en värld dar man kan bevittna ett
l
I rh mitt på l jusa dagen, se vem som gjorde det
men försvinna i mängden hellre än tala om det
I för någon därför att rharna kan ha vänner med
langa revolvrar, eller polisen kanske inte tycker
om ens vittnesmå.1, och försvarets,brännvinsl
advokat i vilket fall som helst har rätt att okvada
och smutskasta en inför ratta och inför en jury
av' utvalda idioter, utan att den politikerre-
l
l
gerade domaren ingriper annat an pliktskyldigast. (1 )
l j
l
I ben hardkokta deckaren är en typisk amerikansk företeelse och ett.
;fullständigt brott mot den klassiska deckaren.2) Denna hörde med
sina raffinerade mord och intellektuellt avancerade problemlösnin-
gar främst hemma i (brittisk) överklassmiljö. Chandler betraktar
den hardkokta deckaren som väsentligt mer "realisti6kt1 an den klas-
siska deckaren. Han pgpekar ocksa hur de h%rdkokta författarna,
t.ex. Dashiell Hammett, på tjugotalet vande sig till. en helt annan
publik än de traditionella deckarförfattarna. "Eiamett tog ut mor-
det ur den venetianska vasen och slängde det i granden. (.. .j Han
skrev till en början (och nästan hela tiden) för människor med
frän, aggressiv inställning tiil livet. Dessa människor var inte
radda för tillvarons ruskiga sida, de levde dar". V&ld väckte inte
deras avsmak, det var hemlandstoner för dem. tt31
De t var en ty pisk tlhandlingslittera tur", paverkad av filmens spr&k. 4
Problemlösningen var inte det vasentliga, Så har kan man beskriva de
sämsta hardkokta deckarna, menar någ~a: "Dt~f var ett tacksant sätt
göra deckare, man slapp ifrån hjärnornas kamp och den tillhörande
krångelapparaten, detektionen skedde i fyrsprhng, och den slutliga
summericgen gällde huvudsakligen, vilken som ha6e flest liv på sitt
samvete: polisen, privatdetektiven eller boven i stycket. ,151
Den hardkokta genren har med tiden klart distanserat den traditionel- '
la deckaren i frlga om .') Hayrnond Chandlcr har antagli-
gen angett några viktiga orsaker: det fanns en bred läsekrets, som
1. Chandler: sea., si,d 48 (cit. i L~ldj.2: a.a., sid 705)
2. Symons: a.a., sid 134
3. Chandler: a~a., sid 47
4. Seesslea & Kling: a.a., sid 24'if
5. ~lgström-la~our-~unniuist: Mord i biblioteket, sid 169
6. hunnqi~ist: a.%., sid ihti
-

mot bakgrund av gangstervåldet, börskraschenl92~ och trettitalets
depression kunde identifiera sig med h~alten/privatcieckaren. De
h%rdkokta deckarna innebar en "handlingslitteratur" som appellera-
de till de politiskt maktlösa och svikna massornas behov och dröm-
mar. I de hardkokta deckarna dödar t.0.m. detektiven (det vore o-
möjligt i den klassiska deckaren). Människorna tycks bara kunna
fönwerkliga sig själva genom individuella valdsakter p% bada sidor
om lagen. Kriminallitteraturen fr%n tjugo- och trettitalen handlar
om ren livskamp. l 1
Mickey Spillane är naturligtvis ocks% påverkad av ovannämnda ameri-
kanska samhällsutveckling, något som vi ska aterkomma till senare.
Men först tillbaka till den ensamme deckaren: Hammetts Sam Spade,
Chandlers Philip Marlowe, ~ac~onalds Lew Archer, Spi.llanes Mike Ham-
mer.. . Eii ensain, illusionslös man, en "som inte själv ar usel, som
varken är besudlad eller riidd.It2) Man kan se honom som en vild ja-
gare i storStadsdjungeln. ') Ibland kan han f& drag av vandrande rid-
dare eller Xri~tus.~) Men hos de sämre förfzttarna av hårdkokta deckare
urartar han till en fascistisk Övermänniska. 5
Hur förhaller han sig till det e,tablerade samhället? Förh5llandet
ar ganska ansträngt. Saväl Chandlers som MacDonalds och Spillanes
hjältar har varit poliser men s& sm&ningom lärmat karen. De b%da
förstnämnda stod inte ut med korruptionen6)den sisin&n.nde hade del-
vis anngrlunda motiv.7) I sitt arbete har allesammans dock ett o-
värderligt stöd i form av nagon vän inom myndigheternô, t.ex. en
polis. (I Spillanes fall är det fråga om poliskaptenen Pat Chambers .)
Denne har trovardighetsstatus inför de övriga myndigheterna. Har .
l
l
.
kan ge deckgren viktiga upplysningar och fa honom ur häktet om han
l
I
l
skulle &a fast.8) Det sistniimda inträffar eller hotar inträffa
ganska ofta. Privatdeckaren kommer nämligen att inta en mellanstalining
mellan polis och förbrytare. Han jagas och förföljs av bada. 9 >
l
I. Seesslen & Kling: a.a., sid 241f.
2. Chandler: a.a., sid 48; Broberg: a-s., sid 67
3. Lundin: a. a. , sid 24
4. a.a., sid 24f
5. a.a., sid 26
6. a.n., sid 24
7. jfr var uppsats, sid 63.
8. Lundin: a.a., sid 27
l 9. Iiunnquist: a.a., sid 167

Chandlers hjalte riskerar, liksom Soillanes, stiindigt att få sin 11-
cens som privatdeckare incirager~.')~verhuwd är sainhället ljumt ach
fegt, något som har med korruptionen att göra. Hjälten röner föga
uppska t tning.
Privatdeckaren ar nästan alltid ogift. Han har en anmärkningsvärd
dragningskraft p& kvinnor. *) (Ilet var en nyhet som den hårdkokta
deckaren medförde. Den klassiska deckaren ville inte gärna besudlas
av sex.))) Pafallande 6r en risa cynism och hänsynslöshet gentemot
kvinnor4'. Enligt Jan Broberg finns en förkärlek för kvinnliga mör-
dare, iblend med sadistisk underton. 5, Deckaren tvingas inte säl-
lan välja mel1,an sin lagenliga plikt och sin kärlek till den vackra
kvinnan/mördaren. t tt problem som ofta drabbar Spillanes Mike Ean-
mer.) Deckaren gör ett personligt offer och later plikten segra.
Han avstar fr&n sin världsliga iycka och berättelsen slutar i övertoner
av mystik. 6 1
Och tendensen'? Sin "reaiism" trogen, tangerar den hkdkokta decka-
ren samk~iillets baksida. Helt naturligt stöter den på vald, över-
grepp, utpressning, korruption osv. En radikalt samh2ilskritisk
(eller atminstone socialt medveten) tendens kan spåras hos hhrdkok-
ta författare överhuvud, en vilja till "dig up the dirt'~.~) Dashiel:
Barnmett har t .ex. blivit utgiven i Sovjetunionen. Chandlers man
ar skeptisk mot de högre samhällsklasserna, hatar uppkomli.ngar och
I hyser att visst (om an begrasat) medlidande med de av samhället
l
drabbade. Han hånar de amerikanska idealen men håller spelreglerna
1 i e tt samhälle han innerst inne föraktar. Polisens våld och brutali-
l
l
tet fördömer han skarpt, även om han förstår vilka omöjliga villkor
- den enskilde polismannen arbetar under.9) Flera andra hårdkokta
I deckarförfaftare har gett prov p& sarrma tendens. lo) Mickey Spillane
I
följer emellertid inte den radikala sa~allskritiska traditionen;
han kan narmast klassas som högerextremist, n%got som vi får anled-
I 1. Broberg: a.a., sid 54
I 2. a.a., sid 64f
I 3. Lundin: a.a., sid 164
l
I 4, Broberg: a. a., sid 49, 56
l
I 5j a.a., sid 216f
I 6j, Lundin: a. a., sid 165
7) Hunnquist: a.a., sid 158
8) Schein: Don Quijote i Lov Angeles, sid 171
9; Hroberg: a.a.. , sid 54f; Lundin: a.a, , sid 707, 10.3; Schein: a.a.,
sid l7ji
1 10;~rober~: a.a., sid 57ff

ning att aterkomma till.
Ofta ar romanernas upptakt bagatellartad. Ett till synes harmlöst
fall visar sig dö1 ja allsköns smuts "och elande.') Sanningslidel-
sen, hederskodexen och pliktkänslan f%r deckarna att vilja söka en
allmängiltig sanning bakom förbrytelsen. 2, (DVS en sanning som går
utöver det enskilda fallets . ) Ross XacDonalds Lew Archer ar ibland
s& vetgirig, att hans klient avskedar honom!') Han och hans kollegor
lyckas emellertid inte spåra roten till det onda.
Och själva detta misslyckande ger upphov till den trötta bitterhet
och cynism, som utgör grundstämningen i flera av de hårdkokta dec-
karna. 4, Allts,mmans illustrerar tydligt den ensamme hjiil tens h jalp-
löshet.
l
~ 1. Lundin: a. a. , sid 25
2. Broberg: a.a., sid 68. Chandler, t.ex., ser förbkytelsen son en
av manga i en skuggfylld sv värld (a.a., sid 53) - dvs. den ar
inte uniK.
I 3. Lundiri: a.a., sid 26
4. Broberg: ana., sid 68

YJCKEY SFILLANE - BIOGRAFISKA NOTISER
Frank Morrison Spillme föddes l918 i Brooklyn, Rew York, %r
växte Mickey - som ar det förnamn den stora publiken senare lärt,
känna honom som - upp i en, enligt egen utsago, mycket hgrdför
omgivning. Hans blivatide deckarh ja1 te, tillika hans al.ter ego,
Mike Hammer, berättar vid ett tillfälle om sina uppvaxtkvarter:
Ett kvarter dar det unga blodet semlades i hörnen
vackra kvällar för att valsa och skryta för var-
&ridra och försvara sina revir, där fnasken drev
fram p% jakt efter sugna kunder, dar knarklangarna
gick sin väg efter såna som ville köpa sig en för
tidig grav. (TY sid. 172)
.Det ar inte otänkbart att. den minnesbilden ar tillämplig också
p% Spillane själv.
Fadern, som var irländare till ursprunget, försörjde sig och
sin familj som b~rtender. S% smaningom flyttaue familjen till
Kansas, d.ar Mickey genomgick coliege. Hans planer p% att fort-
sätta studierna nied juridik kom emellertid aldrig att förverkligas.
Han började i stället arbeta.
Under andra världskriget tjänstgjorde Spillane som kadett vid
flyget, flög själv p% krigsuppdrag och verkade som lärare.
Redan under collegetiden började hm sin skrivarkarriär. 1935
lyckades hm sälja sina första noveller till ett avent~rsmagzskn,
Snart övergick han till att producera manus till tecknade serier,
s.ko conic books* Efter att ha färdigställt intrigen engagerade
han tecknare och gick slutligen till förläggarna med den färdiga
produkten. Under andra varldskriget gick verksamheten mycket bra;
serietidningarna såldes i stora upplagor och lästes friimst av sol-
daterna. Det var.troligen under dessa seriefösfattandets larogr
som Spillane inövade den koncisa, korthuggna formuleringsskicklig-
het som utmärker hans romar,produ~tion.
Efter kriget. krympte marknaden för comic books hastigt. Soldaterna
Atervände till sina civila liv och andrede samtidigt sina las-
vanor. De lattliista pocketböckerna, mas,smarknadslitteraturenv hade
startat sitt segerthg.
Spillane anpassade sig snabht till marknadens nya efterfr3getrend-
Han skapade Mike Hanimer och lat denne upptriida i romanform. H&?s
först utkomna bok, I, the jury,liir ursprungligen ha varit ett

l
l
~
l
l
seriemanus .l) I, the jury kom ut i USA 1947, och när den f öl jande
&r förelag i pocketformat steg försäljningssiffrorna i höjden med
lavinartad hastighet.2) Än i dag statar I, the jury med titeln
som 1900-talet s mest sålda roman inom detektiv-/agent-/thrilf erx
1
genren/,/ I Sverige introducerades Spillane f örst 1952 med samia
bok, nu under titelrz Hamnden ar min.
Framgangen fortsat-te och vaxte ined de 3-tterligare sex verk, som
producerades under åren 1950-1952, En fullkodig Spillane-feber
bröt ut, varje ny roman nadde snabbt en upplaga på flera miljoner.
Bokmarknaden hade dittills aldrig skildat &got hik_nan.de. De
f~ etablerade litteraturrecensenterna var enhälliga i sina fördömanden.
L. l
f"
i.
I
l
"Förfärlig handling, f örfarliga personer, f örfarligt förf attande,
förfärlig intrig, förfärlig slutscen." Så lyder det kärnfulla omdömet
i Sunday Review of Literature axgaende I, the jury. 41
1
Liknande ramaskrin, om än i nggot inildare ordalag, hördes överallt.
I Samtidigt fick böckerna ett Överväldigande gensvar från publiken.
I
Klyftan mellan massmarknadslitteraturens läsare och det etaalerade
litterära kretsloppets smakdomare kunde inte ha ciemonstrerats mer
öppet. Spillane steg in i masskulturens idolkrets, hans verk fil-
mades i Hollywood och han blev själv miljonär.
Efter Kiss me, deadly (pil svenska: Natt utan oad) förklarade
Spillane oväntat sitt författarskap för avslutat. Han enrollerade
sig i Jehovas Vittnen. Enligt flera uppgifter hade även en långt
framskriden alkoholism sin del i den avbrutna guldkantade karriä-
-,
I l ren b
L-,
Det skulle komma att dröja ända till 1961 innan násta verk av
Spillanes hand låg p% affarsdiskarna. Under 1960-talets lopp pro-
l ,.. ducerades sedan i jämn ström en 2 tv5 romaner per år. succén var
2
nu inte lika Överväldigande som tidigare. Upplagorna var fort-
farande mycket stors men kunde inte mata sig med 1950-talets
I noteringar.
I Massmarknaden hade under Spillanrs tysta period hunnit skapa sig
I nya idoler. Agenthjälten James Bond, hemmastadd i mondiina lyx-
miljöer över hela jordklotet, hade övertagit Kike Hamers plats
i publikens medvetande. Spillane orkade eller kunde inte som tidige-
l .i re frammar-a det starka moraliska ocn sociaia patoset, den furiösa
I
korstZIgsandan, hos sina romanhjältar. Den mekaniskt uppbyggda
le Jungstedt, T.: Xckey Spillme - han är som ha& skriver, Röster i
Radio-TV. Nr, 9,1969, sid 50,
2. Sidén, Ti : Paret Spiil me-Hamer f iingslazr hôla världer!. Göteborgspsten
14/?2 1969,
3. Jungstedt, sea., sid 23.
4. Sunday review of licerature, cit. via Jungstedt, T: Spillane hiltnsaturens
nickedocka som alltid reser sir cf i.2~ znäi ? arn2. ol~nn?~: :~ip
----L .
t. >/a i G 7 , A

intrigen, som alltid varit schablonartat 1i.k fran Bok till bok,
lyste nu igenom starkare än förut. Samtidigt hade handlings-
tempot mattats. Samma tendenser Aterkomrner iin mer markerat i,de
tre böcker, som hittills under 1970-talet kommit ut p% marknaden.
Mike Hammer är som nämnts Spillanes främste romarhjälte. Han före-
kommer i sex av de sju första romanerna och %terkommer mer spar-
samt i 1960- och 1970-talsproduktionen. Om honom har författaren
själv yttrat: "Han finns i mej, han st%r för det jag star för. ,,l 1
Likheterna mellan Spillane och hans fiktiva alter ego ar onekligen
p%fallande. Förutom rent utseeiidemässiga paralleller framtriider
i intervjuer med Spillane samma reaktionära politiska, sociale,
könsbundna värderingar som hos Mike Hammer. Bada kännetecknas av
spartansk livsföring. Spillane lär själv ha konfronterats med brotts-
ligheten, när han i samarbete med FBI lyckades avslöja ett nar-
kotikasyndikat. Som mi-me av den episoden finns arr efter knivhugg
samt tv% skottskador. Spillanes alkoholism under 1950-talet avsiitter
sina sp%r aven hos Miko Hammer. Den senare haller i inledningen
till Vänta dig ingen nåd, den första Mike Hammer-boken efter uppe-
h%llet, just p% att resa sig efter sju år i rännstenen. Man kan
naturligtvis diskutera hur mycket av den 5ild Spillane och hans
omgivning ger av honom själv som verkligen sr sann och hur mycket
som ar idolanstruken mytbildning. Det intressanta här ar and% slut-
ligen hur väl författaren identifierar sig med sin asfaltriddare
till romanhjälte.
Mike Hammer har huvudrollen i elva böcker. Spillane har under 1960-
. talet aven försökt exploatera den i James Bonds fotspår s% pop-
lära agentgenren, Hjälten heter här i fyra böcker Tiger Ivlam, en
av genrens nöd"wvungna schabloner lätt förkladii variant av Mike
Hammer. Vidare %terfinns förbrytare som t.ex. Deep och Korgan i
n%gra fall som huvudpersoner.
4. Hedman, S.: S1% aldrig en brud - sparka henne! Se nr 10, 1973>
sid 17.

5
EOTSÄTTNIWGAK PELLM ROLLER OCH v~T~DEN
Umberto Ecos observation att romanerna om James Bond "förefallerB
vara uppbyggda p% en rad fasta motsättningar som till%ter ett
begränsat antal omflyttningar och växelverkningar", bär giltighet
aven i fallet Xike Hammer. ' ) Vi har funnit elva s%da.na motsatspar
med genomgliende handlingsbärande betydelse.
l. Det Goda - Det Onda
2. Folket - Herrarna
3. Lagens Anda - Lagens Bokstav
' 4. Förr - Nu
5. Frihet - Tvång
6, Ji&e t - Omvarl den
7. Plikt - Njutning
8. ~enhet/~skuld
9. Vänskap - Svek
10. Man - Kvinna
1 1 . K arl ek - Död
- ~muts/~erversion
Kring dessa motsättningar kretsar med vissa variationer samtliga
Spillanes verk. Endast två av paren kretsar explicit kring mot-
sättningar mellm roller. I praktiken är emellertid gränsdragningen
mellan roller och varden mycket svår att upprätthålla nar det gäller
vissa av motsatsparen. En motsättning som Det Coda - Det Onda kan
t.ex. brytas ned i fyra klart definierade rollpar: Hjalten -
~affian/~en Organiserade Brottsligheten, H jälien - Politikerna,
Hjalten - De Hika, Hjälten - Komunisterna. Rollerna inbegriper
här vissa bestämda värden och vice versa.
Motsatsparen uppträder mycket sällen 4 renodl.ad form. I en och
samma situation i berättelsen verkar samtidigt och invävda i
varandra flera par p% olika abstraktionsnivker, med olika grader
av komplexitet, i olika kombinationer. Huvudkomponenten i de
flesta berattelseskeden, Det Goda - Det Onda, kompliceras och
varieras av övriga motsattning&r.
Att upprätta en n%gorlunda klart definierad hierarki av motsats-
par låter sig knappast göras. visserligen km man genast peka ut
nagra som viktigare an andra. Det Goda - Set Onda stgr utan
tvekan överst i hierarkin. 115rrnast under i betydelse grupperar
sig Man - Kvinna, Folket - Berrarna och V5nske.p - Svek utra
i. Eco, U* : BerKttnrstruktixrlerna hos Iar. Fleming, Fozm och
struktur, sid 233.

angordning. Av dessa tre framstar det mellersta närmast som en
lägre abstraktionsniva av huvudmotsättningen Det Goda - Det Onda.
Inte heller den relationen är emellertid entydig. I Folket -
Herrarna finns vissa inslag som inte l%ter sig ordnas inom ramen
för huvudmotsättningen. Relativiseringar av detta och andra slag
far oss att avstå från vidare försök att gruppera motsättningarna
i förh%llande till varandra.
Notsattningen mellan roller och varden är naturligtvis inget
för Spillane och Fleming exklusivt drag. Samma typer au berattar-
komponenter återkommer i alla varianter av f-iktionslitteratur,
i massmarknadslitteraturen saval som i den erkänt goda littera-
turen. Den stora skillnaden mellan den avancerade skönlitteraturen
och de stereotypa massprodukterna består i sättet att utnyttja
dessa berättarkomponenter.
Motsättningarna hos Spillane ger - tillsammans med de efter vissa
mönster ständigt återkommande handlingskonponenterna - berattelse~na
en starkt schematisk prägel. De tillhanda,håller en fardig mall
som i allt väsentligt infriar läsarens förväntningar p% böckerna.
De tvingar in tanken i mekaniska fållor och ar därför i grunden
konservativt präglade, Läsaren stimuleras aldrig till nya, egna
upptäckter, hans fantasi fryses fast i ögonblickets förstelning.
Motsattningarna utvecklas och löses i varje bok på i stort sett
samma sätt. Varje ny bok bekräftar de föregående.
Det reaktionära helhetsdraget i Spillanes författarskap ligger
djupast sett här och först i andra hand i hans ideologi. Därmed
ingalunda sagt att det inte skulle existera nara förbindelser nellar,
de tv% slagen av reaktion. Förbindelserna behövdr emellertid
allmänt sett inte nödvändigtvis finnas. De gör det i fallet Spillane
men inte - för att ta ett pedagogiskt tydligt exempel - nar det
galler August Strindberg. Strindberg kunde förespraka återgång
till ett primitivt agrarsamhalle, en reaktionär tankegång som lät
sig förenas med ett radikalt nyskapande författarskap. Dar
Strindberg låter mo t sättningarna utvecklas i standig vaxelverkan,
i överraskande riktning som inbjuder läsaren att ta del i rörel-
sen, att själv forma sig en uppfattning on det som sker, erbjuds
vi hos Spillane bara en färdig produkt, en vara för'konsumtion.
Varan upplöses i intet i det ögonblick Spillanes bok ar fardig-
last - det finns inget att tillägga, inga oroande problem att ta
stallning till. Master Olof exempelvis ar daremot an i dag efter
5ver 100 år förem6,l för offentlig diskussion.

Motsatsyeren kommer i det följande att behandlas ander separata
rubriker och delvis - det galler De* Goda och Det Onda, Folket
och Herrarna samt Förr och Nu - j. samband med en langre genom-
gång av Spillanes syn p3 samhället, politiken, brott och för-
brytare. Sistnämnda avsnitt följer direkt efter har gjorda in-
l edande anmärkningar.
a. Ilet_-upp- och nedvända klassamhället.
i-i----=============================
Hur ser, konkret uttryckt, den varld ut soin Yiike Hammer lever i ?
Vilka miljöer framträder, vad ar det för slags människor han
konfronteras med ?
Long Johns bar ( . . .) En fyllo satt och stönade
i p% trottoarkanten utanför. Dörren in till baren
var öppen och man kunde känna lukten av surt ö1
anda ut p% gatan och höra de gälla rösterna.
Musiken i bakgrunden skramlade fram ur en granmofonautomat.
Det stod kanske ett dussin manniskor
uppradade utmed disken och pratade och
drack. Svordomarna och de obscena uttrycken
flödade; kvinnorna skrattade gall t. (NN sid 109) 1 1
Av tomternas och husens storlek att döma hade
tydligen stans dollararistokrati slagit sig ner
har ute (...) Elegant, alla ganger (...) Möb-
lerna hade kostat Atskilligt, 01jemAlningarna
p% vaggarna ännu mera. Och böcker till tusen,
förstaupplagor och dyrbara verk. (SH sid 102f .) 2)
Kontrasten mellan miljöerna i de tv% citaten kunde inte vara mycket
större; den förfallna baren contra överklassens lyxtillvaro. I
samtliga berättelser om Mike Hammer möter vi dem med nästan
obefintliga variationer. Hjälten rör sig hela tiden mellan tv%
motsatta världar, kliver obekymrat över klassgränser med bibe-
htillen självsäkerhet.
&likes hemmiljö utgörs utan tvekan av de skabbiga barerna och deras
l. Jfr DH .sid 5ff.5 UM sid 47.
Jfr DS sid 32; VN sid 55 resp. 61; NN sid 93. Over Spillanes
miljöbeskrivningar vilar som citaten antyder ett starkt schablon-
massigt, serietidningsliknande drag* Han understryker hela tiden
med tjocka penseldreg de frånstötande detaljerna i undel-klass-
miljcn, han framhäver lyxens alla behag i överklasskvarteren.
Beskrivningarna av de förfallna miljöerna är genomgående mer
livfyllda och utförliga. Det ar där livet pulserar i all sLn
sjaskighet, me6an lyxens varld ger ett ödsligt statiskt in-
tryck. Att tala om realism i skildringen av slumkvarteren ar
dock knappast riktigt. Dartill saknas alldeles för m%nga nyanser,
Jfr vår uppsats, sid 128.

l
I
omgivningar. Här träffar han sina vänner: baragare, hartenders,
prost i tuerade o ch småf if flare. Även mot s t%ndarna, sm%gangs t ers och
hallickar, rör sig här. Dessa sistnäimda ar dock bara underhuggare
och lydiga redskap till de stora skurkasna. I denna, vad man kan
kalla,slummiljö tillbringar Mike ungefär en fjärdedel av bokens
sidor.
I sin jakt p% de stora bovarna hamnar Mike i direkt överklassmiljö.
P% ett tidigt stadium i berättelsen traffar han Ondskans ledar-
f.i@r, utan att s jälv inse vem det ar frågan om, som i de flesta
fall ar en rik kvinna. Genom denna kontakt f%r hjälten möjlighet
att blicka in i en för läsarna stängd värld. 20 $ av böckernas
sidor förflyter i lyxbarer, eleganta villor, våningar och första
klassens hotell.
I böckerna samexisterar tv% typer av klassamhällen: Set vardagliga
och syndikatets. Gränserna mellan de två ar mycket sv%rgripbara.
Bådas starkt hierarkiska uppbyg~ad finns anledning att aterkoma
till senare i u~psatsen. 1 >
Sju Mike Hamerböcker har studerats med avseende .p& persongalle-
riets klass- och yrkestillhörighet. Avsikten har ingalunda varit
att n& fram till nagon objektiv kvantifierad sanning om dessa
variablers förekomst i böckerna. Undersökningen säger t.ex. ingen-
ting om hur ofta, på hur många sidor, en yrkeskategori deltar i
handlingen. Den ger heller inget besked om vilken vikt i berattel-
serna olika yrkes- eller klassföretradare bör tilldelas. Atk vaga
in nämnda faktorer i undersökningen skulle i och för sig inte er-
bjuda några oöverstigliga svårigheter, men det f5rdiga resultatet
skulle antagligen inte st% i n%gon som helst rimlig proportion
till den erforderliga arbetsinsatsen. Vi inskränker oss här till
förhoppningen att' kunna ge en fingervisning om den sociala miljö
Mike arbetar i. Vidare ger undersökningen ett visst stöd för en
följande diskussion om hjaltens klasstillhörighet. 2
Persongalleriet i de sju böckerna rymmer närmare 200 individer.
Antalet yrkesgrupper uppgslr till 43. Genom att fösa saman narbe-
slaktade yrken i större kategorier kan en tabell av hanteuligt
omfång framställas. Alla personer som har nggon betydelse för böc-
kernas handling finns med i tabellen. Daremot har sådana son endast
omnämns, skymtar förbi eller inte fyller n%gon egentlig funktion
utelanmats.
1. Lasaren hänvisas till sid 34ff resp. 52r^f.
S. Se sid '35f,'f.

YRKESGRUPP ANTAL .ELATIV
PERSONER FHEKVEN S
~dvoka t/&kl agare 7 3,5
Ordningsmakt 18 9,4
Politiker 7 3,5
Kupongklippare 19 ' 999
Kommunistagent 1
Smilföretagare 14
~usa~are/~as t ighe t smak1 are 4
Tjänsteman 9
Journal i s t er 3 ,l
Artister 9
Mannekänger
Serviceyrken
Arbetare
Parasiter 6
Gangsters 2 5
Tiggare 2
Prostituerade 11
Fruar 3
Icke klassifierbsra 6
-
194
-
Först nagra kommentarer till yrkesgrupperna. under rubriken "Kupong-
klippare" döljer sig stora och medelstora företagare, direktörer
sant odefinierat mycket rika personer. "Parasiterna" inrymmer
svartabörshajar, narkotikahandlare och hallickar.
Ett antal personer bar på dubbla identiteter. De kan teex. vara
läkare men samtidigt maffialedare. I sadana fall hänförs de till
sina civile legala yrken, Dr. Soberin i NN står allts% som liikare
i tabellen. Det medför att kategorierna "gangsters" och "kommunist-
agenter" framstgr som mindre an de i realiteten ar. Den förra borde
i verkligheten cmfatta 33 och den senare 5 personer.
Omedelbart slaende vid ett studium av tabellen är det ringa aritalet
arbetare. Inte en av dessa arbstare ar anställd i industrin. Bland
de 10 finns kategorier som sjömän, hann- och lagerarbetare, De dyker
upp vid tillfallen då Biike Kammer gastar haadmarteren för att ta
ett nappatag nied maffian* Ingen av dem har c2irskilt riktiga harid-
lingsbiirande fimktioner. Att gangsters och poliser ar s% vanTiga

faller sig naturligt i thrillergenren.
Att utifrfin yrkesgrupperingen g& vidare till en klassindelning av
materialet ställer vissa problem. T l i utgår fr& en marxistisk
grund.syn och försöker följaktligen väga samman ekonomiska och ideo-
logiska aspekter vid bestämningen av en persons, ett yrkes klass-
position. Olika marxistiska teoretiker har har olika synpunkter
p% hur en sadan vagningsprocedur bör genomföras. Speciellt
problematiska kategorier ar småbonrgeoisin resp. mellanskikten,
där de ideologiska aspekterna kan lyara mycket svårbedömbara.
Det är omöjligt att här närmare diskutera klas&alysens teo-
retiska och metodologiska utg&gspunkter. Vi nöjer oss med en
kompromiss mellan v%ra tillfälliga llhus@darll i amet, Thorborn
!esp. Poulantzas? )~om~romissen avser främst ovan namnda problel
matiska kategorier. 2)
Ytterligare ett problem är de ofta vaga uppgifter om en person som
lämnas i Spillanes böcker. Yrke anges mestadels klart. Svarigheter
as a wkt2
kan emellertid uppst% vid bedömningen%%. ?ax= chauf f örer. Äger
de själva sina bilar eller ar de bara anställda hos riggon ? Om det
Här intar exempelvis Poulantzas ( Poulantzas, N.: Fascism och
diktatur, sid 237 - 246) och Therborn (~herborn, G. : Om klasserna
i Sverige 1930 - 1970. Zenit, nr 2 1972, sid 4 - 36) olika
sthdpunkter. Enligt Poulantzas består sm&bourgeoisin idag av
tv% huvudgrupperingar. Vi har till att börja med den I1traditionella"
smfibourgeoisin, som kan underindelas i ~m&p~o~u&i~o;:
olikaHformer av hantverk eller små familjefö~etag, där sama
person både äger och besitter produ.ktionsnedlen ocn arbetar
direktt1 (~oulantzss, a.a., sid 238) samt eggniom: huvudsakligen
srnghandel, "dar ägaren av handel srörel sen, med h jalp
av sin familj, utför arbetet och endast tillfälligt-iis använder
sig av lönarbete." (~.a. ,sid 238). Det ar dessa grenar av små-
bourgeoisin vi möter hos Spillane. Den andra huvudgruppen, den
ttn ale småbourgeoisin, har vuxit fram i takt med kapitalismens
utveckling och utgörs av de i rnarxistisk mening icke-pro6uktiva
lönarbetarna. Som exempel kan nämnas anställda i handeln, ban-
kerna, försäkringsbolagen, inom marknadsföringen och reklamen
samt i servicenäringarna. I gruppen %terfinns iiven tjänstemännen
i staten och dess olika apparater. Nedan den tltraditionellal'
småbourgeoisin, med rötter i förkapitalistiska prod~ktionssiith,
ständigt hotas av stordriftens konkurrens ar den "nyalt s&-
borgerligheten en stadigt växande grupp. S% långt Poulantzas.
Den 'Itradi tionella" småbourgeoi sin ar okontrove~sieli dec
accepteras av Therborn (och av oss). Däremot kan sammansättningen
av den Ifnya" srna'aourgeoisin diskuteras. Amtallda i handel,
banker och servicenäringar t,ex. brukar oftast hänföras till
arbetarklassen, niedan tjiimtemän i offentlig tjänst närmast
räknas till meliw-skikten - med %undantag för de hZVe tjänstemännen.
Therborn gör förvisso 8%.
2. Se följande sida.
--z-

förstnännda gäller ar de att hänföra till sm.%bourgeoisin - vilket
vi stannat inför. Är det andra riktigt ska taxichaufförer raknas
till arbe tarklassen närstående skikt. Flera cadana tveksamma f all
finns, men eventuella klassificeringsfel rör s% liten del av under-
sökningspopulationen att,de knappast paverkar tabellens utseende
i stort.
Bourgeoisins nonopolistiska
skikt
Bourgeoisi
Sm%bourgeoisi
Sm%bourgeoisin närstående skikt
Mellanskikt
Arbetarklass
Arbetarklassen närstående skikt
Trasproletariat
Deklasserade element
Icke klassifierbara
ANTAL RELATIV
PERSONEH FREKVEN S
Det ar ett märkligt samhälle siffrorna talar om, ett upp- och
nedvänt klassamhälle dar bourgeoisin upptar 27 $ av pepongalleriet,
arbetarklassen endast 5 9. I romanernas universum kan inte
motsättningen mellan arbete och kapital aga n%gon giltighet.
1. I klasserna/skikten innefattas föl jande yrken:
JBourgeoisins nonopolistiska skikt - storföretagare, direktörer,
odefinierat mycket rika.
Bourgeoisi - medelstora företagare, ordningsmaktens represen-
tanter, politiker, advokater, åklagare samt 1 präst.
Smabourgeoisi - srngföretagare, husägare, mannekanger, taxi-
chaufförer, l arbetsledare, 1 konstnär.
Småbourgeoisin narstaende skikt - portierer, bartenders, inne-
havare av tidningsstand.
Mellanskikt - artister, lärare, journalister, sekreterare,
1 sjuksköterska
Arbetarklass - lager-, ham-, tidnings-, stadarbetare, sjöman,
Arbetarklassen närstaende skikt - dörrvakter, utkastare, hem-
biträden, l skoputsafe, l springpojke.
Trasproletariat - tiggare.
Deklasserade element - f örbrytarvärlden + prostituerade .
Klasschemat kan inte härledas direkt ur tabellen över yrkes-
kategorier (se sid /q. Flera av yrkesgrupperna, som t. ex service-
yrken och tjänsteman, nar i klasschemat förd.elats p& flera av
de ingaende kategorierna.

Här rasar i stallet de avgörande striderna inom de egendomsagande
klasserna själva med Den Organiserade Brottsligheten som en av
konkurrenterna. Två tredjedelar av persongalleriet tillhör direkt
denna stridszon. Övriga kategorier kan endast fungera i relation
till kampen mellan Det Godas resp. Det Ondas krafter bland egendoms-
ägarna. Hur kampen gestaltar sig, vad den galler, kormer att utredas
i det föl jande.
b. Ekonomisk och social utveckling i verklighetens USA.
....................................................
Den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen i världen har
under 1900-talet fortgått i en historiskt aldrig tidigare sk%dad
1
akt. Hela jordklotet har omskapats, rörelsen hotar allt oftare
f
välta omkull invanda livs- och kulturmönster. Samhällelig
l
stabilitet blir en illusion, som ständigt slits itu av den fram-
rusande utvecklingen.
Perioden 1914 - 1939 hade präglats av ekonomisk stagnation, or-
sakad b1.a. av världshandelns förfall och den materiella produk-
tionens tillbakagång.
Stagnationen efterträds av en l%ng expansions-eriod, som för USA:s
del tar sin början omkring 1940.') Teknologiskt kännetecknas uppgången
av automatisering och användning av kärnenergi. En oavbruten
jakt på teknologisk förnyelse praglar framför allt storkoncernerna.
Det allmer intensiva utnyttjandet av produktionsmedlen
medför en 5kad förslitning, vilket f%r till följd att företagens
hela maskinpark nu måste bytas ut p& mycket kortare tid än
tidigare. De kapitalinvesteringar som i dag maste till blir oerhört
omfattande jämfört med vad som krävdes före andra världskriget.
Kombinationen av jättelika kapitalinvesteringar och anläggningarnas
snabba föråldrande gör produktionen i det senkapitalistiska
samhället som helhet mera riskfylld än tidigare. Den son
vill hävda sig i konkurrensen m%ste satsa stora resurser på forskning
och utveckling samt *lanering. *) Storföretagen ntövar et t
starkt tryck p% staten för att den ska minska konjunktursvan.gningar
och stabilisera avsattningsmarknfiderna. Staten biträder med stora
beställningar, direkta egna industriinvesteringar, och inte minst
genom att ta p% sig en allt större del i de totala utgifterna för .
1. Handel, E.: Senkapitalismen. Del 1, sid 116.
2. Beskrivningen av efterkrigstidens ekonomiska kiinnetecken
baseras p% Mandel, a.a,, sid 188f samt 213 - 23'.

I"., 1
\.l' 1
forshing och utveckling. Det galler Sverige, det galler USA.
>lyten att den amerikanska regeringen skulle ha ingripit ytterst
sparsamt i den ekonomiska utvecklingen ar bara en myt. I och med
Rooseveltadministrationens tillträde 1933 och genomförandet av
"Den nya givens" politik'(~ew ~eal) börjar staten ta det för sys-
temets överlevande nödvändiga ansvaret för ekonomins utveckling.
Mot ovan skisserad bakgrund får storbolagen ett direkt intresse
för att själva ha representanter i regeringens innersta kretsar
och därmed kunna kontrollera de ekonomiska och politiska besluten.
De sma och medelstora företagen kan inte hänga med i konkurrensens
de g%r under eller överlever i basta fall som underleverantörer
.till storbolagen. Kapitalkoncentration och centralisering beskrivs
dagligen i tidningsspalterna. I UAA svarar 1947 de fentia störste
företagen för 37 $ av föradlingsvärdet, en andel som sju år senare,
1954, stigit till 23 $. 1 >
Bakom torra fakta av denna typ döljer sig enorma sociala och eko-
nomiska följder, Små jordbruk har slagits ut och ersatts av indu-
striellt drivna storjordbruk. En följdverkan härav blir en omfat-
tande proletarisering av sn%borgerliga skikt. Industrins koncen-
tration till storstadsomr%den leder till en snabb urbanisering,
framväxt av betongförorter etc. Behoven av billig arbetskraft i
norra USA:s industricentra %tföljs av snabba demografiska förad-
ringar. Storstäder som New York m.fl., vars slumområdeq f öre andra
världskriget till stor del befolkades av vita har nu fått et% helt
nytt ansikte, präglat av de färgads minoriteterna. Svarta fr& syd-
staterna, chicanos fr& Puerto Rico har kommit i hopp om arbete.
Samtidigt har de vita flyttat ut till förorternas villaon!r%den.
Mike Hammer skulle kunna vamett av offren för den ovan beskrivna
sociala dynamiken. I honom gror en "känsla av att stan (dvs. New
York- var mm,) höll på att dö av nyordni~ggszancer. Det var som
om en civilisation hade mnit över en annan och aYt nu segraren
sakta krälade fram och över sin döde motståndare" (TN sid 57) e
l. Baran, PoA. & Sweezy, P.X.: Monopoly capital, sid 222. Siff-
rorna för de hundra största företagen ar 1947 23 $ och 1954
30 $. At"oncentrationster,densurna sedan dess fortsatt i snabb
takt torde inte rada nhgra tvivel om, I Sverige statar 1963
de hundra stjrsta f ösetagen nied 46,4 "/O av det totala förG.dlings-
vii-det (~iilla: Statens offentliga utredningar 1/68: '7. Ägande och
iliflytaride inom det privata ngringslivet. Koncentcationsui;reanin-
m,., F Q;rl F7 \

I Det samhälle Mike Hanmer rör sig i ar till brädden fyllt av hot-
i
I
l
fullhet och skräck. New York ar en sjuk och farlig stad. Den kan
ibland ta formen av ett monster,
en motbjudande bläckfisk, som lag orörlig med
sina tusentals fhgstarmar utspridda %t alla h%ll
och med den rovgiriga munnen dold under allt det
fargrika glittret. Den höknabbsliknande munnen
stod öppen, färdig till hugg mot alla som kon
inom dess räckhåll. Den %stadkom ljud, obegrip-
liga ljud, som hade klangen av förkvävda fasans
rop. (NN sid 172)
Men det är samtidigt ett monster mur inte kan låta bli att tyska
om.') Staden utgör hela Mikes liv, on man så' vill huis stora men
plågsamma kärlek. Han rör sig sällan utanför den, och nar han
nagon g%ng drömmer om semester så galler det en semester i New
York för att "titta p% stan när den inte är full med mord och
annat elände" (UM sid 141).
Inte alla medborgare hotas av detta monster. Mike uppträder som
I spr%krör för den lille mannen, den vanliga människan, som klar
l
sig enkelt och lever under sm% ekonomiska omständigheter, som
har en extra skatt att betala - till Den orgrnishrade Brottslig-
heten -, som kanske framsläpar sina dagar och nätter i permanent
skräck och rädsla. 2
Dessa vanliga människor definieras aldrig nermare. P% diffusa
vägar associerar termen till alla människor, som är i qvsaknad
av makt och rikedom. Den vittnar om ett klassamhälle, där en
bred klyfta gapar mellan det härskande fatalet och den stora
massan. Den vanliga människan fungerar som ett ganska vanligt
slagträ i den politiska debatten och används med särskild inten-
sitet av populistiskt orienterade missnöjesgrupperingar, typ
I det glistrupska framstegspartiet i dagens Danmark, poujadismen
i 1950-talets Frankrike och mccarthyisrnens USA. Sadana rörelser
har som regel natt snabba väijarfrang&ngar, men eftor en tids
kräftghg lika hastigt dött ut. Avca'knaden av ett fast, preci-
serat politiskt program har kortsiktigt varit dess styrka men
samtidigt i ett lgngre perspektiv dess avgörande svaghet. De popu-
listiska rörelserna hämtar ofta sin livskraft ur den leda vid
politiken, det förakt för poljtiker som tränger fram i samhSile-
liga krissituationer hos stora grupper politiskt "utarmade"
männi skor,
- -
1. HN sid 84.
2. >IN2 sid 41f, 48, 84.

