Tjänstemannasvenska

More documents

Recommendations

Info

22 Det sociala och kulturella kapitalet, begreppet gestaltad av den franske sociologen Pierre Bourdieu, öppnar ändå en annorlunda synvinkel till denna sak. Särskilt, när man ser på saken ur det kulturella kapitalets synvinkel, är det inte bara ens skicklighet som har effekt till ens rekrytering på olika nivåer i tävlan till utbildning. Från den här synvinkeln är det så att ens familjebakgrund som också inverkar på rekrytering. I granskningen av utbildningen från sociologisk synvinkel har begreppet kulturellt kapital sålunda en viktig ställning. Bourdieu tänkte att det kulturella kapitalet splittras i tre delar och en av dessa delar innehåller till exempel olika smaker, beteenderegler och kunskap eller upplysning. Enligt Bourdieus åsikt är det inte bara det ekonomiska kapitalet utan även det kulturella kapitalet är ärftliga. Till följd av den här saken är det så att barn som kommer från familjer med hög social position ärver de rätta smakerna och attityderna. Pierre Bourdieu tänkte sålunda att det att man klarar sig i prov i skolan är beroende av ens socialklass. Det har påståtts att familjkultur i akademiska familjer motiverar och hjälper barn i studierna vilket inte händer i icke‐akademiska familjer. Ett annat skäl till utbildningens ojämlikhet är att utbildningen själv prefererar den medelklassiga kulturen, deras värdar, normer och beteendet. Med andra ord förhindrar skolan i sig själv barn från lägre samhällsklasser i tävlan mot bildning och detta beror på att deras normer och värden är annorlunda. Även om skolans principer känns vara objektiva och neutrala är det inte så i verkligheten. I stället reflekterar de klasstrukturen i samhället och olika uppskattningar som man sammankopplar till dem. Utbildningen för sin del stöder och legitimerar den existerande klasstrukturen. Det förekommer vara på så sätt att utbildningen ger sådan kännedom att en persons framgång i skolan endast beror på hans eller hennes egna anlag. Alldeles som om alla skulle ha en likadan början. Det faktum att några av barnen, som kommer från lägre samhällsklasser, trots allt lyckas i utbildningen, åstadkommer det att systemet känns rättvist och får till stånd en föreställning där de som inte har lyckats, har missat på grund av sina egna fel. Bourdieu förklarade att i utbildningen transformeras social ojämställdhet till skillnader i skicklighet. Utbildningen är tänkt att vara den viktigaste vägen när man önskar social höjning. Teorin om det kulturella kapitalet hävdar att det ändå finns skillnader mellan olika samhällsklasser i fråga om hurdana målsättningar som ställs för barnen angående framgången i skolan. En sak som också påverkar är att barn från högre samhällsklasser kanske har ”lägre tröskel” att leta sig fram till högskolor, än barn från lägre samhällsklasser. Begreppet kulturellt kapital förklarar alltså den realiteten att välgången i skolan är ärftlig fastän alla i princip har likadana möjligheter. Barn från högre samhällsklasser har försprång innan tävlingen ens har börjat. Färdighet gäller inte bara övningens innehåll utan också det hur barn tillägnar sig skolas förfaringssätt. Man kan även säga att det inte endast är klasskulturen som beslutar ens position i samhället. Om det skulle vara på så sätt, skulle det vara alldeles omöjligt att gå upp i samhället med hjälp av utbildningen. Allt som allt kan man säga att det kanske är en absurd strävan att eliminera ojämlikheten i utbildningen. Det viktigaste är att man är medveten om att det finns sådana här skillnader.
16. Familjeformer Sini Vesterinen 23 Familjesociologi är en sociologibransch som handlar om hur människor ordnar sina familjeliv. Den fokuserar speciellt på olika slags familjeformer. En av de mest kända finska sociologerna som har forskat i familjen är Riitta Jallinoja. Hon har skrivit till exempel om kärnfamiljens förändring. Begreppet familj kan definieras som en institution där föräldrar och barn lever tillsammans i ett hushåll. En annan aspekt är att se att familjen består av människor som känner att de hör till samma familj. Det baseras framför allt på en stark känsla. Familjeformer kan sorteras på många olika sätt. De centrala familjeformerna är ändå kärnfamilj, nyfamilj och regnbågsfamilj. Kärnfamilj Kärnfamilj är typiskt en familj som består av mamma, pappa och en eller flera barn som bor tillsammans. Den här familjeformen blev mycket vanlig i samma tid med industrialiseringen. Det hände på 1800‐talet. Kärnfamiljen baserar sig på romantisk kärlek. Därmed är den något olikt än den gamla storfamiljen som existerade i det agrariska samhället. Idag ändras samhället mycket snabbt, något som också har inverkat på äktenskapets värde. Människor idag inte bara gifter sig men också skiljer sig ofta. Det här beror på faktumen att man har blivit van vid idén om individualism och man kan sortera ut sina möjligheter på ett nytt sätt. Så här kan man ha många förbindelser och måste inte nödvändigt binda sig med bara en människa under ens liv. Nyfamilj Eftersom skilsmässan har blivit mycket vanlig, har man skapat ett namn för de familjer som består av föräldrar och barn med olika familjeband. Det kallas för nyfamilj. Den här familjeformen kan i princip konstrueras på många sätt. Nyfamiljen kan basera sig på äktenskap eller samboende. Åtminstone ett av familjens barn är inte biologiskt släkt med antingen familjens pappa eller mamma. Men de kan också ha barn tillsammans. Regnbågsfamilj På 1990‐talet började man prata om regnbågsfamiljer. Det betyder familjer där föräldrar är homo‐, bi‐ eller transsexuella. Den här familjeformen bryter mot de gamla normativa föreställningarna om familjen med heterosexuella föräldrar. Typiskt för regnbågsfamiljer är att barn inte skaffas i misstag. I stället är föräldraskapet väl planerat, eftersom många behöver hjälp från specialister, till exempel i barnlöshetskliniker. Den här familjeformen är inte oproblematisk. En viktig fråga är: Vem får lagmässig rätt för barn i familjen? Det finns också strukturell diskriminering. Kvinnoparets eller mansparets barnfamiljer är
Page 1 and 2: Tjänstemannasvenska ALLMÄN ÖVERS
Page 3 and 4: INNEHÅLL PSYKOLOGI 1. Utveckling t
Page 5 and 6: 5 Utvecklingen till expert behöver
Page 7 and 8: 7 Diagnosen på beteendestörningar
Page 9 and 10: 9 Salkovskis, P. M. (1999). Underst
Page 11 and 12: 11 personlighetsstörningar och ån
Page 13 and 14: Barn med motstridig status 13 Barn
Page 15 and 16: Avslutningsvis 15 Hobbes säger int
Page 17 and 18: 17 denotering eller är det ett nyt
Page 19 and 20: 19 • För det tredje, trovärdigt
Page 21: 21 Jutta Ahlbeck‐Rehn behandlar m
Page 25 and 26: Självmord 25 Durkheims bok Självm
Page 27 and 28: 27 kommunism till något slag av so
Page 29 and 30: 29 människor och olika samhällen
Page 31 and 32: Liberalism 31 Samhällsvetenskaplig

Tjänstemannasvenska

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?