Tjänstemannasvenska

Genealogi om makt
26
Teorin om makten av Michel Foucault kallas genealogi om makt. Foucaults kärnidé är att makten formar
sig i växelverkan. Det är människans egenskap, man kan nästan kalla det personligt kapital. Men det
betyder inte är att en person skulle ha all makt. Det handlar om en maktapparat som alla människor har
fastnat sig i. Makten är ett nätverk.
Foucault gör en skillnad mellan två olika nivåer av samhällets påverkan. Olika nivåer är ”mikronivå” och
”makronivå”, och mikronivån är den viktigaste och centralaste när man tänker på hur makten formar sig.
Foucaults andra kärnidé är att det viktigaste draget av det moderna samhället är dess panoptiska
karaktär. Det betyder att alla är övervakade, men att en enda människa inte kan övervaka alla.
Foucault använder fängelse som ett exempel av den panoptiska makten. Idén är att i centret av ett
fängelse finns det ett torn, varifrån en väktare övervakar fängelsekunderna. Fängelsekunderna kan inte
veta om väktaren finns där, och det leder till att de börjar vakta sig själva. Jag tycker att Foucault aldrig
har varit mer aktuell än nu.
19. Ferdinand Tönnies
Ilona Jaakkola
Ferdinand Tönnies föddes 26 juli 1855 utanför Oldenswort i Tyskland. Han studerade vid universiteten i
Strasbourg, Jena, Berlin, Leipzig, Heidelberg och Tübingen. Tönnies erhöll sin första doktorsgrad i
hellenistisk filologi i Tübingen när han var bara tjugotvå år gammal. Han bodde och jobbade huvuddelen
av sitt liv i Kiel i Tyskland, och han titulerades som sociolog, nationalekonom och filosof.
I den politiska sfären blev Tönnies irriterad av den fortgående debatten över individualism vs kollektivism
på 1880‐talet. Då började han skriva ett utkast till sitt huvudverk Gemeinschaft und Gesellschaft: i sitt
utkast jämförde han två fundamentalt kontrasterande modeller av mänskliga sociala organisationer.
Tönnies var säker på att den traditionella kulturen av hushåll, köping och små kommunala
sammanslutningar höll på att dö ut på grund av en massa marknadsföring, begränsad förpliktelse och på
grund av att de storskaliga affärsbolagen höll på att ta över.
Den första upplagan av Gemeinschaft und Gesellschaft – eller Gemenskap och Samhälle – publicerades år
1887 med en provokativ undertitel ”En studie om kommunism och socialism som historiska sociala
system”. Det var, och är fortfarande, svårt att förklara vad det huvudsakliga innehållet av Gemeinschaft
und Gesellschaft var eftersom boken är så mångtydig . I andra upplagan, som publicerades år 1912, var
bokens undertitel omskriven till mera neutral ”Fundamentala koncept i äkta sociologi”. I Gemeinschaft
und Gesellschaft försökte Tönnies anskaffa en systematisk och permanent struktur till analys av
konstruktionen i samhällen: han skriver om individuell‐ och gruppsykologi, sociala och ekonomiska
förhållanden, konst, religion och kultur, och om struktur och verksamhet med politik och regler. Tönnies
formade också en teori om allmän historisk förvandling – en teori som strävade till att omfatta både de
stora perioderna av europeisk historia från hellenistisk tid till nutiden och övergången från förgången