Hos Spillane, liksom hos de populistiska grupperingarna, utgör
småbourgeoisin och den ideologiskt narsthende skikt, typ bartenders
och portierer, viktiga komponenter i den lille mannens armé. Bar-
ägaren, butiksinnehavaren och verkstadsägaren ar de som tvingas
erlägga den omtalade extra skatten till Den Organiserade Brotts-
ligheten. De ar samtidigt typiska representanter f5r småborger-
ligheten och relativt flitigt förekomrande i böckerna.
Arbetarklassen är d%ligt representerad i Mike Hammers värld - den
flimrar hastigt förbi nagon gång i berattelsernas periferi - och
kan som obekant faktor svårligen inrangeras i den lille mannens
led. Huruvida vissa grupper bland de deklasserade elementen, som
alkoholister och prostituerade, hör dit gr diskutabelt. -i >
var vi fastsiar småbourgeoisin son den lille mannens klassmassiga
grundpelare sammanhänger det inte s% mycket med dess faktiska
andel av i böckerna. 2, Viktigare ar den handlings-
bärande roll dess representanter spelar som Mike Hammers vänner,
informatörer, samt det faktum att t.ex. barerna utgör en naturlig
hemmiljö för hjalten, dar han kan slacka törsten samtidigt som han
knyter sociala kontakter. S%som avgö~~de kriterium på hjalteris
klasstillhörighet framstar dock till syvende och sist de srnabor-
gerliga politiska ideal som föresvävar honom. Vi återkommer till
det sistnämnda längre fram i uppsatsen. 3 1
Att människor ur mer ialbesuttna samhällsklasser och skikt inte
tillhör gemenskapen f ramgår med all önskvärd ty8lighet. Praktiskt
taget samtliga i böckerna förekommande företrädare för de rikas
och lyxens varld framstar antingen direkt som osympatiska, falska
och diffust skurkaktiga figurer, eller avslöjas s.& smaningom son
Det Ondas huvudredskap eller främsta medhjälpare. De undersköna
kvinnor som av den anledningen niiste dö i berattelsernas slut-
skeden kommer allesammans - med et-tt eventuellt undantag (hi.) -
i. Mike Hmmer faller aldrig ett ont ord om alkoholister och
prostituerade som befolkar de av surt ö1 stinkande, sjabbiga
barerna och förfallna femte klassens hotellen. Tvärtom värnar
han om dem gentemot överklassen (UH sid 46ff'e ) , och vad galler
de prostituerade bemödar han sig on att teckna åtminstone en
individuell social bakgmnd till dercs fö~fall samt försöka
hjälpa dem (HM sid 9Off., Pi( 129f., 138f.). Den samhälleliga
hjiilpform som socialvkrden representerar föreialler honom dock
samtidigt enbart a< ondo (W sid 45). "Om inte folk kan klara
sig på egen hand f&r dom skylla sig själva:?, scm Spillane med
brutal öppenhjartighe t själv formulerar det hela (~ungstedt , S. :
Mickey Spiilane - han ar som han skriver, sid 50).
2. Se sid. 52,
3. Se sid 43ff.

l ur borgarklassen eller den närstående skikt. Sainma sak galler
~
n%gra högt u~psatta politiker och medlemmar av storfinansen.
Aversionen mot de rikas värld kan exemplifieras med ett avsnitt
l
ur UM. Mike stöter där p8 rika turister p& utflykt i e tt av
stadens slumkvarter för att beskada hur bottenskiktet au stor-
stadens befolkning lever P förödmjukelse. Turisterna tecknas
som "lusiga, penningstinna ( . . . ) överf ettade gubbar med mjuka
händer, stora diamanter, höga säkra skratt (. . . ) och vackra
kvinnor" som egentligen hör hemma i rannstenen. *) Mike fullkon-
ligen skummar av raseri över deras förnedrande uppträdande
gentrmot de fattkga, utslagna satar som framsläpar sina dagar
i smutsen.
Mike Hammer markerar uttryckligen de sociala barriärer, som
re'ser sig mellan honom s jalv och de rika. "Vi star p% helt olika
plan i vart satt att tänka och vara och handla1' (VN sid 119) far
en vacker överklasskvinna veta. I DH uttrycks samma sak:
Jag ar inte berömd, jag ar inte någon prydnad
för en salong, jag m&ste arbeta för mina pengar.
Jag Er inte p& långa vägar i din klass. (DH sid 103)
I NN talar han om sitt eget folk contra de nsnniskor som rör sig
p% ~roadwa~.~) Tiger M m , Spillanes agenthjälte, visar sig vid
ett tillfälle ha sv%righeter att uttrycka sig i sällskap med öuer-
klassens representanter. 4
Det motbjudande hos överklassen är inte dess rikedom och makt i
sig. Den ende politiker Mike uppskattar och beundrar ägde i
jordelivet en ansenlig rikeom, men "han hade tjänat sina pengar
självtt (VN sid 55) . De övriga politikerna, finanshajarna m.fl.
har, aven om det oftast inte klart utsägs, skrapat itrop sina
rikedamar genom brott och korruption. Deras lyxliv fina-sseras
via de extra skatter den lille manen har att erlägga. De ar
rikedomens och maktens missbrukare; mot den "rattvi~t'~ förval-
tade rikedomen och makten i ett kapitalistiskt samhälle finns
däremot inget att andraga. Som ytterligare ?%bröd till överklass
sens negativa sidor tillkolmer den falska tonen och installsam-
r\
heten i deras ~pptradande, samtalens tomma retorik."
1. UH sid 46ff0
2. UM sid 49.
3. NR sid 84.
4. Tigerns hämnd, si6 73f.
5. DK sid 158ffu
,

l
l
Faktum gr att Mike $fallande ofta och med vällust rör sig i 8ver-
klassmiljöerna, Han poserar som kännare av den klassiska musiken,
som of ta ackompanjerar äl skogs stunderna med dess kvinnor. Han
njuter EV möblernas elegans, den smakfulla inredningen, oljemgl-
ningarna p& väggarns, de,dyrbara bokverken - inte minst första-
upplagorna. 2, Han f öraktar den skryt samt demonstrerade rikedomen
hos gangstern/uppkomlingen men kan falla i beundran inför den
utsökta enkelhet som präglar den ödmjuka rikedomen. 3 >
Åke Lundqvist papekar mycket riktigt:
Om han ville skulle Nike kunna leva-helt annor-
lunda. Vackra kvinnor faller i klasar för honom,
rika klienter vädjar om hans tjiinst mäktiga
män fruktar och respekterar honom. $7'
Därav drar ha.n sedan den felaktiga sl.utsatsen att Mike väljer
att tacka nej till allt detta för att r8dda sin själ.5) Vid en
närmare granskning framträder tydligt kluvenheten i Mikes själ.
Asketismen finns dar utan tvivel som ett tema, men innerst inne
%tr%r han samtidigt rikedomen och lyxen. Hans vacklan motsvarar
tv% typiska drag i den srnaborgerliga ideologin, soni den beskrivs
av Poulantras.6) A ena sidan möter vi en antikapitalisiisk instiiil-
ning, mot rikedomen och de stora förmögenheterna. Å andra sidan
attraheras samtidigt smiiborgaren av bourgeoisin, han strävar efter
en plats i bourgeosins led. Han vill föra med sig smaborgarens
puritanska livslnst5llning in i verkl las salongerna. Poylantzas'
allmänna karakteristik kan utan reservationer överföras p& Nike
Hammer.
Mikes åtrå efter rikedomen framträder mycket tydligt i de.senare
berättelserna fran 1960-talet. Den Mike vi har ser har tappat en
hel del av sin forna enkelhet och asketism i livsföringen, Han
äger ny skräddarsydd smoking, han förärar Velda akta pärlhalsband
och strör mer pengar omkring sig än tidigaree7) Han talar inte
alls längre om den lille mannen och försvaret av dennes rättig-
I. DH sid 100, DK sid 104.
2. HM sid 39f, SH 103, DK 103$ TN 63.
3. DH 97f resp. ID 68.
4. Lundqvist, a.a., sid 82. .
5. A.a., sid 82.
6, Poulantxas, a,a., sid 241 ff.
7. DE; sid 21, 159.

heter. Visserligen undslipper han sig fortfarande nzgra morr-
ningar stiilld inför förkonstlingen och hyckleriet hos cver-
klassen, visserligen har fortfarande Det Onda sina rötter i
överklassen. Dessa fakta förmar dock inte dölja, att Mikes egen
livsföring alltmer liknar den man Aterfinner hos rikedomens
företrädare* "Mike Hammer, en asfalttiger, inne i de fina kondi-
torierna", lyder ett träffande pgpekande från en av hans vänner
i den senast utkomna romanen med denne som hjälte.') Han har blivit
en skandalomsusad kändis, en olympier på filmstjiirnenivå, som
blickar ned på de arbetande myrmänniskorna som Töljer sina invanda
upptrampade gångar . 2)
en som last Spillanes 1940- och 1950-talsproduktion och frapperats
?v verkens intensitet och oerhörda aggressivitet blir vid en
konfrontation med hans senare verk - VN dock i viss mån undantaget -
genast varse den kontrasterande avslagna stamningen. Mike Hammer
har inte längre n%gon egentlig mission. Kan löser sina fall med
förstrött intresse. Spillane har blivit en gammal och trött för-
fattare kanske någon anmärker, M% sa vara, men viktigare ända ar,
att han för länge siaan avlägsnat sig från sin enkla ursprungsmiljö
i Brooklyns h%rdföra kvarter. Nar Spillane om sig själv menar, att
han "varit en fattig kapitalist som tänkt rikt, och det $r p& det ---_
_
sättet man blir rik" kan det med samma ratt galla Mike Haimer. 3 1
Den tidigare kritiken innehaller element av den fattige kusinens
avundsjuka gentemot sin riks släkting. Mike säijer inte sin själ;
han förverkligar en länge närd dröm utan att dock kapitulera för
den.falskhet, korruption och brottsliga verksamhet sorn florerar
inom överklassen. Han övervinner santidigt motsättningen mellan
Folket och Herrarna.
Mike ar den individuellt tankande kapitalisten, the self-made man,
som går till storms not den kapitalism, dar besluten fattas i her-
metiskt tillslutna styrelserum och dar Sesluten p% ett for indivi-
den godtyckligt satt ingriper i och kansks river sönder invanda
livsmönster. Sina fall löser han L sin egenskap av Folkets ombud -
"alltsamman ligger i folkets egna händer, bara det att de själva
inte vet om det (. . .) Jag är den ende som har bevisen i min hand
och ka? framvisa dem" (ID sid 126) -, men det är en stallföreträ-
1. TN sid 69.
2. DK sid 14; ?kgerris lag, sid 9.
3. Jungstedt, a.a,, sid 50,

F.;,
.-.,j
dande roll själv beslutat ta p% sig med övermänniskans sjalu-
klara rätt.') hi atmosfär av dunkla fientliga krafter, Ilsom tror
att de kan göra vad de vill med de andra i samhälletn (SH sid 13)
frammanas i smAborgarens grodperspektiv. Den föder normalt en
skräck, som hos Eike Hammer slagit över i sin motpol, demonisk
aggressivitet och mordlust.
Uppriktigt talat (, . .) Jag vet inte ett förbannat
dugg om politik, utom att det ar ruffel och bag
frh början till slut , (ID 77)
j
%ke döljer ingalunda sin egen okunnighet. Han poserar gärna med
sitt I förakt för afit vad politik och politiker heter. Nar han
1
yttrar sig i politiska sammanhang gör han det i egenskap av mora-
list. Han ar ute efter att operera bort kräftsvulster, sopa undan
det tjocka laga av smuts, förkonstling och förljugenhet som an-
gripit hans New York och USA. Hans mission best%r i att bota
sjukdomar, inte att lösa politiska problem.
Korrumperade politiker på alla nivåer fr& den lokala till den
internationella förekommer i överflöd i Mikes varbld. Den ende posi-
tivt tecknade politikern i böckerna - en förbättrad up-laga av
den famöse Joseph Mccarthy - är symptomatiskt nog död, mördad av
kommunisterna. *) Det Onda har hos Spillane fyra' @uvudsakliga
uppenbarelseformer: brott&ligheten, rikedomens värld, kommunismen
och politikerna. Politikerna står i förbindelse med Den Organi-
serade Brottsligheten - t.ex, i NR och UIJ! - eller är bakom sina
välansade yttre masker själva förhärdade organisatörer av byotts-
lig verksamhet (DS, DK, 0 ~ De ) kan ~ t.0.m bakom skenet att arbeta
för Folkets basta vara kommunistiska infiltratörer (ID). Xär
politikerna inte direkt står p% Det Ondas sida ser de i alla fall
till att satta kappar i hjulet för polisen genom lagstiftning eller
p3tryckningar.3) Trakasserierna går s& långt att flera av de bästa
poliserna tröttnar och byter jobb. 4
Domstolsväsendet försvgrar p% sitt satt polisens arbete genom! sin
släpphänthet. Antingen later man sig duperas s% till den milda
grad av advokaters "ordvrängande1? att mordare och grova brottslin-
gar helt frikär.ns, ja t.cr.x. frsmsth son hjältar inför onva.rlder,,
l. ID sid 43. 'Jfr vdr uppsats, sid 56f, 86 och 97.
2. V1\T sid 52,
3. NN sid 45, DK sid 11. 4. DK sid 15,
--_.- --.

'L". '
eller också. är straffsatserna s% milda att den brottsliga verk-
samheten endast temporart hindras. A >
Politikernas anknytning till storfinansen understryks i NN. Vi
f%r veta att "storfinans och myndigheter går ju ibland hand P
hand" (NN sid 97). Banden sträcker sig dock än längre. Triangeln
politiker - storfinans - brottslighet antyds genom sarmanstr%l-
ningen pH ett party hemma hos en maffialedareO2) Sama treenighet
suggereras även fram i DK. Ytterligare en variant, politiker -
storfinans - kommunism, framträder i ID.
Mike Hammers bild av politikernas värld ger, de groteska över-
drifterna till trots, n%gra sanningskorn om amerikansk politik.
I
Den som upplevt Watergateskandalen behöves inte sa mycket extra
I
fantasi for att inse detta faktuin. Framför allt berätta böckernas
politiker om den totala misstro som stora grusper upplever inför
dem, De Aterspeglar politikens växande isolering fran sina väljare
i det senkapitalistiska samhället och. vittnar om den desperation
som kan födas i shdana situationer.
e. Politisk .................................................
makt - koncentration och byrakratisering.
Nagra ord dste inflikas om politiken i verklighetens USAO En
konsekvens av den ökande ekonomiska koncentrationen kan sökas i
en svallande statsbyrkkrati. Statsmaktens befogenheter h a efter
O
andra viirldskriget vidgats avsevärt. Besluten har centraliserats,
och personerna i toppen har fått mer att säga till omO3) Stor-
bolagens intresse för statsmaktens göranden och l%tanden har
blivit mycket pataglig.
Beslutscentrum har glidit fran kongressen till den verks%allmde
makten. Det ar i dag vanligt att börja, den politiska karriären
direkt p& nationel-l niv%, medan politikerns tidigare gick den
langa vägen fr&?? lokalpolitik över regionalpolitik till den natio-
nella arenan. I dag n %~ toppositionerna i större utstrackning
via utnZmnirig an via val, och en stor del av toppolitikerna har
tillbringat en ytterst liten del av sina liv med politik. 4
Samantagna pekar fakta mot en klar byråkratisering av nstionen;
1. HM sid 7, DK sid li, 143.
2. WN sid la4 f.
3. Mills, C.Wright: Makteliten, sid 253 och 256.
4. Anao, sid 254.

politiska liv.
Under andra världskriget fick ett stort antal affärsmän sate i
radgivande statliga komittéer och utskott, samtidigt som de höga
l politiska befattningarna började beklädas sv storföretagens rep-
resentanter. Med Eisenhowers makttilltrade 1953 blommade de n5mnda
tendenserna ut på ellvar. En liten klick p% ca. femtio personer
tog hand om de verkställande besluten. Av dessa kunde endast tre
betraktas som yrkespolitiker, medan trettiotre ekonomiskt och/
eller yrkesmässigt var lierade med storfinansen. Åtta av nio
nyckelmedlemmar i Vita Huset hämtades från affärs-, militär-
eller universitetsvärlden. 1 >
Ytterligare en trend som gjort sig gällande är att statsanställda
il k te längre f ar sina befattningar kompetenaviigen. *) De till sätt s
2 stallet p% politiska grunder, ocn vid regimskiften blir följ-
aktligen många avskedade. Dålig noral och mutskandal ar delvAs
ext resultat härav.
Under 1950-talet avslöjades en rad skandaler inom förvaltningen -
samarbete hade ägt rum mellan gangstersyndikat och politiker på
lokal niv%, Att korruptionen förgrenar sig mycket högre upp i hier-
arkin har toex. Johnson- och Nixonadministrationerna givit klara
besked om. 3 1
Mängder av avslöjanden om korruption och skrupelfria metoder inom
de högre politiska kretsarna har dock inte lett till n%gon starkare
,reaktion fr%n allmänhetens sida. Korruptionen mots med cyniskt
accepterande, ibland t.0.m. hemlig beundran. Pengar är det otve-
tydiga kriteriet p% social framg8ng, och i ett sa&alie dar pen-
ningen blir högsta norm komaer de rika förr eller senare att bli
1, Storfinansen kom att dominera de departement som betydde mest
för dem. Som finansminister inträdde industrimagnaten George
Humphrey, som försvarsminister tidigare oräföranden i Rocke-
feller Foundation, John Faster Dulles (~ills, a.a., sid 257.
samt Domhoff, G.W.: Vem styr USA ?, sid148. ) . Om man om Roose-
velt kan saga, att han hämtade sitt folk fr&n de liberala
grupperna inom storfinansen, så kan man om Eisenhower havda
att hans folk kom fran ner konservativa skikt med förankring
i den tunga industrin . .
Z0 Mills, a.a., sid 262.
3. I fallet Lyndon Johnson hade ett ga~gstersyndikat hjälpt till
att f& hocom invald i kongressec och givit honom 500.000
dollar i bidrag till kampanjen. I gengäld skyddade Johnson ut-
pressarnas intressen i kongressen. Han var för ~vrigt inte den
ende politikern i kongressen som stod p% syndikntets avlönings-
lista (uppgifterna ar hämtade från Centervali,~ : Den köpta
demokratin, sid 102.).

accepterade oavsett hur de skaffat sig dessa pengar. 1 >
Hur reagerar Mike Hammer p% den socials, ekonomiska och politiska
utveckling som formar hans värld ? Vilket ar hans positiva ooli-
tiska ideal för att vrida utvecklingen ratt ?
Svaren f%r sökas bakåt i historien. Mikes dröm är att kunna %ter-
uppsatta en förlorad guldalder, en myt som finns skal att dröja vid
ett tag.
4uld%ldersteorin ar av mycket gaiialt ursprung. Den har under
l
kiistoriens &ng vuxit fram i en mängd varianter, som var och en p%
diika satt uttryckt en tro, att ojzmlikhet och miskans exploa-
tering av andra människor har ett historiskt ursprung. Inbäddad i
teorin finns samtidigt en förhoppning om, att Jämlikhetens tids-
alder en dag %ter skall randas. 2,
Spillme visar p% flera olika satt en längtan till ett sådant
mytiskt förflutet. Den kzn dyka upp i Torn av skenbart harmlösa.
nostalgiska anmärkningar, som att bilarna gjordes battrz f~rr,
flickorna var vackrare, gamla hus rejälare, konsten var inte modern
och svarbegriplig. Men tillbakablickandet sträcker sig ock& till
förr i tiden, då lorten och ruttenheten bara tyck-
tes ligga överst p& ytan. Nar det var att vara
polis och nar lagen var till skydd och vägledning.
Nar det inte fa,nr-s s% mhga kor,-umperade politiker,
när de höga traden i samhället i alla fall inte var
anfrätte. (EN sid 162f.)
Idealet understryks ytterligare nar Mike Ilaniner ges etikettsn "ett
anatema ur det förgangnafl (DS sid 18), som har ko- ,,mit tillbaka f ör
att sopa den anda av obeslutsamhet, kompromissförm%ga, tvek-
samhet och radslz. som &der i dagens sanihalle.
Det är svart att se allt detta som uttryck för nagot annat än
sm5tborgarens längtan efter Aterstallandet av den historiska tid,
d% konkurrensen fortfarande lämnade utrymme för hans lilla rörelse,
d& han själv tyckte sig kunna fatta de avgörande besluten rörande
sitt och sin familjs liv, den tid då avsthiet mellan ~olitiker
1. Mills, a.a., sid 384.
2, GuldUldersteorin finns behandlad hos Hill, C.: Puritanism
and revolution, sid 58,
--z7

l
l
~
väljare inte var s% farlamande stort och den lille mannen upp-
.levde sig kmna påverka nggot. Kapitalisniens ungdom, nar den
amerikanska drömnen om ett jämlikt samhälle av egendomsagare
med lika möjligheter för alla att sl% sig frsam änra franstod som
levande, framtonar i idealbilden.
Poulantzas pekar som ett viktigt drag i den srn%borgerliga ideo-
login p%
tron p& den över klasserna staende 'neutrzla'
staten. Smabourgeoisin väntarsig att denna
neutrala stat ovanifrån skall ge "den gamla
goda tident'tillbaka, med andra ord att den ska
. hejda dess förfall. (~oulantzôs, a.a., sid 242)
Nar situationen blivi t tillräckligt desperat, nar den sociala
krisen framskridit tillräckligt l%ngt ar ropet p% frälsaren, den
starke mannen.inte Mike kunde själv passa in i rollen
och fyller den ockss p% det moraliska planet genom sina korgtåg
mot Ondskans bastioner. Ilagra politiska ambitioner har han emel-
lertid inte. ~olitikern/f riilsaren förekommer faktiskt i en bok,
ID, dar blha. vännen Pat Chambers blint sätter sin tillit till
en kongresskandidat som han hoppas ska rensa upp i det politiska
träsket .l) Även Mike later sig duperas tills han i slutskedet kan
avslöja politikern som dramats store skurk.
Eftersom det sm%borgerliga tänkesättet väsentligen ar oförmöget
att se samanhangen mellan den kapitalistiska logiken och ekono-
mins ökande monopoliseringsgrad kan aldrig dess sa-mhallskritik
bli riktigt inträngande. I stallet kanaliseras missnöjet in p%
företeelser som socialvard, byr%krati, politik och politiker i
allmänhet, arbetarrörelse och kommunism sant aven bourgeoisins
monopolistiska skikt - allt i en förvirrad blandning och ofta i
moraliserande och konspiratoriska ordalag. Spillane försummar inte
n%gon av dessa angreppspunkter. Hans raseri riktas otvivelaktigt
mot viktiga företeelser i samhället, men han förstår inte mycket
av orsaker och verkan. Han vill bara itterstalla tingens ordning,
så som han i brist på kunskap tanker sig "den gamla goda" tiden.
Spillane observerar utslagningsprocessen i samhället, och han
visar medkänsla och sympati med de utslagna. Samtidigt förfasar
han sig över socialvård. Han kan varna om den vanliga människan
samtidigt som han fördömer arbetarklassens strejkaktioner. 2)
1. ID sid 25ff, 112.
2. VN sid 52.

.. _,
'\ l
&#.l' 1
..'\,
-,' i ~
~
l
Han &r till storms mot bourgeoisin men noterar gillande att folk
berikar sig på "hederligt sätt".
. g* -------------------
Spil.lane - Mccarthy.
Inkonsekvenserna i S-illanes ideologiska utblick, den intellek-
tuella ok1 arheten och de känsloladdade utfallrn bar p%tagliga likheter
med mcczrthyismen, så som rörelsen framträdde i USA Aren
' kring 1950 .
LBt oss för ett ögonblick dröja vid mccarthyismem. Rörelsen
maste ses mot bakgriud av den tidigare beskrivna ekonomiska,
'sociala och politiska omvandlingsprocessen i USA. Internationellt
ar sovjetsamhället av betydelse. Dess starka ställning efter
andra världskriget och snab3a teknologiska utveckling upplevdes
som ett mycket p%tagligt hot mot USA: s maktställning. 1 >
Motsättningen till Sovjetunionen blev efter kriget det domine-
rande draget i USA:s utrikespolitik, och komxunistskracken inom
landet underbl%stes mycket p%tagligt av Trumanadninistrationen.
Direkt efter kriget var inte antikomwlismen särskilt framträdande,
men Trumans satt att framställa Sovjets motiv och ~laneï samt
USA:s handlingsalterna%iv manade snart fram det ko.munistiska
världserövrarspöket. Informationen i massmedierna antog efter 1947
en alltmer fientlig ton, vilket naturligtvis utgjorde e'n utmärkt
grogrund för mccarthyismens frangiingar efter 1950. 2 >
1948 anklagade en f.d. kommunistagent en hög tjänsteman inom UD,
Alger Hiss, f ör at t ha överlämnat vissa hemligstiimplade dokument
till honom. Hiss dömdes p% mycket lösa grunder till fem ars fän-
gelse. Ett %r senare antogs mccarranlagen, som tvingade alla
kommunister att registrera sig och förbjöd alla utlänningar med
mis~t~nkta anknytningar till kommunismen att koma in i USA.
Tidigare samma &r hade Joseph Mccarthy, uppbackad av mäktiga in-
tressen, börjat sin verksamhet med anklagelser mot UD för att
vara infiltrerat av kommunister. Framstöten misslyckades denna
1. Den extremism mccarthyismon företrädde representerade inget
nytt i. USA:s historia, Kampanjer mot förment oamerikônska före-
Lee1 ser har ofta f örekornmit. Som exempel kan nämnas 1800-talets
Know-NothingrCrelse, riktad mot irlkindska imnigranter och den
ännu exis terande Ku Klux Klan (~lmm, B,: Goldwaters USA, sid 75. ) .
2. USA mellan tv% iiibördeskrig, sid 32Sff. (Theoharis: Politisk
r&torik: Utrikesplitik, sakeriietspoiitik och inrikesplitik
uhder Srumane~oken 7 945- 7950) .

~ l
1
1950 gick USA till angrepp p% Korea som ett led i falttaget mot
kommunismen. Kina hade strax dessförinnan genorngat t en sociali s-
tisk revolution, Sovjet hade skaffat' sig atomvapen. I USA nådde
inflation och prisstegringar rekordniv8er. Ett antal skandaler
inom förvaltningen blottlades av kommitté under ledning av senator
Estes Kefauver, och samtidigt avslöjades att samarbete ägt m
mellan maffian och ~artimaskinerierna i en rad städer.
Under sadana förhftllanden var tiden mogen för Mccarthy's fram-
stötar. Genom en serie kuppartade aktioner lyckades han stärka
sin politiska position och sedan slunga ut sina anklagelser för
bristande lojalitet och fosterlandskänsla.
Mccarthyisnens principiella företrädare återfanrw bland konserva-
tiya politiker. Dess folkliga bas bestod friimst 'av sdföretagare,
hantverkare, arbetare i staderna samt vissa etniska grupper. 1 >
New deal-politiken framstod för mccarthyismen som ett rött skynke,
dikterad fr&n utlandet', omstörtande och kommunistisk. Ett karak-
teristiskt drag hos rörelsen var synen p% komunisnien som ett
inhemskt hot snarare än ett internationellt sådant. Utrikespoli-
tiken lämnades delvis därhän till förmån för "de interna om-
störtningsproblemen". McCarthy riktade sig b%de mot liberaler och
radikaler. Rationella och förnuftsmässiga argument ersattes med
känslomässiga utfall. Antik~mrr~unisnen hos Mccarthy hade ingen klart
definierad ideologisk karaktär; den var snarare att se som ett
primitivt svar på speciella politiska skeenden.
McCarthy gav de undrande, politiskt efterblivna människorna ett
lättfattligt svar på deras frågor. Alla problem kunde hänföras
till "kommunismen". Rrformpolitik och statligt ingripande i ekono-
min - för det kapitalistiska systemets överlevande nödvändiga
Atgarder - var bara en yttring av dettz spöke.
I hur hög grad Spillane p&verkats av mccarthyismen sr svårt att ange,
Likheterna ar i sig inte n&gra bevis för eventuell påverkan.
Merparten av den sociala kritiken hos S~illane finns forn~ilerad
redan innan McCarthy stiger fram i rampljuset. 3 1 -Antikommunismen
1. A.a., sid 319.
2. Hela stycket bygger g& a.fi., sid 319-325.
3. Därmed ingalunda sagt att Spillanes bidrag till den sociala ~ z h
politiska filosofin skulle viisa särskilt originella. Samma typ
av samhällskritik kan delvis och i sin helhet upptäckas p& mariga
h&ll i efterkrigstidens USA, De inteilrkt~ella svarighrternz att
formulera kritiken kan knappast ha varit oöverstigliga,
2 1

l
l
~
hos Spillane bar, som strax ska visas, tydliga drag av mccarthyis-
tiskt ursprung. Den framträder för första gången i ID, skriven
1951 - en tidpunkt som val sammanfaller med McCarthys glansdagar,
koreakriget m.m. Indirekta anspelni&ar pil Mccarthy, spionrätte-
gångar och det kalla kriget finns också. i texten.') För övrigt
torde dock mcoarthyismen som inspirationskälla inte vara av nbgon
större betydelse för Spillanes författarskap. P& sin höjd kan
den ha försett honom med ytterligare ideologisk ammunition av
samma slag som han redan tidigare använt i kampen mot Ondskan.
h* . Kommunismen som sjukdom.
---------------------d-
Spillanes hysteriska antikommunism ar omtalad, men n%got domi-
nekande tema i hans verk utgör den ingalunda. Av tio lasta böcker
med Mike Hammer i hjälterollen visar sig Ondskan ha sitt ursprung
i kommunismen i tre fall (ID, VN, W). Endast ett av dessa tre
verk, ID, visar $rov på hysteriska ton&gar, medan de andra två
visserligen ar antikomunistiska men p% ett mindre engagerat och
uttalat satt. ~affian/~en Orga~iserade Brottsligheten framstar
faktiskt som betydligt viktigare motståndare för hjalten.
Spillanes släktskap med mccarthyisterna röjer sig i fokuseringen
p% kommunismen som inre hot. Hans hjältar drar aldrig likt
Jmes Bond ut i världen för att förgöra komniunismen som inter-
nationell företeelse. De inriktar sig på att bevara den ameri-
kanska nationen f r&n hotet utif rh. 2, Den "inre kommunismen" kan
manifesteras i form av strejkande arbetare men aven i den rädsla
och undfallenhet som UD och byråkraterna i Washington visar
gentemot den ryska propagandan.3) Di politiker son inför folket
bygger upp sin popularitet på antikommunistisk och antibyrå-
kratisk retorik visar sig i ID vara kommunisternas verklige ledare.
Hans mal är att efter att ha blivit vald till senator kurma
placera ut sina gelikar p% poster, dar de får möjlighet att
underminera regimen och slutligen gripa rnal~ten.~) Liknande samman-
svärjningar suggererades fram av Mccarthy.
l. ID sid 139, 170.
2. Se One lonely night, sid 92, dar tesen fi,nns'uttryckligen
uttalad. I vesketssvenska utgavs, ID, har passagen ifr%ga
uteslutits.
3. VX sid 52 resp. TH sid 16ff.
4. ID sid 297.

Kommunismen attraherar bara en viss sorts människor. P% ett offen-
tligt möte träffar vi p&
en skock i formlösa kläder; det stank om den av
allt det ruttna, de bett om och fstt sin rikliga
ranson av. De s&g ut som missbelåtna, fega sja-
kaler i ansiktena, hungriga blickar, som sa, att
vi tar hand om asen, sen du (=ledaren - var anm.)
[dödat, och då blir allt som det ska. Amen.
(ID sid 30)
Ahörarna kommer från samhällets bottenskikt, men i. mängden skym-
tar santidigt en och annan välpressad kostym och dyrbar minkpäls. 1 >
Mike Hammer som tidigare burit p% illusionen att komniunismen
varit en arbetarklassföreteelse, tvingas efter att ha nästlat
'sig in i en kommunistcell i New York konstatera hur rörelsen
styrs av ~verklassrniinniskor.~) Han tror sig veta, att "det fanns
gott om förmögna personer här i landet, som hade hissat den röda
flaggan" (13 sid 40) och som nu stod som finansiärer till den om-
störtande verksamheter,. I den kommunistiskalTårskocken" marks
vidare "s?i'kallade överintellektuella fruntimmer, som hade fått
världsansvaret på hjärnbarken", finniga studerande samt en
konstnär som till r%ga p% allt ar vapenvägrare. 3 1
Varför blir människor kommunister? Inga politiska eller sociala
skäl finns att andra. Anknytningarna till arbetarklassen förblir
höljda i dunkel. Kvar st%r sinnessjukdom och perversion som de
enda drivkrafter, som kan förklara kommunismens framväxt.
Du var en fullblodsidiot, därför blev

Samtidigt upprätthAller u-ländernas ledare intima relatiorrer med
kommunismen. I DK skymtar en befrielser örel se f örbi. Dess
I ledare, en miljonär, visar sig vara en slug, hänsynslös och makt-
lysten politiker, som till r%ga p& allt varit inblandad i vapen-
l
l
. 1. VN sid 98ff.
2, Tigerns hämnd, sid 133.
jo .S'igerns hanuid, sid 133. .
l
, 4. 1% sid 53 f.
l
I VN konfronteras hm med en världsomfattande spionring, som
under Hitlers tid hade nazisterna i sitt ledband, men som nu lie-
rat sig med kornmunisterna i sin strävan efter globalt he- ?raval
de. 1 >
Internationellt döljer sig kommunismen ofta bakom en demokratisk
misk. De nyblivna självständiga staterna i tredje världen Br
offer för detta bedrägeri, samtidigt som liberala politiker i
USA medvetet eller omedvetet understödjer komunismen genom sin
iver att vinna över dem till demokratins läger.') "'Ilen fria
världen" och liberal demokrati ar alltså beqepp som absolut inYe
f %r sammabl andas.
.Spiliane observerar under 1960-talet faktiskt att det varlds-
politiska laget har förändrats. Sovjetunionen hyser i VN fort-
farande viirldserövrarplaner, men hotet framstår psykologiskt inte
som särskilt kraftigt. De häftiga utfallen, det skräckfyllda
raseriet från ID existerar knappast längre. I TN, skriven 1970,
har avspänningspolitiken mellan USA och Sovjetunionen definitivt
vunnit insteg också i Nike Hammers värld. De nutida ryska ledarna
samarbetar har aktivt med USA:s regering för att söka stoppa
kom~unistiska sabotörer utsända till amerikansk mark av den tidigare
regimen (= stalin). 4)
U-lgriderna blir inte synliga i romanernas ur~iversum förrän p5
1960-talet. De presenteras genomgaende i förlöjligande och nega-
tiva termer. Deras sändebud figurerar i 3K och TH nästan uteslu-
tande på Det Ondas sida, skildrade i rasistiska termere5) Spillane
ar uppmärksam på., att "de rika styr p8 det att de blir amu
rikare" (TH sid 56) i nagra arab1änder.ó) Han vet lika bestämt,
att i USA gör man inte skillnad på folk och folk. 7)
5. Rasismen behandlas närmare s% sid l IOff (var uppsats).
l
6. Jfr aven DK 151.
~ 7. Tigerns h-d, sid 110.
8. Tigerns hämnd, sid 18f; UK, sid 124.

l
affärer och svarta börshandel i internationell skala.') Till med-
hjalpare har han en f.d. terrorist fr%n Algeriets kolonialperiod
och kampen mot fransmännen. z]
U-länderna representerar ett hot mot det USA Spillane älskar.
De befolkas av barbarer, oemottagliga för civilisationens - dvs.
USA:s - välsignelser. Eftersom han ar oförmögen att ta stallning
till dem i politiska termer &terst&r bara sammankopplingen med
brottslighet och kommunism, tv& utanför det mänskliga fältet ver-
I. . kande krafter.
Hjaltens omvärld är genomsyrad av mer eller mindre dunkla fientliga
sammansvärjningar både inom 0ch:utanför de amerikanska gränserna.
Inte heller FN går fritt fran Ondskans tentakler. 2'3 har b1.a.
sv;kit den fria världens riddare i Korea, Kongo och Vietnam. 3 1
En allierad framskymtar dock i Tiger Mannböckerna i England. Vid
sin sida har agenthjalten en engelsk kvinnlig agent, som samtidigt
ar hans fästmö.
~lidnin~en'mellan begreppen kommunism - de~okrati - nazism -
tredje viirlden - FhT siiger en hel del om de intellektuella din-
bildningar som harskar i den spillaneska världsbilden. Vi stall s
inför en värld, insnärjd i sina egna myter, otillgänglig för
konkret, rationell kritik. Vem kan längre förvånas över all den
hatiska, aggressiva energi som kravs för att Det Godas represen-
tant ska kunna ta upp striden med en fiende som klar sig i så
mhga, ogripbara skepnader.
1. DK sid 97, 126, 124.
2. DK sid 173.
3, DK sid 162.

l
. l
i, Olika -----------------
broft styper
----------------h
Spillanes böcker rymmer en rikedom av mord och slagsm%l. Men vad är
l det egentligen som sätter igang hela den härva av brott som är s% p%-
l
fallande i alla böckerna? Ett mord. Men detta mord uppstår inte ur
intet. Det finns ett eller flera grundlaggaride brott bakom, olika
från bok till bok: *
SH - ömsesidig utpressning (med hot om skandal och
avslöjande av homosexualitet); strid om ett
stort arv; poliskorruption
ID4 - utpressning inom förbrytarvärlden; utpress-
ning genom skapat narkotikaberoende
UM - utpressning genom fotografering av inflytel--
serika mäns "snedspr&ng"; illegal spelverksam-
het
ID - omstörtande (världs-)kommunistisk verksamhet;
politisk korruption
DB - utpressning och maktkamp inom förbryt arvarl-
den; förbrytarvarldens lån- och spelverksam-
I het
MN - maffians maktställning; maktkampen inom maffian
VN - kommunistisk agentverksamhet, (+en del bisar-
ra världserövrarfanatikers verksamhet)
DS - utpressning och maktkamp inom maffian; kor-
ruption hos en åklagare
DK - sadistiska senialf örbrytel ser, utförda av
svartmuskiga utlänningar bakom den aiplo-
mati.ska immunitetens skydd; snuggling
TN - agentverksamhet, som har sin grund i den för-
ra, mera n&dföra sov3etregimens politik; hot
om biologisk krigföring; korruption hos in-
flytelserika personer
Som synes ar det några grundtyper av brott som &terkommer, om än
in.te i varje buk: u.tpressning, korruption hos myndigheter och in-
flytelserika kretsar och jättelika organisationers kriminella verk-
samhet (som naffian och komfiunisterna).
De sociala falt dar dessa brott planeras och utövas blir följakt-
ligen: inflytelserika (ofta rika) personer, niyhdigheter och den
organiserade brottsligheten. Dessa fält skar In i varann.
Utpressningen och korruptionen pekar tillsammans p& ett samhiille
med ef t rikt matt av fiffel och dubbelmoral. (~otet om skandal spe-

lar t.ex. en viktig roll i SH och UM.) Existensen av enernia förbry-
tarorgaaisationer antyder samma förh%llande. För hur skalle dessa
kunna existera och frodas utm goda kontakter med myndigheter och
grupper med stort inflytande? 1 1
Uet ar inte sa konstigt att myndigheterna, framför allt aklagarna,
försöker sätta krokben för Iviike. Motsättningen mellan lagens anda
och lagens bokstav blir mycket skarp.
j. Brottslighetens ........................ hierarki
-----------------------w
P% sin väg mot mordg%tans lösning tvingas Mike likvidera en mängd
förbrytare. Ordningsföljden mellan likvidationerna ar inte godtyck-
lig. Vanligen börjar Mike med smiiskurkarna, stiger därefter uppför
fö;rbrytarvarldens rangskala och gör i slutscenernô upp med den le-
dande forbrytaren själv.
Jlenna utveckling har vissa kompositionella och stilistiska aspek-
ter.2) Nen också sociala. Saxtidigt son Mike rör sig uppför för-
brytarnas rangskala, rör han sig uppför den sociala. Sm5skurka~].la,
som ar de första offren f ö hans ~ kulor och knytnävar, ar bara fot-
folk som lyder andras order. Ett exempel ar Bainey, "en hgrding av
första klass", som "brukade vara ledig för alla slags jobb, som
fordrade kalla nerver" (UM, sid 29f). Mike talar föraktfullt om
3 1
"billiga, hyrda mördare" (DS, sid 10) och om "en liten sketen
gangster" (DS, sid 12). Har de mindre förbrytarna något yrke utö-
ver det odefinierbart krixinella, ar det något hel- elier halvskunt
i stil med boxningspromotor (UM, sid 100f) eller den f .d. boxaren
- som blivit hallick (DK, sid 110f).
En annan kategori utgörs av den ledande förbrytarens främsta med-
hjälpare: öppna eller dolda gangsterbossar. Hit hör restaurangäga-
ren Clyde (UM) och gangsters som Lou Grindle (BH) och Carl Evel-
10 (NN) .
P& vilken sida om lagen dessa båda kategorier sthy darom behöver
läsaren aldrig tveka. Svårare ar det med den tredje kategorin,
förbrytarledarna, vilka så gott som alltid dc1 jer sig bakom ett
oantastligt civil t yrke. ~harlot te (HM) ar psykiater, Jgno (UM)
en högt uppsatt tjänsteman inom en modefirma, Soberin (NN) ar la-
1. Jfr v&r uppsats, sid 40ff.
2. Jfr vår uppsats,'sid 94, 107.
3. Jfr ID, sid 194

~
kare, Laura (VN) anka efter en aktad senatoz. Innm de avslöjas
framstar de som mycket sympatiska människor.
De tre kategorierna skar in i varann och att försöka göra n%gon
sorts enhetlig "tabell" för olika förbrytarkategorier inom de
tio böckerna visar sig snart meningslöst. Men uppdelningen ar än-
då praktisk. Det finns uppenbark.- dialektik mellan Spillanes kom-
positionella teknik och hans syn på brottsligheten som en hierar-
kiskt uppbyggd organisation. Detta synsatt dominerar de flesta av
hans böcker, uttalat eller ej.
NN handlar om maffian och dar talar Spillane öppet om förbrytar-
världens organisation. Man kan se hans bok (den kom ut i original
1952) mot .bakgrunden av en samtida amerikansk debatt. 1951 hade
Kef auverf örhören, som avslö jade at t det f a ns en organis erad brotts-
lighet i USA, sants över aiierikansk TV och väckt stor uppmärksam-
het.
1 >
I sina grova grunddrag ar Spillanes bild av maffian och dess ut-
veckling antagligen korrekt. Mikes gode var,, poliskaptenen Pat
Chambers, säger sa har:'
(.. .) men i det har landet ar inte kroppen och
huvudet förenade med.annat än mycket smala trå-
dar. Toppmannen, mannen eller gruFpen ar en av-
skild kast. Organisationen ar så uppbyggd att hu-
vudet kan fungera och leva vidare utan att krop-
pen behövs. Delarna i kroppen km plockas ihop
och isar allkefter huvudets önskningar, glöm in-
te det. Huvudet ar som en regering. De små hat-
verkarna och underhuggarna ar ingenting att rak-
na med. Det ar styresmannen, som betyder något,
och organisationen i sin helhet drivs och arbe-
tar enbart för att tillfredsstklla huvudets ap-
tit och nycker. Mannen inom huvudet ar inte kan-
da för nagon och de kommer heller aldrig att bli
det. (NN, sid 162) (2)
I DS, utgiven tolv &r efter NN, får Pat ge en bild av maffians
utveckling i stort:
Nu är allt snyggt och fint'och databehandlat. Nu
rör det sig om affärer, ingenting annat a~ affä-
rer. Och tro inte, att de där killarna är nAgra
imbecilla sluggertyper. Nej, gosse! Nu ar tie fö-
retagsledare och de har för länge sen insett vik-
ten av att ha befalsfrågan ordnad p% e tt modernt
I sätt. Det vill saga att det alltid finns en assis-
I tent so3 rycker in, nar någon faller bort. (DS, sid 31)
(3)
l
1. Salerno - Tompkins: Maffian. USA:s andra regering, sid 181ff.
Jfr ocksa. var uppsats, sid 46.
2. Salerno - Tompkins: a.a. , sid 6gff.
l
I 3. a.a., sid 15, 32ff, 52E.

I TN, den sist utkomna av de tio böckerna, kontrasteras den nya sor-
tens förbrytare mot den garnla. Woody ballinger ser ut som en "ölils-
ken hamnarbetare" xedan hans underluggare beskrivs som"nytvattade
Skarpa affärsman ". De ar sprungna ur "den nya, harda harskarklas-
sen" (m, sid 35) och konkretiserar den utveckling som Yat talar om
i citatet frh DS.
Maffian har förbindelser med "de högsta lagren i samhälletn (NN,
sid146) - det bekräftas av verkligheten. Att en iiklagare km vara
insyltad i gangstervärlden (DS, sid 166) ar inte omöjligt. Inte hel-
ler att poliser kan avslöjas (NN, sid 184) eller att häktningar nar
"anda upp till Washington" (NN, sid 157). 1 >
Dock ar det en pafallande vaghet (och brist pa djupare kunskaper?)
i om prgglar Spillanes anklagelser.*) Hettan i fördömandena av mafian
och korruptionen ar emellertid inte att ta miste p%, I Spillal
nes femtitalsböcker ar indignationen stark - för att senare bli allt
s vagare . 3)
k,' Maffian och kommunisterna
Maffian och kommunisterna tycks vara av ungefär sama omfattning.
Maffian är "en grym och hänsynslös orgznisation, som sträckte si-
na tentakler runt hela varlden, runt och upp&t." (NN, sid 146). Kom-
munismen vill "förslava hela världen" (ID, sid 115). I VI? kampar Mi-
ke mot en - delvis kommunistisk - "spionorganisation av ett fcrmat
som aldrig har skådats förr" (W, sid 132).
Den kommunistiske agenten Gorlin, kallad Draken (VI?), tycks inte
p8 nhgot avgörande sätt skil ja sig från m2f f ians gangsters .4) De t
kommunistparti, som tecknas i ID, framstAr som en sovjetledd cent-
ral för spioneri och uppvigling. Det hiiller sig med livvakter och
gangsterlika revolvermän (ID, sid 30ff). När nkra av dem stupar i
drabbning med Mike, tror polisen och pressen typiskt nog att de ar
gangsters. De dödade har varit i konflikt med rättvisan tidigare.
1. a.a., sid 33, 43, 116ff, 152ff
2. Den del av den hhdkokta deckarens rekvisita, som vetter mot "dig
up the dirt" och radikal samhiillskritik (jfr kap. 3) förs hos
Spillane vidare i mycket urvattnad forn. Detta hänger samnian med
att Spillanes politiska filosofi inte ti!l%ter inträngande samhällskritik.
Jfr v k uppsats, sid 44, 6j.
3. 1 NN (1952) är maffian den organiserade ondskan s jhlv, i DS (1354)
behandlas den med förstrött intresse. i ID (I 951 ) angrips komrnunismen
son politisk filosofi 5~erhu1-ad, i 13 (~962) mest genom
att den skickar agenter till USA. I SK (19'7~) är konimur,isthatet,
i samexis teilsens namn j vasen.t;ligt at tunnat. ('litgivningsaren ar
amerikanska . /forts/
LX--;;

Kommunisterna beskrivs s% har: "Harmaren och skaran bakom dragna
pistoler. Osilovs pojkar." (ID, sid 121) 1 > .
Kommunisterna har ytterligare en likhet med maffian - de har stöd
bland rika och inflytelserika medborga~e; nycket pengar ar i omlopp. 2
Men: maffian ar inget parti. Den omger sig inte med &got "bittert
gift" (ID, sid 90) i form av propaganda och politisk ideologi. Inte
heller styrs den frh nagot främmande land.
Hos Spillane ar maffian den tydligast definierade sociala kraften.
Av allt att döma ar han mera förtrogen med den an med kornmunisriie~.,.
Han framställer kommunister så att de lanar drag av gangsters, men
han skulle knappast k u ~ beskylla a maffiam man för kommunisin eller
liknande! Grundupplevelsen ar den samma i bada fallen: den lille
1 annens känsla av att vara lurad, av att de rika och storförbrytar-
na haller ihop mot horiom.
Samma hat kännetecknar Mikes reaktion mot bada organisationerna.
Han känner en stark medkänsla med offren för "den kalla hänfulla
fnysning, som drev tio millioner människor fram mot större elände
och olyckor" (NN, sid 41) - det ar maffian. Han ser en vacker kvin-
na röras till tårar av en kommunists tal: ''Så långt kunde alltså
Osilov och hans gelikar driva.en vanlig hygglig manniskalt (ID, sid
91). Men maffians offer blir ändå - i de böcker vi läst - föremål
för det intensivaste medlidandet. Med hatfullt, nästan vällustigt
äckel %terkommer ~ike/~pillane till maffians djävulska ondska:
hur den harskar genom skräck, terror, extraskatter, hur den utdelar
domgr, tystar besvärande vittnen och hur den fortlever med hjälp
av korrupta myndigheter och politiker.3) G&ng p& &ng l%ter &il-
lane Mike upprepa sin ttuppgifttl'4)- att dra i krig mot maffian. 5)
Mike blir s% till sig att han talar om '"detta förvuxna gangster-
gäng av halvimbecilla, intoleranta förbrytarett (NN , sid 42), vil-
ket änd& är fullt av "skarpa hjärnortt (NN, sid 36)! (7nte heller
ifraga oin kommunisterna blir Mike riktigt klar om de ar ttsmarta"
eller "imbecilla"; ID, sid 89, 164f).
Det ar mot "folket" (NN, sid 41) maffians verksamhet riktar sig.
4. Det Er en urstark slagskäEpe Mike slåss ned (W, sid 176ff),
iitte n%gon man med politisk filosofi.
1. Jfr ID, sid 128f, 194
2. ID, sid 39f, 68, 140, 170
3. HN, sid 28f, 35f, 39, 41ff, 48, 59, 72f, 86, 197, 118, 145,
161 f.
4. Med "uppgift" menas här der, stående tthandlingskomponent" vi
talar om 93. sid 96-
5. NN, sid 28ff, 39, 42f, 03, 76ff, i07f, 1161, 126.

