2. Öppen intervju - man försöker förminska det inflytande som ...
2. Öppen intervju - man försöker förminska det inflytande som ... 2. Öppen intervju - man försöker förminska det inflytande som ...
2) Konkretisera: man vill få respondenten att tala konkret, att anknyta till sina egna erfarenheter och exempel, så att diskussionen inte förblir på ett allmänt plan I: Kan ni säga exakt vilken scen det var i filmen som ni upplevde på ett sådant sätt? * det händer ofta, att respondenten hålls på ett allmänt plan. Man ber då henne/honom att konkretisera sitt svar, men intervjuaren definierar inte exakt, på vilket sätt respondenten skulle göra det 3) Svaren ska vara tillräckligt omfattande. Man vill ha tillräckligt med material för att... a) kunna säga om de reaktioner förekom som man väntade sig; b) ge även oväntade reaktioner ett tillfälle att uppstå c) intervjun blir hjälplig vid tolkandet av den information som man har tidigare * för att alla önskade teman skulle kunna bli behandlade, behöver man då och då ändå leda intervjun: ta upp nya teman eller tvärtom, återkomma till ett tema som respondenten redan bytt till någonting annat # om respondenten byter tema kan det betyda, att det förra temat redan förlorat sitt intresse ELLER att han/hon vill undvika tala om det tex pga emotionella skäl (blir synligt i form av pauser, självrättfärdigande repliker, tonfall osv) => man tar upp temat på\ nytt vid ett senare skede # om intervjuaren behöver byta tema är det bäst att vänta på „nyckelord“ som ger bytet ett smidigare förlopp (dvs. åsnebrygga): R: När det här kriget är över, börjar det säkert snart ett nytt. Sedan Kain dödade Abel har det ständigt krigats någonstans. Så länge som finns människor, finns krig. I: På tal om Kain, kunde vi inte också kalla honom en förbrytare? Minns ni vad man sade om förbrytare i filmen? * speciellt i gruppintervjuer kan man ta upp ett tema som någon behandlade tidigare, men som då lämnades åt sidan. * speciellt mot intervjuns slut kan det hända, att man märker att tiden börjar ta slut och flera teman ännu behöver behandlas. I så fall kan man vara tvungen att byta tema utan förberedelser. Bättre om man inte skulle behöva göra det. # „En intervjuare som ställer många frågor utan att ordentligt lyssna på svaren är som ett litet barn, som har sått ett frö i marken och gräver ständigt opp det för att se om det har grott.“ (Merton & Kendall). „Man skall aldrig ta upp ett tema, om man inte har bestämt sig för att behandla det ordentligt.“ 4) Autenticitet: Intervjun borde visa samband som de olika teman har med respondentens värdeomdömen och emotioner, så att det blir möjligt att få en uppfattning om hur viktiga de är för henne/honom. * dels rör sig intervjun på det ytliga planet. Syftet är att den „fördjupas“, att man får veta om de symboler, rädslor, känslor och föreställningar som respondenten förknippar med de olika teman. a) man frågar om känslor: „Hur kändes det, när...?“ b) man upprepar respondentens öppet eller implicit känslomässiga uttryck. Om intevjuaren upprepar dem, signaliserar det att känslorna är tillåtna och uppmuntrar respondenten att fortsätta i samma anda. Atmosfären blir förtrolig: intervjuaren „förstår“. c) man tar upp situationer, som respondenten personligen känner till och som har ett samband med intervjutemat => det blir lättare att formulera ens känslor
- Det som M & K beskriver kunde kallas en „djupintervju“ (speciellt när man tänker på punkt 4). Men öppna intervjuer kan ha även andra syften än autenticiteten, varje gång är den inte alls viktig (expertintervjuer; människor i en specifik roll) * Harvey L. Sacks: „Om du vill veta vad som pågår i människors huvuden ska du inte bli sociolog utan hjärnkirurg“! - Transkribering: beroende på vilka saker man fäster vikt vid i analysen kan man av intervjun göra... a) bara fältanteckningar (anteckningsblock + penna); b) en inbandning, som man transkriberar delvis ordagrant, delvis som koncept; c) en inbandning som man transkriberar ordagrannt i sin helhet; d) en inbandning som man transkriberar i sin helhet med specialtecken för kommunikationens icke-verbala egenskaper * att göra en transkription är ett tidskrävande arbete, speciellt om man använder specialtecken. Fördelen är att man får en bättre helhetsbild på materialet och får det lättare att vid analysen beakta exakta ordalydelser. Specialtecknen kan vara bra för analysen av kommunikationen vid intervju- (diskussions-) tillfället: t ex en paus kan vara ett tecken på osäkerhet; man märker om någon avbryter en annan, om någon höjer rösten osv. }=> mitt förslag: hur typen av transkription beror på analysens syfte: typ av transkription \ analysobjektet „objektiva“ fakta diskurs, argumentation känslor kommunikation fältanteckningar delvis transkription X (X) ordagrann transkription (X) X transkription m specialtecken X (X) - det finns ett antal olika sätt att amvända specialtecken. Hur invecklat system man använder beror också på syftet med ens undersökning - Exempel från David Silverman och Jokinen, Juhila & Suoninen + mina förslag (följande): X
