Tjänstemannasvenska

More documents

Recommendations

Info

EXTRA LÄSNING 22. John Stuart Mills moralfilosofi Matias Karjalainen 30 John Stuart Mill (1806‐1873) växte upp bland radikala filosofer. Hans pappa James Mill hade bundit sig till Jeremy Benthams samhällsvetenskapliga idéer, och tillsammans ville de två utbilda John Stuart till ett perfekt viktorianskt geni. De lyckades tämligen bra; John Stuart Mill blev en ansenlig och arbetsam filosof som kanske blev den mest kända försvararen och bearbetaren av två idéer som var viktiga redan i Benthams filosofi: utilitarism och liberalism. Utilitarism I sin bok Utilitarism formulerar Mill sin version av utilitaristisk moralfilosofi. Liksom Bentham intar Mill principen av den största lyckan. Enligt den här principen måste man i alla situationer välja detta handlingsalternativ som avsätter den maximala lyckan för alla människor. Mill kritiserar till exempel Kant som påstår att insikten om vad som är rätt och orätt baserar sig inte på empirisk vetskap utan bara på reson och att konsekvenser av en gärning påverkar inte gärningens moraliska värde. Mill hävdar att Kants väsentligaste norm, det kategoriska imperativet, inte är vettigt om man inte bedömer det på basis av konsekvenserna. Och den enda konsekvensen som har en moralisk betydelse och måste bli maximerad är lycka. Den största skillnaden mellan Bentham och Mill är definition av njutning. De båda håller med att lyckan består av njutning men de är oeniga om relationer mellan olika njutningar. Benthams utilitarism vilar på kvantitativ hedonism; alla njutningar kan bli jämförda med varandra. Följaktligen ondgör Bentham sig över högklassiga njutningar som musik och konst eftersom man behöver mer resurser att få en musiknjutning än en primitivare njutning trots att de skulle vara likvärdiga. Men enligt Mills är utilitarism högklassiga njutningar och primitiva njutningar inkommensurabla. Hans grund för den här kvalitetsskillnaden kallas för den kompetenta recensentens preferenser. Inom Mills utilitarism är lyckan den enda konsekvensen som en välvillig person måste ta i beaktande eftersom lyckan är vad var och en eftersträvar i alla händelser. Senare kritiker har konstaterat att detta påstående är ett naturalistiskt misstag; ”åtråvärd” betyder inte ”god”. I alla fall vill Mill också underbygga kvalitetsskillnaderna mellan olika njutningar med människors åtrå och preferenser. Enligt Mill vill den kompetenta recensenten som känner både högklassiga och primitiva njutningar inte överge sina högklassiga njutningar fast han fick oändliga primitiva njutningar. Därför analyserar Mill att att ”vara lycklig” är inte samma sak som att ”vara nöjd”. En vulgär person som inte vet hur man kan njuta av musik, konst eller filosofi kan ofta vara mer nöjd än den kompetenta recensenten vars musikaliska, konstnärliga eller filosofiska förväntningar aldrig blir fullständigt uppfyllda. Men den kompetenta recensenten vill aldrig bli en vulgär person eftersom han anser att han själv är lyckligare i alla fall. Mills kändaste citat grundar på det här argumentet: ”Det är bättre att vara en missnöjd människa än ett nöjt svin, och det är bättre att vara en missnöjd Sokrates än en nöjd dumbom. Om svinet eller dumbommen inte håller med är det sålunda eftersom de känner bara deras hälft av den här saken när den andra parten känner de båda hälfterna.”