Och det ar som "den lille mannen i samhället" (NN, sid 48) Mike
sl%r tillbaka. Men i sin kamp ger han proir p3 de myter som genoinsy- j
rar' hela den amerikanska traditionen - tron på den ensamme indivi-
j
den, som klarar allt. Men dessa myter uttrycker i själva verket en
stor hjiilplöshet. Mike är medveten om att maffian är en organisa-
tion men vill ända hela tiden dra fram individer i ljuset. Överst
i maffians "spindelnät" av skräck sitter - typiskt nog - "en enda
människa" och styr (NN, sid 42). Och:
1
Du a at/ och Washingtons hela organisation kan
arbeta från och med nu och tio år framåt och ni
kommer and& inte att kunna hejda dem. Ni far kans-
ke ner dem p% Paa, men ni kan inte besegra dem.
Att sakta in farten för dem - det ar allt vi kan
hoppas på. ( . . . )
Jag har skramt upp de där typerna.. . . skramt dem
som individer betraktade... inte som organisation.
De vet att jag ger fullkomligt fan i vad som hän-
der med deras organisation, pengarna eller allt
det andra. Det enda jag vill ha ar en samling
skinn att spika upp på stadsmuren. Det ar där jag
kommer in. Jag ar den ensamme lille mannen, som
har blivit förbannad. Jag är privatmannen som ar
s& förbannad att jag inte ser till hela den sto-
ra organisationen ... jag ser bara till de olika
individerna inom den. Jag ar den man, som vill
stå över honom och se honom dö och han vet det.
(NN, sid 161)
Hämnd, vanmäktigt raseri och vanmäktig självhävdelse fr%n en makt-
lös människa: ovanstaende citat visar vilken hjal~löshet och önske-
tänkande som ligger bakom Spillmes angyepp p% maffian. Vad nyttar
det sedan att Mike, enligt egen utsago, ar "smartare" an nagon i
hela Washington (NN, sid 44)?
I verkligheten skulle en ensam kämpe som Mike Hammer ha varit chans-
lös mot maffian eller kommunistpartiet (om vi nu för ett ögonblick
bortser från att USA antagligen aldrig haft något kommunistparti av
det slag som Spillane blivit inbillad). Han skulle inte ha kunnat
komma at nhgon ledare. P% ett tidigt stadium hade ett skott i ryggen
satt punkt för hans efterforskningar. - En förklaring tillspil-
lanes stora popularitet maste darför vara att han gör v51d på san-
ningen. Han står för verklighetsflykt ? )I fantasins varld krossar
Mike de faror, som till vardags tycks amerikanen i gemen oövervin-
nerliga. Men Spillane kan inte ljuga för mycket. Han låter Pat Charn-
bers vara pessimistisk: "Men PLedusa fortsatter att leva, Mike. kon
har ett riktigt stort hcxud, som ger fan i vad som hiinder med de
mindre. Vi kan hugga axr alla de smA huvudena och p5 digra månader
eller kanske åx har de vuxit tillbaka ut igen, lika farliga och
-----
l. "Jag skriver ~lltid om en vip~ere. Varlden i dag Sr full av f'c;r]-Orafe
och folk ar trötts p& dom. Folk vill . .. för nmviixlings skull ].%sa
_- -- ? : --.- ..; , !! .,x ,.-,-,.n c-411 c.-,q lTr !'q xFa( qG>jd.>,rxt,F r,jd d\
I
l

l
I huggfärdiga som de avhuggna." (NN, sid 171) Och, sakligt sett: Pat
I
har alldeles ratt. Även om Mike vore sådan som Spillane påstår att
l
I han ar skulle hm inte kunna utrota brottsligheten, bara halla den
tillbaka. Den lille mannens vrede kan inte uträtta vilka underverk
som helst.
1,
--- ...............................
----------------------------------v
Kamzen mellan det goda och det onda
Men varför är t.ex. maffian så välorganiserad och'väletablerad i
samhället, att inte ens Mike kan rycka upp den med rötterna? Spil-
*
lanes svar hänger samman med hans syn p% brottsligheten överhuvud.
Den är, liksom hela hans världsbild, religiöst färgad. För Spilla-
'ne representerar brottsligheten ondskan. Förbrytarna ar onda och
det gar inte att besegra dem utan att besegra ondskan i världen.
etta ar dock ingenting som Spillane säger uttryckligec, men man
kan som läsare dra de slutsatserna ändå.) Mot de onda står försva-
rarna av det godas sak, Mike och hans vänner. Mellan dessa poler
finns så vissa ljumma, halvgoda/halvonda åklagare och poliser som
minskar slagkraften hos den goda sidan.
I Att se världen son ett slagfält för goda och onda krafter ar inte
unikt för Spillane. Det är en gängse schablon inom massmarknads-
litteraturen. *) >leen hos Spillane finns, gtminstone i de tidigare
böckerna, en intensitet i synen på. det goda och det onda son måste
ses mot bakgrund av hans eget religiösa engagsmang. Ar 3952 blev -
Spillane medlem av Jehovas Vittnen. Samtidigt upphjrde han med att
skriva böcker. Först 1961 kom en ny bok. 3 j
I Vi vet inte hur djup och uppriktig Spillanes religiösa tro var (el-
I ler &~-)~~ken det tycks finnas Atmins tone nagra beröringspunkter mel-
l
lan Spilla-nes filosofi och Jehovas Vittnens.
Jehovas Vittnen tror sig leva i den yttersta tiden. Satan, av Kris-
tus nedstörtad till jorden, utnyttjar bl. a. kommunismen och TN för
sitt onda verk. Men Kristus kommer att inom en snar framtid "anvan- .
da sin konungsliga makt till att utpliina de ogudaktiga och alla
falska - av Satan grundade - organisationer, däribland alla olika
1. Jfr NN, sid 161; DS, sid 156
2. Stjarne-Nilsson: Är populärlitteraturens myter oskyldiga, sid 66ff
3. Contemporary authors, vol. 25-28, sid 699
4. Den anonyme reportern i CT (r'uffe Miökeg tjänar l il joner(.. .),
2 3/4 1967 hiivdar, likson Saverman (spiilans spelar sin egen hjäl-
te, EX 17/9 ?97?), att Spillane fortfarande ar nedlem av Jeho-as
Vittnen. /forts/

l
l
I
kyrkor och samfund s x ~ deras t ledare. Detta skall ske under Harma-
gedrlonkriget(. . . ) Efter detta skall Kristi fridsrike begynna. Da
skall Djävulens trefaidigd maktsystem 'finans, politik och falsk
religion' krossas för alltid." Endast de utvalda kommer att överle-
va den gamla världens undergång. Inte de som lyssnat till "sannin-
gen" men vägrat ta emot den.
Det finns de som menar att Jehovas Vittnens förkunnelse präglas av
hat: Kristus blir till en hämnare och skarprättare. Slutslaget blir
till en blodig slakt. Som lärofadern Rutherford uttrycker saken:
"Hattfardighetens härskaror gå till anfall mot fiendernas trupp-
styrkor, slunga dem tillbaka och bokstavligen hugga dem i stycken. 111
Det finns utan tvekan likheter mellan den sortens föreställnings-
värld, som Jehovas Vittnen representerar, och tankegångarna i Spil-
lanes författarskap.
Hos Spillane finns salma hat och oförsonlighrt mot de "onda". Kike
Hammer bekiirnpar sina motstauidare genom att, med Hutherfords ord,
"bokstavligen hugga dem i stycker,". Hans syn på komxunismeri och FN
är densarnma som Jehovas Vittnens. Hans hat och misstro mot den kor-
rupta statsapparaten, åklagarna och ~oliser~a, utg5r en parallell
till Jehovas Vittnens fördömande av ogudaktiga och falska organi-
sationer (t. ex. kyrkor).
Man ska naturligtvis akta sig for att göra detaljerade jamförelser.
Vi påstår inte att Spillane ar "påverkad" av en viss religiös rö-
relse. Men vi konstaterar vissa påfallande likheter i förestail-
I ningsvärldarna hos Spillane och Jehovas Vittnen, Och skyndar oss
att tillagca att dessa förestallningsv~rldar maste ha en gemensam
. yttersta orsak: det amerikanska samhället med dess korruption och
I orättvisor, som tvingar medborgarna i USA att formulera en ideolo-
gi som tycks förklara sammanhangen för dem.
Av de böcker vi har läst är det ID, DH ocn Ni? som publicerades när-
mast före Spillanes langa uppehåll i skrivandet. De utgör också,
kan man nog saga, Spillanes hätskaste uppgörelser med förfallet
och ondskan i världen. Särskilt i I D ar de religiösa anspelningar-
na sliiende, när Mike ger uttryck för sin fanatiska oförsonlighet:
Torsten Jungstedt öster i ~ adio/~~ nr Y, 22/2
196/), utpekar Spillane som "USA: s mes t kända s jandedagsadventist".
Ett misstag? Om inte s& har sjundeda~sadventismen vissa
beröringspunkter med Jehovas Vittnen. Också den "anser sig leva
i den yttersta tiden och lär de ondas utpl2nandeH (~inggren%
&Ström: KeLigicnerna i historia och nutid, sid 120)~
1. St&hl.&Fersson: Kul ter, sekter, samcund, sid 60; Hinggren&Strom:
a.a., sid 120ff; She Oxford DictLonary of the Christian Church,
sid 729: Verdens religioner, sid 189. De dir9kta citaten
är harritade ur rt&$h&Fersson, sid 60, och dinggrer:&Ström, sid 722,

l
Det ar ingen skam eller synd att ta iivet av en
' mördare. Det gjorde ju red~n David, nar han dodade
Goliat. Saul gjorde likadant. Det är ingen
synd att döda en ondskefull och dålig varelse.
S% länge världen och den hamr stan ar som de är,
sa måste vi resonera på det viset. (ID, sid 124)
Mike tander ocksi% eld på ett kommunistnäste: "Det var som helvetets
brand, den renade och lat endast de goda människorna leva vidare."
(ID, sid 188). Den yttersta striden föregrips!
"Men Medusa fortsätter att levau (NN, sid 171), sager Fat pessinis-
tiskt. Kanske kan vi, med kunskap om Spillanes religiösa ståndpunk-
ter, tolka det uttalandet s& här: Medusa kommer att leva fram till
slutstriden, när de goda för sista gangen gör upp med de onda. Det
.ar en tolkning som överskrider den konkreta texten i NN och som man
därför bör vara försiktig med att göra.
m. . Problemet ondskan
======z==========
Vad ar d% brott och förbrytelse för nggot? I SH tillåter sig Spilla-
ne att teoretisera kring brottets natur. Han later Mike likna den
I brottsliga handlingen vid en sorts besatthet. Denna reaktionära
ståndpunkt passar val samman med Spillanes religiöst färgade filo-
sofi: . .
Jag hatar dessa små ondskans tankar, som ligger
som diapositivbilder i bakgrunden och avsätter
sin färg och form p& alla andra tankar och hela
tiden ökar sin ondskas kraft, tills trycket blir
s& valdsamt att människan inte längre förmar an*
nat an g& till váldshandling för att f& befriel-
se. (SH, sid 55)
T "G& till v5ldshandling för att få befrielse"...! I en annan Spilla-
nebok (som inte handlar om Mike amm mer) heter det: "han drevs fra-
måt av en obändig, vild naturkraft som han antagligen inte sjalv
förstod sig pått (utan förbarmande, sid 32, var kurs.) Komunistis-
ka "fanatiker" (ID, sid 30) passar ocksa in i mönstret.
Brottet ser Mike som n%got som vaxer fram sasom a,v sig själv: som
ett vulkanutbrott, en serie explosioner, en epidemi. l >
Man skulle kunna tolka ~~illane s& här: en opersonlig, utanför-
mänsklig kraft styr brottslingens beteende. Han är som "besatt av
en oren andetf2). För dens skull %r han varken att betrakta som a-
skyldig eller otillräknelig i S-illanes ögon. Xike ar ingen Kris-
- -
1. SH, sid 53, 72, 119, 137
2. Evangelium enligt Markus, kap 1:23

tus, som driver ut det onda inom märniskorna. Han betraktar förbry-
I
taren som "född under en ondskacs lyckostjärna" (SH, sid 185) eller
som "ett djävulens verktyg" (ID, sid 147) Den onde ar och förblir
ond och maste utrotas.') Mike har rart att ta p& sig sin tredubbla
roll: jury- domare - bödel. Han har ratt att vara rå och sadistisk.
I de tio böckerna finns faktiskt bara fyra brottslingar som blivit
ttoinvandat', en av dem endast skenbart. Allas rehabilitering ligger
därtill utaför den egentliga handlingens ram.2) Mike är dock ode-
lat sympatiskt inställd till de f .?. brottslingarna.
Av de genuina brottslingarna finns, med tanke p& ondskan, bara två
..
typer: de som redan fran början utpekas som onda (oavsett var de be-
finner sig i brottslighetens hierarki) och de som först senare av- .
slöjas. De förstnämnda ar alltid man, de sistnämnda kan ocksa vars
kvinnor (och ar det of ta) . 3 1
l. Paul G. Neimark har pavisat intressanta paralleller mellan Csiila;:e
och Charles Jlickens' syn 9% ondskan ocli p& onda karaktgrer. 3icker,:?'
attityd ar "Total hate. Or, st the very least, total punishiwnt."
Detsamra kan sagas &illa för S:\i? lam. Det finns dock stora skil ha-
der i nedvetenhet nieilan förfuttarm. (~eirnark: Sxplainixg the
success of ?lickey Spi! lano, Chicago Srlbune 31/3 1966)
2. SH,: sid 5; DH? sid ?Of; DS, si?. 73ff; DI(: sid 38ff, 73fi
3. Jfr var uppsats, sid 707ff (och i viss man sid 99f).

f'; 8
I I l
'LY'
l
. l
n S
Lagecs hda - Lagens Bokstav,
----------------------------
Hjalten ar i deckargenren - och inte bara i den - ofta ute efter
att skipa ratt p5 egen hand. Han konimer därmed i konflikt med den
skrivna Lagen. För det mesta förblir dock konflikten outtalad.
Hjälten ser inte eller bortser medvetet och med förakt fr& mot-
sättningen mellan sin individualistiska rättskipningsmoral och
samhällets lagstiftning. Han kan utöva sin Frihet utanför och i
uppror not samhiillsnormerna i suverän upshöjdhet., Hm ar handlings-
människan, han följer sin egen lag och överlåter &t medelmsttorna
a,tt krype för påbuden från Lasens Bokstav.
l
Hos Spillane samspelar hela tiden Lagens Anda contra Lagens Bokstav
5!02 ett bimotiv till tvekampen inellan Det Goda och Det Onda. Mike
Hammer bortser aldrig fran den stiftade Lagen. Hari diskuterar
fortlöpande sitt förhfillningssatt till den. I sitt handlande visar
han ständigt sitt förakt för lagbokens paragrafer, medan han san-
tidigt säger sig vilja agera i Lagens hägn.
När jag tar livet av en människa, sa gör jag det
p& ett juridiskt oklznderligt siitte Domarna
skaller p5 mig och säger att jag är alldeles
för snabh med pistolen, men de kan inte dra
in niir ua~enlicens för jag döder alltid p2 ratt
satt, aed lagen bakom ryggen. (SH sid 13)
Jag var en mördare i ordets ratta begërkelre,
men det enda lagen kunde göra var att hytta med
fingret %t. ~ ig. (ID sid 6)
Naturligtvis ljuger han eller bedrar sig sjálv, men poängen är att
hyckleriet ogenerat dras fram i ljuset i stallet för att som hos
s& många andra deckarförfattare ignoreras. l) N&gon gSng drömmer-
Mike too.m. om att överlämna clcipandet av rättvisa till Lagens
män som en gest av borgerlig anständighet. 2)
En Mike Harmer skulle i verkligheten inte få gå lös i m3.nga ninuter.
Kanske skulle half ten eller t .o.m. merparten av de mord han gör sig
skyldig till kunna rubriceras som s jslvf örsvarshandlirigar enligt
amerikanska rattsprinciper - och följaktligen leda. till. friksnmnde
inför domstol -, men resteran?,e avrattningar räcker ner än väl
till för, i basta fall? livstids fangelse. (vi kan för tillfallet
bort se fr& eventuellq misshandel satal. ) Icdirekt erkailzier Fike
sjalv sin egen position visavi Lzgen, nar han 4 slutscenen av E$
1. Se Lundin, B.: Salongsbödlarna och andrs betraktelser p& temat
värderingar i populiirlitt?raiuren, sid 9-25.
2. ID sid 163.

&%r inför den onda kvinnan.
Nej, Charlotte, insen jury i världen skulle
fälla dej p% s9dana har bevis (. . ) Dina alibin
ärag ltför bra (.. .) Vi behöver int,e oroa oss
4
f o &gon smart och väloljad advokat ska sl%
sönder &ra bräckliga beviskedjor och f& dom
att verka löjliga inför en jury ( . . . ) Jag är
nu juryn, jag ar domaren och jag har ett löfte
jag vill håll a. Fast du zr en uderbart vacker
kvinna, fast jag älskade dej mer Zn allt annat,
så dömer jag dej i alla fall till döden. (HM sid 197) 1 >
I sådana ögonblick framstår hjaltens personliga frihet som höjd
över allt amat. Själva pisblskottet bekräftar och beseglar hans
totala makt. Han utövar med sitt skjutvapen en rättvisa av höge
digni t et, han är övermiir.niskan som kompenserar den lille mannens
qpplevda finderlagsenhet och utraderar alla vardagens hämningar.
projektionstendenserna strålar samman och segrar i mynningsflammns
sken.
Mike Hammer hamar inför sig själv aldrig i samctskonflikt med
Lagens skrivna paragrafer. Han möter dock ständigt konflikten i .
reell form genom sina konfrontationer med Lagens ställföreträdare,
polismakt, åklagare och domare.
I grund och botten ar poliskhren Mikes allierade. Symbolen harför -

ortspolisen.') Polism5nnsn har soin sistriam>da citat ittryckor p5
l
I sama satt som hjalten en mission att utföra; derbas yrke ar ett
1 De representerar Is~ens Bokstav men försöker samtidigt s15
l
vakt om dess anda. De ar Sundna au de au ~ ïitlkerna stiftade lagar-
I na, de tar order au %klagarambetet och de m&ste ta hänsyn till äom-
I st01arn.a.~) Föl jaktligen tvingas de d& och d& ingripa not hjalten.
l
Liingre än till hotelser eller uppmaningar att l%ta ?olFskåren
själv ta hand om bro-ttsbekämpningcn stracker sig dock inte deras
nit. Tydligast framträder den tendensen i TV, men ilen fio-i plikt-
I s'kyldigast maaifeesterd i samtliga romaner. Samtidigt ser de mellzn
l
l
l
fingrarna beträffande det mesta hjalten företar sig utanför Lagens
gränser och understödjer aktivt hans efterforskningsarbete, Hjalten
I har själv en &ng burit polisuniform,4) men polisens bundenhet vid
I Lagas Bokstav kan inte förenas med hans kcr$t%gsanda. Pat Cham-
l bers förkroppsligar karens kluvenhet mellan a~da och bokstav. Han
försöker ibland havda Lagens överhöghet gentemot PIike xen samarbetar
l
I till syvende och sidst ända broderligt med honom?)Be bada kuml
pfierna utväxlar kontinuerligt informationer, =betar då och d% i
I
l
l
I
pm, och Mike km känna tryggheten av att i svar. situatloner all-
tid ha polismakten till sitt förfogande. N%gon &ng bryter Fat
t.0.m. mot yrkeskoden, hm gör sig skyldig till mened inför %kla-
garen i sin absoluta lojalitet mot Till syndernas straff
drabbas han sedan av svara sarnuetsk~al.~) hm llirgrc går han ni;r
1. Har ligger en dos lokalpatriotira inbEddade Spiiiam ar som infödd
New York-bo angelägen om att framställa dess poliskar son
obefläckad. Samtidigt kar, ha inte helt negligera den ut5redda
korruptionen men val f6rlggga den till mindre betydande platser
som neutraliseringsiitgiird. At3 Spillanes p~lisuänl~ighet allnant
sett torde vara etniskt betingad 5 6 ockss ~ h8llae i minnet.
Kgren doaineras nkimligen sedan l%ng tid tillbaka av folk ned
irländskt urspxng.
2. Att plisyrket ar ett kall understryks ocksa a7; lqorman Nailei
(~ailer, N.: 1YIiamls och Chicagos beliiping, sid i 95f). Mailer
nenar att de psykologiska skillnadsrna mellan pcliser och
brottslingar ar nycket SK%, att v8,ldet %r de b%da gruppernas
seinensamma nämnare sarni att endast tilifEl1lie;heter avgör p%
vilken sida om lager1 de hrirfinar. Po1ieem;is olöjligi1e0er att
utöva v%ld me6 legal tackniantel utgör

hsn r id ett tillfZlle direkt uppaanar Mike att avrätta en shrk
som polisen inte sjzlv !:an komma &t med lagliga. medel. A)
Inger; tvekan kan r8da on att det är Mike som är den dominerande au
d.e tv% kumpanerna. Ked Fats egna ord:
Du har en viss ~ndermedveten kansla, som jag
saknar. Du har dessutom inte hundra chefer och
en förbannad massa andra hinder i vagen, nar du
sätter ig%ng med ett fall. Zhr ar en hansynslös
bastard och ibland ar det den ratta metoden. (ID sid 45)
Mikes Överlägsenhet betingas allts8 ytligt sett av en kombination
av personliga, egenskapex och hans frihet från Lagens Boksta-ta. I
realiteten blir dock der, första faktorn utslagsgivande. Endast den
l
öirerlägsne v2ga.r stalla sig ut ar,: Ör Lagens 3okst av. b-e~i?i&miskan
biestärner själv vilken lag som galler.
Lagens Bokstav företräds efitydigt av åklagarna, De ar politiskt
valda och undantagslöst fientligt inställda till hjalten. Xela
tiden trampar de i Gansmarkerna mellan Det Goda och Det Onda, och
i tv% fal7 ggr de klart över Ondskans gränslinje, I UM ar %klagaren
en politisk stövelslickare som g%r i af'faremäns och yrkespolitikers
~edbmd,~) medan i DS en f .d. %klagare visar sig ha utnyttjat
sitt ambete f ör brott slig verksamhet Åklagerna är utan undan-
tag karriärsu~~a opportunister son tror sig kunna vinna ~opulari-
te% hos valjarna genon lag- och ~rdningkamp~jer. Deras trakas-
serier xot hjalten tar sig varierande formr - fr& hot om ingri-
pande till arrestering och, varst av allt, berövande av hjältens
pistol- och detektivlicens) det senare inträffar i UM och NN, Miiro
förödzjukar dem s% ofta han kan och lyckas varje g%ng haii ska
arresteras vanda situationen till en personlig triumf". 4)
I I D brottas V3ke med minzet av den förödmjukelse han utsatts för
av en donare. Denne Lagens företriidare '"axer till en jätte, en
Gabriel, son högt läste upp dina synder ur Stora Eoken och som
därefter matte ut sitt straff" (ID sid h), Har framträder Lagens
Bokstav i skepnaden av en slags fadersfl~r, en straffande srofet
au bibliska dimensioner, som maste bevekas och övervinnas -
metod: "ett rättfärdighetens mord" (ID sid 199), Mikes hävdande
av Lagsns Anda blir liktydigt ned den hmsade lille mannens själv-
1. ID sid 48f.
2. UM sid i23i o. 133.
3. DS sid 154.
4, rJM sid il4ft resp* 33 ,sid i52ft,
k.-

näudelseakt gentemot en förtryckande maktapparat, l1
Mike ar mycket känslig när det. gäller sina epa msoborgerliga
rättigheter vid konfrontationer med Lagens och maktens agenter. 2,
Lagen anses vara till för folks skydd. Om &la-
garen vill satta in mig, s5 ska han f& vara med
om en fin vals. Jag ska slänga hela lagbken i
snoken på honom. (UM sid 86f)
Ean misstänker hela tiden damstolar, %klagare och solitiker f8r
att nanipulera med och satta sie; över Lagens Bokstav - och varför
skulle inte de kunna detsamma som han själv gör sig skyldig till.
Reflektionerna kan dock aldrig sträcka sig s& långt som till ett
medvetet ifrggasattande au lagbokens paragafer. Tänk OE Lagen I
sina grundelement inte är skriven för den lille mannens skydd?
Tänk om överheten gynnas av Lagens Bokstav p& bekostnad civ urider-
satarna?
o. Frihet - %%ng, Jaget - Omvärlden, Plikt - Njutning.
-----------------.-----------------------------------
-------------------------------------.--------------
Mot sa.ttninge?= niellan Frihet och T V är ~ berordaad ~ Lageris hda -
Lagens Bokstav, vilken narmast ar ztt ketrakta som ett specialfall
av den förra. Frlheten far inte först%s son en social eller politisk
kategori - snarare som ett asocialt, utanför samhället verkande
va~de . Ilänni skans frihet f rh samhall snormen, Lagen! ar de t
som &syftas. Den företräds av bovarna nien också, av hjalten själv
i kontrast till det sanihalleliga Tvångets representanter, %klagama.
Poliskårens inellanposition ar har av samm art son i frgga. om
Lagens Pada - Lagens Bokstav.
Utan att förcijupa oss i lhgtgående filosofiska diskussioner m&ste,
innan vi g%- vidare, några anmärhingar geras om Frihetens villkor
i det uerkliga kapitalistiska samhaile som Spillmes romanvärld
speglar.
Eh civilieatiori som bygger p& aanniskans exploatering av a:idra
människor ar med nÖdv3,ndighet destruktiv, Ziirska~~na vimer sin
frihet genom att fsrneka de beharskades frihet, P5 det psykolo-
giska pl~net kan har ja,gets frihet endast etableras i kanp mct,
och ytterst j- destruktion av, icke-jagets, dvs. omvärldens, viljor.
"Det ar blott genom att riskera livet, som friheten n&s1I, f'ormu-
lo Se ID sid ljf.
2. Ulf sid 86f, MN sid 17 0% 25, ?'N sid 50.

-.
C.. 3
l
lerar Hegel tesen." Slutsatser. 2v detta blir för liarcuse:
Död och %ngest (, , ,) som fruktsdn 'Ear (. . .) hela
ens tillvaro' - ar den mans kli^^! frihetens och
tillfredsstalielsens essentiella termer. (~&TC:u.se,
a,&, sid 98)
I en shdan värld blir motsättningen Jaget - Omvärlden naturlig.
Jaget fraast%r sosi ensamt i en hotfull omgivning. Beskrivningen
passar nycke et val in p% Mike Hamer, som genomsyras av denna ensam-
het. Bsn fylls ibland av panikkiinslor>) sv det missmod och den
o.sZkerhet som anfäktar den ensamne. 3, SpA.chorna i riddarens nist-
ning lagas emellertid genast med motpolen, övermänniskoidealet:
Du Br alldeles för stor, all.de1es för h%rd för
att bry dig om vad andra mariniskor säger. De %r
ingenting annat än förkrympta mhiskar %ed för-
krympta tankar. (ID sid 15)
Ensamheten far honom naturligtvin då och d& att längta efter den
vanliga människans stillsamma varld, 4, men Plikten, den s jälvpa-
tagna uppsiften att rensa upp i Ondskans trask, driver honom stk-
digt vidare,
Pliktens påbud förlänar Mike ett asketiskt drag. Han f örsakar i nio , -,,
fall av tio den Njutning kvinnorna alltid önskar stå till tjan,si - , l
I
med för kallelsen att utplåna Ondskan. Uppoffringen renar och usp-
/ \
höjer ho no^ som person. Den tillhandahaller en osjälviskhetens
/
nimbus Lt en extrest jagcentrerad h jW te. P1 ikton gör det Löjligt , it''
för Nike e.tt nöta omärskliga prövnixgar ut=- att svikta, att
,
uthärda den ensamhet och avskildhet från sina neämjjimiskor som..
kriivs ev honom.
Hela hans existens och självmedvetarrde - vi ska senare vlsa hur
hans relation till kvinnor, hans gestaltning i Spillmes bildspråk
och dialoger tillsammans utgör ett s jZlvh~vdclsemönster5)- är
beroende av kampen n ~ Omvärldeno t
Han måste med M9rcuses ord hela
tiden "vinrra och pröva sin existens mot något eller r,8gon sora be-
strider den" (Narcuse, a,a., sid 98).
Ifia kan som Edgar Norin se nassk~.lturen.s i;riderh&llningsvål son en
projektion av den maktlösa van.1-iga mänxiskans drifter och önske-
drömmar:
- - - --p-
--
l. Xegel&.W,Fr.: Phanoinenologit. des Geistec, cit, vist >larcuse,
2, -VN sid 426.
H.: Eros och civilisation. EYi Freudtolkaing, sid 98.
3. ID sid 14f.
4* ID sid uf, ER sid ?47.
5o Lasaren hiinvisas till sid 97, 126.
/
,J'
i
I

Ben 'undre' friheten u.tEvas neda?fCr lagarnal i
samhällets 'undre' värld, bland luffare, tjuvar,
. gangsters ( . . . ) Der? hyf sade, k~nventionsstyrda,
byr%krstiserade människan, som lyder polisen,
f örbudsskyl tarna och alla möjliga 'vnr vkrllig
knacka' eller 'ven; får jag halsa ifrh', fri-
gör sig projektivt i bilden av den som v%gar ta
pengarna ellex hinna?, som vagar döda, son
vagar lyda sina egna v2ldsimpulser. (Florin, a.a., si8 11 5 )
Hos Sp5llane lever som nämnts denna Frihet. inte bara hos Ondskans
företrädare utan aven hos hjalten själv.
Friheten som varde komplacerar det svart-vita mönstLer som kaqen
mellan Det Goda och Det bnda alstrar. Koaolikationens br5nnpunl;t
aterfinns i personen Mike Hammer. Hm, Bet Godas tjänare, ar i
verket mycket lik sina motståndare. Och Mike ar minst av
It den acm sticker under stol ned detta:
Han (= mördaren - v& anm; ) visste att jag
inte brydde mig om ett människoliv mer än han
sjzlv gjorde. Men jag var inte riktigt lik honom
i alla fall. De enda jag sköt var mördare. Jag
al skade at t skjuta ner mördare e Det,l$anns ingen-
ting jag hellre ville. (UM sid 175)
Särskilt i IB g&r Mike lhgt för att j5mstalla sig sjalur: med sina
motstandare. Han ar "precis lika dalig och rutten soni de sjaluall
(U) sid 15) ."Jag är rena lorten och dyngan, och det jag rör vid
blir ock& smutsigt", förklarar han (ID sid 45). Han &r medveeen
om "rötan" (ID sid 182) inom honon, och mot slutet av boken ges
den iögonenfallande motsättningen aellan Mikes k=aktar och hans
mission en metafysisk förklaring: "Jag var det onda, som hade satts
in i kmpen mot samm onda (...) Jag var ondskan 9 det godas
t janare" (IB sid 187 o. 197). "Jag skulle visa den hur javlig en
människa kan bli" - vilket stridsrop för en Det Godas tjänare*
(VN sid 174) !2) Ända 1Hter sig rike liknas rid Sankt Georg och
korsriddare. 3 1
Pat Chambers kan som polis inte undga att. lagga märke till det
tvetydiga i Mikes fGzhållande till brottslighe-hen och Ondskan.
Xfter att först ha konstaterat att den skarpsinnige värmen borde
ha blivit "en riktig polis" fortsZ'cter han:
Du skulle ha kurina bli en perfekt förbrytare.
En toppman, Ibland undrar jag, hur du egent-
ligen ser ut .inuti. Du lever i en egen, underlig
1, Jfr SH sid 58, B74 sid 43, 1% sid 72 o. 86,
20 Jfr 3 4 sid 24, Gr4 sid 99, 3s sid 19.
3. W sid 152, RS sid 30.
-.--L--

"-3
4
1
~
halwarld, du ar aldrig riktigt inne i den,
' aldrig riktid- ute ur 6en, du Zr alltid p% vakt.
(DS sid 125) I?
Not den bakgrundan ter det sis inte sikrskilt fraarrr~nde, att
Spillane flera gkger gjqrt gangsters och stortjuvar - som t.ex,
Ryan och Korgan Kaparen, vilka motvilligt samarbetar med polisen -
till hj21 kar i sina böcker. 2
Nar Mike markerar sin egen friindskap med den Ondska han bekam-ar
- han lever ju i ss.nvia Frihet fran samhälleligt Tv&.ag som skur-
karna - tenderar han samtidigt upphäva gränserna milan Det Goda
och Det Onda.. Ondskan blir till tillvarons existentiella gr~fla-
val; alla, mgrniskor infektrras av "lost och elakhet och hat1! (DH
sid 6).
Tendensen förblir trots allt bara en tendens. Även om Godheten inte
I existerar hos personen Mike Hammer ar de-t bd2 den han tjiinar.
Förutsättnin~en för att kunna bekampa Ondskan ar att man gör det
p% dess egna villkor, med dess egna medel. Yike gör ett offer, han
f örsakaz den goaa människan inon sig, f ör att varna oni mänsklig-
heten i stort. "Jag fick levs för att diida, s2 att andra kunde f&
leva i frid", samanfattar han sic egen paradoxala plats i till-
varon (ID sid 186).
Myten om individens Frfhet, Ifden amerikanska k~llturbyggnadens karn-
cellt1, ar innerst inne det grundtema, den godhet, FILke kampar för.
Han har genomskadat att den inte finns i hans samhalle; han tror
sig veta att deri en g2ng f-its, och följaktligen bestar hmLs
mission i att &teruppratta den. Mike utgör symbolen Tör deri utläm-
nede enskilda människan, vars Frihet, vars personlif;hetsutveckling,
möter ett dödligt hot som inte kan formuleras. Han slår blint mot
sarrhalleliga inskrb-kriingar mot Friheten som skatter, lagar och
rattsviisende, maffian och komnwlismen, Dessa företeelsers gemenw,
sanim narniare ar det kollektiva Tv%ri-g Ge re-esenterar gentemot
individex, Ef terson hm samtidigt be jaka sadrzii11ssy~ten:et~ kan km
bara vinna sin Frihet genon aggrcssicn, destruktivitet, i sin
logiska ytteslighet genom att, sprida död omkring sigo
I. Jfr DS sid 138 o. 160, U14 sid 2'7, Di-i sid II, I)K.sfd 40.
2. Ueep, hjiilte 1 DY, framstiills inför lasarna hela t5ien som en
ga~gsterk~ng anda tillshan i alutradenis avs'LCjas san lijjtnant
icom poliskåren. Han har i sjiilva wrket btt ks-riiirbnna., och
det med e2 liitthet som Lunb vara en direkt Illu~t~ation till
Norflan Mailers tidigare omn5riiide tes oin likhs tema ni~l1a.n polivmannen
och brot tclingcn (se sid b).

1
.-J
y/
l
De

P %skap -------------- ------ ------- - Svek.
Vänskapen är för Mike H-er ett av tillvarons viktigaste varden.
Den fungerar i hans relationer till Pôt Chaxbers som en stötte-
pelare, den trygghetsaxel kring vilken äventyret, aggressiviteten
och skräckstämningarna kan rotera. De båda kumpnerna träffas med
järna intervaller, utväxlar förtroenden och stöder varandra i den
gemensam kampen mot Det Onda.
Pat ger läsaren intryck att vara en tvillingnatur till Mike, has
rumsrena, av Lagens Bokstav accepterade andra jag. Bada älskar de
samma kvlnna, de kan läsa vaxandras tankar och tyda varandras
känslor. Ile har samna moraliska drivkraft inom sig, krigsförkla,-
ringen mot allt och alla som "störn samh5llet.l) Nar deras Vänskap
vid ett tillfälle satts ur spel - endast en kvinna kan orsaka nagot
sadant - övertas signifikativt nog Fats "normaia" Oermattarfunk-
tioner av en annan av hagens män Hjältens tvillingnetur
ar ett tema som drivs till sin spets i DD, dar han och hans bäste
vän ocks% till det yttre är varandra lika som har. 3 1
Vänskapen ar i grunden endast ett förh%llande mellan rian. Den hur
hos Spillane nästan alltid sina rötter i andra världskrigets %r.
h s% sent som 1973 aterkommer dessa rötter - savitt bekant för
första gången i Spillanes produktion med en svart i rcllen som
bäste kompis (OS). Mike tvingas i tvii böcker konsva f tera nur en
gammal vän fr& kriget rn~rdats.~) I det ena fallet har en kompis
från djungelslagen mot japacerna mördata under sadistiska former.
. Denne har en g%ng offrat sin ena arm f5r att rädda Mikes liv, och
Mike sätter därför en ära i att fullfölja Vänskapens kod genom
att hämnas. I DD är Vänskapen ännu djupare cenienterad; her har
vännen t.0.m. offrat sitt liv för att rädda hjëlten.5) I gengäld
satsar denne sitt eget liv i kampen mot de Onda som förstört vikl-
nens tillvaro. 6
Vanskapsrelationerna kbneteckiaas ändå aldrig av nagon djupare
medmänsklighet. Snarare vilar över dem ett misskarrligt drag av
relationer mellan varor på en marknad. Det franträ-der tydligt i
1. DI4 sid 9, vrJ sid 110, ID 45.
2. Även i SH övertas Sats sol-7 av en aman polis.
3 0 Död mans dom, sid 43.
4. HM sid 5, UM sid 8.
5. Ilöd mans don, sid 43fe
6 Död maris dom, sid 44.

-. 1
t l
--.j
det tj&txlst- och gentjaristt&nkaride soni Kike och eri de-Lek4,i.vkollega
ger uttryck för vid ett samtal:
- Vad är du för en komsis egentligen? fragade
jag (. ..) Det enda jag begär är en liten
tjänst (...)
- Det ar ju för fan ingen mening att resonera
med dig, Jag ska göra så gott jag kan, men
efter aetta är alla gainla skulder betalda dig
och mig emellan, Vppfattat? (ITM sid 99)
I Citatet ger en bra allman bi10 av de rnznskliga kontakternas natur
l
I
l
i'böckerna. Förh&llandet till Fat Chambers skiljer sig inte i nagon
avgörande mening därvidlag. Nar en bartender 'vid et t tillf alle
bjuder den rånade och misshandlade Mike p% kaffe, cigarretter och
telefonpengar utan krav på motprestationer känns det för läsaren
som ett siillsamt, "icke passande1', inslag. 'l I övrigt ar Vänskapen
till salu, ett köpas och säljas på i princip smna villkor scm en
en tvål eller en bil.
Med Vänskapen som cement bjrggs murar son! avskZrmar m%nEens rnor8.l-
bundna värld Iran de svekfyilda kvinnolxa. '?Alla kvinnor har en
liten förrädare inom sig" (ID sid 89), ech "ingen karl vet ett för-
bannat dugg om nan kvinnau (DD sid 47). k ungsnget med det andra
könet ar alltid viinskapen undsrordnad kärlek, sexualitet och
erotik. Han delger kvinnorna förtroenden, men hans tillitsfulihet
hotar bli aen snara som laggs runt hans egen hals. Kvinnornas
Svek ar den ständigt &terkor~rilande oskyddade punkten i riddareils
rustning - han är har varje gång lika värnlös. Mänskliga rela-
tioner blir i all sin defornering över huvud taget endast möjliga
mellan man.
Det ar alltid den person som hjalten haft den mest tillitsfulla
- i några fall modererat till en av dv mest förtroliga - relatio-
nerna till utaxför den genomgående fasta vankretsen, son avslEjas
soni drainat s humidskurk e "Lita darf ör aldrig p& dina medmänn,i skor ! j' .
borde te sig som en logisk slutledning fran $likes sida* Kan visar
l prov p% mänskliga svaghetstecken genom att undvika en s% fruktats-
I värd filosofi. Samtidigt är denna strinur~a av optimism rn kalla
l
I ii11 ständig livsSara.
l
l
Vgfiskapen inrymmer aven ett politiskt ideal. Den finns invävd i
hjaltens lkgtan tillbaka till e-bt svunnet sarrihëlies stabila rele-
ticner nianniskor emellan. Den uttlycker samtidigt, om a2 j. uttxnnad
-
l i. MN sid 1 5 5 ~

-.
'. l
forn, en strava? efter jamlikhet. Idealen slår sig hela tiden
blodiga mot den dynamiska verkligheten, Alla mänskliga relationer
trasas slut1 igen sönder; kvar star endastde nakna rovd jiirens
bittra kamp, där alla slåss mot alla. Under kriget kunde nationen
enas. Människor möttes som jhlikar i skyttegravarna och kaser-
nerna. En Vänskap kunde sl% rot mitt i all förstörelsen. Med freden
trader &ter rovdjuret, simebilden för den allt genozsyran.de
kapitalistis~a konkurrensen, fram. Nationer som förut varit bästa
vänner förvz.idlas till fiender, medan gardagens krigsmotst%ndare
-
aterkommer som allierade. l) Vänskapen lir i sanning kortlivad.
Sveke t skar av all e trygghet sband . Döden genomsyrar tillvarons
alla faser.
Det ar en underlig värld vi lever i. Det finns
inte mycket kvar av den rena oskulden längre.
Det ar i s& fall en dygd som folk försöker glöm-
ma s5 gott de kan. (NN sid 39)
Drömmen om den rens, Oskulaen st&r i skarp kontrast tili iipplevelsen
l av nuet i Nike Hammers värld:
Jag blir s& förbannat sjuk av allt som händer
i den har stan, att jag är tvungen att bada efter
varje gång jag har stuckit ut skallen på gatan.
(DH sid ?3)
~skuld/~enhet - ~erversion/~muts ar som termerna antyder ett dubbel-
bottnat motsatspar med säval politiska som sexuella förgreningar.
Det ar en politisk kategori förklädd i moraliserande terminologi.
Son sadan ar den sammanvävd med Det Goda - Det Onda, Folket -
Herrarna, Förr - Nu och Vänskap - Svek. Kike kampar för aterupp-
rättandet av det skuldsfulla sanhället. Han blickar all tsa bakåt
i historien. *) Han gör det därför att dagens värld &r kringvärvd
av Smuts och falskhet .') Dess inalvor fräts sönder av kräftsvul-
Stere4) Spillanes viimjelse triinger även in i bildspr8ket. New Yorks
kont arsskrapor spyr "ut sitt middagsmg1 av gro t tesiavar" (TN sid
45)> dess taxibilar spyr ut sina psssagerare likt katter som ätit
1 .VII sid 93.
2.Se sid '43ff.
3.93 sid 26, VN sid 160f.
4.1U sic? 87.

nggot olämpligt .l ) Nitt blend alla sjdcdomar ope,rerrr Mike Xammer
i sin självp%tapa läkarroll, 'Jarje gång ett korståg lyckas har
han avlägsnat en bit av Smutsen. Några illusio~zer om att hans kamp
ska föra honon till slutm&le.t; har han dock inte. Jrömen om det
rena samhallet orkar inte tränga igenom de talrika smutslagren.
Han är själv infekterad av sjukdomarna som rasar i dagens samhalle. 2)
Kvinnan, kärleken och sexualiteten utgör notsatsparets andra
ansiktsh2lft. I hjältens förhallande till dem aterfinner vi pend-
lingen mellan den rena kärleken och den perverterade sexualiteten.
När Mike gentemot kvinnan-förförerskan slår vakt om hennes heliga
Oskuld varnar han samtidigt - yilket framst%r som viktigast i
sammanhanget - on sin egen moraliska R,enhet. Oskulden och kärleken
ar i böckerna inte nagon dröm men vzl en isolerad, grönskande oas
i l en lortig, människof ienilig vgrldsöken. 3 1
1
Renhetsivern fogar ännu en psselbit tiil den sm&Sorgerliga ideo-
login. Den bär samtidigt på omisskäniiga religiösa under- och över-
toner, något som markeras särskilt tydligt i ID.^') Gud och Mike
Hammer representerar båda ytterst sett godhetens och Renhetens
paradis gentemot Ondskans perverterade ideal.
r. Xvinno~nas janusansikten, kärleken och sexualiteten.
...................................................
Kvinnorna ar inte överraskande en viktig ingrediens i den varld
Mike Kamer rör sig. Endast våldet har större utrymme i hans till-
varo. Spillane blandar de tv% komponenterna i säljande proportio-
ner; han hall.er sig till Hollywoods beprövade "recept: a gir1 and
a p. En fiicka och en revolver. Å ena sidan erotiken, kärleken,
lycksn. Å andra sidan aggressionen, mordet, iiventyret'! ii or in, EO :
I'idens anda. Essä om masskulturelz, sid 11 3,).
Kvinnogalleriet i den spillaneska romanvärlden skiljer sig högst
anmärkningsvärt från det vi lever med i vår dagliga verklighet. Vi
inb juds har till. en f örtrollad tillvaro av undersköna, animaliska
honor kryddad med en liten tillsats ur häxornas nästen. Ondskan
och Godheten löper parallellt och vävs in i varandra i oupphö~ligt
växelspel. Den gr%a vardagens kvinnor existerar inte i denna pola-
ri~erade kvinnovarld. Mike Hammer ger den hämmade niannen och den
1, TN sid 68,
2. Se sid 67f, vår uppsats.
3. Synen p& Kvinncr, karl+ och sexualitet behandlas i3gående på
sic? 7jff.
4. Se t .ex. ID sid 5ff, 30, 124, 174. ,bg%endr de religiösa dragen
uIrari ~i.i Ci7ff (=hr Iinn;.rfs\-

lyge, oerfarne tongringen rikliga inblickar i dröi~kvinnornas rike.
De khslor, manbarhetsriter och e~otiska/sexuella äventyr som i ,
dagsljuset aidrig kan levas ut kan vid läsningen avnjutas i full-
ständig trygghet.
Den kvinnoverklighet som ar det amerikanska samhällets - och i sina
grunddrag aven det svenska - har i Spillanes fiktiva värld ställts
p& huvudet. Nytbildningen om kvinnans livsuppgift, skötseln av
man, barn och hem, bärs i böckerna inte upp av en erida kvinra. Det
blir i stallet hjaltens eget tunga ansvar att varna on idealet.
Nike f örklarar bestämt at t han inte tärker tolerera en arbatande
hustru. Hon ska vara hemnia, redo att betjäna mannen.') Kvinnans
barnalstrande och barnavårdande funktioner finns inte alls repre-
senterade i hjgltens intensiva handlingsvärld. Mike förmar dock
själv visa prov p& faderlig kärlek och omsorg för barn. Ban tar
hand om ett föräldralöst barn, han skänker en summa sengar till
ett hem för förkildralösa pojkar, han intar en fadersroll gentemot
en högintelligent f jortonérig pojke. *) Exemplen rör sam synes hela
tiden %terväxte.n hos hjaltens eget kön. Kan km nissiärika att det
är mer än en tillfallighet.
De gifta kvinnor som förekomner, och de ar lätt räknade, framstå*
antingen sorn helt groteska varelser eller ar i basta fall neutralt
tecknade. Vi möter tv% exemplar av kvinnan-tyrannen, som helt
förslavat sina livrädda, akta man. Den ena ar en maqhaftig p ~ t -
vaktsfru, 3, medan den andra är "en madel&lders, f örtidsgamal
käring. Förmodligen en satkäring, en sån som vill underhålla be-
sökande dignitarer och se ner p% 'folket' genom en juvelprydd
lornjettt' (SH sid 24). Kike förödmjukar dem ordentligt och ger p&
s& sätt' den stukade mannen något av hans "xiat.u.rliga" auktoritet
tillbaka. I extremt manliga aggressions- och v%ldsmiittade miljöer
finns av naturliga skal ingen egentlig handiingsharande plats fSr
den gifta kvinnan. Bon ar av könsbarriären hänvisad till still-
samare revir, och hon är otänkbar som objekt för hjältens
erotiska/sexuella äventyrslusta på grund av äktenskapets helighet.
Mike vördar äktenskapet men undviker sorgfälligt att själv hamna
i dess bojor. Han varnar sin egen Frihet ocksa har.
Mike Hammer sl&r, med Betty Friedans terminalogi, vakt om den femi-
1. HM sid 158.
I 2. DH sid 15 o. 125, SH sid 62f c. 81.
l
3. HN sid Sli.

l
nina mystiken, samtidigt som han i sitt eget faktiska ageranUe
fascineras av dess motpol, den aktiva, intelligenta ~rkeskvinnan.
De kvinnor har, till 90 y? rör sig bland, son han.up~enbarligen
trivs tillsammans med och har utbyte av, ar just dessa utbildade,
självmedvetna yrkeskvinnor med en friare syn p& karl, ek / sexualitet.
Det kan vara intressant - &hända dock ,zlltf?orspekulativt - att
jainföra romanvGrluens kvinnor med den bild av I;vinnoid.ealet som
p% 1930-talet, avsa under Spillanes egen tonårs- och ungaomsperiod,
tecknades i OSA: s fyra s törs ta daet idningar? )H j5i tinnornz var h2ir
stolta, aktiva yrkeskvinnor, som älskades av mannen lika mycket
för sin intelligens och karaktar som för sitir vackra utseende*
Deras yrken gzv dem on egen identitet. De kunde symbolisera dröm-
'men om kvinnans möjligheter i ett samhälle, dar hennes dittills-
varande Sojor höll y% att spraiigau av en explosiv sainh5illsul;veck-
ling. Denna "nya" kvinna niiste ha yarit, och är an i aag, ett hot
mot den lille mannem enda kvarstaende basticn, makten i hemmet.
Spillane bör p& ett eller annat satt ha konmit i kontakt med detta
hotfullt emanciprade kvinnoideal. Kanske har ha senare projicerat
sina reaktioner härp& på Mike Hamiier.
Hjaltens Kvinnor ko~ier oftast fr& sahall-ets högre lager, från
bourgeoisin eller den närstående skikt. Dar förekomer en psyki-
ater (Hl!), en ekonomichef på ett stort företeg (TH), skadespelerskor
(BH, m), modedirektriser (UH, DK), mannekänger (UM, BH, DK), en
konstnär (DK) samt odefinierat rika kvinnor (-m, ID, NN, W, DS,
SH). 'Via dem får läsaren tillfälle astt blicka in i lyxens värld
och kanna doften av den glamour som vilar cver &eras yrkesmil jöw.
De uppräknade yrkena ar, om vi undantar ekonomichefens, omisskan-
ligt1kvinnliga". Sa arbetar t.ex. enligt schablonen konstngren och
psykiatern mycket med kznslor; konstnären utti-ycker sina ewa
känslor i sina malningar, nedan psykiatern demaskerar a,ndras inre -
och känslosamhet ar ju som alla vet ett specifikt kvinniigt attri-
but. ~vinnan/ekonomichef en visar sig vara kommunistagent - komruni s-
ter ar kyligt rationella; för dem ar politiska mål allt, känslolivet
inget - vilket förklarar anomalin.
ti er kl as ek vin ni rna dras oemot othclligt till Nike. De f ailer genast
för hjaltens "chosefria brutalitet" (~~d~uist, a,a., sid 03 ). Mike
Häxmers manliga attraktionskraft ar s& stark att den utraderar
kvinnornss s jalustk~diga. identitet. Kvinnorna de~aderaa till. kCr:s--
1, Damtic!Lningaynas kvinnoideal finns beskrivet nos Friedan, B.:
Ben feminha ~vstiken, sid 29ff.

varelser ratt och slatt. S& föriiekar :.ex. en politiskt mycket
aktiv kvima värdet ev sin yrkemoll för nöjet att f% behaga hjal-
t en; f örakli enbart kvinna". l ) Psykiatern tar inge21 invändning
mot att ge upp sitt arbete för rollen soe hemmfru.'j Exempler.
kan utvidgas. DErav lär vi att kvinnans mission i livet ytterst
är att vara mannen till lags.
Kvinnorna har hos Spillane en mycket komplex funktion. De bar
inom sig de flesta av de motsättningar mellan olika roller och
varden vars växelverkan ger böckerna liv. Kampen mellan Det Goda -
Det Onda, ~enhet/~skuld - ~erversion/~muts, Kärlek - Död, Folket -
Eerrarna. och Vänska? - Svek ar har involverade. Även om kvinnans
underdånighet ar den uttalade grundpelaren i Mike Harmers k~ns-
filosofi ar hans faktiska relationer till kvinnorna i högsta grad
dubbelbottnat .
Mike visar genomgående mycket stort förtroende för sina kvinnliga
bekanta. Det första mötet med dem resulterar genast i erotisk
kontakt. Kvinnan utsänder med hjälp av sina hungriga ögon, wjuk-
fuktiga lappar, fasta bröst och rytmiskt gungande h6fter erotiska
signaler, som blixtsnabbt uppfattas samt återgäldas av hjalten. 3 1
Det erotiska kraftfältet beseglar samtidigt vänskapen och för-
troligheten mellan man och kvinna. Hon inträder i rollen som
"confident", kamat, och i n%gra fall medhjälpare. Mike uppsöker
den vackra kvinnan med jämna mellanrum, berätta? för henne om sina
vedermödor och resultat smt låter henne iblan6 medföljs i spanings-
arbetet. Vid dramats upplösning visar det; sig dock i sju fall av
u tio möjliga,att den undersköna dam Mike s& förtroligt umgiltts med
är Den Onda själv.4) Hon har genom hela berattelsen endast hycklat
vänskap och tillgivenhet, hon har duperat honom och väntat på till-
fälle att mörda nonom. Henaes Svek ar sarntidigt,Herrarnas Svek
mot den lille marmens representant. Det ar slutligen också ett
bedrageri mot kvinnans "natu.rliga", ,3lologiskt bestämda könsroll,
Hon har rubbat en fastlagd, stillzst&ende världsordning. Följ-
aktligen msste hon dö.
1. DS sid 118f.
20 HM sid 158f.
3. Kvinnans erotiska signalinstrument finns mer utförligt beskrivna
i kapitlet zillanes likterara verkningsnedel rch iskosyn ko syn.
Se narmask sid 99ff.
4. HM sid 760, UN sid 192, Dii sid ?90, NN sid 193, sid -i86ff,
DK sid 781, TN sid 194.

