Tjänstemannasvenska
Tjänstemannasvenska
Tjänstemannasvenska
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Liberalism<br />
31<br />
Samhällsvetenskapliga ståndpunkter är för Mill en fortsättning av etiken. Bara alla sådana allmänna<br />
regler som avsätter den största lyckan måste bifallas. I sin bok Om friheten påstår Mill att bara sådana<br />
regler som är förenliga med förfångsprincipen kan främja lyckan. Enligt denna princip är det berättigat<br />
att bestraffa någon eller att förhindra någon att göra någonting bara om han eller hon har bringat eller<br />
skulle bringa förfång för andra människors viktiga intressen. Enligt Mill kan allmän opinion och socialt<br />
tryck också vara en form av förhindring och bestraffning. Därför måste ingen lag eller social norm bli<br />
bifallen om den är paternalistisk eller moralistisk. Med denna princip rättfärdigar Mill till exempel fri<br />
marknadsekonomi, föreningsfrihet, religionsfrihet, samvetsfrihet, tankefrihet och framför allt<br />
yttrandefrihet.<br />
I början av Om friheten beskriver Mill en av de underliggande farorna inom demokrati: majoritetens<br />
tyranni. Mills omdöme om historien är att undersåtar tidigare fordrade konstitutionella rätter som<br />
skyddade dem mot envåldshärskarens godtyckliga beslut. När demokrati blev av trodde några att de<br />
konstitutionella rätterna inte längre är oumbärliga. När lagar stiftas enligt folkets vilja trodde man att<br />
folket inte behöver bli skyddat mot sin egen vilja. Men Mill anmärker att ”det folk som härskar är inte<br />
alltid det folk som är härskat”. Majoriteterna kan vara lika godtyckliga som en envåldshärskare och<br />
försöka att förtrycka minoriteter. Några obetingade rätter behövs för att skydda människor mot<br />
majoritetens tyranni.<br />
En av de rätter som behöver en skydd enligt Mills förmenande är yttrandefrihet. Framför allt förnekar<br />
han att det finns osanna dogmer som man inte får ifrågasätta eftersom de är så nyttiga. Mill påstår att<br />
det är omöjligt att det är nyttigare att förlita sig på osanna påståenden än att förlita sig på sanna. Enligt<br />
honom är sanningen ett element av nyttighet. Han anför vidare minst två anledningar att låta<br />
medborgare ifrågasätta allmänna åsikter och framföra alla möjliga opinioner. För det första kan en<br />
undertryckt opinion vara sant eller närmare sanningen än den allmänna opinionen. Mill påstår att<br />
yttrandefriheten säkrar att allmänna opinioner har bra grunder. Han skriver att trosföreställningar kan ha<br />
”inget bättre stöd som en ständig begäran till hela världen att betyga att de är osanna”. För det andra<br />
kan den allmänna opinionen vara den fulla sanningen men om det är förbjudet att ifrågasätta det blir det<br />
en död trosföreställning. Människor glömmer grunderna för denna sanna påstående. När någon trotsar<br />
förbudet och argumenterar mot den sanna dogmatiska föreställningen vet ingen hur man kan<br />
argumentera för sanningen.<br />
23. Michel Foucault<br />
Susanna Aho<br />
Michel Foucault (1926‐1984) var en fransk filosof med särskild inriktning på psykologi och sociologi. Han<br />
kritiserade samhälleliga institutioner och förändrade många vetenskaper på djupet med sin vision på<br />
maktutövning och lanserade flera teorier. Foucaults tidiga filosofi kan klassas som strukturalistisk, men<br />
han var också en viktig inspiratör för reflexionen kring postkolonialism och globalisering.