Liberalism 31 Samhällsvetenskapliga ståndpunkter är för Mill en fortsättning av etiken. Bara alla sådana allmänna regler som avsätter den största lyckan måste bifallas. I sin bok Om friheten påstår Mill att bara sådana regler som är förenliga med förfångsprincipen kan främja lyckan. Enligt denna princip är det berättigat att bestraffa någon eller att förhindra någon att göra någonting bara om han eller hon har bringat eller skulle bringa förfång för andra människors viktiga intressen. Enligt Mill kan allmän opinion och socialt tryck också vara en form av förhindring och bestraffning. Därför måste ingen lag eller social norm bli bifallen om den är paternalistisk eller moralistisk. Med denna princip rättfärdigar Mill till exempel fri marknadsekonomi, föreningsfrihet, religionsfrihet, samvetsfrihet, tankefrihet och framför allt yttrandefrihet. I början av Om friheten beskriver Mill en av de underliggande farorna inom demokrati: majoritetens tyranni. Mills omdöme om historien är att undersåtar tidigare fordrade konstitutionella rätter som skyddade dem mot envåldshärskarens godtyckliga beslut. När demokrati blev av trodde några att de konstitutionella rätterna inte längre är oumbärliga. När lagar stiftas enligt folkets vilja trodde man att folket inte behöver bli skyddat mot sin egen vilja. Men Mill anmärker att ”det folk som härskar är inte alltid det folk som är härskat”. Majoriteterna kan vara lika godtyckliga som en envåldshärskare och försöka att förtrycka minoriteter. Några obetingade rätter behövs för att skydda människor mot majoritetens tyranni. En av de rätter som behöver en skydd enligt Mills förmenande är yttrandefrihet. Framför allt förnekar han att det finns osanna dogmer som man inte får ifrågasätta eftersom de är så nyttiga. Mill påstår att det är omöjligt att det är nyttigare att förlita sig på osanna påståenden än att förlita sig på sanna. Enligt honom är sanningen ett element av nyttighet. Han anför vidare minst två anledningar att låta medborgare ifrågasätta allmänna åsikter och framföra alla möjliga opinioner. För det första kan en undertryckt opinion vara sant eller närmare sanningen än den allmänna opinionen. Mill påstår att yttrandefriheten säkrar att allmänna opinioner har bra grunder. Han skriver att trosföreställningar kan ha ”inget bättre stöd som en ständig begäran till hela världen att betyga att de är osanna”. För det andra kan den allmänna opinionen vara den fulla sanningen men om det är förbjudet att ifrågasätta det blir det en död trosföreställning. Människor glömmer grunderna för denna sanna påstående. När någon trotsar förbudet och argumenterar mot den sanna dogmatiska föreställningen vet ingen hur man kan argumentera för sanningen. 23. Michel Foucault Susanna Aho Michel Foucault (1926‐1984) var en fransk filosof med särskild inriktning på psykologi och sociologi. Han kritiserade samhälleliga institutioner och förändrade många vetenskaper på djupet med sin vision på maktutövning och lanserade flera teorier. Foucaults tidiga filosofi kan klassas som strukturalistisk, men han var också en viktig inspiratör för reflexionen kring postkolonialism och globalisering.
Page 1 and 2: Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERS
Page 3 and 4: INNEHÅLL PSYKOLOGI 1. Utveckling t
Page 5 and 6: 5 Utvecklingen till expert behöver
Page 7 and 8: 7 Diagnosen på beteendestörningar
Page 9 and 10: 9 Salkovskis, P. M. (1999). Underst
Page 11 and 12: 11 personlighetsstörningar och ån
Page 13 and 14: Barn med motstridig status 13 Barn
Page 15 and 16: Avslutningsvis 15 Hobbes säger int
Page 17 and 18: 17 denotering eller är det ett nyt
Page 19 and 20: 19 • För det tredje, trovärdigt
Page 21 and 22: 21 Jutta Ahlbeck‐Rehn behandlar m
Page 23 and 24: 16. Familjeformer Sini Vesterinen 2
Page 25 and 26: Självmord 25 Durkheims bok Självm
Page 27 and 28: 27 kommunism till något slag av so
Page 29: 29 människor och olika samhällen

Tjänstemannasvenska

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?