Jämsides med 6en falska skönheten förekoaner i böckerna ytter-
ligare en vacker kvinns med liknande tillitsfulla ~elationer
till hjalten. Hon har oftast inte samma höga sociala status som
sin svekfulla medsyster. I tv& fall arbetar hon under Den Ondas
ledarskap (UM? DK); hon kan vara sekreterare i stället för skåde-
opel erska (DH) , guvernant dar den f al ska skönhet en ar odefinierat
rik (SH) . Hennes V iinskzp visar sig vara mer än skenbar; hon står
p& Det Godas sida intill slutet. Hon far i tv& böcker offra sitt
liv sedan hon aktivt bistatt hjalten i hans brottsbekämpning (UM,
NN) , hon ut sätt s f ör ett mordförsök (SH), Slutligen f örsvinner hon
i tre av verken frivilligt ur handlingen med"förklaringen att hon
-\.
1
Y/ tänker vänta p% en lugn och stillsam karl som inte ständigt vandrar
.i dödens nhhet - hon har insett hjältens/drömgossens oupp&elighet. l >
Den goda kvinnan ar dock aldrig förernk1 för Xikes kärlek i egentlig
-. l , mening. Hon fungerar i hög grad som en förstärkning av hjaltens
..*J ,
dröm5ild av sig själv som den stora manbarhetssymbolen, målet för
I
alla sex- och giftermålshungriga kvinnors hemliga önsicnicgar. 2,
Hans ouppngelighet ställer honom i s5dm-m ögonblick p3 samma olym-
piska nivå som filmstjärnan och massmediaidolen. 3 1
Edgar Morin p%pekar att kärleken i masskulturen blivit en tvångs-
förestallning, dess stora dominerande arketyp.4) I den viisterliindska
kärlekstraditionen har sedan 1200-talet postulerats en motsättning
mellan sexuell och själslig kärlek. Först i och med masskulturens
genonbrott på 1930-talet har vi kunnat bevittna hur dessa motpoler
sammansmälts. De älskande äger nu p& en g%ng oskuldens själsliga
renhet och vampens/förförarens erotiska prestige.
I denna synte ti. ska karl ek framstar kvinnan gärna
p& samma gång som glskarinna, kamrat, syskonsjäl,
kvinnan-barnet och kvinnan-modern, och mannen
både som beskyddare och den som ska beskyddas,
stark och svag. (Florin, a-a., sid 138)
Kärleken ar ett högst pfitagligt element i Mke Bmers liv, Är,
starkare framträder emellertid erotiken, som bildar grundvalen för
alla hjaltens relationer till kvinnor. Att masskulturen fullkom-
ligen genomsyras av erotik, att dess ideal är den ständigt lockande
förförerskan kän ingen i dag undgå att lagga märke till. Erotiken
1. SH sid 81, DE sid 171, DK sid 167f.
2. Naturligtvis bidrar aven den andra sortens kvinnor till. detta,
men långt ifrån i samma renodlade form.
30 SH sid 81.
4. Iletta stycke bygger p; Morin, a,z., sid 134ff.

l
sliuigas oupphörligen mot ess i reklamen, filmen, pressen, littera-
turen, TV etc. Med Morins ord hur "et t häpnadsviickande förbund (. . . )
ing&tts mellan kvinnans erotiska dragningskraft och den 130derna
kapitalismens strävan att stimulera konsumtionent1 (Iforin, a. a.,
sid 121). Märk val akt resultatet i lika man apellerar till man
och kvinnor. För männen degraderas kvinnan till ett objekt, ett
instrument för deras njutningslystnad. Kvinnan erhaller i sin tur
ett mönster att efterlikna; hon får lära sig hur hoa ska upptriida
för att kunna ikläda sig förförerskans roll och bemäktiga sig nl5,~-
nen.
Hur förh%ller sig nu Mickey Spillane till denna. masskulturens
hbvudf &ra? Erotikens dominans är n&md Den e tableras onivdelbart
I
vbd det första ögonkastet, och den 14idmaakth&lle.s genom hela berättelsernas
skeenden. Erotikens vibrationer förnimmes med full kraft
ännu i den Onda kvinnans dödsögonblick, där hat och %tr& ing&r
f örening. 'j Läsaren f &r med outtröttlig energi sin uppmärksamhet
fast vid kvinnans hal., ögon, mun, bröst, mage, höfter och ben.
Kvinnornas eventuella klädsel utgör aldrig n%got hinder för hjaltens
röntgenblick. 2, Spillane f örklarar s jiilv i en Se-interv ju :
"Jag har aldrig sett en kvinna med kläderna p&. För mej är alka
nakna. Jag sk&dar ratt igenom pal tornat1 ( scherer, K. & Blomquict , -.-W
RO: Fräckt fr&gat. Mickey Spillane, skulle du själv kunna döda en
människa. Se nr. 10/5973, sid 19).
De erotiska relationerna hjälten - kvinnan inleds undantagslöst
p& kvinnans initiativ, Hon visar sig genast som en durkdriven förförerska
- oavsett föregilende sexuelia erfarenheter - bereda att p%
minsta signal kasta sig över hjalten, De flesta förförerskor ar
hundraprocentiga könsdjur utan inslag av älsklig oskuld, Målmedvetet
arbetar de for sitt m&l, sariiaget med hjiilten. Förutom de
erotiska signaler deras attraktiva kroppsdelar utcander kommer de
med mer eller mindre lätt beslöjade muntliga inviter, som i regel
atföljs av en kyss utlovande en fortsättning. Inviten kan besta
av en skenbart sedesam önskan om att hjalten snart ska %terKomrna,
men också ta formen av en oförblomnerad inbjudan fr& tlsycter sex"
i följande ordalag: -Jag får blåmärken lätt, men jag har ett; valdigt
bra läkk6tt" (SH sid 26). Vid den andra eller tre je konfrontationen
med förförerskan faller hjslten för hennes locktoner.
1. I24 si6 198, VN sid 189,
2. ?TES sid 156: VN sid 158,

,
I
l
l
Endast i ett fall later Mike övertala sig redan vid första möte-k,,
en övertalning som m%ste kryddas med våld. 7)
"Masskulturens erotik är i sig själv tvetydig. Den förutsätter ett
visst jämviktsförh&llande mellan de sexuella tabuna och den sinnlighet
som fräter på dessa tabun", skriver Morin (Iforin, a.a.,
sid 124f) . Tidsmässigt skiljer t jugofyra år mellan Spillanes f örs ta
verk och den senaste vi undersökt. Under den tidsrymden har de
sexuella tabunz hunnit flytta sina gränser en hel del. Det avspeglar
sig också. i Spillanes produktion.
l Mike Hamers sexual- och karleksaoral till%ter i de tv% första
böckerna samlag endast med kvinnor som framställs som traditionella
skökor med köttsliga lustar - nymfomaner som han själv kallar
demo2) Den kvinna han s& innerligt iihkar i 231 far darenot 5nte
lyftas ned fran Oskuldens piedestal förrän de tu ingått äktenskap.
Oskulden gör dock själv intensiva försök att locka hjälten i
förd;; ctrvet, men denne bevarar st8adaktigt siria höga ideal. Er, viss
l
uppmjukning av Nikes sexualmoral gör sig gällande Iran och med
UN i så matto att de kvinnor han ligger m ed erhaller en dimension
utöver könsdjurets. En vanskapsrelation tillkommer, Hon f&r del
av hjaltens förtroenden, hon assisterar honom i viss mån i hans
korstgg mot Ondskan. Uppluckringen fortsätter så under 1960-talet.
Kärlek och kyskhet följs inte längre åt i W, skriven 1962, och i
den därpå följande boken viker slutgiltigt Mikes betänkligheter -
dock först efter svåra plager - mot att inviinta äktenskapets trygga
fam innan sexuella förbindelser kan inledas. Erotiken har be-
- segrat kärleken nar Velda lyckas i sina anstrzngningar. Der1 lille
maraen har accepterat ett hycklande ideals försvinnande.
I regel förekommer en k tv% samlagspa~triers per verk. Toppen n%s
1967 med DK, dar tre kvinnor lyckliggöres. Beslirivningen av de
erotiska/sexuella förehavandena ar stereotypt likartade under arens
lopp. Själva samlagsakten beskrivs aldrig annat än i form av korta
I antydningar, nedan de erotiska turerna unaer förspelet kan uppta
flera sidor. Den liirlgsta beskrivningen återfinns i TN, dar 6en vid
ett tillfalle stracker sig över sju sidore3) S-pillane stinulerar
under langa sekvenser läsarens erotiska fantasi mee lämnar honom/
henne spelrum att själv fullborda akten. De angivna sidorna i %?X
ger i förbigkende sagt en bild av hur Spillane under Z960-talet
l, UM sid 44f. Den som längtar efter mer detaljerads beskrivninggr
av hur srotiken gestaltas hänvisas till sid 116-122.
2, IM sid 142f, SE sid 50 o, 102ff.
5. 'N sid E39ff.

använder sig av mindre omskrivningar k tidigare i närbilderna av
de erotiska turerna. Mike Hammers erotiska äventyr blir. samtidigt
mer avancerade ned åren. Nedan han 1952 i NM har all möda i varlden
att står ut med åsynen av Veldas ben kan han 1970 i !El sitta p&
en restaurang sysselsatt ned avancerad petting i skydd. av ett
bord. 7 >
Kärleken löper liksom erotiken som en röd trad genom Mike Hamrners
liv. Den kärlek det rör sig om är ingalunda en kärlek som. står
Över allt annat, som svävar ovanför jordelivet. Mike later aldrig
kärleken g& före sitt arbete eller p% &got satt inkrakta p& det.
S%lunda tillåts aldrig förhallandet Ylke - Veida leda till gifter-
mal, trots att båda ser fram not den dagen.2) Yelda. km med viss
ratt kosta p% sig en ironisk anrnärhicg om "den längsta förlov-
niAgen i Förenta staternas historia" (TN sid 27). Veida ar det
staende förenalet för Mikes kärlek. Undantag maste dock göras för
de två första Spillane-böckerna, där hon i det ena fallet inte
alls omnämns och i det andra spelar en relativt undanskymd roll.
I sistnkimnda bok, HM, bildar kärleken till överklasspsykiatern
Charlotte Kanning ett huvudtema, Redari i ID, skriven 1451, sker
f örlovningen mellan Velda och Miks till tecken på förhallaridet s
varaktighet. 3 >
Kärlek och Oskuld ar nara förbundna storheter, Mike tror vid ett
tillfälle, att Veldas Oskiild har tagits - med vald naturligtvis -
av en gangster. Han misstänker att hon försatt sig i den situatic-
nen av pliktkänsla~gentemot sin uppdragsgivare, Mike.
Du ska alltid få tro att du offrade n5.got soni
jag satte högre värde på än något annat har i
livet och jag ska inte bli galen (...) Men det
finns bara en sak, som kan f% mig att glömma
det har. Och det ar när jag far känna Clyaes
strupe mellan mina hgnder, eller nar jag har
honom framför mynningen p% min pistol och kan-
ner hur skotten går av. (UM sid 181)
Beldas förlorade Oskuld ar en kränkning av kärleken, en atmaning
mot mannens aganderatt till kvinnan. Endast döden k a vara straff
nog f ör e3 s%dan förbrytelse.
Även om de älskade kvinnorra. naturligtvis ar Oskulder gör de icke
?. NN sid 21 rasp. m sid 89f.
2. m sid 26,
3. ID sid 11 8.

l
desto mindre heroiska försök att bli av med sin mödom, Bjalten far
ensam b5ra den tunga bördan att sl% vakt on deras själsliga och
kroppsligaRenhet tilbvigselringeri lossat sexualitetens bojor.
Att ansvaret ar förenat med vissa inre pl%gor för hjalten kanske
inte behöver plipekas. Om mannen ligger med kvinnor han inte kilskar
ligger dock ingen synd däri. Huvudsaken är att Earlekens föremal
hglls obef lackat.
Kärleken till Charlotte, som från hennes sida visar sig vara ett
enda lhgt förstallningsnumer, sätter djupa spar i Mikes psyke.
Änzu några &r efter henqes död står han på randen av ett nervöst
sammanbrott s& fort hzn taqker gå henne, l) och ännu mhga %r senare
&nns saknadens smärta fortfarande starke2) Mike lovar efter ett
$&dant angestanfall sig själv att aldrig ner skjuta en kvinna med
sin pistol; hellre dör han själv dessf~rinnan.~) Faktiskt håller
har1 ocksa det avgivna löftet genom %ren. I stället liiter han andra
avrätta dem och i ett fall arrangerar han den Onda kvinnans död
som sjiilvförvållad. Det faktiska hyckleriet bekymrar inte så länge
löftet formellt inte brytes. Kvinnans upphöjdhet oc3 kvinnans
Ondska slite~ hans sjal i bitar, sora inte 18ter sig hopfogas.
Velda representemr karlekens kontinuitet, dess trygga mittpunkt.
Hon företräder alla den syntetiska kärlekens olika kvinnoskep~ladrr.
Självfallet är hon Oskuld, Vore hen inte det skulle Mike Hammer
inte kunna tänka sig att gifta sig med henne, Under en mycket
l%ng följd av %r lyckas hjalten freda sig mot hennes ned tiden allt
mer pckande uppvaktning. I och med deras f örsta samlag 4, för-
svinner en bärande handlingskomponent i böckerna, dialektiken
oskuld - förförerska hos personen Velda och därmed den erotiska
laddningen Man - Kvinna. Det finns därefter inget ny-tt av intresse
hos Vslda. Hon är utforska,dg utöver sexualiteten finns inte mycket
att tillägga. Förhållandet Hike - Velda antar i de två senaste
Hammer-backerna närmast en trygg %ktanskaplig karzktar . 5, Erotiken
avlöses av Vänskap och kamratskap. Velda framträder nu med större
individuell identitet. Visserligen har kamratrelati.onen dem emellan
alltid funnits med, men den tenderar nu att helt tränga ut eso-
tiken. Formellt sett har Velcia hela tiden haft samma yrkesmässiga
1. UH sid 74, 83fi i4Q£, 149.
2, VN sid 34f o. 748.
3. UM sid 141.
4. DS sid 188.
5. Se toex. den idylliska hemmasceneri i DK sid 25ff.
--;.

status som Mike - de ar båda lice~serade privatdetektiver. Velda
l
agerar alltid p& hjaltens initiativ och order, men i de senaste
, verken tenderar hon att inom sin givna rain operera alltmer sjalvl
ständigt. Deras förhållande tenderar anta nagot av samma karaktär
som relationen Mike - Pat. Mannens j.ämlike kan hon i Mikes ögon ;
aldrig bli, men hennes underordning minimeras.
Kvinnan-barnet ar en sjalvklsr feminin roll som finner sitt logiska
komplement i mannen-beskyddaren."Ingen kvinna km ta hand om sig
självt1, lyder ett av Mike Kamers axioma-tiska konstateranden i
ämnet (NN sid 65). Hon ar av naturen skapt till att lyda under
mannens domvärjo och står följaktligen i hela sin sazh5lleliga
stituation i barnets beroende till fadern-mannen. Biannen äger henne
exuellt.') Hennes intellekt Br underordnat mannens och kan i
7
basta fall vara honom till hjälp nar han fattar sina suveräna
beslut.2) Hon behövcr tröst och skydd i natghgens och farans
stund. 3, Kvinnan-barnet ager bOde Oskuldens rena skönhet och för-
förerskans erotiska intensitet. Hon personifieras bokstavligen av
flickkvinnan %e i Den Onda kvinnan representerar ett uppror
mot denna grundläggande kvinnoroll. Hennes sl.utliga misslyckande
%terupprattar lfnaturenlighe ten".
Kvinnan-modern trader i fraktion i hjaltens svagare ögonblick, nar
hk efter en konfrontation med Det Ondas agenter mörbultad kornsar
hemvacklande eller p& annat satt visar sig i behov av omv&rdnad. 5)
Vid n%gra tillfallen förekommer även relationen moderl-barnet
kvinnor emellan.6) Velda har t.ex. en benägenhet att
omsorg för och omvgrdnad om hjalplösa, gråtande
I Mikes förhallande till sexualiteten finns vissa klakt homosexuella
,
underströmningar. Den manscentrerade varid han frambesvärjer ned
l
aggressiva handlingsideal och uåldsrnkittnad har i cip inte plats
l
f ör hinnor Kul ten av manligheten imebiir
1. VM sid 159f.
2, HM sid 33.
3. UN sid 15f, ID sid 178f, NN sid 57ff, DK sid 129fd.
4. DS sid 14f, 59, 86f, 116.
5. NN sid 16jf, BH sid 157f, sid 183 samt UH sid 1~40f.
l . 6. Di( sid 56 o. 147t, 3s sid 13, ~
7. DK sid 1 4 7 s
8, Diskussionen ank-iyter har till czker som tidigare behandiats
1 under rubriken Vanskap - Svek, sid 70ff.
l
l
l
l
l
l

I kommande våldsritaaler. Deras Viiriskap vaxer t .o .m. fram direkt ur
, viiliiet. Den enda kvirma som varaktigt förmår vinna inträde i mannens
slutna krets, Velda, maste själv visa prov p& maskulinitet. Hon ar
bredaxlad, hon intar poser "ned händerna på höfterna som en man"
(ID sid IL$), hon slass som en hel karl och tycker om skjutvapen.
Hennes unika attraktionskraft i Mikes ögon bygger just p% dessa
faktorer - och först i andra hand p% hermes könsföretraden.
l
Mike visar ofta rädsla inför den kvidliga sAväl son dien egna sexua-
liteten. Bar. avvisar kvinnornas nkrmanden &beropand' kyskhetens
ideal eller Pliktens kallelse. Sjalv tar han ngstan aldrig nkgra
sexuella initiativ. Rans handlingskraft finner i stallet utlopp i
valdet, i kampen mot Det Onda. Aggressionerna i ungän&et me6 kvin-
' s
r$orna röjer sig i hags sadistiska anlag. Saictidigt ut 5tts han sj5lv
för aggressiva närmanden fra2 d-eras sida. Denna puritanskt skuld-
benängda syn p% sexualiteten bär ocksa den p& undernekve tna hoao-
sexuella inslag och m&ste ses i samband med manskulte
P& omslaget till en engelsk pocketutgava av I, the jub finns en
reklanslogan ned ordalydelsen: coolest vith a gun, hottest vith a
girl. I verkligheten torde det omvända förhhllandet - coolest with
a girl, hottest with a @n - ligga närmare sanningen.
Kärlek ------------ - Död.
------mm----
0
"Kärlek och död g%r hand i handtt, filosoferar Mike Ha er i ett
anfall av melankoli (DS sid 12); Det är obestridligen sant. Både
Kärlek och erotik g5r hand i hand med v%ld och Död. I scenen som
föreg%r Mikes yttrande ovan har han och Velda under s'tt första
I
möte p% sju år just avbrutits i ett intensivt erotisk ögonbl-ick
av nAgra instormande gangsters. Två döda ligger på
bjudande till reflektion. Scenen Itr ingalurid& unik
tion. I varje bok vi läst förekommer dessa snabba
erotik - vgld, Kärlek - Död. Mike är aldrig s5
en erotisk/sexuell kontakt med en kvinna. I siidana lä
keras han av Den Onde i ställföreträdande form, tas
slås medvet slös och klarar sig endast meJ rjï: h%rsl&n
~
i. ID sid 60f o. 117. '
2, utförligare beskrivning herav finns p1 sid 12lf(v&r uppsats)
3. HM sid ?'i, UH sid 128ff, BH sid 80i'f, N3 sid 10iff o* 1481f,
SH sid IOjff, DS sic5 7ff, 59f, iiyf, T% sid 12Sff.
1 >

Scenföljden kan aven vara den omvända som t.ex. i hi, d&- Hike
från ett blodigt slagsmål glider in i Gen ljuva kvinnans famn. ' 1
Erotik - våld - erotik ar en tredje typ av scenväxling. 2)
Kärlek och Död sammansmglter i de slutscener där hjalten tvingas
skipa rättvisa och I&ta den Onda älskade kvinna gjuta döden. 3)
I upplösningsscenen i HM försöker hon överlista hjalten genom att
lata kläderna falla inför dennes dreglande blickar, g& fram och
omfamna honon och samtidigt försöka snappa åt sig en pistol. Mike
förekommer henne med ett skott i magen. Kvinnans Svek kan dock
som nämnts inte utradera Kärlekens akt över hj21teno Hennes gudin-
neliknande uppenbarelse branner sig fast p5 hans näthinna, Mike
bevarar och förstärker kvinnans renhet och upphöjdhet samtidigt
som han sätter stopp för hennes samhälleliga strävanden. Han
aterställer den'haturliga" rollfördelningen mellan könen och sl%r
vakt om den lille mannens positioner p& ännu ett frontavsnitt.
Att Mike själv uppenbarligen njuter av vhld i samband med erotik
r%der inga tvivel om. Valdet tränger emellertid ännu djupare; dess
samspel med sexualiteten slår igenom i bildspråket, i den ständigt
aterkommande eldsymboliken vid beskrivningen av kvinnornas yttre,
i synen p% kvinnorna som hungriga aggressiva vilddjur.
Erotiken och Kärleken kampar alltid i underläge mot vgldet och
Döden. Våldet tenderar hela tiden lagga alla mänskliga företeelser
i ruiner. Karleken isoleras, stöts undan av Dödens grinande kaftar.
1, NN sid 11Off.
2. HM sid 108ff, m" sid 116ff.
3. HM sid ?98, TIN sid 188.
4. Allt detta utreds i detalj y$ siu %ff, IIEIff, 126.i-f.
4 1

Efter att ha last ett antal deckare marker man att vissa situatio-
ner ellex handlingsmönster upprepas. Umberto Eco har i sin upp-
sats Berät tarstrukturerna hos Ian ~laminp ) visat p% den schemptis-
ka uppläggningen av intrigen i Boiidromanerna. Fleniin har, menar
Eco, använt sig av ett antal spelsituationer, och med
från dessa byggt upp den speciella spelsituation som
romanen. Spelsituationerna bilder ett inönster som ar
1
samtlisa Bondromaner. Innan vi går in ?å Hammerböcke ns skall har
göras en liten reservation. N k man reducerar spelintrigen till
1
et% visst antal, vad vi km- kalla, handlingskomponen er så, ger
dessa ingen fullständig bild av deckaren eller agenLomanen. "Tv%
romaner med samma uppsättning handlingselement (konp nenter, förf.
l
anm.) i samrlia ordning kan ur mhga andra synvinklar ara varandras
. .i
motsatser; den ena kan raknas till världslitterature s nästerverk "i
1
och den andra vara bespottad kolportageromz~"?)Hand~ i gskoapor~anterna
säger alltsa mera kvantitativt an kvalitativt. Vår avsikt i
detta avsnitt ar dock inte att vardera Syillano ur k alitativ ut?
gångspunkt utan att försöka beskriva hur han bygger upp sina rona-
I
ner, l
Ecos schema över spelintrigen &r ganska speciellt oc/ inte tillampbart
på Hamerböckerna. Plemings romaner börjar med tt Bond far
ett iippdrzg. Detta förekommer ytterst salian hos
tar hjalten ajalv p& sig upsdruget. En annan av Ecos
ter är stt Bond erövrar k~inna~. Ros Spillane ar det
Hammer torteras och sker det n%@n gång är det inte en onde som
utför handlingen utan hans hantlangare.
i
Spillane - här
4 1
9 komponen-
tvartoo. Kvin-
nan förför alltid hjalten. Ytterligare ett viktigt i Bond-
böckerna ar att den onde torterar hjalten. Det ar
Vid avdelningen för litteratursociologi i Uppsala har Hans Olof
Johansson och Stefan Mahlqvist utarbetat et t "schena över cie van-
ligaste hadlingselementen i detektiv- och agentronaner i popular-
pocket serier". 3, Detla schema 'her visat sig användbart för vlrt :
syfte. Vi har dock blivit tvingade tiil att vidta en hel del and-
1. Ico, U. : Berattarstrukturer~a hos Im Plemiiig.. . sid 245ff.
2. Johansson, B .O., Mahlqvis t, S. : Beskrivningar av re l ztioner. . . sid l
~
5.
3 Jbhmsson, H.O., Iiihlqvist, S.: a.a. sid 5-8.

irigar i detta schena, Johanssorr och Xahlqvist ut&&,
liksoii Eca,
fr%n att hjalten f8r ett uppdrag av c%zon. Den-% komqonent har vi
ersatt med tv& andra - hjälten tar P& sig ett uppdrag och delegerar '
en uppgift till någon. Denna sistni.mnda komponent att hjäl-
ten g2r någon ett uppdrag som ar ett led i sökandet fter den onde.
Kompcenten eftezforshing har vi kompiettvrat med, n för Hammer-
böckerna central best&ndsdel, informationsutbyte.
informatioii med nAgodn&g-ra on f allet. Ur
qvists schema har vi borttagit komponenterna nuntligt hot (h ja3. ten
hatas) och muntlig attack (hjalten hotar). Istället har vi infört
l
följande element: lagen hotar, lagen ingriper och ffigörande från
lagens hot. I Hamrnerböckerna ar det vanligt att njiilten utsatts
fpr hot eller ingripande friin myndigheternas sida. Det kan vara en
&lagare eller politisk instans som försöker f& Hammer
En Hammerbok ar uppbyggd p& följande handlingskomponenter:
Handlingskomponenter.
a i. uppgift.
2. Delegering.
att avsta
fr& fallet. Hjalten lyckas emellertid alltio ud.komm detta,
hot. Or Johanssons och Mählqvists schorne har gtterii$are
I
ett ante1
element borttagits. Det gäller b1.a. iiamande (hjälte? gör ett sexuellt
närmande), fritagande (hjalten fritar Agon som ta.gits till
fhga av den onde) och tortyr (hjalten eller kvinna f rteras).
B 1. Efterforskning.
2. Efterforskning
via telefon.
3. Informationsutbyte.
C ? . Kroppsattentat.
2. Vapenattentat.
2. Vapenattack.
~jalten(h) tar på sig den
uppgift som leder till att
den onde förgörs.
h ger någo3/nagra en uppgift,
son ar ett led i le+
tandet efter den onde.
h fragar ut personerj avlysnar
samtal och bedriver ssaning.
f on.
h utbyter
nggon/nagra, shm ett led i
letandet efter den onde.
som leder
till
h utsätts för &nf all med
skjutvapen, kniv eller dyligt
.
hans medhjälpa

1
E m. Den gnds eller hans med-
hjälpare tar till flyk-
ten inför h:s anfall.
F 1. Lagen hotar att Offentlig myndighet irör-
innipa. söker hindia h i hans
jakt p8 bovarna.
2. Lagen in& per. Ylnctighet ingriper ak-
tivt mot h,
G Frigörande .
2. FAngenskap med
kvinna.
h frigör sig från np-
dighetens hot.
h blir tillfangatagen
av sina fiender.
h blir tillfilngatagen
varvid en kvinna sam -
tidigt befinner sig i
f &ngens kap.
I 1. Befrielse. h lyckas att befria sig
ur f ångenskapen.
2. Befrielse kvinna. h lyckas att befria sig
och en kvinna ur fhgen-
skapma.
J 1. Närmande kvinna. Kvinna gör ett närmande
som inte leder till
sam1 ag.
2. Retning. h kanner sexuell ret-
ning men ingen kropps-
koxttakt uppstår.
3. Samlag. Sard ag geno&ore s.
K 1. Den onde dödas.
2. Den onde dör.
h dödar den ode.
Den onde dör utan att h
ingriper.
Om man tillämpar ovanstaende handlingskomponenter p& en genom-
snittlig Hammerbok f&r man följande schema öyer spelintrigen - da7
spalten till väns ter uttrycker hjaltens handlande och den till hö-
ger motståndarnas dito.
Hjalten tar på sig en =-
gift, vclrvid han delegerar
en uppgift till n&on
Bjalten bedriver efterforck-
ningoch utbyter information.
Hjalten utsattes f ö krapp-
~

Hjalten &r till motattack,
varvid fienden flyr.
Hjalten frigör sig frih la-
gens ho t.
Hjalten bedriver efterfo~sk-
!
n*g och träffar en skön
k~inna som gör ett närmande.
Hjalten lyckas komma fri.
Hjalten bedriver efterforsk-
- ning och kommer till den ondes
tillhall.
Den -(a) eller dödas.
J
eller va~enattentat utfört av
den ondes hantlangare.
Lagen gör utspel och försöker
hindra h ja1 ten.
Hj2lten träffar den kuinrrliga
boven, varvid han känner sex-
uell retning och/eller har
sanlag.
Hjälten blir tillfångatagen.
Man kan saga att alla Hamaerböcker ar uppbyggda efter detta mönster
- om hänsyn tages till att det existerar vissa smärre variztioner.
Här har inte hänsyn tagits till att mbga av handlingskomponent-
erna upprepas - detta för askådlighetena skuil. Generellt kan en
Hamerstory se ut enligt följande:
Hammer tar p% sig luppgiftan att rensa upp i Oiottsli&hetsns track.
Han f&? har hjal? av sin vackra sekreterare Veldz och polisen Pet.
Han bedriver efterforskning p& skabbiga barer och Tar tips av sina

vänner: journalister, bartenders 'och sm2f öretagare. Ha? utbyter
%sikter med Pat om fallet. Hjälten utsättes för beskjutning eller
kroppsattentat, men han &r till motattack - bovarna flyr. Hamer
kallas till liklagaren eller annan myndighetsperson som hotar att
sätta dit honom om han inte lägger av fallet. P& oliks satt lyckas
han dock undkomma detta hot. Under sin jakt på brottslingarna
kommer hjalten i kontakt med en underskön kvinna som ikläda tuma
kläder gör ett närmanae. Hjalten känner känslorna stiga till kok-
punkten, men lyckas med uppbådande av alla sina krafter dra sig
tillbaka med hedern i behåll. Tidigt i boken träffar Iiammer ännu
en kvinna. Hon ar boven i dramat - vilket varken Hamer eller 1a-
saren f%r veta förrän i slutet. Denna sköna kvinna, som ar kurvig
och har toppiga bröst, gör förr eller senare ett närmande och/eller
har samlag med hjälten. Hammer klir tillfångatagen, men lyckas
genom att döda några bovar komma fri. Han bedriver efterforskning
och lyckas hitta den felande lanken. Efter at% ha tranpat p& ett
par lik komer hjälten. f ram till bovens/hovarnas näste. Den onde (a)
dödas eller dör för Hmers hand.
b. Rel a t ~ g ~ s ~ ~ ~ g .
Deckare bestar oftast av en kamp mellan hjalten och den onde. Detta
medför att det ar möjligt att ge varje person ett siffervärde för
dennes relation till hjalten eller den onde. Mar kan dela upp dec-
karen i avsnitt. Dessa avsnitts gränser kali utgöras av förändrin-
gar i personuppsättningen. Varje person som lämnar hjälp %t hjalten
f%r ett positivt varde och varje person som hjälper den onde f%r
ett negativt saäant. Detta är huvudprincipen. Viktigt att komarna
ih%g ar att samma person under handlingens gång kan byta varde. I
Hmerböckerna uppträder ofta den onde, i början av storyn, som
hjaltens medhjälpare - detta medför 'att deme tillskrivs tv% vär-
den. Eftersom syft;et med dessa relationspoMg ar att bestämma hjäl-
tens belägenhet redovisas hans poäng inte ..'l Personerna kan för-
delas på f öl jande värden:
+.. 3 personer som aktivt hjiilper hjalten och som
$amtidigt har direktkontakt med bovarns vid
n%got tillfiille.
- - -
3. Johansson, H.O., plii&lqvisr{, S. Beskrivninger av relatiocer.. .
sid 2. För vidare diskmsion om relationspoiing se sid 1-4.

-.
.
l
l
l
+ 2 personer som passivt hjiilper hjalten och som
visar en positiv inställning till honom. Dessa
personer kommer inte i direkt koatakt med bo-
varna.
+ 1 personer som av fri vi1 ja h jalper hjalten men
som ar relativt neutrala i sin inställning
till honom.
O personer vars inställning ar oklar ell- "r som
, inte tagit stallning.
- 1 personer som star i beroehdeförh%llande till
den onde och därför inte hjälper hjalten.
- 2 srnabovar sam motarbetar hjalten.
- 3 viktigare medhjälpare till den onde.
- 4 den onde eller de onda.
För att en person ska f% ett varde kravs att han &r i direkt kon-
1 takt med hjalten eller att han star i förbindelser via telefon.
l
För varje avsnitt, avgränsat av personuppsattnlngen, noteras ett
totalvarde (alla i avsnittet deltagande personers sammantagna po-
äng). Om n%gon person har ett skenbart och ett egentligt värde no-
teras tv% totalvarden för avsnittet.
P& g&ndval av totalvärdena för varje avsnitt kan en grafisk kurva
uppritas.efter en tidsaxel, vars indelning görs efter bokens sidor.
Varje sida representeras av 1 mm och laggs in p% den v%grata axeln.
P% den lodräta axeln noteras avsnittsvärdena. Varje avsnitt repre-
senteras av en vågrät linje på den nivå som avsnittets totalvarde
utvisar. Denna linjes längd är beroende av det antal sidor som av-
snittet upptar i boken. Dessa vagrata linjer förbinds med lodräta
s5 att en kurva bildas. Om en person har två varden beskrivs det
1 .
.. .
1 1
~
skenbara värdet med en obruten linje och det,verkliga med en strec-
-'
kad linje (se fig' p& nästa sida).
l
l
~
1
-
I
l
l
I
l
Ovanför detta diagram laggs ett annat som utvisar vilka personer
som i varje avsnitt har kontakt med hjälten. Personerna grupperas
i fallande skala från + 4(hjaltenj och nedåt. Längst ned hamnar
hjaltens fiende. Varje persons kontakt med hjalten markeras med
vågräta linjer mitt far namnet och rakt ovanför sidaxeln. Ean kan
p% detta satt för varge avsnitt f% dels ett totalvarde och dels
ned vilka personer som hjälten urngås vid en viss tidpunkt. Om en
person dör kan detta markeras med ett lodrät streck.
~'
l En kombination mellan de ovan beskrivna diagrmrmen kan nu göras.
I %ellan dessa biida iaggs en ny tidsaxel iri n;ed samma utseende och
l

innebörd som den förra. Pa denna kan man lagga in handlingskompo-
nenterna i tidsföljd. Vi har nu fått en bild av deckaren: l. vil-
ka personer son deltar. 2. deras varden. 3. vilka handlingskompo-
nenter som ingar. 4. i vilken tidsföljd allt inträffar.
Personer:
Hjälten +4
A +3
B +l
Relations-
varden: t10
I
. b
efter- vapen- sam- info- efter- kropps-,
forsk. atten. lag. byte. forsk. vapen-
at tack.
= de sneda linjerna (i motsats till
de raka) innebär 'att hjälten 9r
på egen hand.
P .
e v B a I
l0 20 30 40 50 60 70 80 90 sidor
Vi har med denna metod studerat 5 Barnmerböcker och i bilaga 3 finns
kompletta d.iagram av tre av dem.
För %skadlighetens skull ska vi försöka förklara hur ovan beskrivna
modell fungerar. På sidorna 10 till 30 är hjalten tillsammans rsed
personen A. Han bedriver efterforskning tillsammans med en person
som aktivt hjälper honom. På sidorna 10 till 20 ar hjalten och A
tillsa~nmans med B. B hjalper ocks% hjalten, men inte på samma ak-
tiva sätt son A. C som är en underhuggare till den onde traffar
hjälten på sidorna 30 till 40 - hjalten utsattes har för vapen-
attentat. P% sidorna 40 till 50 träffar hjálten, utan att han vet
om det, den egentliga boven. Ben onde, som oftast Sr en kvinna,
förför hjalten. Informationsatbyte har hjalten til2aamans ned A
och B på sidorza 50 till 60. Efter sidan 90 utsatts hjalten för
I

kropps- och vapenattentat utförda av bovarna C och D. Det hela slu-
tar med att C och D dör eller dödas.
c. Statistik kring Hammer.
------ ---------
----------------------
Med hjälp EV de diagram vi konstruerat har vi kunnat plocka fram
en del intressant statistik kring Hamer. Statistiken har 5 Ham-
mer som grund.
I
Hammer f%r mycket hjälp av sin gode van polisen Pat Chambers. Be
trai'fas 8 tili 9 gånger per bok för att diskutera teorier och utby-
tt information. I genomsnitt tillbringdr Hammer 2% av bokens si-
dbr med Pat. Ytterligare en person som har stort utq-mme ar Hammers
älskade Velda. Hon förekommer p% ca 25 sidor i en genomsnittlig
~ammerbok(l80 sidor) och träffar sin hjaite ca 6 ganger. En del
andra personer Aterkommer i flera böcker - detta galler b1.a. Han-
mers vänner kriminaljournalisterna. I bok efter bok kan läsaren i-
dentifiera sig med hjalten och hans ständigt %terkommande viinner.
Nar han haft en konfrontation med fienden återghr han till sina
vänners lugna famn. En vanlig uppfattning om Hamrnerböckerna är att
de ar fulla av våld, men det är inte så frekvent som man kan tro.
Hammer tillbringar egentligen väldigt lite tid med bovarna - %t-
minstone i direkt konfrontation med dem. 5 till 6 vapen- eller
kroppsattacke$/attentat finns per bok, varvid 2 till 3 bovar far
satta livet till för Hammers hand. 7 till 8% av bokens sidor till-
bringar hjälten med dessa underhuggare till den verklige boven.
Den verklige boven, som oftast ar en kvinna träffar hjalten 5 till
6 ganger innan det stora avslö jandet. Varken läsaren eller h ja1 ten
ar medvetna om denna kvinnas verkliga väsen. Hammers kontakt med
d.enna kvinna mö jliggcr f ör honom kontakt med lyxiga miljöer. 20%
av boken sidor befinner sig hjalten i direkt överklassmiljö. Han
befinner sig dock en n%got större del i slummiljö. 75% av bokens
sidor tillbringar Hammer tillsammans med vänner. Detta kan. verka
förvånande med avseende på att han ofte framställts som en enstör-
ing i brottslighetens djungel. P& 80 av bokens 180 sidor finns
Hamer tillsammans ned sköna kvinnor. Han utsatts för 7 till S
r-armanden eller inviter till sainlag. 12 till ? 3% upptas av dessa
nymfers närmanden, Hamrriers sexuella retningar och genomförda sam-
lag. Det förekommer 7 till 8 mord per bok - Ei~~mer utför själv 2
till 3 av dessa. Scenv5xlingarna ar mariga och personuposattningen

~
skiftar 50 till 60 @nger per bok.
d. Berattelsenstrygga rörelse - slutsatser *E diagrammen.
................................ ===============:==s=
Vi har sett att scenväxlingarna i Bammerböckerna ar många. Sam-
tidigt skiftar personuppsättningen nära nog från scen till scen.
Har har vi ett av skalen till att Spillanes i böcker gör ett s%
l
rafflande och omväxlande intryck. Denna komposition suggererar en
1 .
~ farlig och otrygg tillvaro, som det kravs en man av Mike Hammers
l
l
1~ .
l
l
kaliber Yör att hjälpligt överskada och n&gots%när bemästra. Det
kan tyckas finnas en viss motsättning mellan de ständiga växling-
arna mellan scener och personer och det faktum att Hammer så goLt
so: hela tiden uppehåller sig i staden New York. Emellertid får
man inte glöma vilken stor stad New York arl!?lian skulle med led-
ning av ovanstaende kunna tro att Spillane ar en oroande, rentav
farlig författare som ger läsaren en vision av en totalt otrygg
och oöverblickbar värld, förkroppsligad i det brottsbesudlade New
York. 1 sina mest intensiva - dvs sina tidigaste - böcker ger ock-
s& Spillane läsaren den visionen. Men han vet också att balansera
otryggheten. För vad hade hänt om han inte hade gjort det? Hade
massmarknadsförlagen, inklusive Wahlströms, velat satsa p% honom?
Hade han5 s& fall f%tt miljoner och %ter miljoner läsare?
Spillane bygger upp-sin'handling så att. alla personer dras fram i
ljuset - undantagen ar ytterst få. Hur okända och hur maskerade de
än är1) blir de förr eller senare demaskerade. Slutscenen badar i
ljus: Mike vet allt, han håller sin slutplädering och agerar i
kraft av en rättvisa som star över juridikens.
Spillane för fram läsaren från mörker till ljus p% ett betryggande
- fast ytligt sett spamande - satt., Läsaren ser hur Mikes teori-
bildning sakta men säkert vaxer, med ständigt nya förslag på vem
som ar skyldig. Själva teoribildningen (som sker i samband med ef-
terforskning och informationutbyte) innebar i sig en vilopunkt i
handlingen, ett avbrott i spänningen. Mike formar sina teorier i
ensamhet eller i vänners sällskap. Som vi redan påpekat - under
hela 75$ av handlingen befinner sig Nike i vänriernas trygga säll-
skap. Viinnerna träffar han i säkra, för läsa-ren valkanda miljöer:
Mikes kontor, Pats kontor, baren Blue Ribben osv. Att hjälten be-
l. Sällan nar Xikes hat &dana höjder son: nar han slh i mÖrKret
mot en motstiinciare hm inte lyckas besegra. (NN, sid llf; UH
l
l sid 130f)

l
I
l
e?-. 1
\l
.&'l
finner sig sh pass lång tid hos vänner ocS:det förhällaride att han
ständigt hterkornmer till välkända miljöer maste, med tanke p% den
bild av falskhet och korruption som manas fram i böckerna, för la-
1 .saren framst& som trygghetsskapande.
l
l
l
Mikes @+eori om brottets karaktär blir färdig före utpekandet
av den onde själv. Ända fram till slutscenen och Mikes sista ut-
läggning ar det &got som fattas. På väg mot Qet slutliga avgöran-
l
I det röjs ett stort antal bipersoner ur vägen. Skurkar faller ifrh,
l
en del av Mikes medhjälpare likas%. Ju viktigare roll personerna
spelar i handlingen, desto längre later Spillane dem leva. Obevek-
ligt rör berättelsen sig, steg för steg mot brottets centrum - not
l
den onde själv. Samtidigt klattrar den uppför den sociala rangska-
' l la4 Läsaren känner salunda att handlingen rör sig &t ratt hall.
l
-. Mikes teorier far alltmer stadga. Det som är mystiskt, okänt och
'. . il
l
l
l
I
l
skrämnande blir mer och ner belyst. De mindre viktiga personerna
trillar ut genom berättelsens falluckor. Handlingen komner allt
närmare brottets sociala centrum. Det finns förvisso ett tvgäck-
ande1' element med. Mike råkar ut för motghgar och besvikelser.
Men detta kan inte hejda den handlingens tunga trygga rörelse som
finns i botten av de hastigt förbiblixtrande, v%lds- och sexkrydd-
ade scenerna. Vi ska har namna något om v%lds- och sexscenerna som
bada har en kryddande funktion. Nagon av dessa Aterkommer ned 10
till 15 sidors mellanrum. Det har från olika håll gjorts galla~de
att Hamerböckerna ar fulla med sadistiskt våld, men hur förhaller
det sig med detta? 5 till 6 g%nger per bok kommer det till direkt
konfrontation mellan hjalten och hans fiender. Dessa scener repre-
senterar ca av sidantalet. P& dessa sidor flödar valdet och of-
ta sadistiskt sådant. Av detta kan man vara benägen att dra slut-
satsen att våldet endast förekoms i liten utsträckning. Men en
sadan slutsats grundar sig p% en kvantitativ bedömning och säger
inget kvalitativt. Vad som ar viktig", detta sammanhang ar: Spil-
lane tar ej avstand fran våldet - han ger det en legitim prägel.
Spillane kittlar sina läsare men oroar honom i grunden inte. Hans
I schema ar stelt och oböjligt och har inte rum för överraskningar.
l
Det ar otänkbart att Mike Hammer skulle vara tveksam och osäker
, inför sitt fall i berättelsens slutrader. Han vet allt och läsaren
I kan andas u t.
l
l
Spillane har i samband ned en intervju 1973 förklarat "att han
. .
skriver för att tjäna pengar och hur man an försöker f& honom att

väva in djupare motiv i hans hårda skildringar vidhaller han, att
pecgar ar hans enda drivfjäder. "l' Vi hzr konstaterat ett moraliskt
engagenang i hans tidigaste böcker, son tunnas ut i de senare. Men
bada delarna av hans författarskap praglas av samma stela sätt att
bygga upp en berättelse. Spillane skriver som er, författare bör
som ar ute för att kittla och roa, tjäna pengar och lata det be-
stående best%. Läsaren väcks inte till ifragasättande och till att
se saker och ting med nya ögon. Spillane själv ser minst sagt nyk-
tert p% sitt författarskap. "I am not an author - 1 am a wriler- ,
-
It takes me about a week to write a book." Det pastås att ett far-
digt manuskript-en gång försvann för Spillane, i och med att hans
bi,l blev stulen. Spillane blev mycket upprörd - över bilstölden.
4
M nuset skulle ju bara kräva J dagars extra arbete ! 2, Om sitt be-
i
rhttarhantverk säger han s& har:
I
Karaktäriseringen ar viktigast. Intrigen kommer i
andra hand. En bok ska handla om hur en man klarar
upp en situation mot vidriga odds. Av hela boken
ar slutet det mest betydelsefulla. En läsare plö-
jer ju inte igenom en bok för att komma till mit-
ten, eller hur? Nej, han vill läsa för att komma
till slutet och ar då de sista raderna ett knock-
outslag p% honom tycker han att hela boken ar
toppen. Men man kan göra en bok som är bra som
fan (you can write a book that beats the devil),
och om den ar bra ända till de sista raderna, men
de flyter ut till ingecting, s& tycker läsaren
att det är rena smörjan han f&tt tag p% Slutet ar
viktigast och jag börjar alltid med det.3)
Har uttrycker Spillane en stor del av sin författarestetik. Att
han skulle börja med slutet, verkar inte s% förvånande. Slutet ar
som en magnet i hans böcker. Dit dras hela handlingen.
Inte sällan kan man uppleva Spillanes intriger som konstruerade.
l Detta hänger sman med slutets karaktär. Man kan mycket val tän-
I
ka sig en Spillane som först tänkt ut det blodiga, bara alltför
I effektfulla slutscenerna och sedan %vingat hela den handling, som
l ska för& slutet, att ratta sig därefter.
l . .
1. Svedelid: Wöte =ed Mickey+ gast !vIa$8zine 1975; 2, sid.,$
2. Conteirir;orary authors, vol. 125-2S, sid.700
3. Svedelid: bbid.