- Page 1: 2. Öppen intervju - man försöker
2) Konkretisera: <strong>man</strong> vill få respondenten att tala konkret, att anknyta till sina egna erfarenheter<br />
och exempel, så att diskussionen inte förblir på ett allmänt plan<br />
I: Kan ni säga exakt vilken scen <strong>det</strong> var i filmen <strong>som</strong> ni upplevde på ett sådant sätt?<br />
* <strong>det</strong> händer ofta, att respondenten hålls på ett allmänt plan. Man ber då henne/honom att<br />
konkretisera sitt svar, men <strong>intervju</strong>aren definierar inte exakt, på vilket sätt respondenten skulle göra<br />
<strong>det</strong><br />
3) Svaren ska vara tillräckligt omfattande. Man vill ha tillräckligt med material för att...<br />
a) kunna säga om de reaktioner förekom <strong>som</strong> <strong>man</strong> väntade sig;<br />
b) ge även oväntade reaktioner ett tillfälle att uppstå<br />
c) <strong>intervju</strong>n blir hjälplig vid tolkan<strong>det</strong> av den information <strong>som</strong> <strong>man</strong> har tidigare<br />
* för att alla önskade te<strong>man</strong> skulle kunna bli behandlade, behöver <strong>man</strong> då och då ändå leda<br />
<strong>intervju</strong>n: ta upp nya te<strong>man</strong> eller tvärtom, återkomma till ett tema <strong>som</strong> respondenten redan bytt till<br />
någonting annat<br />
# om respondenten byter tema kan <strong>det</strong> betyda, att <strong>det</strong> förra temat redan förlorat sitt<br />
intresse ELLER att han/hon vill undvika tala om <strong>det</strong> tex pga emotionella skäl (blir synligt i form av<br />
pauser, självrättfärdigande repliker, tonfall osv) => <strong>man</strong> tar upp temat på\ nytt vid ett senare skede<br />
# om <strong>intervju</strong>aren behöver byta tema är <strong>det</strong> bäst att vänta på „nyckelord“ <strong>som</strong> ger<br />
bytet ett smidigare förlopp (dvs. åsnebrygga):<br />
R: När <strong>det</strong> här kriget är över, börjar <strong>det</strong> säkert snart ett nytt. Sedan Kain dödade Abel<br />
har <strong>det</strong> ständigt krigats någonstans. Så länge <strong>som</strong> finns människor, finns krig.<br />
I: På tal om Kain, kunde vi inte också kalla honom en förbrytare? Minns ni vad <strong>man</strong> sade<br />
om förbrytare i filmen?<br />
* speciellt i grupp<strong>intervju</strong>er kan <strong>man</strong> ta upp ett tema <strong>som</strong> någon behandlade tidigare, men <strong>som</strong> då<br />
lämnades åt sidan.<br />
* speciellt mot <strong>intervju</strong>ns slut kan <strong>det</strong> hända, att <strong>man</strong> märker att tiden börjar ta slut och flera te<strong>man</strong><br />
ännu behöver behandlas. I så fall kan <strong>man</strong> vara tvungen att byta tema utan förberedelser. Bättre om<br />
<strong>man</strong> inte skulle behöva göra <strong>det</strong>.<br />
# „En <strong>intervju</strong>are <strong>som</strong> ställer många frågor utan att ordentligt lyssna på svaren är <strong>som</strong><br />
ett litet barn, <strong>som</strong> har sått ett frö i marken och gräver ständigt opp <strong>det</strong> för att se om <strong>det</strong> har grott.“<br />
(Merton & Kendall). „Man skall aldrig ta upp ett tema, om <strong>man</strong> inte har bestämt sig för att<br />
behandla <strong>det</strong> ordentligt.“<br />
4) Autenticitet: Intervjun borde visa samband <strong>som</strong> de olika te<strong>man</strong> har med respondentens<br />
värdeomdömen och emotioner, så att <strong>det</strong> blir möjligt att få en uppfattning om hur viktiga de är för<br />
henne/honom.<br />
* dels rör sig <strong>intervju</strong>n på <strong>det</strong> ytliga planet. Syftet är att den „fördjupas“, att <strong>man</strong> får veta om de<br />
symboler, rädslor, känslor och föreställningar <strong>som</strong> respondenten förknippar med de olika te<strong>man</strong>.<br />
a) <strong>man</strong> frågar om känslor: „Hur kändes <strong>det</strong>, när...?“<br />
b) <strong>man</strong> upprepar respondentens öppet eller implicit känslomässiga uttryck. Om<br />
intevjuaren upprepar dem, signaliserar <strong>det</strong> att känslorna är tillåtna och uppmuntrar respondenten att<br />
fortsätta i samma anda. Atmosfären blir förtrolig: <strong>intervju</strong>aren „förstår“.<br />
c) <strong>man</strong> tar upp situationer, <strong>som</strong> respondenten personligen känner till och <strong>som</strong> har ett<br />
samband med <strong>intervju</strong>temat => <strong>det</strong> blir lättare att formulera ens känslor
Change language