Jag-formen ar konsekvent genomförd i S?illanes böcker. Allting ses
genom t-ex. Mike Hammers ögon; dennes perspektiv överskrids aldrig
av författaren. Vid en första genomläsning verkar hjalten vara det
enda sammanh&llande elementet i handlingen. Vi har dock visat att så
ingalunda ar fallet. 1 1
Inom den hiirdkokta deckargenren ar jag-formen vanligast. *) Overhu-
vud förekommer den inom många hjälteberattelser.
Berättaren i en roman ar "iäsarens representant, närmare bestämt
den synvinkel författaren inbjuder läsaren att anlägga för att upp-
skatta och avnjuta en viss följd av händelser och dra nytta av dem.
(. . .) Um läsaren inbjudes att sätta sig in i hjaltens stiille, maste
han ockss sätts sig in i hans tid, vara okunnig om det hän är okun-
nig om, se tingen s& som hjalten ser dem. Det ar därför tiusavsth-
det mellan det berattude och berattandet har en tendens att minska1'.
S& skriver Micnel Ejutrjr ned tanke på hur en nieaveten för_'attare karl
komma fram till att bruka de? s.k. inre nonologen som en lämplig
teknik i sitt författarskap. 3 1
Men resanenanget kan ocksk vara giltigt för Mickey Spillane- och hans
skrivande. Spillane använder inte n8gon inre monolog och utmarker
sig inte genom nagon estetisk medvetenhet (med siktet inställt p&
att förnya en konstart). Ändå gäller för nans böcker samma som för
dem som Butor syftar p&: det finns ingen motvikt till hjalten för
läsaren att identifiera sig med. Läsaren ar i Mikes våld och i hans
tidsupplevelses. Han får en känsla av att vara invid Mike, minut
för minut, n&got som ock& förenklas av att handlingen utspelas p&
s& kort tid: sex-sju dagar per bok.4) Sgentligen är det bara sömnen
som föranleder n%gra egentliga pauser i berattandet. Annars är ev-
ståndet "mellan det bersttade och berattandet" till synes obefint-
ligt.
Mike försöker vara läsarens representant. B1.a. gör ha,, detta genom
att använda "you", en form av direkt tilltal eller Zitminstone gene-
ralisering av den egna erfarenheten. P& svenska blir det '$ni" eller
"ir,ml'. "Bi först%rl' (SH, sid 141). "Ni skulle kanske också skratta
som jag gjorde" (UM, sid 198). "Ja, det /=maffian/ skrattade at fol-
'i. $fr föreggende kapitel.
2. Jfr &r uppsats, sid 17,
/. BU~OT: Sex essäer om ro~ankonsten, sid 3Iff
4. h74 - 7 da,g-ar; SH - 1; UM - 6; ID - '7; Dr; - 7; NN - 7; -m - 7 effektiva
(93 cirzgar p& sjukhias, som o,mEmrrs p& n&gr~. f& rader);
DS - 9 e:fektlve (t7 dagars vistelse p2 amm ort, nggot som na~ns
i förbig&ende); Dl - 5; T3 - 7.

ket, &t folk som du och jag" (WN, sid 41). Dessa direkta tilltal far
inte överbetonas. Men faktum ar, vilket vi visst, att Mike ock& p%
ett djupare plan ar den lille mannens representant. 1 )
I . Jag-formen ar ett uttryck for det subjektiva elementet i Spillanes
I
böcker: en v?ildsam uppförstoring av en enda mkniska, hans ki2nslor
I
och reaktioner. En kraftig självhävdelse. Spillme har sagt att Plii
ke Hammer star för vad han själv st& för2) och att han -
~
med tanke
1 p& publiken - alltid skriver on t1vinnare1t3! Vi har redan visat och
kommer att visa hur en i grnuid och botten desperat självhävdelse ge-
~ I
nomsyrar Spillanes verk, hur den p& sitt satt bar fram en protest
mot villkor som gör den lille mannen maktlös'. Man kan se valet av
l
jag-formen - det ar inte säkert att Spillane nAgonsin gjort ett med-
.vetet val - som intimt förknippat, med denna hans berättelsers grund-
läggande tendens.
Det subjektiva elementet utesluter för Spillanes vidkomiiande ocksa
möjligheterna till ett bredare samhallsreportage. De frön till san-
hallskritik som finns kan aldrig överskrida Mikes hat och haas brist
p& överblick av ett större skeende.
1. Jfr vtir uppsats, sid 34i'f.
2. Jfr sic? 25.
3- Jfr sid 55, not 9,

~
1
I
I
SPILLANE:i LITTEHARA VXI1Kh;lNGSiGBJ-L OCH MiiN~~s~~sk'lu'
De ständigt aterkommande handlingskomponenterna gestaitas genom li-
ka ständigt Aterkommande persontyper, beskrivningar och sczner. I
mycket ar berattarstrukturerna hos Spillane en nyckel till hans man-
niskosyn och litterära stil. Och eftersom Spilianes böcker ar ut-
präglade jag-romaner, kommer s tilf rågorria at t hkga intimt samman
med gestaltningen av Mike Hammers uppleveise- och reaktionsmönster.
I Överhuvud finns många aspekter av stiifragorna ocli vi gör ingalun-
da ansprak p& att på något satt behandla alla. Vad som främst fått
I oss att intressera oss för de sprakliga och stilistiska aspekterna
l
ar att de innebar möjligheter till ett djupare studium av Spillanes
'världsbild och människosyn. Det är ju genom den konkreta utformnin-
gen av sina verk son just Spillane - och i ~ t nagon e anna? - wnnit
så många läsare.
iitt av de viktigaste problemen galler hur Spillane karakteriserar
och beskriver Mike 9ch sina övriga figurer. Eur skiljer sig Dilder-
l na av kvinnorna fr6n bilderna av mannen? >vcket beror p% inom vil-
1 ken "handlingskornpcnent" som Mike möt e r män eller kvinnor. (-ör
I böckerna ar mycket rika p% möten. Mike ar sällan ensam.)
l
~
l
l
~
l
l
a. Kvinnorna - --------- - - - - - - - -
Vi har tidigare påpekat vilken komplicerad roll kvinnan spelar i
Spillafies böcker. Inom sig bar hon flera av motsättningarna meila~
roller och varden. Hon ar älskarinnan, kamraten, syskonsjälen, bar-
net och modern om vartannat. ') Hur gestaltar d& Spillane kvinnan?
Det beror p% vilken roll kvinnan spelar. Spillane slösar t.ex. in-
te många ord på hur en kamrat, syskonsjäl, mor eller ett barn ser
ut. Dar f%r den konkreta handlingen och dialogen st% i förgrunden.
De, stilistiskt sett, intensivaste scenerna handlar om det erotis-
ka kraftfaltet mellan Mike och kvinnorna. Dar uppträder kvinnor av
en oerhörd skönhet. Overhuvud ar de fula o el le^ inte direkt vzckra)
l kvinnorna i stark minoritet i Spillanes böcker. De ar färre till
antalet, upptar iarre sidor och betyder mindre för handlingen an
l de vackra.
l
I Spillanss kvinnovgrld kar, likaren inte automatiskt koppla sainman
l
1
':vackert1 med "god" och "ful" med "ond". Inte heller kan han/hon gö-
ra tvärtom. Ända ar det - p.g.a. disproportionen mella? skönheter-
na och d2 fula - rimligt att i detta sarnianhang dela upp kvinlior~a

l i vackra och fula.
l
I
l
l
a.1. Vackra kvinnor
--------P-----
--------------
De vackra kvinnorna är som allra vackrast när de tänder p& Mike och
han p% dem. Spillane tecknar då, en för läsaren eggande bild av kvin-
nan som nungrigt vilddjur och en nastan oemotstandlig fresterska.
Han låter Mike notera "den vilda svikten" (SN, sid 144) och "nhgot
djungellikt, animaliskt" (NN, sid 21) i kvinnans höfter. Mike ser
"en ormlikt smidig rörelse, som kom en att tkka p$ nar en katt re-
ser sig p% fallen framför brasan, en rörelse son: var så naturligt
gracil att den inte kunde ha varit instuderad." (W, sid 61). Spil-
lane aterkommer ofta till just denna konventionella bild för kvin-
nan: den smidiga, kelna, temperamentsfulla katten. 7 >
Lystenhet och hunger utmarker kvinnanid juret nar hon ar erotiskt
upphetsad. Velda jämförs - innan hon för gott blivit av med b&de
oskuld och förförarroll - med "en tiger, fylld av en plagande hun-
ger, beredd att sluka sitt offer helt" (DS, sid 47). T.0.m. de en-
skilda kroppsdel arna ut trycker samiia hunger: "de. nogna bröstens
lystna formerw (DS, sid 7). 2
Djurlikheten och skönheten utmärker saväl goda som onda kvinnor.
Den onda Marsha jämförs med en orm (i biblisk efterföljd! ): "Jag
har aldrig sett maken till hat. Det sprutade som ett giftigt etter
ur ögocen på henne. Hon s%g fullkomligt demonisk ut. Kon släppte
kniven, som hon hade sprättat upp sofftyget med, och reste sig
som ett vackert, men livsfarligt djur" (DB, sid 190).
Man kan fr%ga sig vilka detaljer hos kvinnan Spillane tar fasta på.
Haret finns nästan alltid med. Och det är, som Mike vid ett till-
fälle uttrycker det, "långt och lockigt" (DH, sid 36). f ed f& un-
dantag.) Om Velcla heter det att "det mörka pageklippta hbet svep-
te runt hennes axlar som ett svart vattenfall på natten, a& dnen
glittrar i de mrhga millionerna små vattenstänku (W, sid 69).
Spillane áterkommer med stor förkärlek till det langa, strömclnde
håret antingen han beskriver det som "ljusbrun ocean" (M?, sid 90),
"en mjuk, flytande bronsmassatf (UH, sid 63), "smalt smörft (NN, sid
6) eller nagot annat. S 1
Den alltför unga och ailtför lockande Sues har "var silkesmjukt
1, Jfr SH, sid 105; HM, sid 163; NN, sid 113; DK, sid 34f
2? Jfr nea=staende avsnitt om kvimans mun och ögon.
l
I 3. Jfr RIJ, sid 111; DH, sid 215 $'Pi, sid 81; -3s: sic! 6; DK? si3 1?
l
l

och föll i fria lockar ner mot axlernar' (DS, sid 15). Kanske ut-
trycker "fria locker" just något av det eggande men samtidigt far-
liga och skrämmande hos k7innan. Beskrivningen av kvinnoharet fö-
regriper och förstärker spänningarna och urladdningarna mellan man
och kvinna.
S& verkar det vara i Charlottes (m) fall. Charlotte ar en vacker
kvinna som Mike älskar men till sist tvingas skjuta. (Hor, ar mö-r-
daren.) I HM tycks man bl .a. i s jalva beskrivningen av håret kun-
na avläsa hur späriningen i rommen stegras mot slutscenens kulmen.
Dar möts de godas representant och det oncias. Och där star mannen
mot kvinnan, som försöker blidka honon! genonatt klä av sig:
l
I
( . . . ) sm& mjuka vagor att man fick en obeskrivlig
I lust att begrava ansiktet i det (sid 34)
~
I
l
l
(. . . ) sma gnistra~de lockar runt nacken (sid 66)
( . . .) som ett vattenfall ner över kragen (sid 108)
~ (. . .) kaskad (sid 193) (I)
l
~ Spillane bzlanserar dock det svallande håret med bilder son bätt-
re passar kvinnas mindre farliga rol.ler. Nar Iqlke inte ar fullt
så upphetsad eller hotad nöjer han sig med "den vita hårglorian"
(m, sid 163, där kvinnan ar modern) och ett "honungsfZrgat moln"
(W, sid 148). Det ar vanligt att haret "omramar" respektive "in-
ramar" ansiktet. 2
Munnen ar ett annat lockande attribut hos kvinnan: "mjuk och giv-
mild" (NN, sid go), läppar som ar "varma och mjukfuktiga" (SH, sid
81). I uppeggelsens stunder kominer lapparna "alldeles för nara"
(NN, sid 99) och munnen blir till en "ljuvlig, varm kudde" (DK,
sid 105) eller "en levande sang" (NN, sid 99). "Eemes mun var
fortfarande fuktig, lockande röd, beredd att vibrera som strängar-
na p% en fiol, när den rätta tonen smektes fram av str5ken" (NE,
sid 97), heter det när Spillane kastar alla stilistiska begrgns-
ningar överbord.
Munnen ar en port till det ännu större som kan inträffa - samlsg
eller i2ödlig kamp. När den vackra Lily star i dörröppningen med en
pistol riktad mok Mike ar hennes mun "en scharlakansröd bågew (m,
sid 192). Eunnen ar "ett hungrigt vilddjur, som vi1l.e titas eller
bli biten" (NN, sid 85) och tungan &r som "en vass, varin orm" (V?,
sid 96). Eunnen franhaver all ts3, kvinran-d juret. 3 1
1. Uetta föranleder oss ett fraca, vilken roll vattnet spelar i Syill
~
lznes bildvärld. Jfr sid 117, 123, 124 hot 2).
2. 31r In, sia jj; J;H, sid 59; DS, sid ö; DK, sid 53, 55

I
l
l
Ögonen tillhör det allra väsentligaste. Der avspeglas hat, kärlek
och %tr%. Det kommer"giftigt etter1' iIr den onda Marshas ögon (DH,
sid 190) och "kallt, stalhart hat" ur Lilys (NN, sid 193). Lauras
ögon "Lycktes gnistra i en fanatisk glädje inför dödandet" (VN,
sid 189). Ogonen uttrycker våla; de ar förebud on vad som kommer
att hiinda om inte Nike som genom ett under lyckas radda sig. (och
de t lyckas ' han ned. ) Ögonen avspeglar de verkligt starka känslor-
na. Erotiken har sitt centrum för signaler nellan man och kvinna
'
dar: "en blick som osade sex anda nerifrh sandalerna" (DS, sid 82)
l . - "sBg p& mig med ögonen sprittazde son! bubblor i cha~pagne" (m,
l
l
sid 89). Kvinnan/djuret uttrycker sig genom en "plötslig hungerv i
l ögonen (DS, sid 119) eller genom "full voltstyrka" (DS, sid 52) i
1 1
I .dem. ~
I
En viktig egenskap hos kvinnorna. - enligt Spillane - ar att de $r
konstverk. "Kvinnor ska vara liksom tavlor. Vackra att se på." (33,
sid 79). Det ar inte Mike som säger så utan en politiskt aktiv
kvinna, som genom Mikes p&verkan blir kvinna och ingenticg minat.
Men Mike skulle mycket väl kunna ha sagt så. Nike ar, som redan p%-
pekats, en kännare av böcker, musikstycken m.*.*) Kvinnorna ser lim
inte sällan på samma satt. Ett antikt ideal tycks föresväva honom.
Gärna framhäver han det sta,ty-lika som något verkligt positivt hos
sina kvinnor. "Perfekt symmetrisk" (DS, sid 71 ) , "klassiskt sköna
linjer. (...) En tidlös skönhet" (W, sid 148), "en lockande kon-
sert av mjuka svepande linjer och färger i ~ itt och elfenben" (DS,
sid 46)3). Som konstverk gr kvinnan på nbgot större avstånd från
mannen an som könsdjur med eldutstrhlning. Hon ar ett vackert före-
mal. Hagra gånger uppst%r dock en motsägelsefull kombination: dm
vackra kvinnan bryter igenom konstverkets svalka. "Hon var en Circe,
en vällustig fresterska, en levande staty, en levande skyltdocka,
som visade nggot .som bars en enda man fick 8e.u (IW, sid 21)4).
Men hur kvinnorna ser ut, det får man egentligs3 inte veta mycket
om. Spillane arbetar som en porrfotograf av den mera raffinerade
skolan. Han antyder - men döljer det viktigaste. Läsaren får - lik-
som tittaren - fylla i med sina egna drömmar och haremsfantasier.
"Hennes kropp hade en nästan otroligt sensuell karaktsr" (SE, sid
1. Jfr diskussionen om - .
elden i Spillanes bildspråk, ,sid 118f.
I 2. Jfr var uppsats, sid 38.
3. Jfr SH, sid 78; t%, sid 37; vrJ> sid 94; DS, sid 7, 79; DK, sid
104s..
4. Jfr diskussionen om elden i Spillanes bildupr%k, sid 118.

l
5Of). ''Hon hade vackra ben, langa starka. (SH, sic 80). Många gån-
ger f8r man veta hur vacker Velda är, hur vackert hon går osv.') Des-
sa bilder säger i det närmaste ingenting.
Gång p8 g%ng exponeras kvinnorna i tunna klädnader, dar antingen mot-
ljuset eller den statiska elektriciteten eller något annat f&r an-
tyda nakenheten. "Hoxy krängde på sig negliggn. Den statiska elektri-
citeten knastrade i tyget och fick det att slicka sig efter hennes
kropp." (SH, sid 81). "Hon stod med händerna mot dörrkarmarna, l ju-
set fr%n det franska fönstret bakom henne silade ïgenom kimonon och
lat mig ana kroppens mogna linjespelt1 (DK, sid 31). 2)
En viktig del av S~illanes beskrivning av vackra kvinnor går helt
tydligt ut p& a tt stimulera läsarens fantasi.
a. 2. flFulaH -------------- kvinnor
------------q-
Det finns "fula" kvinnor i Spillanes böcker också. Fulileten far en
bestämd konsekvens: det ar otkkbart att Mike skulle tända sexuellt
p% dessa kvinnor. Men det finns inget som säger att de ar onda. Den
franstötande portvaktshustrun, som förslavat sin .stackars man, ar
närmast neutral i kampen mellan ont och gott. Hon beskrivs som en
I fläskig, muskulös kvinna med järngrått h&r upprullat i papiljotter
l
I
l
samt stora röda händer (W, sid 5lf) .Mike sätter henne p% plats och
hjälper därmed herdes man till sin ratta mansroll. Sak samma gör
han med "en medelalders, förtidsgammal käring, förmodligen en satka-
ring, en sån som vill underhålla besökande dignitärer och ser ner p&
'folket' genom en juvelprydd lornjett" (SH, sid 24). Men också hon
ar neutral.
Den fula kommunistkvinnan i I D ar ett fall för sig. "Hon var av d.et
slaget, att en karl inte skulle upptäcka henne, förrän hon var den
I sista kvinnan p& jorden. Sista utvägen. Hennes kläder dolde effek-
l
l
l
tivt figuren, som antagligen inte heller var mycket att hänga i gra-
nen. Det verkade som om naturen varit lite trött, när den skulle
snickra till hennes ansikte" (ID, sid 93). Har blo.ttar Spiilane en
verkligt nedl%tmde sanschauvinism. Det ficns veckra kommunistkvln-
I
nor hos honom. Iten just denna öppet och regelnassigt partianknutna
1 kvinna görs till den absoluta motpolen till hans kvinnoideal: vac-
ker, kurvig, sexig, naken eller lättklädd. Naturligtvis förvandlar
I l .,.i.T.ex. NN, sid 67; DS, sid 6, 8, 46, :Of, 181; DK, sid 11
l
2. T.ex. SH, sid 79; NI;, sid 9, 80f, ?92f; 9E, sid 35; VN, sid 118,
l 144; DS: sid 47; DK, sid Il, 159, 1664, '*N, sid 61

l
I
~
I
jag
l
l
'
Mike ocksa denna fula kornunist till en verklig kvinna. Erigenom
blir beskrivningen av hezne mera lik hans vanliga kvincobilder. ego-
nen börjar ge de vanliga signalerna: "Bennes ögon blev stora och all-
deles bl& och tefatsrunda och hon gav mig den mest kr~tfyllda blick
nagonsir, sprungit emot. It (ID, sid 94)
En viktig kategori icke-vackra kvinnor utgörs av kvinnor som blivit
pzostituerade eller p& annat satt råkat illa ut. Mike hyser medli-
I dmde och fördömer dem aldrig. andra sidan anvisar han ingen
l
som helst lösning pa problemet prostitution som helhet .) En prosti-
1 tuerad beskrivs som "en som bara har ett klipp kvar på kortet" (X,
l
sid 85), en annan som "en lortig, förtidsåldrad blondin" (DEC, sid
108). dpillane later hela sin beskrivningT utseende, beteende,:niiZ-
jö - avspegla förfallet:
N%got av den ungdcmliga, medfödda skönheten hade
hunnit rosta bort, ögonen var sömndruckna, trött
tomma. Det korpsvarta håret var rufsigt och till-
tresslat och tovade sig ner mot axlarna. Bon fum-
lade för att hålla igen den billiga badrocken över
brösten. (. . .) Greta hade gatt ganska rakt nedåt.
Rummet var s& naket som lagen tillät för att det
skulle kallas hctellrum. Ett smalt iitet.kladskåp
innehöll några f% paltor, en tom ginflaska lag p&
nattduksboruet, ett s.6nderslaget aricksglas p& gol-
vet. (DK, sid 100f) (1)
Mike träffar emellertid p% en pigg, delvis ofördärvad flicka. Hon
befinner sig mittemellan skönhet och förfall. "Sminket var för
tjockt p%ïagt, ögonen var trötta men haret hade kvar e.tt par G' i 1s-
tor och munnen kunde ta en bestämd form." (DK, sid 28). Anspelnin-
garna p5 Spillanes skönhetsideal (harets gnistrande svall, ögonens
eld och den lockande munnen) är patagliga. 2
Man bör kaske akta sig för att överbetona Spillanes medlidade med
de prostituerade. De torde finnas med inte ninst för att balansera
de fantastiskt vackra hjältinnorna och skurkarna. I själva verket
existerar - med ovannämnde undantag - inga niellanlagen rnellan vac-
ker och ful. De fula kvinnorna speglar de vackra. När Mike g»r ett
ingripande ar det för att försöka återställa en ordning: den domi-
nanta "satkäringen" ska komma under mannens domvärjo, den av pôrti-
entusiasm förtorkade kommunisten ska bli kvinna, den halvt förstör-
da prostitu-erade ska räddas till ett rigtigt liv.
l. J fr HM, sid"85ff
2. Det blir dock icgen erotik mellan Mike och Hoberta. Hon blir
kvinnan//bamet, "en liten hund:ralp, son äfitligen har hittat en
van" (DK, sid 129).

l
i
Om alla Syillaie-kvinnor vore lika vackra, skulle hans böcker kans-
ke bli alltfor enahanda för många likare. Även om den "fila" kvinno-
gruppen i stort sett ar till för att spegla den vackra (och därför
. inte äger nggot s jalvständigt liv), pgminner den anda lasaren om
l vardagen. Och genom sin kontrast-förbindelse med den sköna gruppen
l
l
I
l
och genom Mikes ingripanden, förmedlar den ocksa läsaren en känsla
av hur saker och ting kunde (och borde),,.srelsz.
b. Mannen
------
I
Männen hos Spillane förekommer i olika funktioner. En del slåss för
d'et onda, andra för det goda. En tredje grupp bestb av man som in-
l
fe är onda men inte heller s% godz att de helhjartat sluter upp p%
Lt godas sida. Yi ska har nedan föl ja ovanst&ende indelningsgrund.
i
Att dela upp män i "vackra" och "fula" - som med kvicnorna - är me-
ningslöst. Vackra män förekommer ytterst sällan, det skulle strida
not Spillanes 46nsfilosofi. 1 1
b.7. Goda nan, neutrala man och lagens män
.....................................
Om de män, som star på det godas sida eller ar neutrala, sägs p%-
fallande lite. Detta är ingenting att förvånas över. Vi kommer i
nästa kapitelavdelning att visa hur en djurisk fulhet hos de onda
används av Spillane för att trappa upp stämningen av hat och rads-
la inför en strid mellan det godas och det ondas tjänare. När den-
na strid inte är för handen, har Spillane i allmänhet inget behov
av att ge sig i n i n%gon utförligare karaktärsteckning. Kike kal-
lar en elegant bet jant för "frackklädd stövare" och daref ter (kon-
sekvent) för "pingvinentt (SH, sid 8, g osv). Djurliknelsen och för-
aktet för överklassen ar har slående, liksom när Mike upplever den
rike Rudolph Yorks arvshungriga släktingar som "asgamar, vars mo-
ral för länge sen hade ätits bort av maskarna" (SH, sid 9). Men Ru-
dolph York själv då? "Fotcgrafierna i blaskorna hade visat honom
som en stor, bredvuxen karl, men i kväll såg han urfallen och tunn
ut ." (SH, sid 9). Den beskrivningen är knappast intrangande.') Men
nar Mike nämner sitt ärende börjar Yorks ögon spruta "ettel. och eld"
- -- --
1. Ett "medelaldrrs, känsligt, latinskt ansikte" (NN, sid 135) tycks
tangess manlig skönhet. Men den mannen fgr ett rejalt kok stryk
av Mike Hammer !
2. Ett annat exempei: Journalisten Mitch Temple ar "en murvel av den
gamla härdade skolan"? "h&rd och cynisk" och det han sager i sam-
talet med Mike är enbart av intresse for brottsirs.sleriet. Hclrudan
Mitch sjalv är, far man inte veta q-cket om. (X, sid lôfi).

l
l
och hans händer "darrade som asp1öv"i blast" (~6, sid 9). Intensite-
1
~
ten i Spillanes personkarakteristik beror av situationens eventuella
dramatik. Han ar tämligen ointresserad av lugn och stiltje.
I Han kostar på sig en viss slagfärdighet ibland, i satiriskt syfte:
l
l
l
I
I
I
l
l
Han var kortvuxen och bucklade ut p% mitten. Den
enkelknappta kavajen nådae med nöd och näppe rBwt
hans ekvator. Knapyen måste ha varit isydd med
björntrad. Han hade kanske hår p& skulten, men
det måste man vara alldeles inps Tör att se. Ena
kragsnibben hade lossnat ifrh knappec och hospat
över staketet och pekade ratt ut som ett an-
l '
l klagande finger. (SH, sid 24)
Vid ett .tillfalle stöter Mike på "en kortvuxen, satt karl med ett
I par kohornsmustascher p% överlappen och ett par ögonbqrn, som %Kte
upp och ner som rullgardiner1!'' (ID, sid 102) och vid ett anna,t en
I m& vars ansikte "liknade en nötknäpparef1 (UM, sid 35). De drastis-
I ka, ibland intill otydlighet överdrivna bilderna skapar distans
l
mellan Mike och det beskrivna. Mikes självsäkra manlighet speglas
I
l
1
genom de groteska motpblerna. Och iiksom de fula kvinnorna är nöd-
vandiga för att de vackra inte ska bli tråkiga i langden, behövs
de löjliga männen för att inte Mike och hans tuffa vanner och lien-
der ska bli alltför enahanda.
I Poliskaptenen Fat Chambers ar Mikes van. Hans viktigaste funktioner
l'
l
l
l
I
I
l
I
l
i böckerna är att lyssna till Mike, diskutera mordteorier med honon
och radda honom ur aklagarens klor. I dialogen uttrycks Pats ständi-
ga konflikter mellan lojaliteten mot Mike, lagens anda och det gcda
och lojaliteten mot lagens bokstav. Pat ar en person som "nästan
hundraprocentigt kan dölja sina känslor" (m, sid 31). Han har "en
hjärna som påminde om en datamaskin1' (SH, sid 122f) och Mike ser
"hur han snabbt och effektivt registrerade detaljerna och stuvade
undan dem i sina respektive minnesfack, dar de skulle f5 ligga,
tills det var dags att plocka fram dem och försöka göra ett ~arl-
halsband áv dem." (DS, sid 92) Dessa Pats egenskaper endast under-
stryker dialogens betydelse. Och den person, som i W spelar Pats
vanliga roll, ar likadan. Ar5 Hickerby "körde in alla fakta i mas-
kinen han hade i huvudet" (WJ, sid 103). Samma effektivitet.
Men både Fat och Iiickerby har andra funktioner an att vara Mikes
diskussionssallskap. De ar poliser och som &dana ar deras innersta
lust att ta del i samma skoningslösa kamp mot brottsligheten som
Mike. De blir en sorts arrdraupplagor av Mke:
Aren hade farit skonsamt frm med honom, hade
knappast lkmnai några spår alls efter sig. Han
~Brninde fortfarande xer om en effektiv, valtrim-

mad affarsman %n en polisofficer. Tyckte man...
anda tills man &g ordentligt in i hans grg ögon.
D% sag man der?. dar speciella glimten, som sa att
den mannen hade sett det nesta här i livet. En
glimt som förkunnade krig mot allt och alla som
störde samhället- Det var ögonen som gav en en
känsla av att se historien, både som den var,
som den hade varit... och skulle bli. Varlds~isa,
hardkloka 6gon. (n~, sid 9) (1)
När Pat får vittring p% e tt byte och vill tvinga Mike att berätta
vad denne ve t, bris ter hans affarsmannaskal :
Hm- liknade en bomb, som vill men inte kan explo-
dera för att krutet blivit blött. Det osade snut
om honom p2 långt håll och hans vanliga vanliga
uppsyn hängde nu kring ansiktet som en tom ?%se.
Ögonen var smala, iskalla springor, och s&g jag
ratt, s% verkade han att ha god lust att strypa
I mig just d% och i ett sammanhang. (ID, sid 135)
Pats ögon blir till "ett par flammande eldartt (ID, sid 136). Hick-
erby, som parar sin sakerhetspolisverksamhet med en sadistisk mord-
lust gentemot fienden liknas vid "ett hopkrupet kattdjur färdigt
till spr5ngf1 (W, sid 35). Han ar "dödligt farlig" (W, sid 36).
Ögonen beskrivs SOE "rent dödliga" ovh som "iskalla ultimata"
(VN, sid 68f). Vid tanken pa vad ha^ ska göra med sin motståndare,
ler han ett "nara nog omänskligt!' grin (W, sid 130). Alltsammans
påminner, som vi snart ska se, starkt om de onda mannens och Rikes
beteende.
Det finns en bok dar Pat inte spelar sin vanliga roll. I VN samarbetar
han synnerligen motvilligt med den till att börja med helt
förfallne Mike. Hari försöker t.o.m. få Mike fast för mord, i basta,
åklagarstil. Spillane kopplar samman Fat med osympatiska liknelser
som annars vore otänkbara för dennes del - giftorm (VI?, sid 107)
och "ilsken tjur" (VI$, sid 108). "ilet fanns ingen glädje eller vanlighet
i hans leende. Äd.rorna svällde i hans hals och tryckte aot
skjortkragen, de blekbl& ögonen var som isbitar." (W, sid 91 ). Fat
gör en "grimas av otillgänglighet1' '(W, sid 107) och som polis ar
han Itkall, hård, grym(. . .) , den värsta. (VN, sid 139). Men han ar
fortfa.rande "i första hand en polis. En förstklassig sådan." (W,
sid 92). Pat ar absolut inte Korrupt, som Dilwick i SH.
Gentemot Mike spelar Pat alltså samma bromsande roll som åklagarnz
brukar. Detta föranleder oss att stalla oss fr%gar, hur Spillane
tecknar jast denna gupp.
Spillanu spelar p& kontrasten mellan &lagarnas odragliga självsa-
1. Fat ar bara en av mänga Spillane-figurer som sägs ha sett allt-
för nyckek, som beskrivs ccm ganaal :&stan han Sr ung. Jfr av-
snittet om Spillanes människosyn, sid 127.

l
kerhet och överlägsenhet, nar de forsöker snärja Mike, och deras -.
maktlösa vrede, nar de ömkligen misslyckas.
Före misslyckandet k&~ det heta s% har:
Och efter:
i
Hans ansikte var som en skräddarsydd mask av i-
roni och rösten var iskall (. . . ) en högfardsvm-
sinnig ?adda(. . . ) (UM, sid l i )
Lapparna smalnade till ett streck och han njöt av
varje ord. (UM, sid 116)
Kan hade handerna nedkörda i fickorna och försökte
se så Överlägsen ut s o en ~ sklagare bör göra,
nar det finns folk i narheten. (UM, sid 132)
( . . . j men en nytillsatt al-lman aklagare ( . . .) bör-
jade spotta ettriga frggor i plåten p& mig (. . .)
killen var reklamsugen(. . . ) (DK, sid 15)
Det var en syn för gudar att beskada åklagarens
ansikte. Nan kunde se varenda ader i händerna,
nar han grep tag i skrivbordskanten. (UM, sid 117)
De bagge detektiverna var tvungna att h%2la i ho-
non för att han inte skulle sparka mig i ansiktet.
Benen, kniina, hela kroppen darrade som asplöv.
( . . . ) De ledde ut honom. (UM, sid I 33)
( . . . ) iiklagaren var illande röd om öronen. Och
jag förstod pojkvaskern, nar han stannade i dör-
ren p& vägen ut och med hotfull stama beordrade
mig att stanna kvar i stan tills vidare. Herrejös-
ses vilken barnteater! Precis som på bio. (DK, sid 15)
Förvandlingen ar, minst sagt, pgtaglig. ) Ilen understryker starkt
Mikes, den ensame lille mannen, förmåga. Ern kan lyfta ner ue högs-
ta £rh deras pieaestaler.
])et ondas män
------u...-----
-------------
Hur känner man igen det ondas man i Spillanes böcker? En del ar Öp-
pet onda från första början, andra avslö jäs sa småningom a$ Mike.
Ben som Spillane vill presentera son ond porträtteras som ytterst
ful och fr~nstötmde. Några förbrytare "förfulas" drastiskt nar Mi-
ke rycker av dem deras mask av respektabilitet, men ec stor del -
narmaie bestämt de mindre förbrytarna - ar otecka från första bör-
jan.
Den hätska teckningen av de joförbat terligt) onda innebar en klar
trygghetsfaktcr för läsaren. Läsaren vet vem som absolut inte st%r
1. Tvekani~er, mellan iiiike och åklagaren far emellertid inte alltid
ett full t s& ciramatiskt och d.rasi;iskt beskrivet förlopp. Jfr
DS, sid 88, 125f.

eller komnier att st& p% Mikes sida. Förr eller senare vantar strid.
och död.
De frgnstötande karaktarsdragen använder Spillane, tillsamans med
en duell-artad dialog, för att stegra spänningen inför striderna.
Hatet f&r känneteckna alla förbrytare. "Hatet - det otyglade hatet -
fullkomligt strålade ut fr& honom. Skinnet över ansiktet var dra-
get hart som ett trumskinn(. ..)" (UH, sid 182)') Som vanligt later
Spillane ögonen avspegla sinnesstämningen. "ögonen, smala som streck,
sprutade hattt (HM, sid 23), "( . . . ) ögonen speglade .en fasansfull nax-.
eid.ll (SH, sid 189). 2
;en ende som kan åstadkomma en sinnesförändr

sig som skydd." (UH, sid 62f). Samme mar, blir, konfronterad med Vel-
da, den "personifierade lustanf1 (UM, sid 185).
En gamnial fridsam skomakare, till synes rehabiliterad efter ett 1CLngt
fängelsestraff, kastar masken mot slutet av DS. Han förklarar stolt
att han nela sitt liv varit "en grym och elak jävel" (DS, sid 184) 1 1
Of ta iiterkomser "et t inbyggt hångrin i mungiporna" (SH, sid 1 26) , i
nägo t soni jrtteriigare gör f 3rbrytarefi entxdig och oföränderlig son
människa. Kommunisten Osilov bär p% "ett djuriskt grin i ansiktet"
(ID, sid 186), sysselsatt som han ar med att tortera Velda. herhu-
bud ar det p%fallande hur ofta de onda männen, liksom kvinnorna,
*
jämförs med djur. Kommunistagenten Gorlin liknas vid ett llvilddjurll
och sägs vara "stor och stark och vildsint grym" (VN, sid 177f).
' "Stinkande sumpdjur som Clyde sprang omkring och gjorde precis som
de villr men en hygglig kille skulle dö ." (UM, sid 70). Spillanes
manliga forbrytarskara framstår vid narinare studium som ett verk-
ligt omfattande menageri. Rar finns tjurar, råttor, fiskar, skunkar,
gorillor, getter, hundar, hyenor, maskar, 0~ma.r~ grisar, paddor, gro-
dor, katter, asgamar och löss. ') En maffialedares "lilla förnuft"
jämställs f. ö. med hans "medfödda djungelinstinkt" (NN, sid 11 5).
Fulhet och aven löjlighet i alla former framhävs av Spillane. "En
del s&g ut som kornniunister hiimtade direkt fran skamtserierna" (ID,
1 sid 34). Dessa ord tycks rymma en hel del sjalvinsikt hos Spillane,
om man betänker "vassa ögon, som flackade fr& ena hållet till det l
andra" och "allvarliga, fiuiniga studerande med langt polkahgr in-
stoppat under skjortkragenl1 (ID, sid 34). "Billy Hist, soptunnsbe-
nan med haret klippt som en ankstjart därbak, som det fordrades
ett helt kilo briljantin för att halla nere." (EN, sid 68). Läsaren
uppskattar säkert att se farliga kommunister och gangsters förlöjli-
gade.
C
För det mesta använder sig Spillane av stanzningsförhöjande skälls-
ord. Mikes motstAndare framställs med de många djurliknelsernas
hjälp som bestialiska ochjeller löjliga. (~ftersom de antinge;en ar
hatfulla eller radda.) ?h kan dock inte tala om nagon som helst
originalitet i Spillanes beskrivningar. Hans ständiga utpekande av i
vissa kategorier a.v människor som frhnstötande djur antar formerna f
av en sorts slapp rasism. N%@t som leder över till fr%gan huruvida I
1. Jfr W, sid 178; DK, sid 84, 110f I
i
2. Jfr UH, sid 103; DS, sid 63, 121f i
3. SH, si6 130; Hlyi: sid 42, 61, 110, 151; UM, sid 52; ID, sid 353,
61, 08, 105, 141, 170, 178; BE, sid 19? 45, 54, 59, 93f, 179f,
131; EN, sid 13, 66, 73f, 92f, 137; VN, sid 73f, 170; DS, sid
lj1 66, 'Iil6f, 156; rlK, sid 117, 185; TW, sid 37, 101.
t
I
!

det finns rent rasistiska drag i Spil-lanes personteckning.
c. Hasism -----------------__-----
______------___-__---------------------------och
fördomar i Spillanes ____--------_---------
personteckning
Den som ksrciktariserar sin fiende som ett djur, kan gott tankas fo-
ga en knivsudd rasism till bilden. Det gör Spillane.
Men problemet rör inte enbart honom. Massmedia överhuvud har znkla-
I gats för att föreviga stereotyper hos amerikanska minoriteter: den
l
slöe negern, den snåle juden, den känslosamme italienaren osv. Vida-
re liar massmedia beskyllts för att framstalla den vite protestanten
som amerikanskt ideal: rik, iirlig, palitlig. 'och detta ar allvarligt
eftersom massmedia kan misstänkas ha en effekt p& sin publik nar det
galler att underbygga rasism och fördomar.
1946 konstaterade Berelson och Salter, genom studier av 8 tidningari
och 198 noveller, att just den vite amerikanske protestanten var
talrikast förekvmmande och mest gillande beskriven. P~otestanter
hade huvudrollen och deras höga sociala och yrkesmässiga status
var knappast förklarad e1l.e; rättfärdigad.') I en annan undersök-
ning har man funnit att tidningar som vänder sig till överklassen
och övre medelklassen var mer toleranta mot avvikelser från de etab-
lerade normerna an tidningar som vande sig till underklassen. 2)
Undersökningen av Berelson och Salter fick 1968 en efterföljare
dar man, med hjälp av samma undersökningsmaterial, fann att utlan-
ningar och minoriteter innehade flera neutrala eller skummz roller
an tidigare. Man fann ock& att minoriteter nu förekom i större at-
sträckning an p% fyrtitalet. 3 )
Kiosklitteraturen fungerar som masskulturen i stort: det ar van-
ligt att låta svartmuskiga sydeuropeer, orientaler och negrer vara
onda bovar. Den vita sidan, hjaltens sida, representerar däremot
e
allt det goda och.adla och dess våld ar rättfärdigt. Den stereoty-
pisering som har används utnyttjas i dess mest negativa benarkelse;
l man tillskriver den egna gruppen de rrlest fördelaktiga egenskaperna
och motst%ndarna de mest ofördelaktiga: Negrer ar lata. Jones ar en
neger. Således ar Jories lat. Eftersom Jones ar lat förtjänar han
att behandlas illa osv.
Man sammanfor ett antal individer i en grupp, ger den ett namn och
tilldelar den ett antal egenskaper, som det förutsatts att varje
rne&lem besitter. Xgentligen ar detta urval av egenskaper ganska all-
l. Kotok: Foreign nationals and ninority americans. .., sid 249f.
2. A.a.: sid 251.
3. A.a.,: sid 255.

l mänt förekommande hos människor. Denna typ av stereotypisering ar
' l
meter",
~
1
, . %
l
mycket vanlig inom kiosklitteraturen och den fungerar som underbyg-
gare av fördomar och rasism. l >
I de Harnmerböcker vi studerat kan man saga att rasism och fördonar
förekommer på tre plan: direkt uttalat, i kopplingen mellan utländs-
ka namn och bovars namn, i ignoreringen av utlänningar eller mincri-
teter.
Det ska genast sagas att direkt uttalade fördomar inte ar s% vanli-
ga i de tio Hamrnerböckerna. Orsaken till detta km vara att Mike,
till skillnad fr& t.ex. agenter, rör sig inom ett ganska begränsat
omrA.de.
De mest uttalade fördomarna finner man i HM och DK. I HM förekommer
,de mest simpla och vanligast förekommande fördomarna om negrer. Det
bländvita leendet, den kolsvarta hudfärgen, den svettdry~ande kroppen
och det djurlika beteendet. "I nasla ögonblick slogs jag för livet
med två svettande negrer", "Den nattsvarte missade på en milli-
"den store svarte tjuren ( . . . ) kom nu rusande med skallen
först1', "Det var ingen id6 att s13 sönder handen på en negerskalle
s% jag använde knät i stallet". Mike drar ock& slutsatsen att "Den
2)
svarte typen var troligen kvinnomördare i Harlem" (HM, sid 62) .
Här finns alla fördomar koncentrerade p& en sida. Negrer är kolsvarta,
svettas enormt (dvs luktar illa), de är djurlika i sitt beteende.
(~~ligen nedkomna från tradkr~norm? Dock nas te man beakta
I att Spillane ser alla bovar och dessutom Mike som djur.) De ar över-
sexuella ("kvinnomördare") . Till raga p& allt far man aldrig klart
för sig vad negrerna har i handlingen att göra. Varför sl%ss de?
Den färgade bartender som förekommer i HM laser serietidningar,
nar han inte passar upp p% de vita ö~ermän~iskorna. Kan man vänta
sig något mnat - de har ju lagre intelligens än de vita (HM, sid
.<
162). Mike behandlar bartendern som ett lagre staende djur och bar-
tendern Mike med respekt: "Nej Boss" (HM, sid 172). Spillanes negrer
kan dessuton inte tala rent (alltsii ar de inga normala amerika- .
1. Några exunpel: I en Nick Carter-bok o ord i all oskuld), fram-
ställs en vietnames och kommunist som ezt lydigt redskap för
smutsiga hanteringar, som att t.ex. mörda USA's president. Viet-
namesen har ocks& andra ohederliga egenskaper: han har b1.a. be--
drivit ohkt med en av sina elever vid ett college. "Xesultatet
av och intentionsrna bakom denna skildring av vietnamesernas
skurkaktighet skiljer sig mycket lite fr&n den som Hitlers pro-
pagandaministerium hade n5r man gjorde filmer som Der ewige Jude
eller 3ud Siiss" Palniqvist:NickCart@7 ff). I Ian Flemings Leva
och låta dö Er mr Eig, Saiti-neger, 'skurk. Hans huvud liknar en
fotboll och "huden verkade svartgrå, ansiktet var uppsviil1 t". ITan
hjälper Sovjetunionen tack vare sin kriminella organisation, grundad
p& voodoo-kul ten. ( ECO : Uerat tars truk turerna hos lail Flemin;,
/forts p& näs ta sida/
S L ~
235, 259 1
l

ner): "Vasseg9 och stig in, mistah Hamah" (MY, sid 65). I ID ar oet
"ett kraftigt smutsigt och mörkhyat fruntimmer" som frhgar "Vad
vilja ni d%? N i komma val inte också frail posten?" (ID, sid 166).
Hjalten och hans vita vänner skulle aldrig kunna tänkas tala orent.
I DK ar det inte så mycket Mike själv som ar rasist. Andra personer
far st% för de egenskaperna. Mike är p% jakt efter en flicka vid
namn Greta Service. Han komer till en bartender som sett henne till-
sammans med en utlänning: Hon "körde med underexponerat (. . . ) en mörk
kille i sh. dar knasig luva. Det var ingen amerikan. Killen hade sta-
lar och bladdrade ut (. . . ) Alla dom dar yxorna ser ja likadana ut.
(,..) Du vet... halvmörk... indier eller hindu. .. eller nåt sånt.*'
(DK, sid 42f). Alla utlänningar ser likadana ut. Slutsats: de har
samma moral som denne kille ocksa. oc et är visserligen inte Mike som
star för den uttalade rasismen, men han har inga invandningar mot
den. Och den lille mannen, den amerikanske skattebetalaren, kan med
författarens goda minne ta till sig bilden av en utlänning som syss-
lar med skumma affärer .och strör pengar omkring sig.
Ett annat citat: "En sån dër Charlie Chan-typ, kort,bred, svartmus-
kig gök med stor mustasch. Bsn hystade in henne i droskan med en
jävla fart. En yxa." (DK, sid 48)
P% e tt ställe i DK smatskastas en f.d. befrielseledare och med ho-
nom tredje varldens folk överhuvud. Belar Ris har i sitt hemland
lett en befrielserorelse som förvandlat hans land "fr%n en koloni
till ett fritt land. Han hade blivit vald till sitt lands TT-dele-
gat." (DK, sid 97). Mer, Ris, "som kom ut ur dunklet efter andra
världskriget med en enorm förmögenhet bakom sigtt (DK, sid 97), vi-
sar sig naturligtvis vara en korrupt fifflare (DK, sid 126). ' )
Hur beskrivs han? Han är ttsvartmuskig, ögonen hade en slug glimt"
(DK, sid 124). "Hans ansikte var hart och aggressivt och han hytte
med pekfingret under näsan p% en av de v%raM (DE(, sid 126). Han
"lever rövaret' i ??!!i (DK, sid 124) och hotar maktbalansen (DK, sid
126). "Vajer inte för något, nar det. galler att främja hans egna
intressen. Det ar rent ut synd om de stackars idioter, som har ut-
sett honom till deras talesman." (DK, sid 124f). Tredje varldens
människor är allts% okultiverade, inte mogna för självständighet,
inte mogna att delta i FN's arbete. Mikes %sikter överensst5,nmer
2)
val med reaktionära gruppers i USA. Tredje varldens delegater ar
2. Har rör det sig oni en ren felöversat-Lning. 0rigina.lets "ladykiller"
(=kvinnotj~sare) antyder det förrnect tlöversesuellatt hos
negrer, inte det mordiska. Jfr Marshall -4nsells efterskrift.
1. Samma koppling förekonmer i Operation Che Guevara (Nick arter)
(Brolin: Po~ulSrpocket - Nick cart~r,
sid 9)
2- Förre yresiden tkaridiciatcri Basry Gold%ater brukade koppla av med
C. . . .
" 7 I .,

med om att "kubbas så stickor och strån rykeru (DEC, sid 163). Spil-
lane skulle aldrig kunna tankas analysera orsakerna till-detta kri-
giska beteende. En s%dan analys skulle ju inte vara behaglig f6r
det samhällssystem som hans hjälte Mike försvarar.
Opalitliga utlänningar har naturligtvis ocksa egendomliga sexuelle
vanor. En algerier (knarklangare!) beskrivs så här: "Han gjorde en
massa knasiga grejor med brudarna ( , . . ) Han brände dom.. . och sant
. . .bet dom." (X, sid 145). Algeriern ar diplomaten belar Ris' hand-
g3ngne man. His själv visar sig utföra djävulska lekar med kvinnor:
inne i sin diplomatvilla placerar han dem i stora burar med skaller-
*
ormar. Sedan sl%r han vad om flickan ska klara sig eller inte och
ler Itett belatet njutande leenden medan han betraktar flickans för-
' tvivlade forsök att stå så stilla att ormarna inte ska reagera. (DL,
sid 180f). Mike räddar förstas en kvinna och anser sig sedan vara
i sin fulla ratt att spränga diplomatvillan med gelar His och alla
hans medbrottslingar i luften (DI(, sid 188f). 1 >
Kommunister får också sina fiskar varma. S5 hiix ser en ut: "Höga
kindben, slavisk form p% ögonen, en grym, smal gadcikaft, buskiga?
svarta ögonbryn. It (VN, sid 175) Den här kommunisten ar naturligtvis
inte amerikan. Han är ryss (till raga p& allt liknar han en indian,
s& dar får tvii folkslag p% en gång sitta emellan!) Kommunisterna i
ID luktar illa och ser ut som ttmissbelåtna, fega sjakaler" (ID,
sid 30). En ryss, Osilov, till$alar Mike "på ett gutturalt språk"
(ID, sid 92) men får svar på hederlig engelska. "Lusiga kommunis-
ter" (ID, sid 113) talar Spillane om, liksom hm talar om "lusig
japantt (UM, sid 24).
Till r%ga p% a llt finns det "överintellektuella fruntimmer, som ha-
de fått världsansvaret p% hjärnbarken" (ID, sid 34). Det finns en
tydlig antiintellektualism inmängd i Spil-lanes beskrivning av kom-
C
munisterna. Han gillar definitivt inte "mer eller mindre knasiga
intellektuella" (DK, sid 45).
Ett annat slag av rasism finns genom att Spillane ignorerar minori-
teterna. Han tar helt enkelt inte med dem i storyn. I uppföljnin-
gen av Berelsons och Salters undersökning fann man - som vi tidiga-
re påpekat - a tt minoriteterna under sextitalet fått större utrymme
i amerikanska noveller an under fyrtitalet. Men denna utveckling
kan som helhet inte sägas galla för Spillanes Mike Hammer-böcker.
De minoriteter, som finns i GSA, lyser niistan helt med sin frhva-
ro. Detta ar märkligt med tanke på att hjalten ofta rör sig i slum-
miljöer, dit de aaerikanska minoriteterna s& cfta ar förpassade.
1 . E16rdoni.ar om ut3 Snninga~s sixi;ella (o)vanor gr al lrr.&~t f örr!corr,:cai~de
inom agent- och decicargenren. Jfr i)roiiri: a.a., sid 17.
'

. , ,
Men Spillane lever kvar i trettitalets negerfria slum.
Dock förekomer det - hör och häpna! - en bok dar Spillanes hjälte
har en negerkompis. Det galler Onda skuggor, vars amerika~ska origi-
nal kom ut 1973. Tydligen har Spillane sent om sider börjat följa
med strömmen.
d. Elike-d ----------- jure t
Vad utmarker då den Mike Hammer som gjort till sitt livs stora upp-
gift,..att bekämpa alla de avskum, utlänningar eller ej, som hotar
den lille mannens trygghet?
Man far inte veta särskilt mycket om hans utseende. Han tysks var2
stor och kraftig1) En och annan £&r han höra att han "ser ut
som en snut" (DS, sid 73)*. Han är inte särskilt vacker att se p&:
"Jag kunde ha varit en riktigt respektabel man, om man undantar an-
siktet och bucklan i kostymen, den buckla som var avsedd att fyllas
ut av ?istolen." (ull, sid 19). Hans ögor, tilldrar sig ocksa uppoiark-
samhet. (~pillane intresserar sig ju överhuvud för sina personers
ögon.) De lever särskiit intensivt i samband m~d de två viktigaste
handlingarna i Mikes liv: samlaget och striden. "Vilda, irländska,
brungröna ögon, vanvettiga ögonu (DS, sid 47)3) tycker sig Velda se.
Och en av Mikes journalistvänner iakttar hur ögonen avspeglar dennes
känslor:
Du har mördaren på kornet nu ( . . . ) Jag har sett
den dar tigerglimten i dina ögon förut. Om du hade
haft bruna eller bl& ögon som alla andra vanliga
människor, .sa skulle jag kanske inte ha sett
det, men du har tigerögon. De glianar i mörkret.
(m, sid 51) (4)
Mike kan se s8 till den grad otäck ut att hans porträtt eller spe-
gelbild skrämmer honom själv:
Och när jag såg mig s jalv, s% som hon hade sett
mig, var det som att stallas inför sn fiende. Nar
jag fick se hennes verk res te sig hhen i nacken
p% mig, och jag förstod vad Belar His hade sett,
precis som jag visste vad jsg hade sett. Vi var
spegelbilder av varandra. (DK, sid 169) (5)
1. I HM väger han 103 kilo (m, sid 26'). I Vhr sägs den förfallne Mi-
ke ha gAtt ner fr3n 95 till 75 (W, sid 24) !
2, Jfr W, sid 85
3. Jfr JH, sid 82
4. I samma bok heter det också,, lite motsägande, att Mikes ögon
"aldrig" förändras (W, sid 44).

Ovanstående citat exemplifierar den tidigare p&talade likheten mel-
I lan Mike och de onda.') (~ike kallar ju sig själv för "ondskan -
l
det godas tjänaretf, ID, sid 197.) Om hans motståndare ar att likna
I
l
vid djur, ocksa han det:
'
En hund känner alltid p3 sig när en annan hund
kommer i närheten. Den ser den andre, den känner
lukten, den hör honom... alltid sama sak. En
hund misstar sig aldrig, om han möter en annan
hund. De kan skilja i färg, storlek, ras men en
hund tar aldrig en annan hund för nagot annat an
... en hund. (DK, sid 161f)
"Jag var en ensam varg, ensam men dödlig och opalitlig som en kob-
ra." (NN, sid 138) Mike skulle förvisso aldrig likna sig själv vid
l
en padda eller groda. Hund, tiger, orm - jämförelserna tillhör cie
. '
mdra smickrande i Spillanes menageri. (~ike framställer sig natur-
ligtvis inte som sympatisk med deras hja1.p. j
Som ett akta djur har Nike djungelinstinkt:
Tystnaden ar ibland ett underligt, markligt ljud-
fenomen. Man kan uppleva den i djungeln, när man
upptäcker att det ar alliför tyst och plötsligt
vet, att det sitter en fiends i ett träd n%nstans
i narheten och bara vantar p% att f% skjuta. $'lan
kan uppleva det i trangselfyllda dar samta-
len plötsligt dör, då man stiger över tröskeln,
och man vet att fienderna är samlade, bara vantar.
(DK, sid 69) (2)
Att han ibland jämför sig med en jägare3), motsäger inte ovanst.2en-
de. Även djur kar, jaga.
Det djuriSka inslaget finns latent i många situationer och bilder:
Jag grinade Ht honom och jag kmde se min egen
spegelbild i glaset i de inramaae fotografierna,
som hängde p% vaggzn ovanför hans huvud. Det var
, inget.vackert ansikte jag såg i glasrutan, tänder
och hat och en vildhet som inte gick att beskri-
va. iVN, sid 163)
Grinet Hterkommer ofta. Mike anvander det för att sk ramma^.^) Det
finns med, stegrat, när Mike ska till att dass: "Mina tänder mas-
te ha varit blottade ända upp till tandköttet, och jag vrålade nar
jag kastade mig fram för att döda, för nzi var han min." (UM, sid
130) . 5, Nar Mike slhss visar han inge t förbarmande. (och varför
2. Jfr v& uppsats, sid 67ff.
<
2. Jfr UP!, sid 53, 130, 146; iYN, sid 124; VN, sid 4@f, 70, 177;
DS, sid 60; DK, sid 161
3. Se t.ex. NN, sid 35f, 53, 116f; W, sid 174
4. S.ex.,UM, sid 54; DX, s.id 35, 135; NN, sid 68, 108; DKo sid 49;
!F>? sid Gr", 10'7, l89> 1Y4f
5. Jfr VN, sid 1'16

-d
skulle han? Han ser ju bovania som "galna hundar" (E< sid 67).)
Mike och erotiken
Pat kritiserar Hike för att han alltid "varit svag fiir fullvuxna
kvinnor" (DH, sid 5?)?) Han har nier En rätt. %r det enda som för-
&r kasta omkull tuffe Mike ar den erotiska utstrålningen frår; de
vackra kvinnorna. Osh v2d ar det han faller för?
I de tidiga böckerna är det författarens (liksom läsarens) -ber-
3)
talt färgade önskedrömmar.
Negligén kom av henne, hon använde den som en sol-
fjäder, skylde, blottade, skylde. Hon hade en un-
derbar krogs, ljus, graddfiirgad, fast. Hon dansa-
de runt framför mig, haret virvlade runt huvudet,
jag rzste mig, nar hon n%dde höjdpunkten i sin vil-
da dans.
Hoxy kastade sig i mina armar.
- Kyss mig. . . !
Eon behövde inte be två gånger. (SII, sid 80f)
(Qillane är antagligen fört just i traditionell striptease.)
Nar Velda hissar upp sin kjol i riktning rnot låren, måste Mike be
henne sluta (NN, sid 21). Och Connie motsvarar väl den lille man-
nens hemliga dröm om en vild, eggande kvinna:
Hon tog tag i halslinningen på blusen och ryckte
till. Ett kort ursinnigt ryck. Knappar for ner p8
.golvet. Den enda ytterligare sôken hon hade under
slets itu med ett hårt rispanue ljud. Hon stod där
framför mig naken, med händerna stolt p% höfterna.
Utmanade mig. Lät mig titta s5 länge jag hade lust.
Jag var tvungen att ta ner händerna och ta ett
stadigt tag i armstödet på stolen. Min krage ha-
de helt plötsligt blivit alldeles för trång. Nå-
got kröp uppför ryggraden p% mig.
l. Jfr KM, sid 17
2. Jfr TN, sid 37, 105, 142, dar Pat kommer med ytterligare kritik.
3. I artikeln Mike, min kompis (lixpressen 4/4 1972) beriittar Sture
Hegerfors vad Spillane betydde för honom som Il-12-åring. Spillane
"lät oss på direkten konfronteras med en dittills förborgad,
wstisk vuicenviirld: nattklubbarna, spelhhlcrna, horhusen.
Vi kände oss trygga i Mikes sällskap. Han var en okom~licerzd,
reko kille, latt att identifiera sig med. (. . .) Neturligtvis
svarade han mot ett primitivt pubertetsbehov. Han stod p& vår
sida gentemot de vuxna, föraldrarna och lärarna, som förbjöu
oss att Insa honom. (. . .) Aven i fraga om sex hade Spilianeböckerna
mycket att ge det tidiga 50-talets snfikillar - karleksscenerna
var intensivare an i Pin Up och Oo~ktzil.~' Dessa mrknnismsr
liar säkert gällt för en hel del vuxne läsare ocksk,
Spillane har öppnat en förborgad värld, i fiem avseenden, för
dem.
- 1)

Hon höll tänderna hårt sammanbitna. Ögonen var
f l maande el dar.
- Ta mig, sa hon.
Och man ar ju för fasen Inte mer än människa.
(UH, sid 45)
Samma kvinna gör senare ett s% vhldsamt utspel att Mike - tappar
rösten! (UM, sid 129) Hm "höll på att g& p& rygg" (SH, sid 23)
inför en kvinnas utnanande blickar, och en annan. skönhet far honom
att kanna sig som om "någon klippt till en i mellangärdet" (NN,
sid 80). Hans "hormoner" rör på sig (DK, sid 35).
(~ike ar faktiskt s5 stark att han ofta - under våldsam kraftsan-
ling - +kas skjuta kvin~an åt sidan och avstå från njutningen.'))
Ofta upplever han mer eller mindre obehagliga ilningar uppför ~ygg-
raden; i Junos fall är det dock fraga om ett förebud om att hon Lir
mördare och dessutom en forkladd man. 2
Han har svalzt att tala direkta phinnelser om Charlotte som han dö-
dat i slutet av m. Han upplever en häftig musik inne i sig s jalv
när han tvingas tanka.p% henne (UH, sid 74), han kancer "skott i
magen" (PX, sid 140) och det gör ont i honom (DH, sid 102).
Men nar Mike val kommer i sang med någon, hur går det då? Det far
läsaren inte veta mycket om. Lik en av konventionerna bunden film-
skapare tonar Spillane ner belysningen och nöjer sig med antydnin-
gar. S% har l&ter det nar han är som utförligast: 3)
Vi fann var plats i tid och rum, vi var förlorade
människor som inte behövde s'kynda p% eller vara
försiktiga och som kunde njuta av det sensuella
obehaget av en kall lädersoffa mot naket skinn,
som kunde finna glädje att höra det svaga fra-
sandet av kläder eller av det lilla ljudet av en
bristande söm; vi var tv% som hade haft aptit men
inte kunnat matta den p& lång tid, men vi lat an-
d& inte stormen dra oss mrd, vi prövade oss fram,
försiktigt och njutningslystet , tills f lodv84en
ryckte oss med och ingenting längre kunde hindra
OSS.
Vi vsr gourmeter, våra kroppar var tillfredsstall-
da, men v&ra hjärnor visste att detta blott var
en gång av de mhnga, som skulle koma. (W, sid 96f)
Vattnet - samma bild som finns närvarande i beskrivningarna av
kvinnornas hhsvall - blir till en bild för den oemotståndliga
lusten. I ovanst%ende citat ar det "flodv%gen". En annan g&ng
upslever Mike ett dån i öronen när hah älskar ( ~ 4 , sid. 171)
1. HN, sid 113f; UM, sid 129; DS, sid 87 m.m.
2. UM, sid 57, 59, 74, 145; CH, sid 52, 56
3- Jfr SH, sid 105; 33, sid 103, 172; :DI(, sid 105, (169); 13,
sid 125.

f. Elden och erotikens v5ld
- - - - - -- - - - - - - - - - - - - - - - - -
Erotiken har ett phfallande valdsinslag. Mike överfalls av d- m mer
an villiga kvinnorna. Han står ofta handfallen och hjälplös. (vi
har redan tidigare pgpekat att det sa gott som alltid ar kvinnorna
som tar initiativet.)
Detta vgldsinslag f%r en stilistisk motsvarighet: Spill-ane framstal-
ler alltid kvinnorna och deras kroppsdelar som hungrigt aggressiva
vilddjur.
Han tar ock& elden till hjiilp för att beskriva detta förhgllande.
, . Ur ögonen, inom kroppen, mellan kropp och kropp uppst%r varme, elekt-
ricitet, eld och explosion. Eldens dubbeltydighet kommer fram i bild-
.spraket. Eld som varme, eld som vulkanutbrott. Och alla glidningar-
"Nar man upplever en san situation med en kvinna ar det svårt att
föra &got samtal, man ar enbart medveten om värnen, som strålar ut
från henne, m m u~plever de korta ögonblick då hud niöter hud" (W,
sid 154). Här ar spraket fortfarande stillsamt, men det pyr i bil-
derna ocn har och var flammar det upp. "Jag provsmakade elden och
skönheten hos henne" (DS, sid 6), "jag kdnde att det skulle bli en
eldsvåda som jag inte hade möjligheter att klara om den fick flarnma
upp" (m, sid 42). "Den briinnande kontakten mellan naken hud var nas-
tan mer an vad jag kunde klara." (DS, sid 158). "Ogonen var flamman-
de eldar" (m, sid 45). Spilla~e gör egendomliga sammanställningar
av ttstatytl och "eld"')- två bilder som tycks motsvara tv8 helt oli-
ka sidor av kvinnans vasen stalls samman:
En staty med mörka blixtrande ögon och bröst som
skvallrade om den lidelse som dolde sig inom hen-
ne. En staty s% lockande att max bara ville dra
. den till sig och omslutas av samma inre eld som
strAlade ut frh henne. (UM; sid 129)
Mike ser "den flata magen som bara väntade på den magiska beröringen
för att luntar skulle tandas" (SH, sid 10jf). Veldas kropp "glödde
av eget ljus" (DS, sid 188). Lauras ögon ar "fyllda av en oförstsen-
de glöd" (W, sid 96). Alice later "bl åslampeögonen svepa upp och
nerför" Mikes kropp (SH, sid 23) och hon ar "som en levande svetsl&-
ga, het och vild" (SH, sid 104). 3ulcie "exploderade i en vild kas-
kad av nästan obegriplig njutning" (DK, sid 105) - har finns Bven
vattnet med i bilden. Cleos mun ar "en sjudande liten nlkan" som
vill suga Mike ner i lavan (BK, sid 49). Och hur tror like det ska
g& sedan han och Velda gift sig'? - '%sen km världen explodera För
1. Jfr vår uppsats, sid iCi.
.,
'

oss i m il joner bitar" (BS, sid 9).
Nar Mike möter sådana krafter är det inte underligt att han reagerar
som han gör: Han "kände hur den gamla valkän6a flamman sköt upp inom
mig" (DK, sid 21 ) .
Är detta schabloner? Utan tvekan ar den demoniskt attraktiva, eldsög-
da kvinnan en stereotyp. Nen hos Spillane förekommer eldsbilderna
så ofta och ibland med sådan intensitet att man inte kan förbigå dem.
De pekar p& e tt tydligt valdsinslag i hans beskrivning av sexualite-
ten.
Detta finns aven gestaltat utan eldens niirvaro. Mike framställs of-
ta som nastan sadistiskt haxdhant i sina omfamningar av sköna kvin-
nor. ') Beskrivningen av den nakna kammunistkvinna, som Mike ske till
att piska med ett läderskarp till'straff för hennes svekfullhet, är
viillustig: "Jag betraktade henne, s% oskyddad och sa. vacker, med han-
derna mot väggen bakom sig till stöd, bredbent, beredd att ta emot
slaget, fliiintände, radd. En underbar kvinna, =en ett djävulens verk-
tyg." (ID, sid 147) Mi.ke behöver dock aldrig ta till hardhandskarca-
en okänd person skjuter och &rar den vackra kvinnan. (ID, sid 147f).
I DK hittar Mike en till döds piskad kvir~a och upplever en nastan
nekrofil förtjusning + "Hon lag p% rygg, naken, med undantag för n%g-
ra trasiga rester av en ärggrön negligé, som var knuten med skärp
runt midjan. De fylliga brösten stretade uppat i en underlig, stel
motståndsvilja, de lgnga, smidiga benen hade vridits till av dods-
plagerna." Darefter övergar Spillane till att beskriva piskranderna
och det stelnade blodet i negligén (DK, sid 7f).
Men tillbaka till elden! Elden är n%got som förekoamer inte bara mei-
lan man och kvinna. Det 'kommer "dödliga flammor" (UM, sid 186) och
en "lång ilsken tunga av eld" (NN, sid 11) ur revolvern. Och nar Ni-
ke har sprängt en hel diplomatvilla full med förbrytare i luften,
l%ter det S& här: "En halvmil längre bort blommade en eldfackla upp
i natten, den sköt uppåt mot natthimlen med djävulsk kraft, nadde
sin utlösning och tynade bort" (DK, . sid 189). %r det en tiilialiig-
het att Översättarens språk kor~mit att anspela på sexuell utlös-
ning? Mike tänder också eld p% e tt hus för kommunister: "Det var
som helvetets brand, den renade och lät endast de goda människorna
2 1
leva vidare." (ID, sid 188).
Det ar eluen som hiirjar unga Sues paviljong:
1. Warsha och Charlotte blir, liksom p2 satt och vis Alice, avslö-
jade som onda. (SII, sic! 105; HM, sj-d 72f, ll3f; 1)H, sid 109).
Dock inte Velda (lI.3, sia 6).
Tanken F& Charlotte kan f% ?Eke att reagera med indirekt vgld.
Haas hiinder darrar våldsamt och fingrarna stelnar "till klor"
(uP1, sid 74).

Det brann inne i huoet och Sue var dar inne. Skiv-
spelaren stod p& och nar jag tittade in genom
fönstret, såg jag hur hor, utförde en vanvettig
dans med en av de stora teddybjörnar, som hennes
mor hade haft. Hon vägrade att komma ut, ville
inte svara när jag ropade ... ingenting. Jag ...
antagligen började jag skrika. (DS, sid 114f)
Det ar inte Mike som talar men kopplingen av eld och vaasinne för1
Spillanes del ar ändå fullt möjlig att göra. Den vansinniga dansen
har egentligen ingen som helst funktion i handlingen. Spillane har
valt dm som krydda. Men kryddan ar inte godtyckligt - om an omed-
vetet - vald.
*
Elden har gjort den vazkra men falska Lily Cavers' kropp till "ett
~as&?sfullt hoplappat trastacke av olikfärgade, skrumpna skinnbitar"
(NN, sid 195). Hon skrattar högt och gallt. Mike först& att hon ar
"vailsinnig" (NN, sid i95); läsaren koppiar samman vansinne och eld. l 1
N&gra ghger figurerar elderi i Mikes drömmar. "Jag såg mynningsel-
dar i natten och mar, som föll." (ID, sid 158). En annan gång drön-
mer han, svht plågad av smärtor efter maffians tortyr, s& har:
"Men det finns ingenting att fly undan. Man har elden omkring sig,
flammorna dansar allt närmare, slickar sig upp mot skinnet, stic-
ker.'' (NN, sid 165)
"Elden började under fotsulorna, den spred sig upp utefter benen
och naade så småningom huvudet" (VI, sid 192) - det ar bilden för
Mikes smarts, hat och upphetsning nar han letar efter förbrytaren
Clyde hemma hos den ännu större förbrytaren Jwio.
%Iden är farlig, destruktiv, den vill rycka Mike med sig och förta-
ra honom i sina lagor. l ed' monoman envishet aterkommer Spillane till
i
bilden. Den uttrycker något av det osofistikerade i 3pillanes böcker:
elementära, okontrollerbara krafter som verkar. Niinniskan ar
ett h,jalplöst, utsatt offer.
ilet finns en skräck inmängd i elds-bilderna. Kanske för att g& för-
lorad i känslornas brasa, kanske for att försvinna i väldiga kraf-
ters spel.
Elden finns i den farliga erotiska utstrålningen fran kvinnorna,
i den farliga bindningen med dem som ofta vksar sig vara de cndaste
, av onda eller ett kommande offer för förbrytarna. Elden i dera ögon j
och kroppar föregriper den eld, Mikes eller n%gon annans, som ska
forgöra dem.
2. Hos Jehovas Vittnen finns föreställningen om ''Jehovas f3rintande
eld'' (Verdens religioner, sid 189) i samband med slutstriden.
1. I NIJ blir Lily skjuten bakifr&n, av Fat (NN, sid 195). Ori,E;,ngdgt
ar mycket r%tt: "I thurnbed the lighter and in the moment of time
before the sures3 blossons in vild cry of terror she was a muss
of flarnet.. .)" (Cit. efter Hvidt-Nielsen: Magtstrukturer i krigsog
e_fts_r$ri ?~7.~r.j rjpmc: TT? A si 4 CI I 1
I
1

Elden ar ett uttryck för människans rovdjurskaraktur, Tör det alle-
städes närvarande v%ldet människor emellan.
Den opersonliga driften
g* ===-----===============
Det finns en sarskild sprgklig konstrauktion, som kommer val till pass
nar spillane vill uttrycka hvlr frestande kvinnan ar. Det ar uttryck
i stil med "alltför mycket" och "mer *":
-
Nederkanten på negligén svepte förbi mitt ansikte.
Det var högre an nggon nederkant p% n%gon negligé
med en naken kvinna innanför hade ratt att svepa
upp. (SH, sid 80)
.'?elda ar "alldeles för mycket kvinna" (DK, sid 11) för att kladexa
ska kunna dölja henne, Michael Fridays lappar kommer "alldeles för
naratt .(m, sid 99). Kontakten hud-mot-hud är "nästan mer an vad ;ag
kunde klara" (DS, sid 158). Earshas lappar ar "varmare an deborde ha
vari t" (DH, sid 103). Laura ar "mer &tr&värd än vad nagon kvinnz har
ratt att varatt (VN, sid 118).
Kan man inte dra en parallell med den scen dar Cleo beskriver sig
sjaiv som en kvinna som "har sett alltför mycketi och "har gjort
alltför mycket, på alltför kort tid" (D, sid 168)?') Verkar det in-
te som om Spillanr ville saga så har: världen, den omgivacde verklig-
heten, ar alltför myckst för människorna? En latent fientlighet mot
yttervärlden, en vilja att skylla ifr%n sig, att inte ta ansvar för
det som händer. P& det erotiska planet skyller ~pillane/~ike p3 kvin-
nan. Det ar hennes fel att det går som det går. Mike kan inte hjal-
pa att det uppstar åtrå, kyssar och samlag.
Därifran torde det inte vara & l hgt till tt franstalla sjalva
driften som &got som ingen människa - alltså i grund och botten in-
te en$ kvinnan! - kan ta ansvar för. Driften blir något opersonligt,
en tredje kraft som ar oavhängig av de bada parterna.
Tendensen finns, har och där:
Det tycktes komma långsamt, ungefär som sölmen nar
man ar riktigt trött. Den kom l&-&samt, rörelsen
som förde tvii människor fram mot varandra. Först
långsamt, sedan allt snabbare, och plötsligt hade
hon slagit armarna runt halsen p% mig, mina händer
pressade sig in i hennes rygg och mina fingrar lek-
te med nennes l%nga har. Jag tittade ner p& munnen,
som inte bara var fuktig längre, och hon sade:
- Mike... Mike!
l. Jfr varo uppsats, sid 127.

,
Jag smakade p% den rivande lagtan inom henne,
tills hungern blev så stor att jag inte vagade längre,
och slapste henne. (NN, sid 112)
Mike och Laura: "vi fylldes bagge tv& av det skakande trycket av
nya och plötsliga känslosvall. Mina handpr hade fatt egen vilja.'!
(l,%, sid 96). Och nar de bada ar tillsammans:
Bär fanns ett hem, en k.rinna och v3r gemensamme
%trå,. en pockande kvävande passion, som brann i
oss bagge. (W, sid 144)
Ett. annat exempel:
Hon tog min hand, lade den p% det varma, siden-
mjuka Hret och släppte inte, förrän hon var sä-
ker p& a tt jag inte skulle kunna ta bort den.
Och lgngsamt började min hand att röra sig, lik-
som av egen drift. (DS, sid 181f)
Hen sexualdriften finns ju hos alla människor? Varför fasta uppmärk-
samheten vid att Spillane betraktar den som en oemotstandlig kraft?
Det finns ett skal: den p%fallande likheten mellan Spillanes syn p5
sexualiteten och hans syn p& brottets och ondskans karaktär.') B&oa
ter sig som en sorts besatthet, som bryter igenom alla normala för-
diimningar.
h. De --- .psykofysiologiska ............................... förnimmelserna
"Jag kände hur en kall rysning jagade uppför ryggez." (W, sid 23).
Inte sällan tar sig ?likes känslor direkt fysiologiska uttryck. get
ar inte bara den erotiska stimulansen som - i och för sig naturligt,
men i Mikes fall groteskt uppförstorat - leder till kroppsliga symp-
tom. Hat, smarta, vanmakt - allt får en kroppslig sida hos f4ike. Ake
Lundqvist noterur att hatet "alltid tar sig lika starka som s$ereo-
typt 'beskrivna fysiologiska uttryck. $2)
Nar Mike inför &synen av en mystisk disktrasa börjar lagga ihop tv&
och tv&, fungerar det hela så här:
Inne i skallen p% mig plingade srng klockor, men
snart ökade styrkan i klangen och de lät som ho-
tande larmklockor. En muskei i nacken började ryc-
ka, snärta i takt med klockklangen. (SH, sid 36)
Det händer att det smakar surt eller mket eller p& nggot annat satt
illa i Mikes mm.') Han kannek ilningar utefter ryggraden.4) En van-
1. Jfr var up~sats, sid 59f.
2. ~ k Lundqvist: e
Förl.orarens pro test, Jury 1974: 1-4, sid 80
3. SH: sid 48; UH, sid 74; DH, sid 33
4. UJ], sid 74, 148; DE, sid 8, 52; 3K, sid 752

sinnesmusik spelar inne i hans huvud: "Kitt hjärta bCrCjzde Sanka i
takt med den vanvettiga musiken'inne i huvudet på mig, en musik som
enba.rt spelades av gälla flöjter och dunkande pukor. Vilda disharno-
niska ackord, som ilade genom hela min kropp, tills händerna darra&."
2)
(DR, sid 117f)'). I ID är den vilda musiken nAgot av ett ledmotiv ,
liksom de kalla rysningarna m.m. Gr det i T!l!) Mike upplever hamar-
slag i maggopen (TD?, sid 80), svecia i bröstet (W, sid 81 ), muskler
som knyter sig (VIT, sid 84). Och hat: "varenda stor och liten muskel
i min kropp vibrerade i en otyglad inordlusta" (YN, ,sid 94).
Har kommer ocksa vattnet in i bildspraket:
.%
Jag k&de hur den började nere i fötterna, en kall,
,brännande vag, som långsamt pressade sig uppför
kroppen och som i sitt kölvatten lämnade en svag,
pirrande känsla av ursinne sch fruktan och tom-
het. Den dånade mot mina trumhinnor, den torkade
ut munnen mig: tills orden fick raspa sig ut.
själva, tills de fick trilla ut som främmande fö-
rem81 ur halsen p& mig. (NN, sid 38)
Hatets fiodvåg har, rent bildspråkligt, likheter med erotikens fiod-
vag. Vattnet, vågen står för det oemotstbiliga, för drunkning. Mi-
ke drömmer också vid ett tillfiille en mardröm om drunkning (BH, sid
65) - annars brukar mardrömmarna handla om eld. Att vattnet inte ar
utan sammanhang med elaen förstår man av ett uttryck som "kall, hran-
nande vag".
Överliuvud understryker de psykof~rsiologiska beskrimingsrna det kro-ps-
liga, det fysiskt-djuriska. De beskriver ingei lyckotillstånd utan
snarare oförltisthet, hat och våld. Ofta maktlöshet, ibland skuld.
Det indirekta v&ldet i förnimmelserna föregriper det vald som ska
komna, blir till en ställföreträdande handling.
Regnet och solen fungerar stämningsskapande likt penseln som fornar
och suddar ut konturer p3. den tavla som målas upp. De fungurar indi- . l
rekt som förmedlare av roller och varden genom att anta olika ckep- I
nader. De kan markera tempoväxlingar i handlingen. I
Regnet och mörkret ar utan tvekan Mike Hammers ratta element. De gr%
i
och svarta färgerna hänger intimt samman med den hotfulla skymings- i
I
viirld dar faran, ensa-mheten och smutsen I&rar sig över staden New
Y ork:
1. Jfr 'V!-, sid 74, 148f
2. ID, sid 8f, 104, 136: 152
3. TU, .sid 78, 107, 137f, 161
!
i

Hegnet ( . . . ) s1 og armarna runt mig och höl.1 mig
tätt tryckt intill sig. Jag blev en del axr den
svarta natten, en del av fukten, en del av livet,
av I judet i staden. (I~N, sid 146)
Hegnet korrespofiderar med den ensamhet som tycks omge hjälten.
"Just under en regnig kväll känner man sig ar-onymt avskild fran
alla andra miljoner människor." (W, sid 125)') Mike förjagar de
panikkänslor som hänger samman med ensamheten genom att utnämm
sig till "kungen på de tomma gatorna. De andra som kurade ihop sig
i portgängar och prhg och stirrade på mig var de mindervardaga, be
som flydde regnet i en droskbil var de fega." (W, sid 12bf) Förbin-
delselankarna rfiellan skräck, radsla och övermänniskoidezl tecknas
med omgdveten, brutal uppriktighet.
Hegnet kan fungera rogivande, det kan lam~a sig för filosofe.r.ande
(m, sid 70). Vanligare är dock förbindelsen ned v%ld, "ett sant
där typiskt, hårt New York-regn, som alltid tycks föra med sig brak."
(DS, sid 113). Hotfullheten frammanas nar regnet Klöser pa fönster-
rutorna son en ilsken 'katt (DH, sid S), och an mer nä.r klösandet ut-
förs av "stora svarta pantrar" (DH, sid 178). I böckernas slutske-
de11 stegras oftast iniensit eten i regnandet. Vädergudarna kan gap-
skratta Itåt de värnlösa krypens löjliga försök att skydda sig!' (DK,
sid 172). Begnet börjar piska ner p& allt och alla samtidigt som
vkldet gAr mot sin befriande kulmen. 2)
Smutsen., mörkret och regnet kan suggereras fram i förening med den
tjutande vinden.') A andra sidan fiir viitan en renande effekt nar den
duschar hjälten i sin svala renhet.4) "Bet vill likson hjiilpa till
att skölja bort minnena." (W, sid 180)
Kvinnorna kan förmå regnet att prassla som mössf5tter (DK, sid 106)
och utrusta sig med mjuka, blöta klor (DS, sid 117).
Den gråtonade fuktigheten viker för solen endest i smband rried möten
med undersköna kvirnliga varelser. I sådana ögonblick karl solen - el-
den som varme - bli till
en jättestor, glödande bofl, som log ner mot jor-
den, som svepte allt i ett försonande skimn,er, som
fick en att tro att allt var som det skulle, att
det inte fanns iiagra problem, nar allting var så
förbannat fel. (NN, sid 97)
l. Jfr sid 45; Tigerns hiimnd, sid 31
2. IO!! sid 183; TN, sid 193; Tigerns liiimnd, sid 182. Jfr ocksg dis
kussionen om vattnet inom brildssr2ket.
3. Tigerns hamd, sid 129f, 140
4. NN, sid 154, 180

Solen symboliserar har skönheten och erotiken. l) Ueri ger ner i san-
ma ögonblick, som kvinnans ondska avslöjas och kvinnan straffas mcd
döden (W, sid 187). Men den kan ocksa g& upp nar ett fall har lösts
och staden befriats frh en del av sin smits (DK, sid 189).
Soleils makt ar jämfört med regnets mycket liten. Samtidigt har de
ljusa stamningslagena ett mycket smalt utrymme i bGcker soa domine-
ras av ond'ska, falskhet och svek. Nar regr,e t tränger innanför kragen
jag~r den ensamme hanmaren bäst.
Mike och hans personer talar mycket varandra. Det ar normalt för böc-
ker av deckartyp, dar nHgon form av problemlösning st%r i förgrunden.
En hand1 ingskomponent som "informa tionsutbj-te" faller, liksom delvis
"efterforskning", hel t och halle t inom dialogers ram. 2:
Dialogen uttrycker mötet mellan T'Iike och hans vänner eller fiender.
Kot slutet av böckerra ar dialogen snarsre an monolog, där l\like h&ller
sitt förintande slutanförande. 3 >
Genom dialogen f%r S?illane ett tillfälle att spegla Mike genom t .ex.
hans motstlindare.
- Och vad gör du, Mike?
De stirrade p5 mig alla fyra.
- Jagar, svarade jag.
- Storvilt?
- Nej, folk, sade jag och flinade åt Billy Mist.
Hans näsborrar tycktes vibrera som löv i korsdrag.
- Intressant, sade han.
- Man ska inte klaga, svarade jag. Det blir s% sm%ningom
verklig sport.
Hans mun pressades sanman och ett otäckt leende
började dra upp mungiporna.
- Som i natt, tili exempel, fortsatte jag. I natt
fick jag tv& till. Har du jagat n&n gång? (NN, sid 116)
Mike ar inte precis någon svag och vacklande person och i dialogens
duell får han tillfälle att demonstrera sin sanna styrka. 4
Tillsammans med Pat, Velda m.fl. utvecklar Mike sina teorier och
uttrycker sin beslutsamhet att fullföl ja sitt arbete. 5' Sköns kvin-
nor möter han med ett uppbad av all sin manschauvinism:
- Du ar till och med bättre än jag trodde, sa hon.
Du ar en man m23 verkliga djungelinstinkter. Det
l . DI3, sid 8'4 g W, sid 56, 162
2. Jfr v&r uppsats, sid a6
3. t.ex. UM, sid ly7fj NN, sid 193; DH, sid lyoff; TN, sid 195f
4. SH, sid 6 ; UM, sid 102ff
5. $H, sld 154; ]-D, sia 128ff; &N, sid 37
l
I
I
1

mAste vara som du säger, inte sant? MBste bli nar du vili.
Jag sliingde i mg en drink.
- inte före, svarade jsg.
- Det ar ockss en sak, som jag tycker om hos dig, Mike.
- Det gör jag ocksa, svarade jag. Det har klarat mig fran
en massa trassel. (UN, sid 146) (l)
Skurkar bemöter MiKe med hat, hot och förakt. Wndigheterna får sig
en dos trots och självkänsla:
Jag visste inte om att jag stod och flinade, för-
rän &kl agaren f Agade:
- Vad är det som ar s5 skojigt'? Jag kan inte se
något roligt i det har.
- Nej, antagliger; inte.
. (. ..)
- Vad är det som ar s% skojigt, Hanier? Hur skulle
du tycka om...?
Jag vande bort ansiktet och spottade.
- Din andedräkt luktar illa. Flytta p& dig. (UH, sid 132f) (2)
C
Kort sagt: dialogen innebär en enda lang självhävdelse fr&n Mikes
I sida, er1 manbarhetsrit. i)et finns 'inte en rad som inte Spillane ut-
nyttjar till att l%ta Mike tala om vem Mike är.
I Kompositionellt fungerar det hela olika. Dialogen i informationsut-
l
l
bytet innebar en trygg vilo- och kraft~~lingspunkt i handlingen.
Dialogen i sauLband med mötena med kvinrar, åklagare och skurkar ver-
kar stannings f örhö jande och s tamningsckapande.
I dialogen marks det tydligt att det egentligen bara existerar - en
person i Mike Hammer-böckerna, nämligen Mike själv. De övriga har
inget självständigt liv, ar endast till för att spegla Mike. Xike
Hammer-böckerna framstår som en aggressiv, s jalvhavdande demons tra-
tion fran Spillanes sida via hans sprakrör, Mike.
Spillanes människosyn
k* -- -------------------
.....................
Vi har konstaterat hur ofta Spillane liknar människan, nc?.nnen scm
kvinnan, vid djur. Vi har sett hur liknelsen har en slappt rasistisk
tendens. Ken det finns ocksk en bestämd mänciskosyn inmängd i det
hela. Det frgnstötande djuret med det franstötande beteendet är män-
niskan sådan hon egentligen ar (enligt ~pillane). S;dzn hon ar, av-
klädd alla det sociala livets masker. Mike, de opolerade srniiskurkar-
na och de nakna kvinnliga vilddjuren represen terar vald och bruns t
och därmed ondskans och sexualitetens besatthet. Allt annat tycks
i stort sett vhra försttillning.
SQdan har människar, alltid varit, verkar Spillane ocksa vilja saga.
i. o fr NP?, sid 142
2. Jfr Dii, sid TUff

Hans människor ar urvarelser. 3e ar tidlösa, statiska och represez-
terar ingen utveckling.
Overklassens man och kvinnor skiljer sig i grund och botten irte
fran underklassens. Mike katt avslöja dem - och han gör det brutalt.
Hans brutalitet innebär en sorts ärlighe t, en klassmassigt betingad
ar1 ighe t.
Människan i Spillanes böcker är e tt med sitt beteende. dn avslöjad
förbrytare, i det längsta framställd som sympatisk, blir plötsligt
hatisk och f&nstötanGe. (spillam har möjligen slgngt ut nagra led-
triidar i form av rysningar utefter Mikes ryggrad .) Ingen komplicerad
dubbelhet &r möjlig för Spillane. Ingen övertygad kommunist eller
gangster skulle på nkgot satt, kunna tänkas vädja till läsarens sym-
pati. tt undantag är möjligen Laura på sid 189 i VN.) Allt kläs
ay til-l sina grundlaggande bestkndsdelar, till det djupast liggande
"
llmänskliga" (las: djuriska) beteendet - hat och brunst, Mike klar.
av överklasskvinnorna till hungriga könsvarelser. Hari klar av de ver-
serade överk1assmanniskorr;l. till nakna förbrytare-bastarder. (~aral-
lelliteten är slaende, ibland förenad i en och samma person. )
M&nga av Spillanes personer beskrivs som gamla, fastan de ar unga.
Deras erfarenheter har försatt dem i ett tillsthd där de antingen
ar medvetna om eller avspeglar det som Spillzne ser som det tidlösa
och statiska i mänsklighetens nistoria. Pat, har "sett det mesta har
i livet" och hans ögon ger en "en känsla av att se historien, både
som den var, som den hade varit. . . och skulle bli .l1 (m, sid 9).
Några FBI-poliser ar "unga karlar med gamla mäns ögon" (-W, sid 23).
Cleo beskriver sig själv som "gammal-ung" , eftersom hon har "set t
alltför mycket (. . .) gjort alltför mycket, p& alltför kort tid .l1
(DK, sid 168). Lily harMvarit med alltför lange och sett alltför
mycket" (NN, sid 66f). Förbrytaren Marv Kania ar döende av skottska-
dor men försöker trots detta skjuta Nike och Velda: han "var en ung
människa, men just nu var han gammal som döden själv" (DS, sid 321).
I en SFillane-bok, som inte handlar,om M;ke #srner, förekomer en
Art Keefer med "skarp, gröna ögon, som sa att de hade sett världen,
värderat den och slängt den At helvete." (utan fbrbarrwnde, sid 61).
Världen och historien ax alltför mycket - människan kan inte förand-
ras eller föraiidra sig själv. l) .
Mikes uppgift ar att försöka stalla till ratta, orena förhallandena
till det de var n&gon gång i nfigon förfluten tid. I smatt lyckas
han kterf öra prostituerade, kvirinliga hus tyranner och kvinnor som
försöker leva s jiilvstandiga liv till "oräningen". Pien förbrytarv2irl-
l. Vi har i ~ t narrnare e undersökt, .rm det finns lik~afide citat f&
Mikes egen del. Det vore inte ctiinkSart.
jfr ocksá sid 121.

den rår kn inte på. Den mffste @n bekämpa genom att dSua.
?/like står f ör en mycke t pessimis tisk människosyn. Uid ett till falle
säger hm sig vara "misantrop" (DH, sid 6). Han ar, som de flesta
deckarna inom den hårdkokts trhditionen, bitter för att hm inte
lyckas slita upp det onda med rötterna. Och han tycks inte hoppas
p& en ljus framtid. Medusa fortsätter att leva.
1. Sgillanes - -------------- ------------ stil
Spillane skriver för det mesta en typiskt "hårdkokt" litteratur -
"en lättflytande enkel asfaltprosa och en korthugget, slagkraftig
dialog. Han berättade i medryckande jag-form. Handlingen var snabb,
inga döda punkter. Spärrningen var envis och intrigen aldrig onödigt
komplicerad. " Haris h idén" pekar här på nHgra egenskaper hos Spilla-
nes forfattarskap som bidragit till Spillanes framgång: lat tlas the-
ten ocn spanningen. En amerikansk kritiker har skrivit: "Spillane
kan faktiskt nar han s& vill vara en skicklig författare, i basta
fall ar hans prosa mager och muskulös." 2)
Kingsley Amis tillhör också den som betraktar Spi.llane som en skick-
lig hantverkare:
Det finns overhuvudtaget inte mangz. förf at tare
som kan mata sig med dpillane nar det gäller att
skickligt framlägga vasentliga fakta utan avbrott
i handlingen - att helt enkelt veta vad som ska
uteliimnäs. Intrycket av att berat telsen faktiskt
trillar ut ur Hanmers mungipa med en hastighet
av tvahundra ord i minuten är ett bevis p% verk-
lig yrkeskompetens. (3)
Torsten Jungstedt pgpekar Spillanes "förmäga till visuell klarhet",
vilken han sätter i scimband med Spillanes bakgrul~d som forfattare
till serietidningsmanus: "I den* ritade handlingens värld, i prat-
bubblornas rike, fordras det ett extra natt av klarhet, av ordning
och reda.114) rike Lundqvist menar att Ssllane "med ggngse estetiska .
m%tt miitt, utan tvivel är en usel författare. Hans stil är torftig
och full av klyschor. #l5) Han menar dock att Spillanc kan beskriva
sjaskiga miljöer med "autentisk Askadlighet", medan orden tryter in-
för mera fashionabla bostäder osv. 6
1. Sidén: Faret Spillane - Eammer . . . GP 14/72 1369.
2. Jungstedt: Apillnne - lit teraturens nickedocka.. . AH 2/9 1974.
3. his: Mina deckarfavoriter, sid 80
4. Jungstedt: a.a.
5. Lund~vist: Mickey Spil.lane: förlorarens protest. D8 13/4 1974 a
6. Luidqvisl;: i'örlortirens protest. jury 19:4:1-4, sid 83.

Vi för v& del menar att Spillane - nar han ar som bast - förmar be-
ratta spärinande och samtidigt va-ra klar och tydlig. Han ar -,5fallaride
liittliist.'' Att innehlllet sedan drar ner helhetcintiyckst ar en an-
nan sak, 2 )
Berättar Spillane alltid med tvahundra ord i minuten? Nej, inte all-
tid. Det finns tillfallen n& han dröjer vid Ivlikes upplevelser och
känslor. intensiteten i beskrivningen av den sexuella retningen ar
ett exempel, alla de fysiologiska kansl~syrnptomen ar andra. Sa har
skildras det fruktansvärda överfallet i början av NM:
1
13an tanker inte vid sadana tillfallen. Man försö-
ker först bara komma ih&g, försöker samla upp frag-
'ment av iakttagelser, son &n leda till nagon slut-
sats, /försöker/ fg allt sorterat och ordnat p2
dess ratta plats och försöker sen fatta eller beg-
ripa eller se början eller slutet av vad soiii egent-
ligen har hänt. Ffen man begriper ingenting, det en-
da man känner ar hatet och vanvettet, som Kryper
upp inom en och son växer till en s8dm kraft att
den till och med sveper smärtorna at sidan. Man
vill gora riago?, man vill döda, men rean kan ingen-
ting. (NN, sid 12)
VAld, hjälplöshet, smärta och hat. Den a karaktiiren hos styc-
ket skiljer det från Saillanes vanliga prosa. De enskilda orden tir
inte heller sadana man skulle viinta sig att finna hos en fran, h&rd-
kokt författare. "Hatet", "vanvettet" - Dashiell Harnmetts San Spade
skulle knappast ta sadana ord i sin mun. De tycks snarare härröra
fr& en tragiskt romantisk hjälte som håller sig för bröstet och
reciterar: "Man vill göra &got, mar. vill döda, men man kan ingen-
ting. "
I överfallet understryks hjalplöshetskiinslan av mörkret, av de og~ip-
bara konturer som handlar. PS, något satt är själva överfallssitua-
tionen typisk f ör hela grund.stamningen i Spillanes produktion, sar-
skilt den tidiga. Ogripbara, opåverkbara krafters vald verkar. Och
som svar p& detta Mikes motvald, hans kamp för att dra de mörka kraf-
terna in i ljuset. För attkonkretisera och individualisera det ogrip-
bart konturlösa.
Umberto Eco hzr vid ett tillfälle jämfört SDillane och Fleming. B22a
kild drar i sina böcker v&ldsam död. Den sistnämnde genom &terhållsam-
~ ~
l. Vi har räknat at läsbarhetsindex för nagra Spillaneböcker och dayvid
följt den metod som beskri.vs i ~jörnsson:' L&sbc!ihe-i, sid 84-87,
?j-96. V i kom fram till: NN=25. \;N-26, DK=28, SN=27? vilket, irino'b5.r
att Spillanes Döcker skulle vara i ungdomsboksklass. Detta gglier
allts& -- formen, inte innehallet!
2. Amis betraktar heihe terna som "erbarmliga" (~-ni~: a.a. , sid 80).
C)vann%rni.ide amerikanske kritiker (bit. hos ~un~stedt) ; Spi1 lan2
"ruinerar al l ting gecorn sina s tandiga O-~e~drlf'ter san gö- att
lasarna börjar fnit;sa."
r.--.-+,.

het, barouks'ill, kihslok~llt kvardröjande i bilden som &.dan. Fle-
mings stil skiljer sig radikalt fr%n SDillanes "okultiverade blås-
viider'''). Spillanes död ar aldrig elegant. Den är naken, v5ldsant
%skväder och mer eller mindre ohöljd sadism. Son ike Luadqvist pb-
pekar: "Spillanes jargong ar grov och arbetar med kraftiga stilme-
del. Dar finns ingenting av sofistikerad elegans eller subtil ir0r.i. 12)
De strider son utkämpas mellm Mike och hans motstandare präglas
av en serietidningsmassig tydlighet:
Jag snärtade till honom med bredsidan av pisto-
len ratt över kirdbenet. Han tappde batongen och
for ratt in i den store mannen, men.han hann bara
med ett par steg, innan jag lat pistolen falla ö-
ver skallen p% honom. Hat ten tog emot den varsta
smällen, men han gick i alla fdll ner för full
rakning. Den store försökte f& honom ur vägen.
Han var s5 forbannad, a:t han kom störtande mot
mig med huvudet föret Jag siktade i lugn cch ro,
sidsteppade och slog till. Han fortsatte av far-
ten rhtt in i vaggen och sjönk sedan med ett bubb-
lande ner p% golvet. (DH, sid 46)
Allt &r i allmänhet förbluffande snabbt över. Sallan utdragna stri-
der.') Mike visar ingen misskund med sina fiender och Spillane före-
visar utan censur hur Mike bryter sönder benen p% sina mo%st%ndzre,
sparkar sönder tänder och könsargan, skjuter dem i benet osv. "Yen
sadism Mike Iiammer utövar och tien njutning den bereder honom ar
oskså läsarens sadism och njutning; att förneka det ar h,yckleri",
skriver gke ~und~vist.~) Han skriver dock också: "De sadistiska in-
slagen i dessa slagsmål ar påfallande - men också, det skall tillag-
gas, den seriemagasinsliknande overklighetspr2igel som gör att de fzk-
tiskt aldrig blir skirskilt otaika. "5) Lundqvists bada kommentarer &r
gjorda vid olika tillfallen, vilket förklarar deras rnotsägelsefull-
het. Vi själva tror att det seriemagasinsliknande, mekaniska i slags-
J
malen bidrar till att halla läsaren p% avstsnd frb det grymma och
otäcka men att läsaren ända rycks med av den sadistiska i~jutninger:
och segervissheten i det totala hatet hos Mike.
För Spillane visar ingen som helst distans till Mikes r&a karn2glad-
je. Han l&ter Mike tortera försvarslösa motsthdare utian att knysta.
3'. Jfr DB, sid 143
1. ho: Berättarstrukturerna hos Ian Fleming, sid 257
2. Lundqvist: Förlore.rens protest, sid 83
3. Ibland blir Mike dock tFI1EBngatagen (SI:, sid 106ff; NN, sid Ir;8l'f;
DH, sid 13b-146) eller blir inedvetsl~s ("4, sid 130f; MN, sid Ilff;
m, sid 80f). För det rriesta segrar nar1 dock - SH, :;ld fOt3f; UH,
sid. S3fg W, sid ??if; DK, sid ?GRf asv.
4. Lundqvist: a.a., sid 76

H4n klipper av erctiska axtydningar på ett tarnligen tidigt s tadiuni
ock: 1Citer inte lasaren veta vad son händer nellsnlakaneii. Mer, slags-
mg1 och misshandel föranleder ingen censur. Soillane drar sig inte
för att låta MiKe spika fast (en kristen anspelning) en skadad kom-
munist i golvet och kommentera det hela: "Synd att han inte var vid
medvetande. l' (m, sid 180).
SH, en av de tidigaste böckerna, rymmer en av de allra mest motbju-
dande scener som Översättaren slappt förbi sin censur:
l
Han slöt ögonen ocn skakade p& huvudet. All rignt,
så h&ll tyst! Gör det javligare för dig. Det kan
bli skoj! Jag stack in naglarna under häftan, som
hull bandaget, och ryckte bort det. Han skrek igen.
I
i I .
6tt lhngt, halvöppet, blödande såsr löpte frhn mangipan
högt upp på kinden. Det fick honom att se ut
som en grinande clown. Jag kunde se stygnen.
b*.>
Smärtorna från det sfora saret kom musklerna i tians
ansikte att rycka, helt utan kuntroll.
(*-->
Jag gav honom en ny small, ock ett av stygnen sliippte.
Han skrek igen, ett kort gällt skrik, fyllt av
olidlig smarta.
- Vem ar Eallory?
- PS hedersord. .. vet inte. ..
En ny small, nästa stygn släppte. Han svimdr.
(SH, sid i66f)

Spillane vädjar p& ett direkt och sjálvutlainnande sätt till en nangd
viktiga fördomar och sjiilvmotsiigande grumliga livsfilosofier, son
frodas i hjärtat av var civilisation. Han rycker om man så vill av
den dess civiliserade mask och framställer med "befriande" klarhet
dess valdsrnattade iivsvillkor. Detta vaid manifesteras minst lika
pgtagl.igt i hjaltens psyke som i de faktiska yttre våldshandlingarna.
Förvisso ar Spillane ett typiskt massmarknadsfenomen, en del av "det
populära kretsloppet". Han har wnnats av ma.sskuiturens produktions-
och distributionsformer, av dess billiga priser. Han har kunnat ut-
&tja serieformen. Be rasistiska dragon i hans Raraktgrstecknirigar,
sbnen på bro tt och f örbrytare, den nedl2tande manschauvinisnen gen-
t'emot'kvinnor - allt ar typisk& för den i svart och vitt resoneran-
de massmarknadslitteraturen. Fixeringen vid det dramatiska och v&ld-
samma hos Spillme, liksom hos andra, har eii parallell i rapporte-
ringen om bro tt på tidningarnas nyhetssidor.
Men man blir inte världens mest popu.lara författare genom att rada
upp fördomar och aggression i bok efter bok. Homanernas ideologiska
innehall skulle helier inte i s ig racka sarskilt långt som försalj-
ningsargument. Xyckeln till Spillwes framgång måste ligga i att haï;
kombinerar massmarknadslitteraturens sedvanliga karakteristika ned
nggot fSr honom alldeles unikt. Han måste effektivt samarisrrälta be-
rättarstrukturer (up~byggnaden i motsatspar, schematiska haridlings-
komponenter) och stilistiska medel med mannisko- ocli samhällssynen.
Att tillfredsställande utreda denna helhet ar vi icgalunda mäktiga.
Vi tror oss dock om att kunna ge antydningar härom.
Spillane ar en unik företeelse, ett varumärke med en alldeles egen
profil p& den litterära marknaden. Ingen av Spillanes imitatörer -
vilka snabbt dök upp i kölvattnet av hans enorma publikfram&ngar -
har lyckats Sterskapa den förtätade atmosfären från Mike Hamners
varld. Spilianes berattartekniska skicklighet existerar sa~tidigt
med all stereotypisering - e tt bland många notsagelsefvlla drag hos
honom. Han haller oftast ett rasande tempo i handlingen: scenerier
och personer byts stiindigt. Han fördelar ursinnigt vald, haftig kar-
lek och rekapitulerande avsnitt (vilop~nkter) i lagom doser. Han ut-
trycker sig i klara bilder. På et* sätt speglar han en alliigenom
brutalt otr,v.r;g viirr*ld. Men samtidigt arbetar han mad en i grimden
trygg korn2osi Lien* Vid narnare paserrrde marker man h rr handlingeïi
h.---.

.
successivt rör sig mot slutet, som oa detta vore en maget. I siut-
scenen förintas huvudskurken, Ondskans redskap. P% vägen dit forciu-
lerar Mike teorier, som sakta men sakert f%r allt större stadga. l!an
förvandlar allt okänt och skrämnande till nggot igenk&nligt, röjer
större och större motstarldare ur vägen. LBr~gsm~t
- men cernotst%ndligt -
klzttrar han uppför brottslighetens hierarki, uppför den sociala rang-
skalan. Det är tryggt för läsaren! Inte mindre tryggt är det att ?Ii-
ke tillbringar hela 75 $ av romantiden i vänners siillskap. Det balan-
serar det oroande vgldet.
Spillanes romaner ger läsaren ett "ärligt" intryck. Nitt i allt fan-
tasteri skymtar en uppriktig och mycket påtaglig förtvivlan över
Ondskans - denna allt och intet omfattande formel - terror. Nhgon-
I
stkns, säger vi oss, ar detta självupplevt. Som skildring av ett psy-
l
kiskt tillstand har romanerna nggot allmängiltigt att förmedia, en
l
realistisk &dra. Romanerna gestaltar ett kollektivt psyke, ett sin-
nestillstånd som i sina grunddrag ar den hjälplösa förtryckta män-
niskans i det senkapitalistiska samhället. Det är den manniska som
inte kan formulera sin förbittring, som i sin vanmakt tar avsthd
från allt vad politik heter. Den människan ar offer för ett samhälls-
system som inte bryr sig on att dra in henne i politiken, offer för
franvaron av ett alternativ: en seriös och övertygande opposition
mot det best%ende samhällssystemet.
Ingen läsare behöver sväva i tvivelsm%l om att Mike Hammers fiktions-
varld direkt anspelar p& verklighetens. Mike har ett budskap att
framföra om denna varld och en mission att uppfylla som ombud för
en odefinierad social publik. '
Läsaren serveras en underkGillning som befriar honom från egen tanke-
verksamhet p& samma gång som den indirekt vädjar till hans förråd
av oreflekterade reaktionära samhiills5sikter. Läsaren demaskeras har
i ett obevakat ögonblick. Han accepterar och applåderar livligt före-
teelser som han annars kanske - Atrninstone delvis - tar avstand fr&,
darför att det ar fraga om underhallning. Och i underhållningens au-
tonoma värld känner han befrielsen fran den dagliga verklighetens
lagar och normer. Där upphävs det samhälleliga jaget, dar privatise-
ras och förvrängs alla samhiilliga relationer.
Sjiilva intensiteten i alla berattarskeenden - i de blixtrande ursin-
niga slagsni&len, de erotiska scenerna och aven de ofta känsloladda-
de samtalen - verkar befriande p3 läsaren. Han höjer sig med hjälp
av den iiter över vardagens kompromissi'yllda och många &nger förned-
C
--L.

ande l.ivsvillkor. Har möter en man som icför omvärlden vågar, ja
t.0.m. suverant basunerar ut, sina innersta kikzslor, aggressioner
och tankar. En människa som kan g$ vid sidan on lagen och polisen.
Obekymrat trampar han p% andra människor, han attraherar vid första
ögonkastet alla vackra kvinnor. Kort sagt: han är Frihetens represen-
tant i den förtryckte läsarens hjärta. Egentligen bestgr Mike Ham-
mer-böckerna av en enda inariniska: Mike Hammer, som Spilla?e själv
enligt egen utsago identifierar sig med. Alla andra personer ar
till för att spegla I4ike - som kontrast eller son kopia. Den litte-
rära jag-formen lämpar sig utmärkt för att ocks% läsaren ska iden-
tifiera sig med Mike och uppleva böckernas oerhörd2 sjalvhiivdelse
som sin egen.
. Spillane har lyckats gestalta en social och politisk protest inom
ramen.för den hårdkokta thrill-er-deckarens genre. Hos honom finns
dock - trots bundenheten vid genren - intet av t.ex. Dashiell Ham-
metts eller Raymond Chandlers radikala samhällskritik, Spillane är
den aggressive smaborgaren, som tillhandahåller ett trygghetsalter-
nativ, som kan vinna genklmg hos den "poliUiskt fattige" läsaren.
Alternativet heter - "den gamla goda tiden".
,Den småborgerliga ideologin representerar i vårt senkapitalistiska
samhälle en förvriden form av uppror, just en vanmaktens och den yo-
litiska fattigdomens protest. Den menar sig vara opolitisk, den skyr
politiken och vänder sig i sin tanketorka till det redan bekanta,
den bit av historien som passerats.
Hädslan och den smygmde skräcken inför en allher obeg~iplig sam-
hällsutveckling både bejakas och förbyts i sin motsats i romanuärl-
den. Skräcken be jakas, när Mike själv drabbas av den. Än viktigare,
skräcken är den grundstämning i förhallande till vilken all rcman-
handling formuleras. Motsatsen inträffar nar i vardagen mystiskt
oatkomliga kollektiv - maffian, kommunisterna osv - bryts ner till
gripbara individer. Ondskan dras fram i ].juset, personifieras: va-
relser av kött och blod som kan både förödmjukas och besegras.
Mike Ha~nmers positiva filosofi ar inte resultatet av ett intellek-
I tuellt arbete. Den sitter i ryggnargeii, förskansad bakom knytnävar-
nas och pistolens dlagkraft. Han reducerar världen till metaluvsiska
(inte sällan närmast religiösa) storheter, slutna motsatsbegrepp,
som inför läsaren uppför spelpartier efter i stort sett givna möns-
, . ter och med förutbestamd utg&.ng. T detta statiska mönster, som i
sig erbjuder lasaren nggot av den trygghet vi tidigare berört, blir

den srnaborgerliga ideologins antlintellekt~xlisa det cement som "Ja-
der samman byggstenarna till en trovärdig helhet;. Det ar en helhet
soin värjer sig för onvärlden, som sluter sig inom sitt eget skal.
Kos läsaren dröjer kvar en aning om att Spillane haft nagot att sa-.
ga, att han formulerat ei-i "sanning" om dagens värld som nan kan i-
dentifiera sig med. Utifrän den "sanningen" ar valdet logiskt nöd-
viindigt för Mikes mission. Nar Mike bejakar valdet gör han det hel-
hjärtat. Ban iäter det genomsyra tillvaron. Hela hans tanke- ock fö-
reställningsvärld inrekteras av viildet. In i minsta detalj, i snart
sagt varje bild, triinger strömien av aggressimer med cbönhörlig kon-
sekvens. De psykofysiologiska förnimmelserna [i Mtkes maggrop, utef-
ter hans ryggrad osv), haftigheten i erotikens geshltning, eld- och
, vattensymboliken samverkar härtill.
Om Mike inte finge använda sig av viildet skulle han (och :.asaren)
prisges &t de dolda krafter han bekämpar. Vinnaren skulle bli en
förlorare. För själva oviljan eller oförmagan att med intellektuel-
la medel ta stallning till det sarnhëlleliga Onda lämnar inga andra
alternativ än total, underkast2lue eller oartikulerat
uppror.
Fr&gan har. ställts varför en s5 arrieriiiansk företeelse som Mihkey
Spillane blivit minst lika pop~lar i Sverige som i USA. Om vi far
tro förlagsreklamen pg cmslaget till den andra utggvan av NN var bokens
upplaga då (1960) uppe i över 300,000 exemplar. Stämmer den uppgiften
var Spillane mahanda ännu populärare i Sverige an i USA. I >
(vi sager ';varlf eftersom Spillaneutgivningen synes ha minskat under
de senaste hen; vi menar ocksh att "luften har gått ur" hans författarskap
efter höjd.punkterna i intensitet under 50- och 60-talen.) 2)
Vari ligger d& det amerikanska i hans böcker? Vad ar det som inte
kan uppfattas även av svecska läsare? Miljön är förvisso amerikansk
liksm maffian och der! hysteriska fixeringen vid Individens Frihek.
1. 300,000 kan i alla händelser inte gärna vara svensk normalupplaga
för en Spillaneroman. Enligt andra uppgifter (se sid 3) hade 1/73
hans totala produktion s&lts i c:a 2,300,900 exemplar. Eppl-ageuppgifter
är nar det galler massmarknadslitteraturen tyvärr alltia
otilif3rlitliga, eftersom förlagen av konkurrenssk5l inte lamnar
ut &dana data.
Ake Lun6qvist formlerar den slaende elegant2 tesen, att Spillmes
succé speglar ett sanSialleligt ÖvergCingsckede. Spill.ane livnär sis
p5 den klyfta som öppnas mellan ett döende rists sa in hal le med puritanska
underklassideal och ctt spirande överflödssar~halle i rnasskonsumtioneris
teckeri. Hans avtagande po?ul crritut - och orr,vant James
Bond-gestaltens uppdykande son massmarknadens nya fixstjiirnz -
skulle i logikens förlar,gping Sero p& at"i,onaurritiunssa~hZllets
v$rderifit.ar hunnit genonsyra sämhiillet, (~undqvist: Spiila~es no.-
/f ort s/

Y~litikerko~ruptionen och kommiinistskracken ;?r heller inte i samma
utsträckning aktuella i svenskt samhiillsliv.
Men rör vi oss inte här med grad- snarare an artskillnader? Den anie-
rikanska miljön ar i viss m8n "tvättad" i den svenska översättningen.
Maffian kan utan större sviisigheter associera till den svenska Orga-
niserade Brottsligheten. Individens Frihet ar en aktuell fraga ocksa
har, De nationella saregenheterna till trots, verkar samma koncentra-
tions- och byrakratiseringstendenser i politik och sadialle i Sverige
som i USA. De anonyma tätorteca och jättearbetsplatserna, det upp-
drivna arbetstempot, folkomflyttningarca, avfolkningen av lmdsbyg-
den, utslagningen av dem som inte olikar - a llt har samverkat till
att slå sönder gamla kultur- och solidaritetsmönster och splittra
manni skorna.
~olitikerkorru~tion kan vid bshov omvandlas och göras gripbart som
pampvälde, byrskrati. Kommunistskräcken var i 1958-ta1.e ts Sverige av
inte föraktligt omf5fig. och lurar säkert latent sedan dess (och innan
ocks% för den delen) i breda lager.
Varför skulle inte en svensk liisare kunna solidarisera sig c;ed en
Mike Hammers Ensamma kamp i de skramande storstiiderna mot de valcr-
ganiserade motståndarna, gôngsters eller kommunister? Kanske har
Spillane verkat som en Bernard Nordh i storstadsmiljö!?
Vi tror5nte att en svensk publik stal.1~ inför nagra speciells sv%-
righeter nar den försöker relatera lasningen till sina epa erfaren-
heter. Spillanes budskap ar tillräckligt vagt och metafysiskt för
att kunna uppfattas av svenskar likaviil som amerikaner. Det Godas
kamp mot det Onda, grundstämningen i böckerna, schematiseringen, kan-
ner inga naoionella gränser. De metafysisk-religiösa grunddragert i
Spillanes författarskap har säkert vunnit gecklang, sekulariseringen
till trots. Spillane vädjar till ett grundskikt under medvetandeni-
vh, ett förr&d av myter som måste va.ra gemensamt i alla utvecklade
kapitalistiska sarnihallen och som är 'e tt slags koll.ektivt omedvetet
svar p8 denna samhällsutveckling.
Det har ofta och med indipation hävdats att Ssillanes böcker skul-
le vara farlig litteratur, att de skulle uppamma v&ldstendenser hos
liisarna. En del förstGsig~åare ar t.oim. villiga att g% så lang% scm
raiiska träsk.. . 17/4 19'74). Lindqvist tycks em,-Ilertid föruu-
satta att Spillanes författar ska^ urder alla &r sedan Spillanes
debut $'ör)3l:,vit ~rör&ndyat till sin karsktar. 98 der, punkter, karl
vi inte vara överens med hoxmm (jft sid. SAf, 38f).

till förbud för att utplana denna sarnhiillsfara,
N&gra definitiva stbdpunkter kanner vi oss inte mogna att li.gga
frarn i den debatten. Våldets inverkan 25. läsarna torde dock knap-
past vara s& entydig som vissa hEgröstade moralister vill f8 oss
att tro.
Vi rör oss har med hypoteser scm forskarna p8 crnråd~t tycks vars
djupt oense om. Edgar Morin för fram det för en Irkmaa rimliga an-
tagandet, att romanvaldet samtidigt bgde stimulerar till och fun-
gerar som avledningskanal för verklighetens vhld. ' ) En sorts kathar-
siseffekt uppstar när romanernas aggressioner'renar och, Atminstone
tillfälligt, befriar läsaren fr%n de cindertryckta känslor i den rikt-
ningen han bär med sig från vardagen. I faöljen hearnavid kan lasa-
ren i full trygghet "tvätta av sig" lusten att slå, sina eiaktoritara
överor.dnade på käften, raderaut ett falskt leende och med ett bru-
talt rytande hävda sin rätt och mänskliga vardighet. I si måtto skul-
le man ur d.et bestgendes synvinkel paradoxalt, nog ki*nna hävda sam-
hällsnyttan av att läsa Spillane. Den förtryckte får ett medel som
hjälper honom att stii ut med sin situation genom att själv i fanta-
sins form axla förtryckarens mantel.
Homanv&ldet rymmer emellertid fler aspekter än s%. Man kan inte
bortse fran dess funktion som besvärjelse av döden. Skräcken inför
döden reduceras har av den standiga närheten till och den aterkom-
mande konfrontationen med den. Döden s& att säga avdram;;tiseras ge-
nom sin "vardaglighet" i romanerna. Våldet lindrar ett existentiellt
problem men ger i samm4 andetag näring åt och glorifierar motsvaran-
de tendenser i verklighetens värld. Avstfindet mellan de tv% världar-
na kan krympa samman. Att g% ut och upprepa nhgon av Nike Harnrners
bravader behöver efter en tillrackligt lång tillvänjningsprocess
inte te sig s& fantasibetona; som det i förstone kan verka.2) Under-.
hällningsv&ldet har i denna mening säkert en viss avtrubbande effekt,
men hur stor den effekten ar förefall-er hart nar omojligt att upp-
skatta. Hur ska man analytiskt kunna sarskilja den v&ldsframkalla.n-
de effekten av att läsa FIickey Spillane det mycket mer svararlade
v&ld som alstras av arbetslivets och sarnh~llsstmkturens nuvarmde
människofientliga utformning?
Man bekämpar inte företeeiser som Mjck~y Spillene genom förbud. Ban
i. Jfr Korin: Tidens anda, sid 119f.
2. L%t oss för enkelhetens skull larma frcigan om vad s m utgör till-
racklig% lang tid i samsnhanget darhcin.
'

har tusentals - visserligen inta lika skickl~gz - ersattare. At
förbjuda hela den typ av våldsbemiingd tinderhallningslitteratur som
han så framggngsrikt representerar vore en ur yttrandefrihetsrätts-
lip; synpunkt farlig väg att beträda. i3n sadan %tgard förutsätter cn
utbyggd censurapparat, och har censurens svärd en ghg utdelat ett
hugg ar steget kortare till nasta hugg. Ar det månne s& ologiskt
att tänka sig den politiska vänstern so13 nasta maltavla? Ar inte
dess samhällskritiska och ibland revolutionära anbitioner ett hot
mot "samhallsfriden"? Ejuder inte den stupida kålsupallfilosufin ett
slag p% den vznstra och ett slag på den högra kinden? Man kan vara
förvissad om att den sortens argumentation dyker upp om ett förbud
mot underhållningsv&ldet aktualiseras, man kan vzra saker på att
starka krafter verkar i den riktningen.
as ta. sat tet att bekämpa Spillane maste vara att diskutera innehål-
C
let i hans böcker och bekämpa de grundläggande orsakerna till att
en fil-osofi av Spillanes slag kan möta ett sadant fantastiskt geas-,
var. Spiilane skapar inga fördomar som inte redan finns, han bef as-
ter dem och det ar i sig farligt nog. Men ett förbud andrar inte $
de grundläggande problemen. Det ar liktydigt ned att sopa den under
mattan. Bättre vore t.ex. att läsa cch skiirsk&da Spillane i skclcrna,
genom biblioteken och p% ungdoms&rdarr?a. Inte låta honom komma en-
sam, okommenterad - utan konfrontera honom med andra verklighrtsbesk-

MZCKXY ---- - SPILLPJE SEDD T43D A.Mk:F,IK!O?L;K4 &ON'.
. - -. - - - . .. - - -- . - - - - .- - -. -. . -- - - -. - - - - - - - - - - -. - - - .- - - -- - -
Efterskrift -- av Marshall Ansell.
Till en början kan man konstatera att Mickey Spillanes värld
kännetecknas av en avsiktligen 'odefinic2rad klasstruktur, en Irompo-
nent i mvtbildningen om "möjligheternas landtt o Osakerhe ten om
gränserna för expansionen blir inbyggd i storstäderna, och en myt
fÖrl&gs i motsättningar och motsägelser. Priset för en ökad social
rörlighet blir en konstant spänning, alienation tolkas som frihet.
Johrr F. Kennedys "New Frontier" bekräftar landets (städernas) ut-
tömmande ur e;upansionssynpunkt, men eftersom rörlighet iframlings-
skap) och spänning motsa ag el se^) kvarstas mBste ma.n expandera
1
pdare, antingen ut i rymden eller mot vidgade gränser i Sydosthsien.
l -
Bland konsekvenserna av en sadan värld marks frgnvaron av kollektiv
identitet. Allt sönderdelas i prestationer. Xan skapar sig själv,
den,borgerliga identiteten finns i "sjiilenIt - t.0.m. sprak, kön,
arbete blir m5ttstocK harpa. Enlig* undersökningar skyller arbetare
i USA sig själva för sitt niisslyckände, dvs. sin stiillning som
arbetssiiljare. De ser ner p& kattre utbildade kamrater ned farakt -
de senare ses som särskilt misslyckade, eftersom de trots vissa
möjligheter hamnar 9% arbetssaljarnas niva. Notsagelseri- %terspeglas
i 1920- och 1930-talens medlidandesfilosofi - arbetarna iir svaga,
det ar synd om dem. Samtidigt inskrznker byrAkratiseringstendenserna
den individuella friheten (den gamla västernmytologin), därigenom
repres,enterande en hamande, "Social", kollektiv kraf t.
Under Spillanes uppväxttid, 1920- och 1930-talen, kunde äldre
traditioner fortleva som reflexer av den, trots cykliska variatiocer,
lineära ekonomiska och individuella utvecklingen. Mm hade trots
mer eller mindre regelbundna politiska och ekonomiska svängningar
fortfarande kontinuerliga och lineära i&er om expansion ech för-
bättringar - oftast i form av finare och "säkrare" varor och service
av sanima typ som alla, utom de absolut fattigaste (vilka som alltid
i sadana samanhang blir osynliga, f ördarvade), utny-tt jade. Under
siidana oms-täridiglleter fanils et t visst klassmedvetande kvar, liksom
ett wcket utpraglat etniskt medvetande. Cen etniska faktorn utnytt-
jades for att kontrollera klassolidariteten - man kunde tycka sämre
om etniska fiender $n om de mindre piitagliga ekorLoriiska eller
politiska utsugarna, kanske tillhcrande ens egen gru-p. Alla levde
p% ett särskilt, mer eller mindre bestant, satt och knccie röra sig
uppht och ~ied&t i kt2nda &nor.

- -;l
'., .
l
Undcr perioden efter zndra världskriget har emellertid siidaca tra-
d-itioner försvumit. Msn kan nu satsa p& individuella expansioner
i ohdlighet fbky' s the limit") utan fastställda konsumtionsmöne ter
och utan vedertagna m%ttstockar eller begripliga svängningar. Alla
i jaget grimdade hämningar försvinner - allt blir rnöjligt. Oerhörda
dernograf iska rörel ser o ch f örgreningar, vidimderliga prylar1 utgör
tecken pi brytningen med en lineär och förståelig utveckling.
Byrakratiseringen koqlas till nya miljöer, nya varor - inte bättre
och battre produkter av samna typ, men nya. De som traditionell8
bott i hyreslagenheter i innerstaden flyttar till förorternas villa-
omraden, handlar diskmaskiner och fryssk%p.
MAhanda knackte depressiorien tilltron till utvecklingens koatinuitet.
Andra världskriget bekräftade bara för de &temandande status-
prylqnas ihålighet, fina kläders och lägenheters flyktignet och
otrygghet. Man började förlita sig p& land, villor och privat kon-
sumtion på bekostnzd av de kvarlevor av kollektivitet som dittills
funnits i storstiiderna ... Så småningom alienerades man t.0.m. frk
varorna sjiilva. Ens identitet kox att bestå i förmagan att kensu-
mera uta? att över huvud taget behöva betrakta prylarna. iden-
tifierade sig i själva processen, och bilarna, villorna etc. var
bara smärtsamma psminnelser om ens egen kroppslighet. En ny spiin-
ning, ett oundvikligt missnöje maste spira.
1950-talet som sag början till 3enm omvandligsprocess, kanneteckaas
inom litteraturen av ett genombrott för vissa äldre etniska grupper,
i synnerhet för judarna. Man pratar om en "judisk renässans", sam-
tidigt som de traditionell t ledande grupperna, sasom WASPS (white
anglo-saxon protestants) blir mycket mindre synliga. De senares
ledande stallning inom finans och "society" bevaras dock.
Sgillanes syn på New Yorks etniska sammansättning Kr redan urider
1950-talet oerhört anakronistisk. En mycket sariDa.re bild kan taex.
hämtas u= Isaac Rosenfelds vid den tiden nycket omdiskuterade
artikel i Comenta~ on? judiska ungdomars kulturella och sociala .
anpassning och hur den förknippas med en ~Stagllg byr&kratisering,
Ungdomarna komer fr& ghetton men läser vid de förntinsta och mest
exklusiva universiteten. Sanitidigt flyttar i otroliga mängder
stadens irivgnare till förorterna för att ersattas av nya grupper,
puertoricaner och fsttiga svarta fran sydstaterna. Enbart i Chicago
kan rr.m räkna r?ed en omflyttning under WcfSO-talet p3 mellan en och
tv2 miljoner ~ä~xiskor.
Ittickey Spill alle .firar massmarknaciskul turens begravning. Ean längtar
tillbaka till en inte längre aktuzll azerikarisk myt, hm star inför

hotet fr%n en "middle-browl'-litteratur (dvs. en 7i tteratur an-
passad f ör en nedelkla~s~~~blik), Hm svavar aellan l €390-talet s
tiocentsromaner (dime novels), som riktade sig till dem som nu
helt och h%llet flyttat ti.11 fsrorterna, och en litteratur av .typ
Harold Robbins, J.G. Couzens o'.dyl., samt slutligen en var16 som
nu Sara ar tillgänglig för de föraktade och bortglömda, svarta och
puertoricanerm flans läsare förstar situationen, sympatiserar aed
honom, lkgtar med honom tillbaka, men samtidigt anpassar de sig,
satsar på den nya varld, so^ Spillme i 1950-tal sböckrrna öppet
föraktar. Vad som sker med Spillane under 1960-talet ar att han
själv viker unaan för samma utvecklingstendenser. Han har besegrzts,
han har förverkligat det som tidigare var föraktligt. P% sama sätt
yom för alla andra har det skett halvt medvetet, halvt omedvetet.
$an finns nu i syinbolisk inening i er. förort, insnärjd som alla
andra i en repressiv avsublimering. Ban Kr inte liingre nagon puri-
tan av sekelskiftestyp.
Maffian hade, särskilt för storstadsinvånarna, varit välkänd lhgt
iman undersökningarna av dess verksamhet började på 1950-talet.
Den tidigare nämnda senatsundersökningen tedue sig skrattretande
för de flesta stadsbor, son betraktade den som en slags charad -
de stora namnen förblev on~bara.' ) Den lille mannen i storstedon
beskattades förvisso avl'syndikatet" men samtidigt ock& av staden
och poliskgren. För hans ögon stod en fullständig värld av ondska
med poliserna oskiljbara fran maffian - kanske var maffian t.0.m.
trevligare; etniskt mindre intolerant, eller å.tminstone bunden av
begripliga inre regler. Mm kan antct att 3~illanes syr! på polisen
er etniskt betonad och smtidigt en hyllning till ett i grunden
konaervativt ideal, attraktivt för landsbygdsbor och etniska s%&-
borgare i a ll sin overklighet. Det intressantaste ar att individen
befinner sig i centrum för makten just son han försvinner in i en
varld av organisationer - osynliga och ondskefulla därför att de
ar organi saf ioner, koll.ektiva enheter. Organisationen fruktar h jal-
ten (individen), hans oberoende. Samtidigt trader individen in i
organisationen och definieras dar inne. Hjälten söker privat hämnd
under utbrott av vrede och anti-intellokt.ualism.
Spillanes stad iir New'lork, i nästan alla a.voeenden en synnerligen
sarprag~czd amerikansk storstad med en bcgrihsad tung industriell
1. Senat sundersSknix~en cmiims p2 sid. 46, 53.

sektor och traditionella etniska grup)eringai inom den latta indu-
strin och servicesektorn. Med undantag för nagra mer eller mindre
självständiga och äldre industriella förstader best& staden huvud-
sakligen av ar bets in ten si.^ lätt industri, administrativa (sta.tlip)
inrättningar och en rikt.förgrenad servicesektor. Man kan val för-
st5 Spillanes okänslighet inför arbetare, eftersom dessa förblir
förhållanfievis osynliga, ivled begrgnsade svarta församlingar som
billig arbetskraftsreserv, med ett etniskt sarnhalle son; gör svarta
och färgade osynliga, traditionella vita grupper ('irländare, itali-
enare, judar) organiserade och mer och mer anpassade - fackligt
F.' anslutna statsanställda, politiker, smAföretagare, restaurangägare -,
L.. ' har man en värld dar mycket snabb konsumtion av service och inueck-
F-q .
.-S anställda
'lade förhandlingar blir avsevärt mer p%fallande än industriarbetare.
I New York finns de radikal are fackföreningarna 31 and ko~munal-
ch lärare, medan hamnarbetarna ar ganska konservativa.
Under 1950-tulet anlände som redan nämnts bokstavligen miljoner
nya invandrare till staden - svarta, puertoricaner, latinamerikaner
och asiater. Samtidigt flyttade den tidigare stadsbefolkningen -
Spillanes "egetf1 folk - till förorterna, skaffade sig mer borgerliga
yrken och "anpassade" seder. Spillme beskriver kort sagt en stor-
stad p% vag att försvinna.
Spillanes längtan tillbaka 5r del-vis att se som ett motstgnd not
stora, redan skönjbara, förändringar och del.vis ett försök att
aterskapa en gyllene tid med fastare tillhörighet och absolut indi-
viduell frihet. Han först%r att ett förborgerligande och en an-
passning ar önskvärda ting. Ha.n attraheras av ett flottare förorts-
liv, samtidigt som han ar stolt över en frihet och ett deltegande
son ar p8 viig att försvinsa och som slutligen inte bestkr av annat
an själva längtan. Spillan5 slutar under 1964-talet, mjuk och
stilig, i en 'föraktlig" förort utan att riktigt begripa att han
över huvud taget har rört sig. lians längtan och minnen är av sadant
slsg att de nödvändigtvis slutar i glömska och minnesförlust -
han ändras inte -, fantasier eller angassnifig,
Storstadsm~iskor visar i Amerika en gaska pervers lokalpatrio-
tisk stolthet över sin stads henskheter. Delvis ar detta att se
som en motreaktion p% landsbygdens up~fattning om staden (se t.ex.
den florerande skadegliidjen nyligen zed anledning av staden P3e~
Yorks finansiella krisläge) och delvis SOE ett försvar för den
etniska Slandning och religiösa brokighet som för la~ldet i övrigt
franstar som främmande - man 5r tuffast, man har sett mest.

i
\. .. f
det
Spillanes böcker kii~metecknas av en pubertetsrnässig homosex.ualitet
(en s .k. l'locker room hnm~sexualitp'~). De~~es kvinnosyn karl kri~p?ast
separeras från de rsdancle förhiillandena mellan mbnen. Mike Hamner
stalls ständigt inför ett val mollan manliga kamrater och kvinnan,
som alstrar hans intresse. Han avstar frk henne och utövar häri-
genom en viss, nödvandig och hälsosam balans och spärr. Kvinnan
ar svagare och helt enkelt mderlagsen p.g,a. sitt kön - darför
mgste hjalten själv värna om hennes basta. Motsättningen mellan
vikmer och kvinnor utmynnar i kvinnans ondskefullhet. Endast en
kvinna som Velda, godkänd av "gängettf, som har ancaimat mannens satt,
kan i längden accepteras och samtidigt förbli god. Genom ett för
mesta betrakta kvinnor som köttbitar och samtidigt väcka deras
'intresse har man försvarat sig själv cch förnekat dem. Deras svag-
het är ett beroende, meiian mannen blir ensam, hänvisad till sitt
-. l eget kön. Erotisk overksamhet ar manlig, och mannen som utnyttjar
l
kvinriornas intresse - beroende ar slutligen homosexuell - som t.ex.
IiP.1 Kines i R.1. >1zn når slutligen fram till motsägelsen: kvirino-
tjusaren (hallicken) är homosexuell medan motgiftet däremot, avh2ll-
samhet (sexuell. overksamhet) samt gängbildningen .ocksA ar homo-
sexuellt fkirgat. 1 en sadan varld, utan en mhsklig syn p% kvinnor,
kan det bara finnas homosexualitet, Som vi har sett har detta,
niönster gamla anor i Aoerika - västernfilmer och aven tidigare
billiga "frontierrf-ronaner från 1800-tzlet. För att. tillfreds-
ställande Kunna integrera sexualiteten i en förborgerligad och
alienerad varld skapar man motsZttningar och en andlös längtan
tillbaka i tiden - t.0.m. kvinnor, riktiga kvinnor, fanns endast
förr i' världen,
Spillanes sprak i,nneh&ller en blandning ax klichéer, redan utslätade
sådana, ud.dlösa slangut tryck, hämtade f rån gangstervärlden (sadana
som sm%bar,n i Aqerika använder nar de leker), och ansatser till
ett halvbildat, srnitborgerligt "fint" spr%k. Det mhte vara synner-
ligen svart att försöka översätta de atskilliga stiltyper som kan
förekomma i visss amerikanska romaner, t.ex. hos Saul Bellow, att
verkligen lyckcts överflytta viixlingarna mellan gatusprakets humor,
teosofi och akade~isk jargong. S~illanes översattare till saenska
Aterger inte alls ori~inalets misslyckade försök till spraklek och
s'tilspel. 111-nan jag gar över till n%gra översättningsfel skulle
. jag dock vi1 ja papeka, r.tt ijvarsiittnirigar?ia SOT helhet ar bra
gjorda - detta trots cn allman tendens till förgrovande p% svenska;
ofta bli? underförstCitic;la och för tidsperioden och onst6,ndigheierns
iiraga inte sarskilt m5rkvSrdlga uttryck asseviij-t grovre p& svenska.

NYgrs exempel pa missvisande översättningsfall:
l) 'Environment" (ni1 jo) blir "arv och miljö"; har tar origiilale t
ngstan avstand fran rasteorier, men Översättaren lägger till
arv.
2) "His skulln (skalle) blir "negerskalle"; har lagger översiittaren
till en rasistisk kommentar som inte finns, i alla fall inte
uttryckt, i originalet.
3) IfCat house" (bcrdell) blir "hop~ahögthus"; har mvander över-
sättaren ett kocstgjort, nyrnyntat ord för att aterge vad so2 p&
engelska ar ett inte alltför intressant eller konstigt slangord
*
f ör bordell.
4) Ladykiller" (kvinnotjusare) blir ttkvinmmördare"; en ren fel-
översättning - ordet betyder på slang kvinnotjusare men har har
översatts bokstavligen, vilket larmar missvisande information
om en karaktär i romanen, en svart man som framstår som ~cket
värre an nödvändigt.
5) "Knocks them up" (gör dem med barn) blir "leker rned dem"; har
g%r en viktig motivering till skeendet i H3 fullständigt för-
lorad. Sortsett från den förvirrande inverkan.g% handelseför-
loppet framställs Nike Hammer som oförklarligt puritansk, där
han i stallet ar en slags menlös kritiker av den tidiga efter-
krigstidens amerikanska sexualmoral.
Som synes av exemplen ovan tenderar Spillane på svenska omvandlas
fr& en mer eller mindre passiv, reflekterande rasism till en
aktivare och mer medveten dito. Utan att närmare analysera Spilianes
rasism kan man konstatera, att inte särskilt mhga skulle anmärka
p% hans rasistiska skrivsatt vid tiden för böckernas tillkomst,
kring 1950, Så skulle ha varit fallet om han skrivit s3 som över-
sättningen här ger sken av,.

Böcker med Mike Hammer som hjälte (svensk övers.)
-------------------------------------------------
Din stund ar kommen. .(orig: s titel: The body lovers; i 967. ) Övers:
Karl-Bune Östlund. Stockholm, 1973. öst illa-
ne-serien. 19. )
Bubbel hamrid. (Orig: s titel: The big kill. 1951 a ) Overs:
Karl-Hune Östlnnd. 5 -8 nppl . Stockholni, 7 969.
(~~illane-serien, 5. )
Dödens skugga. (orig: s, titel: The snake. 1964. ) Övers: Karl-
Hime, Cistlund. Stockholm, ? 971 . (spil.lane-se-
rien. 11.)
Hämnden ar min. (orig: s titel: I, the jury. 1947. j Övers: Karl-
M e Östlund. .2-5 uppl. Stockholm, 1968. (spil-
lane-serien. l. )
I morgon död. (orig: s titel: One lonely night. 1951 .) Övers:
Karl-Nune Östlund. 2-8 uppl. Stoc~hoiin, 7 969.
(spillme-serien. 4. j
Natt utan nAd. (~rig:s titel: Kiss me, deadly. 1952.) Övers:
Karl-Wune Ostlund. Stockholm, 1970. (spi' ~lane- '
serien. 8. j
Skoningslös hhnd. (Orig: s titel: The twisted thirg. 1967. ) vers:
Karl-Hune htlund. Stockholm, 1972. (spilimeserier,.
17.)
Timmen Noll. (0rig:s titel: d ur viv al.. .zero!. 1970.) Qvers:
Karl-Rune Ostlund. Stockholm, 1971. os an hatt an-
serien. 226. )
Utan misskund. (Orig: s titel: Vengeance is mine. 1950. ) Övers:
" Karl-Rune Ostlund. Stockholm, 1969. (~~illane-
serien. 3.)
Vänta dig ingen nAd. (orig: s titel: The girlhunters. 1962.) Övers:
Karl-Rune Östlund. 1-6 uppl , Stockholm, 1370.
(~pillane-serien. 10. j
I, the jury. Corgi edition reprinted. London, 1965.
Une lonely night. Corgi edition xeissued. London, 1967.
Övriga använda S~ill.ane-böcker
---------------q .------------q-
Död mans don. (orig: s titel: The long wait . 1951 . ) @vers:
Körl-Rune Ösxlund. 6 uppl . Stockholm, 1961.
an an hatt an-serien. SU4. ) '
Döden' 2% dig vantar. (Orig: s titel: The deep. 4961 .) Övers: Karl-
Ilune Ostlund. Stockholm, 1971. (~pillane-se-
rien. 9.)

Onda skuggor.
Tigerns hiimnd.
Tigerns lag.
. .
Utan f örbarmande.
(Orig:s titel: The iact cop out. 1773.) Övers:
Karl-Rune Ostlund. Stockholm, 1974. (~anhattnn-
serien. 272.)
(Orig:s titel: The death dealers. 1965.) Overs:
Karl-Hune Ostlund. Stockholm, 19.12. (~~il,lanc-.
serien. 16.)
(orig: s ti tel: Bloody snnrise. i 965. ) Uvers:
Karl-Rune Ostlund. Stockholm, 1966. (~anhat tanserien.
3 67 .)
(Orig:s titel: The delta factor. 1967.) @vers:
Karl-Rune Ostlund. Stockholn, 1373. (~pillane-
serien. 20. )

Kall- och 1itteraturförteckning"i
Bibliografier ............................
________-__-_--_-_-__
och handböcker:
Contemporary authors. A bio- bibliographical guide to current aut-
hors and their works. Editior: Carolyn Riley, Vol,
25-28, Detroit, cop. lY?l.
Hedman, Iwan: Deckare och thrillers pi% svenska 1864-1973 i original
och övzrsattning. 2. revid. och utökade uppl. Strängna~,
1974.
The Oxford dictionary of the Christian church. Second edition edi-
ted by P.L. Cross and E.A. Livingstone. London, 1974.
Svensk Bokkatalog. Redigerad er Bibliografiska Institutet vid Kungl
Biblioteket i Stockholm.
Svensk Bokförteckning. Hedigerad av Bibliografiska Institutet vid
Kungl. Biblioteket i Stockholm.
Böcker:
------
4
Amis, Kingsley: Mina deckarfavoriter. Ur Meningar1 om nord. 15 upp-
- satser om deckare, deckarförfattzre och deckarhjältar. En
antologi sammanställd av Jan Broberg. 3taffanstorp, 1968.
Sid. 18-95.
Aspelin, Kurt: Marxistiska litteraturanalyser. I urval av Kurt
Aspelin. Stockholm, 1970.
Baran, Paul A. & Sweezy,Paul M.: l4onopoly Capital. An essay on the -.-zamerican
economic and social order. Harmondsworth, 1968.
.
Bengtsson, Göran: Den amerikanska romanen efter första världskriget.
Pran Hemingway till Joseph Heller. Lund, 1969.
(~t j-serien.20,)
Broberg, Jan: Mord för m skull... Deckarens debut och dilema.
Staffanstorp, 1964.
Butor, Michel: Sex essäer om romankonsten. Stockholm, 1966.
Dorokoff, William G.: Ver?. styr USA? Stockholm, 1970.
Dorman, Michael: LEJ och utpressarna. Ur Den köpta demokratin. En
antologi av Erik Centervall. Ma!.mö, 1969, Sid. 86-108.
- Eco, Umberto: Berattarstrukturerna hos Ian Fleming. Ur Form och
Struktur. Sexter till en metodologisk tradition inom litteraturvetenskapen
valda av Kurt Aspelin och Bengt X. Lundberg.
Stockholm, 1971. Sid. 230-268.
Elgström, Jörgen, la Cour, Tage & Iiunnqvist, ike: Ecrd i biblio-
teket. Jetektivromanens narkvardiga historia. Stockholm,
1961.
-- Essarpit, Robert: Litteratuicociologi. Stockholm, 1370.
Evangelium enligt Markus . iliiya ~esiament~t) 6verskittningen @l lad
och stadfast av konungen &r 1917. Stockholm, i96Q.

j
..-J
Friedan, Betty: Den feminina mystiken. Stockholm, 1968.
Fromm, Erich: Flykten från friheten. Stockholm, 2 uppl. 1971.
Puruland, Lars: Litteratur och sanhiille. Litteratursociologiska
fragestallningar. Ur Forskningsfält och metoder inom lit-
" - teraturvetenskapen. Heäigerad av Lars Gustavsson. Stock-
holm, andra omarbetade och utvidgade upplagan 1974. Sid
174-206
Furuland, Lars: Litteratur för massmarkmden - en översikt. Ur Litteratur
och samhälle. Meiidelande fr%n avd. för litteratursociologi
vid Litteraturvetenskapliga institutionen,
Uppsala. Nr. 101 Ärgang 8. Uppsala, 1972. Sid 4691-4695.
*
Gedin, Per: Litteraturen och verkligheten. Om bokmarkmarknadens
historia och framtid. Stockholm, 1975.
- Grut, Mario: Mord ar sv%ra grejor. Ur Svensk socialistisk litteratur
kritik. Redigerad av Maria Bergom Larsson. Weilili.+'n^'- UUOS,
1972. Sid. 325-335.
Hill, Christcpher: Puritanism and revolution. Studies in interpre-
tation of the English revolution of the 17th Century. London,
ny upslaga 1969.
Hvidt - Nielsen, Grete: Magtstrukturer i krigs- og efteskrigsti-
I dens USA - en tekstsociologisk analyse af Nickeg
Spillanes romaner. Köpenhamn., (1972). kri if t-
traekke fra institut for li tteraturvidenskab. 2)
Kotok,Allan B.: Foreign nationais and minority americans in maga-
zine fiction, 1946-1968. Ur Msssculture revisited. Edited by
Bernard Rosenberg och David Hanning White. New York, cop.
1971. Sid. 249-265.
ITianis och Chicagos beliiping. En infblrnell be-
rättelse om de politiska konventen i Förenka Staterna 1968.
Stockholm, 1970.
Marcuse, Herbert: Sros och civilisation. En Freud-tolkning. Stock-
holm, 1968.
Mill.s, Wright C.: Rakteliten. Halmstad, 1971.
Morin, Edgar: Tidens mda. Essa om masskulturen. Stoekhclm, 1968.
Människans sa-dalleliga vara. Merxistisk forskningsteori i huma-
-- nistisk forskning, Essiier samlade av Kjzrstin ~or&~.
Staffanstorp, 1973.

,+,- .
L*.;
Palmqvist, Bertil: Nick Carter - pressbj.r%ns kelgris. Ur Fepular-
litteratur. Sex kritiker om nagra representativa gen-
rer. Lund, 1972. (Btj-serien. 42).
Poulantzas, Nicosr Fascism och diktatur. Stockholm, 1973.
Hinggren, Helmer & Ström, Åke V.: Religionerna i historia och nu-
tid. 6 omarbetade upplagan. Stockholm, 1974.
Runncivist, Bke: Den ensamme sparhnden. Bagra drag hos den bard-
kokta romanen och dess hjältar. Ur Ord om mord. Sve~ska
deckarförfattare och kritiker diskuterar. Redigerad av
J. Broberg. Halmstad, 1974. Sid. 157-170.
Salerno, Ralph & Tomkins, John S. : Maffian. USA: s andra regering.
Stockholm, 1971.
Schein, Harry: Don Quijote i Los.Angeles. Ur Ord om mord. Svenska
deckarförfattare och kritiker diskuterar. Redigerad av Jan
Broberg. Halmstad, 1974. Sid. 171-17'4.
I
Seessle~,Georg & Kling, Berpt: Homantik & Gewalt. Ein Lexikon der
Unterhal tungsindustrie . Band 1. ~Gnchen, 1973.
Statens offentliga utredningar. 1968:7. Agade och inflytande inom
?et privata näringslivet. Kon~entrationsiitredningen~ 5. Sthlm, 1968 e
Statens offentliga utredningar. 1974: 5. YoKen litteraturutred-
ningens huvidbetankande. Stockholm, 1974
Stjarne - Nilsson, Kerstin: Är popu1.arlitteraturens myter oskyl-
diga? Ur Po~ularlitteraturen, Sex kritiker om
några representativa genrer. Lund, 1972. Sid.
60-78.
Stahl, Bo & Persson, Bertil: Kulter, sekter, samfund. En studie av
religösa minoriteter i Sverige. 2. utökade och aktu-aliserade
upplagan. Stockholm, 1971.
Svedner, Hcrald: Läsvanor - n%gra reflexioner och empiriska resul-
tat. Ur RitteratursocFologi. Urval och redigering Karl
Er$k Hosengren och Jan Thavenius. Sorås, 1970. Sid. 198-
,..-, . 215.
L. *
U> mellan tv% inbördeskrig. Essäer i USA: s moderna hi storia.
En antologi red. av Gunnar Persson. Staif&u&storp, 1972.
Verdens religioner. 25 levende trosretninger. Redigerat av Juhannes
Aagaard. 4. udgave. Köpenhamn, 1974.
Vinterberg, Sören: Barnlittersturens sprid.ningssystex. an marknad
p% en piljon barn. U r Bakn, litteratur, samhälle. Upp
sala, 7974. Sid. 153-176.
Tidskriftsartiklar:
------------.-e.-----
-------------------
Jungstedt, Torsten: Mickey Spillane - han %r som han skriver.
Höster i Hadio-Tir 7969, h,/,
Lundqvist, Bke: kiSriorarens protest. En essii on: Mickey Spillme.
J;~Y 1974, h.1-4. Sid. 76-86.

Miclcey Spillanes svenska utgivning. Clas$ Kagazine 1973r h. 2. Sid.€!.
Svedelid, Olov: Möte med Nickey. East Magazine 1973, h.2. Sid.3-5.
Therborn, Göran: Om klasserna i Sverige. Ur Det svenska klassan-
hallet 1930-1970. Zenit 1972, h.2.
Tidnin~sart ikl ar:
,--,--P -----.----
---------------h
Hedman, Sten: S1% aidrig en brud - sparka heane. Se 1373:10.
H~gerfors, Sture: Mike min kompis. Expressen 414 '?97S0
Jungstedt, Torsten: Spillane litteraturens nickedocka som alltid
reser sig efter smällarna. -4ftonblade t 2/8 1974
Lindforss, Peter: Ban lärde Mike Hammer snacka söderslang. Göte-
--
borgs tidningen 14/9 1 975.
Lurdqvist, Åke: Mickey Spillane: förlorarens -rotest. Cagens Ky-
heter 13/4 1974.
.-
Lundqvist, Åke: SpiLlanes moraliska träsk - Flenings lockande varu-
hus. Dagens Nyheter 17/4 1974.
Neimark, Paul G,: Explaining the success of Mickey SpilPane. Chi-
cago Tribune 3l/j 1966.
sid&, Hans: Paret Syillane-Hammer f'iingslar hela världen. Göte-
borgsposten 14/12 1969.
Saverman, Ove: Spilhane spelar sin egen h ja1 te. Dagens Pryheter
17/9 1972.
Tuffe Mickey tjänar miljoner p% vgrldens mest omtyckta gangster.
Göteborgstidningen 23/4 1974.
-- Brolin, Gun: Popu.larpocket - NICK CARTEE med tonvikten lagd på våld,
sex och politik. Uppsats för 60-poäng i svenska. Örebro, 1973
Manhattanböckerna /förteckning fran W&lströns förlag över böcker
utgivna i Marihattanserien 1952-1974. Med hzzd-
skrivna kommentarer. Biltiga till brev fr%n Eva
Vahlberg till Anders Sjöbohm. Stockhulm, .i975./
Johansson, Hans Olof d MZhlqvist ;j tefan: Bec;kri-mingar av rela-
tionerna melian hjälten och övriga personor i detek-
tiv- och agentromner. Avd. för litteratursociologi,
Uppsala, 1972. (stencil) e '
Vahlberg, Eva: Yrzv till Anders SjGbohm. Daterat 6/6 1975.
Vahlberg: Eva: Föredrag på Bi-bliotekshögskolán. ??/A 3 1975,
Vahlberg, Eva: Intervju, utförd av imders Sjöbohm. 16/5 1975.

SPILLAYES SVENSKA UTGIWING - FOHSOK TILL Ö\%HsIK~'.
Hur kom det sig att Spillane överhuvud blev utgiven i Sverige? Zva
Vahlberg berättar: "Wahlst.röms fick ett s% kalla+ 15srexemplar av
en svensk litterar agent., Dahl, och efter nagon eftertanke s& in-
köptes den första titeln /I the jury, p% svenska: Härnnden är inin;
v&r anm./ och kom ut som nr 4 i Pianhattan-serien. Vi hade allts% ingen
direktkontakt med det utländska förlage t. " ' )
Manhattan-serien startade 1952.2) Hämnden är min kom siiledes ut he-
la fem %r efter den amerikanska originalutgåvar.. Sedan dess har
tidsavst%ndet mellan amerikanskt original och svensk Översättning
minskat väsentligt. Några av Spillanes senare böcker har yublice-
rats samma år i Sverige som i USA.
24 Spiliane-titlar har hittills (detta skrivs i januari 1976) kom-
mit ut i Sverige. "Det finns fler Spillane-titlar utg2vna i Sveri-
ge an i USA därför att man ha$ tryckt vissa noveller som endast
publicerats tidigare som böcker i London", påpekar Jungstedt. 3)
Det ar inte s& lätt att upprätta en tillförlitlig bibliografi över
Spillanes svenska utgivning. Artalen stäm.er inte alltid kallorna
sinsemellan. Upplageuppgifterna ar ocks% komplicerade. I vårt exenp-
lar av Skoningslös hämnd st%r t.ex. följande:
Svenska upplagor:
Hanhattan-böckerna 1967 upplaga 1-10
Spillane-serien 1972
Efter övervägande har vi bestämt oss för att raha i utg5vor i stal-
let för i upplagor. I ovanstående exempel har vi alltsa att göra med
tv% olika utg&vor. I v& tabell över Spillanes svenska utgivning rak-
nar vi hela tiden i utgavor. I vår litteraturförteckning längst bak
i uppsatsen rnhste vi emellertid tala om exakt vilken Spillaneutgava
vi gör sidohänvisningar till. Dar finns serieuppgift och upplageupp-
gifter med, sh som de presenteras p& titelbladets insida och p& sr-
men.
VBra kallor har - i "tillförlitlig~~etsordfiing" - varit:
1) de volymer vi sjglva kommit över,
2) Wahlströms förteckning över Manhattan-böckerna,
3) Svensk Bokkatalog och Svensk Bokförteckning, som inte alltid va-
- rit SA noga med niassmarknadslitte~aturen.
I. Vahlberg: brev till Anders Sjöbohm, daterat á/6 1915.
2. Manhattan-böckerna. ( ~ i
ttef-aturförteckning (med haridskrivna till-
lagg) fran Wahlströas, sid (:). E'anns med som bilaga till Eva
Vahlbergs brev till Anders Sjöbohm.
3. jiangsiedl;: Mickey Spillane,. . iiöster i iiaciio-SV 1969: h. 9.

09 k=! R
3 .3 w
ffi
o p.,
q
u
w

Vi har ocksa jamfört med bibliografin i Dast ?Iagaiineq', vilken ecel-
lertid ofta avviker i frkga orn artal. Vi i?zr inte tagit med s&daiis
tryckningar, förtecknade i Svensk Bokkatalog, dar det uppenbart ar
fr%ga om en och samma utgåva. Så har t,ex. en del av den första ut-
gavan av Hämnden ar min (i anh hatt an-serien) blivit tryckt s& sent
som 1956.~) Den tryckningen har vi således bortsett från, medan d%-
remot nyutgåvan av Hämnden ar min (fran 1962, med @ nummer i Man-
hattan-serien) ar upptagen i tabellen.
Magra förklaringar till tabelien:
"AMIHIKANSK TITEL" och "0HIG.-UTGÄVA". X ar en etta (I j finns utsatt
efter ett artal, innebar det att vi har att göra med en kortare be-
rättelse. Brta~et Er identiskt med copyrightkrtalet p8 titelbladets
'insida i den svenska översättningsvolymen. Som vi redan papekat: det
finns fler titlar utgivna i Sverige än i USA.
Tabellen ar uppställd kronologiskt efter de amerikanska artalen. Den
gör inte ansprak p5 nagon fulxstandighet i fråga om Spillanes ameri-
kanska utgivning, va& som finns publicera$ i tidskrifter osv.
"SVENSK TITEL". Tvjan (2) efter en titel innebar att boken ar en sam-
lingsvolgir: av sarma format som de vanliga svenska. Spillaneböckerna.
Hari in&r tv&-tre kortare berättelser.
"MANH." = Manhattan-serien.
"SPILL-SEHIEN" = Spillane-serien.
tt~Om-~~~~.
It = Lördags-deckaren (Wahlströms mini-pocke t) .
"POP-DECK." = Yopulardeckaren.
"Mh-UECK. " = Månadsdeckaren (=inbundna böcker).
"6~l-l. WAHIISTH. " = övriga Spillaneut&$or pa Wahlströms f örlag. Ear
betyder en trea (3) att boken ar inbunden. Betraffmde Cöden p5 dig
vantar (1961) anger Svensk Bokkatalog inte om den ar inbunden eller
ej Ben kostar ungefiir lika mycket som Hämnden ar min (1969) -
14,50 kr not I3,50.~) Dast Magazine anger den som inbunden. 5)
Alla dessa serier m.m. härrör frfin Wahlströms förlag.
'%VE" rymer bara ett Spillasie-fall, som vi kommit över av en slup
och som inte tycks ligga inom Wahlströms utgivning. I tidskriften
Knock out (1958:l) finns berättelsen Alla vill min död, översatt av
I. Dast Magazine 197j:i, sid 8.
2, Svensk Bokkatalog 1956-50, del II, sid 1160. Contemporarjr authors
(vol. 25-28, sid 699) anger at t Me, Hood!, Killer mine, 'I'he flier
ocii Return OF tne Hood nar publicerats i Englmd, av fijrlaget Corei*
3. Svensk 3okkatalog 1961-65, sid 1472
4. Svensk a~kl'ör-teckning 1970, sid 347

Crister Ellsén. Denna visar sig vid närmre påseende vara samma his-
toria som Grym natt - med det amerikanska copyright-artalet 1971! I
Knock out's version är Mike Hammer hjalten. I Grym natt heter han
Vetter.
Vad kan vi utläsa ur tabellen? Först och främst att Spiilane st%tt
sig länge och väl, att det tydligen funnits en marknad för hans 38c-
ker i Sverige under femtitalet, sextitalet och dst tidiga sjuttita-
let. Hen under de allra senaste åren har intresset för Spillane z-
tagligen börjat vika. ta et ar naturligtvis för tidigt att saga &got
med säkerhet.) Man ser sällan Spillaneböcker i pressbyr&kiosker och
p& varuhusen nuförtiden; vi har sjalva f%tt tag p% alla böcker genom
antikvariat och realisationer på varuhus. va et sis tnämnda i endast
ett fall .)
HBller Spillme-epoken för Sveriges del på att ta slut? Eva Vahlberg
tror att Spillanes gamla trogna läsekrets börjar bli medelålders
och att de unga läsarna vtndef sig till andra författare. l) Santi-
digt har, som vi papekat, kraften i Spillanes författarskap avtagit. 2
Vilka böcker har g3tt hem bast?
Vi har inte haft tillghg till n%e;ra försäljningssiffror. Men om vi
rahar antalet utgavor per titel. kommer vi fram till följande fem
avdelningar:
'i j Hämnden är min - 5 utgåvor
2) Liv för liv; Döden på dig väntar - 4
3) Utan misskund; I morgon död; Dubbel hämnd; Död nans don; Natt U-
tan nåd; Vänta dig ingen nåd - j
4) Ovriga (utom de fyra senast utkomna) - 2
5) De fyra senast utkomna - l
Spillznes tidigaste böcker, hans mest intensiva och laddade, har tro-
ligtvis varit de populiiraste hos den svenska publiken.
Hur mycket har d& en svensk läsare behövt betala för sin Spillane?
Inte mycket. Priset har kunnat hS1las mycket lågt. Fr8gan ar om inte
Spillane med grer1 blivit billigare - tacK vare inflationen!
VBra källor till nedanstaende tabell har varit Svensk Bokkatalog,
Svensk Bokförteckning och böckeraas omslag!
--
l. Vahlberg: intervju, utförd av Anders Sjöbohm. 16/~ 1975.
2. Jfr v&r uppsats, sid 24f.

2 r
I-'
d
(D
Y
m
P:
b
0:
a
[I)
5
m
(D
3
Y
Ci.
P':
H,
0:
Y
(D
P
[B
(D
a
Y
0:
Y
(D
%
s a
(D
P-
s
5.
n
A
\C
-4
L%
w
a
g
" . . " . . " . Y . .
E: ruululA2~ lu44uuwwww G wwwww
?j ul C00 O O ~ ~ ~ U O U w ~ LnwLny-iu ~ ~ v i
'd 'd
9. 3.
(D
;ra P,
O
x
s
5 [I)
Y o:
E
d-
@
d
(D
I-'
P .-
F 3
rt
c+
P
3
I
O
r
0)
z- l-'
3 d-
&
5
B
O
P.
!-i
(D
m
(D
r. (D
7

HPXDLINGEN I TIO MIKE I!LQDEE--%~K_":R - A%FEqliT
Hämnden är min (am. ori.glnal 1947)
Jack Williams, $likes bäste kompis sedm kriget, hittas sadistiskt mördad
efter ett party hemnia hos sig. Mike svar att hanqas. N5rdaren
star 2tt söka bland partygasterna - Jacks fästmö, Myrna Devlin, stu-
denten Hal Kines, skummisen George Kalecki, överklasstvilling~rn~
rv och Esther bellemy, psykiatern Charlotte Manning.
-b,
BIL. 2: l(?)
------
E-
Inledande undersökningar leder ingen vart - Mike noterar dock Ckarlot-
tes delikata uppenbarelse och faller närapå för den sexgalna loary.
Kines och Kalecki visar si.g tydligt fientligt inställda; slagsmål
med Kines. Besök på Hi-Ho club - f%r dar veta att Kalecki ar stor-
paiap i den illegala lotteribranschen. Våldsamt slagsmal med stallets
tv& ruskiga negerutkastare slutar med seger..
vie Jacks gamla anteckningsbok spåras en Eileen Vickei-s, förfallen
bordellflicka, som larats i fördarvet av en viss John Ka~son. Derme
identifieras efter idogt arbete som Hal Kines. Innan Fiike hinner in-
gripa hittas dock bgde Kines och Eileen döda, skjutna p% hennes bor-
de7lnim. Kines hade sys tematigkl lagt an p& oskyldiga skolflickor
och via utpressning tvingat aem till prostitution. Han visar sig ha
varit kungen i bordellsyndikatet.
Kalecki utsätter vid ett tillfälle Mike och Charlotte för beskjut-
ning. Vid en undersökning i Kines' studentma p5 universitetet över-
falls Mike %ter av honom. Kalecki dödas. Bevis framkorri~er om att Ki-
nes oagett sig med många skumma medarbetare, att han skaffat bevis
mot dem som hållhakar. --c.
Mikes kärlek till Charlotte leder till beslut om gifternial. Innan
dess vägrar han stgndaktigt att ligga med henne. Inför nymfomanen Ma-
rys attacker förmh han dock inte värja sig.
Vid ett party hos tvillingarna Bellerny sl%r det Onda till igen - Fyr-
na mördas. Plike hittar heroin vid den döda kroppen.
Mördaren kan antligen avslöjas som Charlotte. Hon har gjort sina ri-
ka patienter till narkotikaslavar och sedan pressat dem på stora p%n-
ningsu~mor - allt i sin strävan efter makt och rikedom. Hon har sett
s% manga svaga, ynkliga man; hennes tro p& männen som kvinnornas na-
turliga härskare hade rasat samman; hon försökte satta sig i deras
stalle. Jack hade varit henne och aven Kines pa spKren. Hon hade grad-
vis undanröjt besvkrliga vittnen och konkurrenter. Eike skjuter henne
ratt i magen.
Skoningslös hämnd (1966; se &ock not 5, sid if)
--------u+-------
- ---- - ---- - -------
Mike ser på medan den hatade polisen -- Dillwick misshandlar Mikes kompis
Billy Parks, en f.d. straffa'd. Zilly ar anklagad för att ha rövat
bort den superinteiligente sonen till en stenrik vetenskapsman
Ir'udolpli York. Mike lovar gudsl.ph att hitta sonen Huston.
Hemaa hos Yorks trsffar Xike miss Grari~e (som Bnda sedan moderns död.
--L
sett efter pojken), miss Malcolm (barnjungfru och identisk med f.d.,
strippan m) och en rad giriga siäktingar som är ute efter den sju-
ke Yorks förmögenhet.
Ef,fer viss efterforskning och vilt slagsmA1 finner Mike Huston. Rus-

ton berättar att kidnapparna nämnt namnet Mallory.
Mike finner Rudolph ned kluven skalle i Graces lya. Dillwick beskyller
Mike för mordet, men Nike skyddas av -. Price (statspolis). Mike genomsöker
den homosexuella miss Granges lägenhet och finner Hudolphs
testamente. Miss Grange S K U f& ~ ~ krva honom. Något senare hittar han
ytterligare ett testamente som omtalar att &ston och den förföriska
Alice (dudolphs hustrus brorsdotter) skulle dela arvet.
Efter en kärleksnatt hos Alice blir Mike slagen medvetslös, men lyckas
komma fri. Han finner ett foto med Grange och Alice nakna. Hade
Alice och dudolph tagit kortet för att neutralisera Grange? Vilken
hgllhake hade Grange i s8 fall? Mike träffar Pat och de f&r veta att
en viss Mallory anklzgat iiudolph för barnbyte. Var Rudolph inte far
till Huston? En sköterska hade dock stött Rudolph. Miss Grange och
sköterskan visar sig vara sanma person. Det går upp for Mike att Dillwick
funnit den försvunna Grange s% harr fcirföljer honon. Hamnar i
slagsmål med Dillwicks poliser, varvid en av dem dödas. Nu jagas MiKeskyldig
till polismord! Han tvingar ur en bov vissa upplysningar och
beger sig till ett kasino, som ägs av en viss Nelson. Nelson visar
sig vara Mallory. Mike far veta var Grznge ar gömd. Hon ar bnnden
tillsamans med sin homosexuella kompis, bibliotekarien Cook. Dill-
-
wick dyker upp och skjuter Mallory. Erkänner - under det att han ho-
tar Wike med pistol - att han pressat Mallory på pengar. Price uppen-
R
barar sig och riiddar Mike.
Nu vet Mike vem mördaren ar: pojken Huston. Kuston hade självmant utsatt
sig för Mallozys kidnappning och seriare dödat Rudolph. SamtisPigt
som fi~ston hotar Nike med en pistol klagar han her att hans superintelligenta
hjärna 1Dg flera &r före hans krcpp i utveckling. Pga av
det fysiska handikappet skulle han inte f& den han älskade - Hoxy
(miss ~alcolm). Har, natade sin far som genom olika experiment f'brsökt
få sonen s& klyftig som möjligt. Huston begar självmord.
Utan ------------misskund
(1950)
Mike ~&nar upp, bakfull, ocn finner en god vän (som hm festat med
kvällen iman) ligga mördad i hans omedrlbzra närhet. Polisen ar där
nen Mike lyckas und:;& mordmisstankar. Han mister dock sin licens som
privatdeckare, vilket inte hindrar honom Ir%ri att i fortsättningen
bruka den förbjudna pistolen. Formellt overtar Velda detektivfirman.
Vad som sedan sker iir att Mike steg för steg avslöjar en utpressnings-
harva, som hans mördade van av allt att döma börjat kpmaa på sparec.
Den skumme sestaurangkgaren Clyde utövôr med hjälp av sina underhug-
gare, b1.a. råskinnet Xainey, utpressning mot stadens inflytelserika
medborgare. Betta hjälper honom att driva en illegal spelrörelse. Yi-
ke konfronteras flera ghger med clyde. Dessutom lyckas Velda charma
Clyde och fa up-lysningar da2 vägen. (I en av slutscenerna ar hon na-
ra att bli vklatagen av honom.)
Mike blir flera gbger överl'allen i mörkret av em urstark man. I det
längsta nisstanker han Cl$de. Clyde ar utarr tvekan en iörbrytare men
han visar sig mot slutet inte vara hjärnan bakom det hela och inte
heller vara den. som överfallif Mike.
Men vad g&r utyressningen ut på? Nägra ledaxde personer inom en man-
nekangfirma, fotografen hton Ldpsck och den undersköna J1230 $ driver
en hemlig bordell dar betydande nan kan triif'fa rackra mannekanger. I
hemlight fotog~aferar Anton Lipsek dessa "sneQcprAng" och Litpress-
ningen kan ta sin början.
%
Fler och fler personer dör: Eainey, Anton I,ipsek, flera aannekiinger

l
( daribland Kikes "inedh jalpare'! connie), tiil sis t cckså Clyde . dkia-
garen försöker hela tiden binda Mike vid brotten. Nen i slutscenen
avslöjar Mike Juno som skyldig. Juno ar hjkrnan bakom alltsammans
och hon är den som överfallit Mike. Hon &r nämligen - en rian! Fkke
skjuter Juno.
I morgon död
===a========
Vi möter en ångest- och revanschladdad Mike. Ban har förödmjukats
och kallats ett samhällets avskum av en domsre. En upplevelse hm
kamper för att befria sig fr8i.n.
Mike blir vittne till en skräckslagen flickas, Paula Hiis, sjalvmord.
Hennes fete plggoande hotar ocks% Mike, vilket blir hans bleka
död. Karzdelsefi visar sig ha samband med en befarad nedsvartningskampanj
mot folkhjälten och politikern Lre Deamer, svuren fiende
+,i11 all korruption och kommunism. En persor, som påstas vara Lee
Ueamer säg3 ha mördat en människa. Polisen tror dock inte p% uppgif:teri.
Ivled hjälp av et1 ledtråd nastlar sig Mike in i en kommunistcell..
Dar misstas han för en kurir utsänd från Moskva cch bemöts rriycket
underdånigt av cellchefen Henry Gla.dow. Gladow visar sig leva lyx-
liv på en kcntoristlön; han stjäl ur pariikassan. Den vackra rike-
mansdottern dthe: brighton, en av partiets finansiärer, vacker Mi-
kes intresse.
Av Lee Demer far Mike veta att han har en sinnessjuk tirillingbror,
Oskar Deamer, som försöker utpressa honom. Röjs deras brödraskap
ar Lees ~olitiska karriär slut. Pat uppmariar Mike, sorri inte ar bimden
av polisens yrkeskod, att i tysthet undanröja Oskar. En falla
arrangeras för Oskar med Lee som lockbete, varvid Oskar flyr men
ramlar och massakreras framför ett tunnelbanetåg.
Ethel failer för Mikes charm; de tillbringar en kärleksnatt i en
sportstuga. Mike lyckas efter mhga turer och dramatiska missför-
ständ frigöra henne ur kommunisternas v%ld. Hans vapen = hans sexsel--
l a attraktionskraft.
Ett möte med Osilov fran ryska ambassaden i Washington klaras ele-
gant av Mike utan röjd identitet. Mike utsatts flera gänger för mord-
försök som han klarar sig fran med ett nödrop. Han jagar de dokument
Oskar ägde, bevisande brödraskapet - men resultatlöst.
Velda rövzs bort av kommunisterna. Mike spårar och befriar henne -
hon har torterats. Som härmd dödar han i vanniak.tigt raseri en hög
med rödingar och sätter hela deras byggnad i brmc?.
Lee visar sig i sjalva verket vara Osker. Ran är sinnessjuk, daerför
Itornunist. Paula Hiis, som varit sköterska p3 darkaset,, hade kant i-
gen honon och darför m&st undar~röjas. De vikti.ga pasper som Hike le-
tat efter ar spionagedokun!ent som Oskar trodde sig komma &t; via Ivlike.
Ilokmenten hade ursprungligen stulits friin en kommunistkxrir av en
viss Charles Noffit, fästman till Paula Hiis som Oskar iilskade. Den
döde manen i tunnelbanan som alla trodde var Oskar var i själva
verket Poffit, en tokig roding som tiinde eld på kaVter och ~l&gade
barn. Han hade sökt pressa pel1ga-r fr3n !hkai- för doku~nenten ch
röjts unaan av en lejd m0rdare. Oskar pianerade att nästla sig in i
maktens kretsar, satta in sina kumpaner i maktpositioner och grad-
vis smyga till sig makten i landet.

Dubbel ------- ------------ hämnd (1951)
Mike bevittnar hur en ensa.m, rädd man med ett litet barn mördas - en
av skurkarna st-yker ocksk med. Mmnen, Willian Decker, visar sig ha
gjort ett inbrott hos överklasskvinnan Marsha Lee. Mike skakar av ra-
seri över tillvarons lortlghet; han tar själv hand om det övergivna
barnet, en gosse.
Pat berättar om försöken att sätta fast stans storaspelkungar med Ed
Teen och Lou Grindle i. spetsen. Decker tycks ha varit medveten on att
han snart skulle dö, var tydligen i händerna på lånehajen Dixie Cooper.
Mike rakar i slagsmal med ett par gorillor, som visar sig vara anstall-
da hos Teens underhuggare, Toady Link.
Marsha faller genast för Mike. Hon tror att inbrottstjuven hos henne
tqit fel p& vaning, vinner Mikes förtroende och f&r honom så smhnin-
gom i sang. Toppsnackan Ellen Scobie p& gklagarkontoret vinner likaså
Mikes gillande. Kon hjälper med bevisaaterial, alsker Mike men orkar
inte med hans farofyllda tillvaro i längden - tar adjö efter en het
kärl eksna t t,
Mike misstanker länge Link för att vara dramats nyckelfigur. Zink hit-
tas dock mördad, hans hus genomletat i detalj. Pat misstänker genast
Mike sorn klarar sig medelst falskt alibi. Nike tas tillfanga av de Onda,
torteras svart men lyckas i-sista sekunden skjuta sig fri. Han dödar
sina plagoandar , inkl. Grindle.
De sista pusselbitarna faller p% plats. Marsha avsl.öjas som huvudsknrk
sedan ocksa Ed Seen oskadliggjorts. Hon och Toady.Link hade bada ut-
pressat Teen med hjälp av mikrofilmer, bevisandc Teens brottsliga för-
flutna,. Så smhingom hade Teen och Link allierat sig och tvingat 3ec-
ker att stjäla Marshas bevismaterial. Decker gamde dock själv filmen,
innari han mördades av Links gáng - varp8 alla, inkl. Marsha, trodde
att Mike komit över de:>. ilärför lade hon m p% honom, diirför jagade
Teens gäng honom.
I slutscenens triangeldrama dödar Marsha och en rnedhjalpare till hen-
ne varandra i konkurrens om den hterfunna filmen - Mike ser bara på.
Natt ------------- utan nåd (1952)
-----------e-
Nike tar upp en halvnaken lifteska - Berga Torn. De bada överfalles.
Berga dödas och Mike skadas. Berga hade varit älskarinna &t maffiakun-
gen Csrl Evello och skulle efter en sjukhusvistelse vittria inför ett
kongressutskott om maffians affärer. Mike beslutar sig fCr att hamnas
på Carl och hans gelikar,
Under jaktens ghg traffar Rike på Bergas vkninna - den vackra Lily
Cavers - och beslutar sig för att skydda henne mot maffian. Han fKr
av Velda namn p& intressanta personer: Geyfeus (kongressledamot med
maffiakontdkter) , m is+, ter), i\iicholas Rayrond qnarkotikalangare
och alsk'ire till berga - överk~rd av bil och dödad), Leopold
-
Kawolsky (privetdeckare som jobbat fur Serga - ock& averkörd av b~l)
och Kartin Soberin (lakare son s&t Bergs till sju.khus). Mike uppsö-
ker Carl Evello och träffar hans vackra halvsyster Michael Friday,
Kos Carl ser Mike fackföreningsfolk, politiker och nafi'iafolk.
'451 heakomir!en blir lilike tilllhg~itagen, men 1ia1 lyckas frig;Sra sig -
tv& bovar dör. Har f&r över Michael p& sin sida och ber henna skafya
irifo om Carl. Ytterligare en bang blir "iikc tiIlf$ngatagen nien lyckas
konma fri. Resultat: $va döda, daribland Carl Evel.10. Nike har nu
f%tt reda y& vad det hela rör sig om: ett försvunnet narkolikapaket,
värt tva ni? jener, son Eerga och Haymoxrd försökt snzva maffia1 p;.

Vidare rör det sig om ett krig inom maffian. Efter en dvl blodiga
turer finner Mike narkotikan och beger sig till Dr Soberins mottag-
ning. Har firuier han Velda, som klivit tillfång~tagen. Mike har fuii-
nit ut att Soberin maste vara en av de skyldiga och skjuter honom.
(Han är t .o.m. maffians ledare!) Lily Cavers kommer in och hotar
Wike med pistol. lion var egentligen inte Cavers (den riktiga Cavers
hade blivit mördad av naffianj utan en gangster. Just som hon ska
skjuta Xike faller hon ihop - det ar Fat och Velda som dyker upp
som raddande äng1 ar.
Vänta dig ingen nåd (1952)
----- -------------------
-------- -------
Utspelas p& tv& plan, som samverkar. Till en del handler boken om Nikes
uppstigande ur sin förnedrande tillvaro som alkoholist. (Ett tillst&&
som varit sju %r, efter att Velda försvunnit. Mike tror hon tir
död och anklagar sig själv härför. Naturligtvis har han blivit av med
privatdeckar1icensen.j
Samtidigt spranger Kike en (delvis) kommunistisk spionorganisation.
Det visar sig att Velda lever och p& liv och död ar inblandad i kampen
mot organisationen.
fiike får krafter att resa sig - ur förfallet - han lär sig successivt
att slass och skjuta igen. Han f$r hjalp - b1.a. i form zv en ny Iicens
- av FBI-agenten Art Hickerby. Pat, däremot, motarbetar honom
hatfullt och försöker få honom fast för allt möjligt. Fat visar sig
ocksa vara kär i Velda.
P& tidigt stadium misstänker Mike ett samband mellan organisationen
och mordet ps senatorn Leo Knapp några ar tidigare. Mike möter hkan,
Laura, som säger sig vilja hjälpa honom. Tycke uppstår.
Via diverse ledtradar, b1.a. historiska återblickar, komer Mike "Dra- -
ken" p& spåreri. Ban lyckas efter envis jakt och valdsamt slagsmal
oskadliggöra agenten Gorlin. Men han förstar att "Drakenf' inte best&r
av enbart Gorlin. Laura visar sig ocks% vara inblandad. Mike avsiojar
henne, och genom ~ikes försorg vildaskjuter hon sig s jälv till döds.
Vägen till Veldas gömställe är fri...
Två teman kan urskiljas: l. Mikes och Veldas %terförening efter sju
&r. 2. Maktkamp iriom den organiserade brottsligheten.
Mike leds in p& brottstemat via den unga mordhotade Sue Devon, sorn
han tagit under sitt beskydd på leldas initiativ, Tv& gangsters dödas
och en, Marv Kania, &ras svbt i en iipptaktsduell med Rike.
Sue visar sig vara styvdotter till storpolitikern Sim Torrence, som
aktat den nu döda modem, Saliy Devon. Sue har rymt hernifran, tror
att Torrence ,vill mörda hanne och att han dödat hennes mor. ?like bekantar
sig med Torrence och dennes sekreterare, Geraidine King. Denne
ger ett ärligt intryck och anställer Mike fOr att reda upp härvan.
Nike och P&'t försonas. Mike arbetar nu för FBI med Art Hickerby som
~zppskattcrnde chef. Pat fileddelar att stans nye ga~gsterkucg, Uei? anonyme
Mr Big alias l)ickersoil, niiste ha ett fi.nger me6 f fallet. kl lt
fler av landets toppgangsters tycks nu dyka up- i stan.
NiKe börjar le~a
efter potentiella fiender till Torrerlce - fraritst
fT&n dennes tid ::om cftltlagct~e. En kandici8t &r skonakarer!. Motlcy,
-

som for 30 år sedan deltagi: i ett rån mot en banktransportbil och
som gripits genom Torrences försorg. Hans rc&narkompis, Black Conla, -
smet; santidlgt med j miljoner dollar, ar sedan dess sparlöst fbrsvixnnen
.
Marv Kania är ute efter Mikes ljv, nara att; lyckas flera &nger nien
uör själv av sina skottskador just som hm ska döda Mike. Mikes nicstankar
mot Torrence tätnar - men denne hittas skjuten i sitt hem.
Ett brev, som Ivlike hittar, klargör emellertid att Torrence själv varit
hjiirnan bakom rhkuppen för 30 &r sedan, att han kunnat utnyttja
avslöjand~?t till att stiga i karriaren.
Letandet efter Conley leder till ett ödehus i skogen. Där är han, död
av skottskadorna i samband med rsnet - pengarna ar bevarade. Plöts-
ligt dyker Sonny Motley upp, gangsterkungen som p& gamla dar vill
göra stor comeback. Han ligger bakom morden och mordförsoket på Sue.
En dramatisk döa stäcker dock alla hzns planer.
Velda som genom hela boken vildsint attackerat Mike lyckas äntligen
locka honon till samlag.
l
Din stund ar kommen (1967)
------- -------------
Mike stöter på ett lik av ek vacker kvinna, dodad genom tortyr. Hen-
nes fall civerensstammer med ett annat, samtida mordfall. Sexuella
övergrepp tycks finnas med i bilden.
Mike hsller sig till att börja med utanför, Journalisten Mitch Semple
forskar pa egen hand men blir mördad. Samtidigt ber en gagerfull,
fängslad förbrytare - Harry Service - Mike leta ratt p2 hôgs fössv~nna
syster, Greta $ervice. Har &got h6nt henne? Mike söker sig fram
via olika kallor: den gätfulla konstn~rixnar: Cleo, moderedaktören
Dulcie Mcinnes m.fl. (~ike hmnar så smaninpm i säng med båda. )
Till sist f5r han kmtakt med Greta. Hon ar förfallen och ovillig
till kontakt; Mike ger upp hennes fall.
Men bara tillfälligt. FOr till sist leder mordspåren efter Mitch Temp-
le och Gretas fall åt samma håll: diplomatkvarteren i en av New Yorks
förstiider. Hur'? Mike har blivit.överfallen av men lyckats döda - en
algerier. Greta har urngktts mycket med - mörkhyade utlänningar. Via
ett stall av prostituerade, anfört ar den ske hallicken Lorsnzo Jones,
kommer Mike i kontakt med stewarden Ali Duval och hans chef, den ara-
biske l!i4-delegaten belar His. Misstankar om snuggling och bestialis-
ka sexualmord tatnar kring 3elar His.
Mike och Velda söker sig, var och en för sig, till Belar His' diplomatvilla.
Velda blir tillfhhgatagen. S& ocks# Plike, dock först sedan
han räddat livet p3 Greta (undan k l a Kis' ~ djiivulska tortyr).
Alla tre - Mike, Velda och Greta - lyckzs dock fly och Mike spränger
genom en fiffig anordning hela vil.lan i luften til? straff.
Till offren hör b1.a. Belar His, Ali Duval och den vackra Dulcie
McInnes, som varit Belar dis' medh jalpare.
Timmen ------ ----------- -.--
Noll -- 19'10)
Mike finner sin kompis s= mördad cch 'ncslutar sig för att harmas.
E'&r av Lippys arbetskopare veta att Lippy kunnat spara en klel ds1
pengar, den laga lönen till trots, och atman plötshigt börjat kö-
pa dabbla ran::or,er sat.
-.-

Mike läser om ett mystiskt döbsfall i tunnelbanan och far av si-n kompis
Eddie Bandy veta att politiska höjdare är inkopplade. Finner i
Li~pys soptunna en massa stulna saker tillhörande rika personer. Uppsöker
dessa.
Först kommer han till gangsterhövdingen Woody Ballinps - därefter
till skadespelerskan, drri vackra Heidi Anders. Mike f&r genom Fat ve-
ta att mznnen i turinelbman dött av giftiga bakterier och att dessa
placerats ut runt om i USA - av den förra sovjetregimen, för att vid
lämplig tidpunkt slappas loss.
Träffar en rik ordförande i e tt kemiskt företag - Willian! Dorn - och
hans undersköna ekonomichef Renée Talmage. Mike kommer p& act Lippy
m%ste haft en ficktjuv som inneboende - denna person är viktig och
måste hittas! Mike tror att ficktjuven kcmmit över ett viktigt pap-
per i Ballingers plhnbok och att de:;ne ar på jakt efter ficktjat-er,.
Den nnvaránde ryska regimen har skickat folk för att hjiilpa amerika-
nerna att hitta gifttunnorna - samförståndspolitik.
After ctt besök på ett party med Dorn och utländska gaster beger
sig Mike och Wenée till flikes bostad. H* öve~falles ae: en bov dör,
deri andre undkommer. Woody Ballinger och hans hantlangare är försvunna,
liksom Velda. Mike börjar leta.
Får av Fat veta att man funnit e- gift5ehgllare. Men 19 återstår.
Far av en kompis veta att %&de Velds och Woodys killar kommit fick-
tjuven på spåren. .Komsr sjalv ficktjuven pa sparen b1.a. med hjälp
av Heidi A.nders (som her vissa kontakter med Woodys killar). Mike
nisar fram mot en kåk och hör skrik och skott. Han träffas av en
fallande man cch sviamar. Vaknar tillsammans ed Velda och ser flera
döda. Uppsöker ficktjuvens hotell - finner honom mördad.
Har nu funnit den avgörande traden. Begsr sig till Dorn, dödar tv2
vakter och finner Dorn och Talmage, vilka har pressats p% pengar av
ficktjuven. De var ryska agecter &t den förr2 regimen. De b5da tar
cyankalium och aör nedan Mike skrattarde ser p&.

l
l
1
l
1
Berg~vist, Christer &, sj öb oh^, Anders dc iberc9 Leif: Ett anateza
ur de t förgang-na - en arslys av Mic.ltey Spillanes förf attarskap.
150 s. 3 bil.
Uppsatsen ar ett försök till malys av ett massmarknadsferiomen -
den hårdkokta deckarförfattaren Nickey Spillane. Bur kommer det
sig att hans böcker gdtt ut i hundratals miljoner, en svidande
och h5rd kri.+,ik till trots? Pr2ie;an ar inte lätt att besvara, men
en utghgspunkt n8ste vara att massmarknadsyttringar som ar fencmen
av en ekonomisk, politisk och social utveckling fordrar en seriös
behandlirig. För att f% viktiga frSgor besvarabe har vi använt
oss av olika angreppsmetoder. Vi har gjort ett försök att satta in
Syillanes produktion i dess ekonomiska, galitiska och sociala sam-
manhang. Den ekonomiska monopoliseringen och koncentrationen av
kapital, det kalla kriget och den ökade proletariseringen av ,oli-
I ka samhällsskikt ar faktorer som vävs in i -analysen av Spill&nes
l
I
l
~
ideologiskt uttryck tar den sig?
l
förf attarskap. Iiur marks denna utveckling i böckerna och +iiket
Massmarknadslitteraturer, i syw-erhe t - men aven aman litteratur -
kix uppbyggd kring motsiittningar mellan roller och varden. Vilka
motsatsyar avspeglas hos Spillane och hur utnyttjar han dem?
'Undersökningar har visat att massmarknadslitteratur ofta tycks
vara gjord efter bestämda mallar. Vissa situationer och handlingsmönster
upprepas, ofta y% ett regelbundet sätt. Är ett sådant mönster
geriomg&ende i Spillanes böcker ch hur utayttjar han i så fall
detta?
Kan man hos Spillane finna berattartekniska eller stilistiska kvalifikationer
som motiverar hans framghngar? Villiec roll spelar berattarformen,
dia1 ogen, personbeskrivningen och bildspråket? Fr%gorna
blir- mhga och några fulls tandigcl svar ar omöjliga att ge.
Vi hoppas med uppsatsen kunna ge näring och stimulans %t en seriös
be handling av massmarknadsli tteraturen.
Uppsatsen bygger främst p5 de Spillane-böcker, som har privatdetektiven
Mike Hammer som hjälte.

sig .tt hung böo
oak h&d kritik
or& av olika
Spillenser p
f6rfattiulekap. Hu
l

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV
Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid
Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen
mellan åren 1974 och 1996.
Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har
använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick.
De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA),
som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se
Upphovsrätten tillhör författarna.
Publiceringsår i BADA: 2011